fredag 30 september 2011

Destruktiva människor

Så har vi kunnat njuta av brittsommar ytterligare ett par dagar och det känns betydligt trevligare än moln och dimmor nu när dagarna börjar bli märkbart kortare. Vi har pysslat en del med trädgården och bland annat avslutat årets grönsaksodling med sista skörden av grönkål. Jag har också gjort lite källarröjning idag och lyckats få ihop ett billass till återbruket.
Igår var vi på cykeltur till stan för att hämta ut hustruns nya glasögon och för ett besök på biblioteket. Då upptäckte jag att jag lyckats få punktering på bakdäcket, vilket naturligtvis krävde en insats som cykelreparatör idag. Skadans placering lutar åt att den kanske kommit till stånd av mänsklig hand - cyklar är ju lovligt villebråd nuförtiden antingen för stöld eller för skadegörelse.

På tal om skador har det nu räknats fram "priset" på terroristen Breiviks insats i Oslo i juli då hans bomber demolerade stora delar av Oslos regeringskvarter. Norska regeringen föreslår nu ett tillägg i årets statsbudget på 1 029 300 000 norska kronor och det är bara årets kostnader. Hur mycket som sedan återstår kommer att visas i nästa års budget.
Detta kan ju ses som ett yttersta exempel på hur meningslös förstörelse äter av den gemensamma kakan. Ser man till hela skalan av sådan verksamhet så finns den dagligen mitt ibland oss. För någon dag sedan fick vi veta att vår egen stad lägger ner drygt 50 miljoner kronor per år på åtgärder mot klotter och annan förstörelse.
Tyvärr verkar det som att vi får leva med detta och beklaga alla människor med en usel vardag som istället kunnat få hjälp i sin tillvaro för dessa pengar. För en ändring krävs det nog en genomgripande attitydförändring, som tydligt pekar ut förstörare som 'bad guys' och ger dem skäl till att ändra sitt destruktiva beteende.

onsdag 28 september 2011

Facebook i blåsväder

Idag har det varit en aning mulet, men annars har vi nu under några dagar unnats ett för årstiden riktigt behagligt klimat. Igår startade vi tidigt med avfrostning av frysskåpet för att sedan baka frallor då dessa åter tagit slut. Under dagen var vi ute och gjorde en del höstarbete på tomten, även om den riktiga hösten fortfarande dröjer - vi har än så länge inte haft någon frostnatt.
Idag åkte jag en tur till Åkesta för att snickra en del på observatoriet, men virkesbrist gjorde att det inte blev så mycket gjort. På efterniddagen gick vi en promenad till stormarknaden - i sakta mak eftersom hustrun nu tycks ha ärvt mina problem med värkande fot, nu när min nästan är återställd. Men det är som vanligt bara att gilla läget och ta saker som de kommer.

Gilla läget får antagligen även "den nya världens" medborgare göra även om det kanske sker under protest. Historiskt var den Nya världen detsamma som Amerika och det kanske det i viss mån fortfarande är, men nu i form av Facebook , Twitter och andra 'communities', där människor numera ska umgås på gott och ont.
Liksom i 'Amerika' är det penningens makt som styr och huvudägarna till Facebook är redan dollarmiljardärer flera gånger om. Och som vanligt är det vi konsumenter som via alla reklamkonton står för fiolerna. I denna linje "utvecklar" Facebook sina tjänster med det uttalade syftet att göra livet enklare och trevligare för sina medborgare. Inget sägs dock om att denna 'utveckling' av någon anledning, så gott alltid, gör det möjligt att öka reklamintäkterna.
Ett medel för detta är att i allt högre grad "klä av" de som rör sig i mediet och därmed göra dom mera lättåtkomliga för reklammakares budskap, men även andra institutioners intresse. Detta har ungdomarna emellertid nu börjat att protestera mot och ungdomlig kraft kan slå hårt om man inte passar sig. Det ska med andra ord bli intressant att se om det nu blir match och i så fall hur den kommer att utvecklas. Det går inte att bortse från de sociala nätverkens risker för en sund utveckling av samhället!

