Så har livet återvänt till mera välkända rutiner efter veckans mera ovanliga insatser. En del tid har fyllts av eftersläpning i vårt digitala liv via datorerna och igår tog vi oss tid för en promenad till mataffären.
Idag började hustrun dagen med pepparkaksbaket inför julen och på eftermiddagen åkte vi ut och gick en rejäl långpromenad på landsbygden öster om stan. Mot all förmodan bjöd också månadens sista dag på en stunds soligt väder - precis som att november i elfte timmen försökte bättra sin dåliga position i statistiken över solskenstimmar. Trots detta blir det ändå en ny bottennotering för vår region.
Ovanstående tes bekräftas av SMHI som konstaterat att vi i år i Stockholm haft det mörkaste november på 100 år, med bara tre soltimmar. Hos oss har vi haft uppskattningsvis 12 - 13. Så här mörkt har det inte varit sedan man började mäta antalet soltimmar 1908. Man har dock en liten reservation för mätutrustningens precision och ska kolla resultatet innan det bokförs som definitivt. Vi får trösta oss med att molnen i alla fall hållit någorlunda tätt med endast måttlig nederbörd. Längre västerut har ju varning för översvämning och höga vattenflöden 'stått som spön i backen'.
Om detta är ännu ett utslag av pågående klimatförändringar är svårt att säga, men det är illavarslande att de ovanliga förhållandena snart håller på att bli ett normaltillstånd.
söndag 30 november 2014
fredag 28 november 2014
Revolution i hemmet
De senaste dagarna har vi olika sätt lyckats ge vårt liv en lite annorlunda och ovanlig karaktär. Det började redan i tisdags med att taket på altanen hade blåst sönder, vilket gjorde att jag fick sätta igång direkt med en akut lagning. Som väl var hade jag sparat (bra att ha!) den plast som blev kvar när vi bytte ut taket för två år sedan så transplantationen gick smärtfritt och med acceptabelt resultat. Under denna dag, som var den första heldagen med soligt väder i november fick vi dessutom hit de hantverkare som lovat ta itu med rengöring av hustaket. De hann med ena halvan och tog bort en halv hektoliter mossa och annat skräp. Återstoden gör de när det nästa gång blir säkert för halka. Hustrun har å andra sidan hållit på med 'julstädning' under veckan, nu något underlättad av den nyförvärvade ångtvätten.
Inne i huset har revolutionen tagit form av omdisposition av vår golvyta så till vida att vi skrotat det gemensamma sovrummet och istället inrättat var sitt kombinerat sov- och arbetsrum. Det gick någorlunda snabbt att klara av med endast en nyinköpt säng och en golvlampa. Men sedan gjorde omfördelningen av möblemanget att det av bara farten även har blivit nya fåtöljer i TV-rummet. Det är inte utan att det krävts, inte blod och tårar, men en hel del svett och en djävla massa svordomar innan all möbelmontering var klar.
Nu är det mesta dock färdigt och bara lite småjusteringar återstår, så idag hann vi med en tur till stan, dels för att göra oss av med den stora mängd förpackningsmaterial som möbelinköpen alstrat och en nu utrangerad PC med 'tjockskärm', dels göra ett besök på vernissage som en tidigare medlem i vår målarklubb hade i stan idag. Han hade en hel del riktigt fina verk att visa upp i den utställning som han arrangerar tillsammans med några kollegor. Nu ska vi till sist bara luta oss tillbaka och koppla av efter en vecka som varit minst sagt ovanlig.
Inne i huset har revolutionen tagit form av omdisposition av vår golvyta så till vida att vi skrotat det gemensamma sovrummet och istället inrättat var sitt kombinerat sov- och arbetsrum. Det gick någorlunda snabbt att klara av med endast en nyinköpt säng och en golvlampa. Men sedan gjorde omfördelningen av möblemanget att det av bara farten även har blivit nya fåtöljer i TV-rummet. Det är inte utan att det krävts, inte blod och tårar, men en hel del svett och en djävla massa svordomar innan all möbelmontering var klar.
