Det fria valet

Vintern håller sig kvar i sitt högtrycksläge med temperatur som för det mesta är under tio minusgrader. Det inbjuder inte till så mycket utomhusvistelse, men idag på eftermiddagen var det lite varmare, sol från klarblå himmel och helt vindstilla (=fantastiskt vacker vinterdag) så vi kunde göra en lite längre promenad i närområdet. Igår gick hustrun sin runda på egen hand när jag var iväg till VARF i Åkesta för att ta emot fjolårets redovisning för revision. Det arbetet är inte längre lika betungande sedan de stora utbyggnadsprojekten nu är avslutade.

Desto mer betungande måste det vara för amerikanska folket som nu gått in i presidentvalåret. Efter att i sju år ha haft en relativt lågmäld och okontroversiell president i Barack Obama, har nu hökar börjat slåss om den åtråvärda positionen. Hillary Clinton som redan genom sin make en gång haft tillträde till Vita huset har hittills varit den som haft lägst odds i slaget om valsegern, men nu har en 74-åring, Bernie Sanders, på vänsterkanten börjat mopsa upp sig och haft genklang speciellt hos yngre väljare. Plötsligt ser nomineringen av Clinton inte längre ut att vara lika säker. Lite märkligt kan det tyckas att demokraterna bara har två pensionärer att ställa upp med, men Clintons gedigna erfarenhet av politiken borde ändå stå sig. Den tredje och yngre kandidaten, Martin O'Malley, betraktas som helt chanslös.
På republikanska sidan är villervallan desto större med ett dussin presumtiva kandidater av vilka den excentriske affärsmannen Donald Trump utan motstycke gjort mest väsen av sig. I det gänget finns också, Jeb Bush, den tredje i Bushklanen att vilja 'sitta på tronen'. Tack vare Trump har denna sidan av kampanjerna i mycket urartat till rena pajkastningen på ett sätt som är anmärkningsvärt även för amerikanska förhållanden. Därtill kan läggas att han också i mångt och mycket kan ses som USA:s svar på vår Jimmy Åkesson. Blir det så som de flesta bedömare idag tror, så kommer Trump att stå mot Clinton i slutmatchen, och då ska väljarna försöka bestämma sig för vad som är värst, en lite trött gammal dam eller en vildvuxen, oförutsägbar stridstupp med en aning av psykopatisk framtoning - Intet att avundas!