måndag 26 september 2011

Avskummets bedrifter

I fortsatt brittsommarväder var vi igår här hemma hela dagen sysselsatta med våra vanliga aktiviteter. Idag, i lite mera höstlikt väder, tog vi oss på förmiddagen till Lista för att placera husbilen i sitt vinterförvar. Det blir dock inte klart förrän om några veckor när resten av inhysningarna kommer på plats och utrymmet kan fördelas. På eftermiddagen åkte vi sedan till skogen i trakten av Hallstahammar för att plocka årets behov av trattkantareller. Vi fick ihop ca 2 kg så det blir många goda soppor.

Rapporter om kriminalitetens "landvinningar" överträffar hela tiden sig själv. En ny trend i branschen är att stjäla koppar från kyrkor. För en tid sedan försvann en del av kyrkans koppartak i Ramnäs och igår var det Surahammars tur. Kan det verkligen vara svenska kristna medborgare som beter sig så här och vad väntar de sig då för utsikter i ett kommande liv.
Idag kom det också ett besked som är minst lika beklämmande: En 83-årig dam hade precis kommit hem från sin makes begravning då flera män bröt sig in i hennes hus. De släpade in henne i sovrummet och kastade henne på sängen för att sedan söka igenom huset. När polisen kom till platsen visade det sig att kvinnan fått en hjärtinfarkt efter den dramatiska händelsen. Rånarna kom över en del värdesaker och polisen betecknar det som ett grovt rån.
Ibland känns det närmast hopplöst när ordningsmakten inte kan få grepp om dessa simpla individer med intellekt på reptilnivå. Ibland vill jag önska dem något som jag tror är olämpligt att uttrycka i skrift.

lördag 24 september 2011

Rysk roulett

Igår började vi dagen med en kort promenad i närområdet och besökte en butik för några mindre inköp. På eftermiddagen tog jag sedan en cykeltur till stan för att delta i ett möte med M-partiets lokala energipolitiska referensgrupp – just nu försöker vi få rätsida på den gottköpsaktiga synen på vindkraft i Sverige.
Idag for vi till östra köpcentret för att veckohandla och efter lunch tog jag en tur till återbruket med bland annat tre stora säckar med nedblåsta barr och ekkvistar, som man inte så gärna vill ha i den egna komposten. Sedan har vi ägnat dagen åt avrustning av husbilen inför vinterförvaringen. Det är inte utan att hösten därmed av någon anledning känns mycket mera påtaglig, trots att vi har haft ett par dagar med riktig brittsommar.

Idag fick vi från ”vanligtvis välunderrättat håll” vetat att ryssland president Medvedev uppmanat sin partikongress att stödja den nu utsedde kandidaten Vladimir Putin i presidentvalet nästa år. Var det möjligen någon som blev överraskad? Detta är demokrati på ryska! Genom att som radarpar bytas om mellan premiärminister- och presidentposterna kan de effektivt kringgå den ryska konstitutionen, som begränsar mandattiden på en post till åtta år, och därmed kan de fortsätta precis så länge de själva tycker det är roligt. Dessutom har vakna iakttagare trott sig se att det egentligen är den gamle KGB-officeren Putin som i själva verket bestämmer hela tiden. Han styr regeringsarbetet genom att vara premiärminister och han styr parlamentets underhus duman genom att vara partiledare för Enade Ryssland, som har två tredjedels majoritet. Därmed kan man också säga att det gamla stalinistiska tänkandet i någon mening återinförts bakvägen i Ryssland.
Man har all anledning att vara pessimistisk om Rysslands framtid med Putin som president. Med den nya mandatperioden på sex år kan Putin stanna vid makten i tolv år och facit efter hans hittills tolv år (åtta som president och fyra som premiärminister) är dystert på de flesta områden: Korruptionen har ökat minst fem gånger, domstolar har tappat sin respekt för lagen och dömer - som i fallet med affärsmannen Michail Chodorkovskij - enligt Kremls order och annars oftast enligt önskan från den klient som betalar bäst. Ryssen i gemen har helt tappat förtroende för polis och andra myndigheter. Med andra ord: gamle Stalin har all anledning att le var han nu än befinner sig. Frågan är hur länge den moderne ryssen på gatan finner sig i denna ordning?