Nu är det mesta dock färdigt och bara lite småjusteringar återstår, så idag hann vi med en tur till stan, dels för att göra oss av med den stora mängd förpackningsmaterial som möbelinköpen alstrat och en nu utrangerad PC med 'tjockskärm', dels göra ett besök på vernissage som en tidigare medlem i vår målarklubb hade i stan idag. Han hade en hel del riktigt fina verk att visa upp i den utställning som han arrangerar tillsammans med några kollegor. Nu ska vi till sist bara luta oss tillbaka och koppla av efter en vecka som varit minst sagt ovanlig.
söndag 23 november 2014
Knark till döds
Igår fick vi en liten första närkontakt med den förestående julen när vi besökte julmarknaden i Skultuna. Det var som vanligt mycket kommers och jultomtar, kombinerade med Mumintrollet som stapplade omkring i folkmängden. Hustrun inhandlade ett var rejäla vintervantar, men vi unnade oss naturligtvis också en del av alla de smakprover på allt mellan goda ostar och rökt lax. Vi passade också på att ta en motionsrunda i området.
Idag på eftermiddagen visade sig solen en kort stund när var ute på promenad i Mälarlandet. Det kändes väldigt ovanligt och vi kan nu summera två soltimmar hittills under november. Trots allt mörker har vi än så länge undgått att drabbas av höstdepression, men nu skulle ett tunt snötäcke passa bra för att ge lite upplysning.
Mera upplysning är något som också är angeläget för de människor, främst ungdomar, som fundera på att prova drogen Spice. Denna har nu fått ett obehagligt fäste i Sverige och skördar offer. Vid inte mindre än 30 obduktioner har drogen hittats. Narkotiska preparat har funnits och använts i hundratals år, men har för det mesta haft känt ursprung och kända effekter. Allt sedan rökningen i kinesiska opiumhålor och den urgamla tuggningen av coccablad i Sydamerika har medicinska, ibland dödliga, effekter funnits, men då mest genom oturliga omständigheter eller genom en successiv nerbrytning av brukaren kroppsliga och mentala tillstånd. Med dagens syntetiska droger som Spice förhåller det sig annorlunda. Lågt pris, lättillgänglighet och osäkert innehåll har risknivån för förödande effekter ökats katastrofalt. Polisens insatser kommer inte att räcka till för att stoppa de mörka framtidsutsikter som kan skönjas för de oupplysta som tar risken. Nu måste alla goda krafter i samhället arbeta gemensamt för att i tid kunna stoppa detta nya samhällsproblem!
Idag på eftermiddagen visade sig solen en kort stund när var ute på promenad i Mälarlandet. Det kändes väldigt ovanligt och vi kan nu summera två soltimmar hittills under november. Trots allt mörker har vi än så länge undgått att drabbas av höstdepression, men nu skulle ett tunt snötäcke passa bra för att ge lite upplysning.
Mera upplysning är något som också är angeläget för de människor, främst ungdomar, som fundera på att prova drogen Spice. Denna har nu fått ett obehagligt fäste i Sverige och skördar offer. Vid inte mindre än 30 obduktioner har drogen hittats. Narkotiska preparat har funnits och använts i hundratals år, men har för det mesta haft känt ursprung och kända effekter. Allt sedan rökningen i kinesiska opiumhålor och den urgamla tuggningen av coccablad i Sydamerika har medicinska, ibland dödliga, effekter funnits, men då mest genom oturliga omständigheter eller genom en successiv nerbrytning av brukaren kroppsliga och mentala tillstånd. Med dagens syntetiska droger som Spice förhåller det sig annorlunda. Lågt pris, lättillgänglighet och osäkert innehåll har risknivån för förödande effekter ökats katastrofalt. Polisens insatser kommer inte att räcka till för att stoppa de mörka framtidsutsikter som kan skönjas för de oupplysta som tar risken. Nu måste alla goda krafter i samhället arbeta gemensamt för att i tid kunna stoppa detta nya samhällsproblem!