torsdag 22 september 2011

Grekisk röra

Efter en i stort sett helregnig dag igår har vi idag fått klara oss med bara en kort regnskur. Nu kan det emellertid vara nog med nederbörd fram till dess att det är dags för snön, allt är ju snart en enda stor våtmark. Förutom de vanliga vardagsbestyren tog vi igår hand om en del av årets grönkålsskörd som kommer att ge många goda soppor framöver. Idag blev det istället dags för mig att göra en insats vid ombygget av observatoriet i Åkesta under några timmar och under tiden tog hustrun en cykeltur till stan för att prova ut nya glasögon.
Om en stund ska jag sedan ge mig iväg till Åkesta igen, den här gången för ett styrelsemöte i VARF.

Alldeles nyss blev vi påminda om den besvärliga situationen i Grekland där det blivit totalt kaos i kommunikationerna p g a alla strejker som dras igång. Grekerna kommer allt närmare en statsbankrutt och kraven på sparåtgärder från de som lånar ut pengar åt dem blir allt hårdare. Det hela är egentligen djupt tragiskt med tanke på att vi alltid har hänvisat till dem ('redan de gamla grekerna') som förebilder för kunskap och visdom. Nu tycks de dock sakna både det ena och det andra. Visserligen känns det naturligtvis svårt att bli fråntagen generösa förmåner som man vant sig vid, men när klockan nu är slagen så blir läget knappast bättre av strejker och upplopp. Kanske än värre ändå är den risk för en dominoeffekt på andra misskötsamma länder som gör problemet till ett moment 22. Får inte grekerna någon hjälp går de i konkurs om tre veckor med svåra effekter på övriga euroländer, men får de hjälp så skjuts bara problemen framåt en tid om de inte gör kraftiga omställningar i sin egen ekonomi, vilket som synes leder till inre social oro, samtidigt som skattebetalarna i andra länder får bära oket. Det är alltså hög tid för grekerna att visa att de fortfarande förtjänar sitt traditionella epitet!

tisdag 20 september 2011

Svångremsframtid

Tiden går som tåget och nu är det två dagar sedan förra inlägget - som vanligt. Vi har hållit oss hemma så när som på en promenad till mataffären igår och så det firande av vår nu 18-åriga dotter-dotter som vi strax ska ge oss av till. Detta är ännu ett exempel på tidens flykt, för det var ju inte länge sedan hon bara var en liten skolflicka. På något sätt så känner man av barnens och barnbarnens ökande ålder mera än sitt eget åldrande.
Här hemma har vi sysslat med vardagens göromål - för min del allt mer av skrivande i Wikipedia. Det ska bli intressant att se hur länge motivationen varar. Själv har jag nu snart gjort 200 "redigeringar", men en kollega har hunnit med 40 000 sedan år 2005. Hustrun har istället varit flitig och förädlat delar av äppelskörden till chuttney för vinterns behov och så blev det några kanelstekta äpplen till middagen också.