fredag 21 november 2014
Migrationsproblemet
Det fortsatt gråmulna vädret har åtminstone varit i stort sett nederbördsfritt de senaste dagarna. Vi har försökt komma ut på vår motion varje dag och i förrgår blev det en lång runda på landsbygden norr om stan. Igår höll i oss istället i stadsmiljön där hustrun gjorde ett läkarbesök medan jag tog hand några ärenden för Club Artis. Idag har vi tagit en promenad till stormarknaden och när vi där plockat ihop våra varor och skulle ut genom kassan upptäckte vi att ingen av oss hade tagit med något betalkort. Den pinsamma situationen kunde dock räddas av svärsonen som jobbar på platsen och kunde 'lösa ut oss' - vi tackar för hjälpen! Om en stund ska vi fortsätta dagen med en VIP-träff på biblioteket, där personalen presenterar årets boknyheter och aktuella planer för bibliotekets verksamhet.
Aktuella planer är det också i USA där presidenten nu beslutat driva igenom sina reformer av omhändertagandet av papperslösa invandrare genom införande av en 'amnesti' för ca fem miljoner människor, huvudsakligen latinamerikanska. Kongressens republikanska majoritet motsätter sig detta, men är samtidigt trängd av att presidentvalet om två år kan avgöras av latino-väljarna. Dessa vill se reformer som gör att de 11 miljoner som arbetar illegalt i USA ska slippa vara livrädda varje morgon de går till jobbet.
En spontan reflexion över den amerikanska situationen är att de europeiska problemen med migration, trots alla besvärligheter, fortfarande verkar mera hanterlig än den nordamerikanska. Det vi ser idag är med största sannolikhet bara början på en kultur av stora folkrörelser när tredje världens snabbt ökande befolkning svämmar över bräddarna för vad deras länder klarar av att försörja. Det som hos oss fortfarande främst är flyktingar från förtryck och konflikter, kommer att följas av 'ekonomiska flyktingar' som slåss för sin överlevnad då klimatförändringar riskerar att än mer försvåra deras situation. Det är hög tid för västvärlden att skapa en global policy för hur den utvecklingen ska kunna hanteras!
Aktuella planer är det också i USA där presidenten nu beslutat driva igenom sina reformer av omhändertagandet av papperslösa invandrare genom införande av en 'amnesti' för ca fem miljoner människor, huvudsakligen latinamerikanska. Kongressens republikanska majoritet motsätter sig detta, men är samtidigt trängd av att presidentvalet om två år kan avgöras av latino-väljarna. Dessa vill se reformer som gör att de 11 miljoner som arbetar illegalt i USA ska slippa vara livrädda varje morgon de går till jobbet.
En spontan reflexion över den amerikanska situationen är att de europeiska problemen med migration, trots alla besvärligheter, fortfarande verkar mera hanterlig än den nordamerikanska. Det vi ser idag är med största sannolikhet bara början på en kultur av stora folkrörelser när tredje världens snabbt ökande befolkning svämmar över bräddarna för vad deras länder klarar av att försörja. Det som hos oss fortfarande främst är flyktingar från förtryck och konflikter, kommer att följas av 'ekonomiska flyktingar' som slåss för sin överlevnad då klimatförändringar riskerar att än mer försvåra deras situation. Det är hög tid för västvärlden att skapa en global policy för hur den utvecklingen ska kunna hanteras!
tisdag 18 november 2014
Politiskt önsketänkande
Fortfarande har vi inte sett någon sol på våra breddgrader och blir man snart tvungen att börja äta D-vitamintabletter för att undvika potentiell benskörhet i fortsättningen. Speciellt efter att vi blivit upplysta om att var femte svensk över 65 år råkar ut för fallolyckor med behov av professionell vård varje år. Peppar, peppar... vi har än så länge klarat oss från detta, men risken måste hela tiden beaktas.
Igår var det dags för veckans pass på målarklubben och där följde våra insatser gängse rutiner - jag fortsatte med ett påbörjat fågelmotiv och hustrun tog sig an en akvarell med ett trevligt norrlandsmotiv.