Idag har vi av regeringen, vid budgetpresentationen, fått veta att framtiden börjar mörkna även för Sverige med minskande tillväxt och ökad arbetslöshet. Då är det i alla fall tur att vi har en finansminister som kan hålla hårt i slantarna. Det hade kännts mycket oroligare om det var "bidragspartierna" i oppositionen som skulle bestämma. Vi måste noga tänka på hur det ser ut i Sydeuropa där man inte varit lika noga med debet och kredit. Men jag är vid gott mod - de svenska vikingarna klarar sig nog den här gången också.

söndag 18 september 2011

Nya digitala bedragare

Den här veckohelgen har vi mest hållit oss på hemmaplan för att hinna ikapp med det som alltid kommer efter när man är bortrest. Hälften av e-posten är avklarad, men av de gamla dagstidningarna från veckan, som man gärna vill ögna igenom, är de flesta fortfarande kvar. Igår började vi dagen med en tur till östra köpcentret för att fylla på förråden, men sedan var vi hemma fram till kvällningen då vi gav oss iväg till stan för att ta del av årets "Kulturnatta", en varje höst återkommande begivenhet där ett flertal av stadens kulturutövare på olika sätt visar upp sina program och prestationer. Bland flera andra besökte vi vår egen gamla konstklubb, Club Artis, och återsåg en del av klubbkompisarna. Det är inte utan att vi känner av en viss dragning till måleriet, så vem vet, vi kanske går med igen framåt vintern.
Idag har mulet och trist väder inte uppmuntrat till uteaktiviteter, så vi har bedrivet tiden här hemma - hustrun med ett antal brev som skulle skrivas och jag själv med Wikipedia.

Återigen tvingas man notera att kriminaliteten fortsätter sin karriär på den digitala arenan och nu är det Swedbank som står i skottgluggen. Bankens kunder, men också personer utan konto i banken, uppmanas via e-mail att lämna ifrån sig kontouppgifter. Många kunder har blivit av med 9 500 kr från kontot. Falska länkar till skickligt gjorda kopior av bankens hemsida lurar människor att lämna ifrån sig konfidentiell information trots att breven är skrivna på knagglig svenska. Det senare gör det en aning förvånande att människor aningslöst öppnar vägen för bedragarna rakt in på sitt konto.
Tyvärr kan man nog konstatera att den kriminella delen av befolkningen hela tiden utvecklar sin marknad i takt med samhällsutvecklingen i stort och att folk måste lära sig detta. Med Internet har kriminaliteten dessutom blivit internationell på ett helt nytt sätt vilket gör det närmast omöjligt för polisen att bekämpa eländet. Det är bara att hoppas vi lär oss bli tillräckligt försiktiga och att de digitala skyddsbarriärerna kan byggas på för att hela tiden göra livet så svårt som möjligt för de ljusskygga individerna!

fredag 16 september 2011

Fågelskådning i Västsverige

Har nu återkommit till hemmet efter en veckas "fågelskådarresa" till västkusten och Skåne. Tyvärr gjorde alltför blåsigt väder att de flesta fåglarna avvaktade bättre flygväder och våra förväntningar på att få se de stora rovfåglarna på sin väg mot söder kom på skam. Vid vår första anhalt vid Hornborgasjön fick vi dock på nära håll uppleva en jagande tornfalk som, när han med full fart passerade på en halvmeters avstånd, i det närmaste gav ifrån sig en ljudbang. En annan stark upplevelse var det när gässen flög in mot sitt nattviste vid Getterön i Varberg, där vi kunde räkna in ett antal någonstans mellan två á tre tusen stycken. Vid våra andra stoppställen på Bjärehalvön och i Falsterbo fick vi åka vidare i stort sett utan några observationer.
Vi åkte då istället och besökte min syster och svåger ett par dagar och blev som vanligt generöst och hjärtligt mottagna. Tillsammans gjorde vi en shopingtur till Bo Olsson i Tomelilla där man alltid kan göra de där osannolika fynden - både av sådant man behöver och sådant man aldrig vetat att man behöver.
De två senaste dagarna har vi åkt genom södra Sverige, igår med ideliga regnskurar och idag i strålande solsken. Efter övernattningen i Tranemo kunde vi notera att den klara himlen friskat upp luften till den grad att utetemperaturen på morgonen var endast ett par plusgrader. Då är det väldigt uppiggande att stiga upp och göra sin morgontoalett i husbilen när man avstått från att använda värmesystemet. Tillsammantaget känner vi oss trots allt ganska nöjda med den förmodligen sista långresan för denna sommar.