Idag började vi dagen med ett besök på östra köpcentret och efter lunch blev det en promenad i närområdet. För övrigt har vi sysselsatt på på hemmaplan.
Från den nya regeringens utrikespolitiska horisont har vi fått nya bekräftelser på det huvudlösa i att ensidigt erkänna Palestina som en suverän stat - en stat som i normal mening inte existerar. Kritiska synpunkter har heller inte saknats vare sig inom som utanför landets gränser. Det är aningslöst att tro att Palestinas bräckliga statsledning skulle börja tygla de fundamentalistiska, terrorstämplade grupper som stiftar sin egna lagar. Inte förenklas detta av att en del av dessa har som mål att förgöra 'ärkefienden' Israel. Gårdagens incident, när medlemmar ur en annan palestinsk falang gick till angrepp och dödade judar på Tempelberget i Jerusalem under deras religiösa utövning, lär knappast minska spänningen i östra Jerusalem.
Än värre för våra inhemska socialister måste det kännas när deras anförvanter i palestinska Fatah, som regerar halva landet, beslutat att arrestera 60 fackföreningsledare, som hamnat i konflikt med 'statschefens' släkting, som också är arbetsmarknadsminister. Denne hade dessförinnan i en radioutsändning kallat de offentliganställda för "horsöner", och därmed utlöst kravaller i samtliga städer på Västbanken. Nog verkar det som att vår orutinerade regering ha spänt vagnen framför hästen i sin iver att tillfredsställa vänsterkrafternas ogenomtänkta ambitioner. Samma drömmerier florerar på alla områden.
Igår var det dags för veckans pass på målarklubben och där följde våra insatser gängse rutiner - jag fortsatte med ett påbörjat fågelmotiv och hustrun tog sig an en akvarell med ett trevligt norrlandsmotiv.
Idag började vi dagen med ett besök på östra köpcentret och efter lunch blev det en promenad i närområdet. För övrigt har vi sysselsatt på på hemmaplan.
Från den nya regeringens utrikespolitiska horisont har vi fått nya bekräftelser på det huvudlösa i att ensidigt erkänna Palestina som en suverän stat - en stat som i normal mening inte existerar. Kritiska synpunkter har heller inte saknats vare sig inom som utanför landets gränser. Det är aningslöst att tro att Palestinas bräckliga statsledning skulle börja tygla de fundamentalistiska, terrorstämplade grupper som stiftar sin egna lagar. Inte förenklas detta av att en del av dessa har som mål att förgöra 'ärkefienden' Israel. Gårdagens incident, när medlemmar ur en annan palestinsk falang gick till angrepp och dödade judar på Tempelberget i Jerusalem under deras religiösa utövning, lär knappast minska spänningen i östra Jerusalem.
Än värre för våra inhemska socialister måste det kännas när deras anförvanter i palestinska Fatah, som regerar halva landet, beslutat att arrestera 60 fackföreningsledare, som hamnat i konflikt med 'statschefens' släkting, som också är arbetsmarknadsminister. Denne hade dessförinnan i en radioutsändning kallat de offentliganställda för "horsöner", och därmed utlöst kravaller i samtliga städer på Västbanken. Nog verkar det som att vår orutinerade regering ha spänt vagnen framför hästen i sin iver att tillfredsställa vänsterkrafternas ogenomtänkta ambitioner. Samma drömmerier florerar på alla områden.
söndag 16 november 2014
Ekoodling med svältrisk
Som en riktigt genuin tjatmoster kan jag bara upprepa att det solfria vädret har fortsatt ytterligare två dygn. Vad jag kan påminna mig har solen visat sig högst en á två timmar under första hälften av november. Börjar vi närma oss någon sorts rekordnotering kanske? Trots allt har vi ändå avverkat en motionsrunda igår och en idag, men vi har hållit oss till närområdet för detta väder inspirerar inte till några längre utflykter.