fredag 9 september 2011

I väntan på slutet

Mest har vi nu varit sysselsatta med vardagens göromål på hemmaplan, men igår tog vi en promenad till stormarknaden och idag åkte vi till östra köpcentret för att veckohandla. Idag blev det också arbete på tomten först med gräsklippning och sedan med att lägga sista handen på årets fruktskörd. Äppelträdet har i år överträffat alla tidigare resultat och en granne utan egna fruktträd har tacksamt befriat oss från två fulla hinkar med äpplen.

Idag är så åter dags att notera den tragikomiska utvecklingen kring Saab Automobile. Ledningens försök att vinna tid genom ännu en rekonstruktion av företaget avslogs igår av tingsrätten, som uppenbarligen inte tillmäter företaget någon framtid. I detta läget tar den ettrige holländske direktören till "Plan C" som betyder överklagande till hovrätten (som med ganska stor sannolikhet går på samma linje som tingsrätten). Under tiden sammanträder berörda fackförbund för att bestämma när det är dags att begära bolaget i konkurs och därmed få ut sina medlemmars innestående löner från staten, medan kronofogden gör utmätningar för att försöka rädda något åt Saabs underleverantörer.
Man kan bara spekulera om vilken dold agenda som kan finnas bakom företagsledningens minst sagt uppseendeväckande beteende, men det verkar inte som att den förstått att en bilfabrik måste tillverka bilar för att kunna överleva. Det har Saab inte gjort på de senaste fem månaderna och det finns just nu inget som tyder på att det skulle kunna ske i framtiden heller. Det hela är djupt tragiskt för de anställda och ser ut att sluta med en katastrof för orten och då är inte företagsledarens krumbukter annat ett hån mot de som drabbas.

onsdag 7 september 2011

Svenskar 'på djupt vatten'

Höstvädret som nu börjar göra sig påminnt gör det svårare att planera sina dagar, åtminstone om man tänker sig att göra något utomhus. Man vill ju helst att solen ska fortsätta att ge de fördelar som den ljusa årstiden erbjuder. Men trots en hel del regn och blåst så finns ändå solvarma stunder kvar att utnyttja.
Ett par dagar har vi nu haft besök av min syster och svåger när de passerade här på hemvägen från en resa i Norrland. Det är alltid trevligt att ses och kunna avhandla både gammalt och nytt inom familjen och bekantskapskretsen. Igår kom också äldsta dottern på ett kort besök för att få träffa sina släktingar.
Igår eftermiddag tog vi med våra gäster på ett besök vid Observatoriet i Åkesta för att visa vad en samling "gamla gubbar" kan åstadkomma.

Nu har det otroliga hänt att även svenskar hamnat i den internationella hetluften när de båda svenska journalisterna som sitter fängslade i Etiopien har åtalats för terrorbrott, efter att i juli ha gripits under ett frilansuppdrag i Ogaden. Utan visum och i sällskap med Ogadens nationella befrielsefront tog de sig in i en region som är stängd för journalister och greps då av etiopisk militär.
Även om svenskarnas syfte var både fredligt och angeläget, så krävs det nog bättre på fötterna om ska verka i den delen av världen där ett människoliv ibland inte är värt mer än en hink vatten. Vad som nu kommer att hända är högst oklart, men den svenske ambassadören ser allvarligt på åtalet. Även om svenskarna bedyrar sina ärliga avsikter betyder inte detta att de kan räkna med förståelse för de överträdelser de gjort. Det är heller inte givet att de kan räkna med en "rättvis rättegång". I de kretsar de nu hamnat kan det ofta vara dagsformen som avgör hur rättvisan skipas. Till en början ska vi hoppas att de åtminstone tar sig ur det hela med livet i behåll. Men redan några år i ett etiopiskt fängelse blir ett minne för livet - dessa institutioner håller definitivt inte 'svensk standard'.

söndag 4 september 2011

Bara rakt på!