Inspirerande är det emellertid att läsa när fem professorer vid SLU i Uppsala lägger fram sina synpunkter i en SvD-artikel under rubriken "Ekologisk odling - vägen till svält". Med vetenskaplig stringens beskriver de effekten av en total övergång till ekologisk odling där de konstaterar att
- konsumenterna får varken bättre livsmedel eller bättre miljö,
- ekologiska livsmedel är inte giftfria,
- ekomaten är inte nyttigare än konventionellt odlad mat,
- ökad ekologisk odling försämrar livsmedelsförsörjningen både i Sverige och globalt,
- ekoodling ger inte lägre utsläpp av näringsämnen till yt- och grundvatten,
- ekoodling är inte klimatsmart.
Jag kan bara instämma och konstatera att detta har alla, icke ideologiskt anfrätta, människor alltid vetat. När skördeutfallet i ekobruket är endast 40 - 60 procent av vad som erhålles i modern konventionell odling, så blir det omöjligt att på sikt försörja en växande världsbefolkning. Med de ökande odlingsarealer som krävs följer automatiskt, precis som artikelförfattarna visar, ökande utsläpp till både luft och vatten.
På samma sätt är det meningslöst att hävda att ekologiska produkter skulle vara 'renare' än konventionellt odlade. Växternas biosyntes känner knappast någon skillnad på näringsämnenas ursprung. Och vad gäller smaken på livsmedlen så har det gång på gång visat sig i olika blindtester att ekovaror inte ger några speciella preferenser. Frågan vi ska ställa oss är istället om vi har rätt att unna oss 'lyxen' av ineffektiv odling, som på sikt kan försämra livsmedelsförsörjningen för de fattiga och ibland svältande människorna i tredje världen!
Inspirerande är det emellertid att läsa när fem professorer vid SLU i Uppsala lägger fram sina synpunkter i en SvD-artikel under rubriken "Ekologisk odling - vägen till svält". Med vetenskaplig stringens beskriver de effekten av en total övergång till ekologisk odling där de konstaterar att
- konsumenterna får varken bättre livsmedel eller bättre miljö,
- ekologiska livsmedel är inte giftfria,
- ekomaten är inte nyttigare än konventionellt odlad mat,
- ökad ekologisk odling försämrar livsmedelsförsörjningen både i Sverige och globalt,
- ekoodling ger inte lägre utsläpp av näringsämnen till yt- och grundvatten,
- ekoodling är inte klimatsmart.
Jag kan bara instämma och konstatera att detta har alla, icke ideologiskt anfrätta, människor alltid vetat. När skördeutfallet i ekobruket är endast 40 - 60 procent av vad som erhålles i modern konventionell odling, så blir det omöjligt att på sikt försörja en växande världsbefolkning. Med de ökande odlingsarealer som krävs följer automatiskt, precis som artikelförfattarna visar, ökande utsläpp till både luft och vatten.
På samma sätt är det meningslöst att hävda att ekologiska produkter skulle vara 'renare' än konventionellt odlade. Växternas biosyntes känner knappast någon skillnad på näringsämnenas ursprung. Och vad gäller smaken på livsmedlen så har det gång på gång visat sig i olika blindtester att ekovaror inte ger några speciella preferenser. Frågan vi ska ställa oss är istället om vi har rätt att unna oss 'lyxen' av ineffektiv odling, som på sikt kan försämra livsmedelsförsörjningen för de fattiga och ibland svältande människorna i tredje världen!
fredag 14 november 2014
Storebror ser dig!
Fortfarande ingen ändring vad gäller höstvädret, molntäcket är kompakt. Det är med lite sorg i hjärtat som jag tänker på mina kollegor i astronomiklubben som investerat 100 000-tals kronor i toppmoderna teleskop och nu, vecka efter vecka, får sitta och vänta på klar himmel för sina observationer.
För vår egen del var vi igår på hemmaplan med undantag för en promenad till mataffären. Idag blev det istället en expedition runt stan där vi började med en god och nyttig lunch på en vegetabilisk bar. Sedan gick vi en runda på stan där jag stannade till hos Trafikverkets provkontor för att bli fotograferad till en förestående körkortsförnyelse. Efter det åkte vi till de västra stadsdelarna och inhandlade ett ångtvättaggregat och en blandararmatur till köksbänken. Den gamla hade nu definitivt blivit inkontinent efter ett halvsekels trogen tjänst.
På senare tid har det blivit allt mera uppenbart att den nya informationsteknologin med Internet i centrum ger myndigheter och andra möjlighet att övervaka sina medmänniskor. En stor majoritet har inte en aning om att deras mobiltelefon eller bredband kan vara kontinuerligt avlyssnade. Spridningen i insatsernas omfattning och avsikt är enorm, allt från amerikanska NSA:s datainsamling om miljontals människor både inom och utanför USA, till cityhandlarnas kartläggning av människors geografiska rörelser i de centrala delarna av vår egen stad. Det är i USA, sedan 11 september-attackerna 2001 idag en närmast paranoid stämning hos de 'säkerhetsbevarande' myndigheterna där borta. Nu talas det t o m om speciella, fejkade mobilmaster och småflygplan för signalspaning. Precisionen är sådan att man kan avgöra en persons position med tre meters marginal. Hur långt det svenska FRA har hunnit i denna utveckling är för stunden inte helt bekant.
Även för den som har 'rent mjöl i påsen' borde tendensen vara oroväckande. När George Orwell 1948 skrev sin bok '1984' förutsåg han den nu pågående utvecklingen även om han var 30 år för tidigt ute. I hans scenario var tankepolisen det ultimata utslaget av bevakningen. Där är vi ännu inte idag, men den som lever får se!
För vår egen del var vi igår på hemmaplan med undantag för en promenad till mataffären. Idag blev det istället en expedition runt stan där vi började med en god och nyttig lunch på en vegetabilisk bar. Sedan gick vi en runda på stan där jag stannade till hos Trafikverkets provkontor för att bli fotograferad till en förestående körkortsförnyelse. Efter det åkte vi till de västra stadsdelarna och inhandlade ett ångtvättaggregat och en blandararmatur till köksbänken. Den gamla hade nu definitivt blivit inkontinent efter ett halvsekels trogen tjänst.
På senare tid har det blivit allt mera uppenbart att den nya informationsteknologin med Internet i centrum ger myndigheter och andra möjlighet att övervaka sina medmänniskor. En stor majoritet har inte en aning om att deras mobiltelefon eller bredband kan vara kontinuerligt avlyssnade. Spridningen i insatsernas omfattning och avsikt är enorm, allt från amerikanska NSA:s datainsamling om miljontals människor både inom och utanför USA, till cityhandlarnas kartläggning av människors geografiska rörelser i de centrala delarna av vår egen stad. Det är i USA, sedan 11 september-attackerna 2001 idag en närmast paranoid stämning hos de 'säkerhetsbevarande' myndigheterna där borta. Nu talas det t o m om speciella, fejkade mobilmaster och småflygplan för signalspaning. Precisionen är sådan att man kan avgöra en persons position med tre meters marginal. Hur långt det svenska FRA har hunnit i denna utveckling är för stunden inte helt bekant.
Även för den som har 'rent mjöl i påsen' borde tendensen vara oroväckande. När George Orwell 1948 skrev sin bok '1984' förutsåg han den nu pågående utvecklingen även om han var 30 år för tidigt ute. I hans scenario var tankepolisen det ultimata utslaget av bevakningen. Där är vi ännu inte idag, men den som lever får se!
onsdag 12 november 2014
Philae har landat!
Vädret i denna november är förpestat! I tio dagar har nu solen i allt väsentligt lyst med sin frånvaro och höstmörkret börjar så sakta att skörda sina depressionsoffer bland människorna. Trots allt tog vi oss igår ut och gick en rejäl motionsrunda på landsbygden norr om stan.
Idag gick tiden mer i arbetets tecken då jag tog itu med service av bilen. Det blev oljebyte, hjulbyte och tvättning. Under tiden avverkade hustrun ett lager av stryktvätt. Efter lunch fortsatte jag med högtryckssprutan, men nu på gårdsplan och trottoar för att bli av med förhatlig påväxt av mossa och lavar. Därför fick hustrun klara dagens motionsrunda på egen hand.