Med undantag för en promenad till mataffären sysselsatte vi oss här hemma under gårdagen. Sensommarvärmen gjorde det fortfarande möjligt att sitta utomhus med sina göromål. Idag har det varit något sämre när resterna av den amerikanska orkanen Iréne till sist skakat av sig sina sista krafter över oss - tämligen tamt dock, jämfört med hur hon startade. På eftermiddagen hade jag möte i Åkesta om planeringen av observatoriets ombyggnad och under tiden tog hustrun en promenad här i närområdet.

Idag fick oss till livs ett ganska uppseendeväckande besked från en sydsvensk lokalradio. De polacker som i sitt hemland har genomgått en obligatorisk lastbilsförarkurs för tung lastbil, får lära sig att hellre köra på en personbil, än att köra i diket och riskera att förstöra lasten. Det är alltså inte nog med att dessa far fram som biltjuvar i 60-tons kolosser, utan dresseras dessutom till hänsynslöst beteende. Trots allt hoppas man ju att det hela i slutändan visar sig vara en pressanka, men egna erfarenheter av dessa "landsvägens riddare" tyder tyvärr inte på det. Rent allmänt undrar man hur stor kulturskillnaden är mellan de båda sidorna av Östersjön. Man har ju t ex tvingats införa ständig stickprovskontroll med utandningsprov för att ha koll på dessa förares nykterhet, så det är bara vänta på nästa förvånande nyhet från sydost.

fredag 2 september 2011

Kommunistiska utsvävningar

I mestadels hyggligt sensommarväder har aktiviteterna rullat på bra. Igår började vi dagen med att jag åkte till östra köpcentret för att veckohandla medan hustrun var in på en kontroll efter hennes operation i början av året. Idag startade vi istället med bakning - jag gjorde frallor och hustrun kanelbullar och äppelkaka från Kallinge. Dagens "utflykt" gick sedan till återbruket för att lämna den uttjänta TVn till sin sista vila. Förutom en del trädgårdsskötsel har vi sedan mest sysslat med våra resp "yrken" - jag som Wikipediaskribent och hustrun som släktforskare. Vi har idag vässat hennes verktyg i detta värv genom att köpa ett abonnemang på ArkivDigital som ersättning för det nu något omoderna Genline.

Idag kunde man läsa i bladet om en ny satsning som Folkdemokratin Nordkorea tänker locka turister med: Välkommen på nordkoreansk lyxkryssning! - ett gammalt rostigt ombyggt lastfartyg, med madrasser på golvet och en dansande servitris som kvällsunderhållning. Fartyget ska ta besökare från den slitna hamnen Rajin i staden Rason till vackra Mount Kumgang, även kallad Diamond Mountain, nära gränsen till Sydkorea.
När M/S Mangyongbong tuffade ut från hamnen fanns 130 passagerare ombord. På kajen jublade 500 människor och viftade med flaggor. Till feststämningen bidrog även karnevalsmusiken som strömmade ur högtalare placerade på taket till två minibussar på land. Den som vill göra den 21 timmar långa sjöresan får vara beredd på enkla förhållanden ombord. Hytterna är närmast att likna vid sovsalar och en del tvingas sova på golvet. Och Smörgåsbordet har ersatts med enkla rätter i rostfria metallkärl.
Men förhållandena bekräftas av ideologin, för på en vägg hänger en metallplakett från 1972, som stolt förkunnar att Kim Il Sung besökte fartyget det året. Förutom röda affischer med visdomsord från den forne diktatorn och nordkoreanska flaggor är det för övrigt sparsamt med färgklickar ombord.
Det må vara hur som helst med lyxen, men kanske någon av de svältande nordkoreanerna också kan spara ihop till några dagars samvaro med den kommunistiska noblessen. Hur det blir med utländska turister återstår väl att se.