Inom den vetenskapliga världen är det idag en unik märkesdag då projektet Rosetta lyckligen förts i hamn. Den landningsfarkost, Philae, som Rosettasonden fraktat genom rymden i över tio år landade som avsett på en komet och ESA är därmed först i världen med denna bedrift. Med sig har Philae ett dussintal instrument som under ett år förväntas kunna sända information till forskarna i form av bilder samt fysikaliska och kemiska data. Den komet som ska studeras är 67P/Churyumov- Gerasimenko. Rymdforskningen väntas därmed få nya pusselbitar till bilden av hur vårt solsystem en gång skapades. Särskilt stora förväntningar har man på kometens beteende i perihelium om ca 9 månader, då kometen befinner sig som närmast solen.
Det är inte utan viss beundran som man kan notera att landningstiden i november 2014 redan var bestämd vid uppskjutningen den 2 mars 2004. En precision som kanske vore något för SJ att ta en titt på. Att sonden genom åren passerat Jorden tre gånger för att ta hjälp av jordgravitationen för att accelerera hastigheten, som slutligen var uppe i 38 000 km/h, förminskar inte prestationen. För att sedan ytterligare spara energi flög sonden i dvala, medan den var längst bort från solen 2011 - 2013, för att i januari år 'väckas upp' ur sömnläget och börja förbereda sig för landningen som nu lyckosamt genomförts! Spänningen är förvisso stor inför de nya perspektiv som nu öppnas vad gäller kunskap om de mytomspunna kometerna.
Idag gick tiden mer i arbetets tecken då jag tog itu med service av bilen. Det blev oljebyte, hjulbyte och tvättning. Under tiden avverkade hustrun ett lager av stryktvätt. Efter lunch fortsatte jag med högtryckssprutan, men nu på gårdsplan och trottoar för att bli av med förhatlig påväxt av mossa och lavar. Därför fick hustrun klara dagens motionsrunda på egen hand.
Inom den vetenskapliga världen är det idag en unik märkesdag då projektet Rosetta lyckligen förts i hamn. Den landningsfarkost, Philae, som Rosettasonden fraktat genom rymden i över tio år landade som avsett på en komet och ESA är därmed först i världen med denna bedrift. Med sig har Philae ett dussintal instrument som under ett år förväntas kunna sända information till forskarna i form av bilder samt fysikaliska och kemiska data. Den komet som ska studeras är 67P/Churyumov- Gerasimenko. Rymdforskningen väntas därmed få nya pusselbitar till bilden av hur vårt solsystem en gång skapades. Särskilt stora förväntningar har man på kometens beteende i perihelium om ca 9 månader, då kometen befinner sig som närmast solen.
Det är inte utan viss beundran som man kan notera att landningstiden i november 2014 redan var bestämd vid uppskjutningen den 2 mars 2004. En precision som kanske vore något för SJ att ta en titt på. Att sonden genom åren passerat Jorden tre gånger för att ta hjälp av jordgravitationen för att accelerera hastigheten, som slutligen var uppe i 38 000 km/h, förminskar inte prestationen. För att sedan ytterligare spara energi flög sonden i dvala, medan den var längst bort från solen 2011 - 2013, för att i januari år 'väckas upp' ur sömnläget och börja förbereda sig för landningen som nu lyckosamt genomförts! Spänningen är förvisso stor inför de nya perspektiv som nu öppnas vad gäller kunskap om de mytomspunna kometerna.
måndag 10 november 2014
Frihet är det bästa ting...
Igår fick vi besök av våra döttrar som kom hit för att 'fira' Fars dag, denna köpmännens lyckodag. Det var ett kärkommet besök och väldigt trevligt att kunna sitta en stund i lugn och ro och samtala om både gamla minnen och dagens utmaningar.
Idag var det dags för veckans målarpass på Club Artis. Då det var jag som hade veckans 'fikajour' så tog jag mig för att på morgonen baka kanelbullar för första gången i mitt liv. Det kan förstås ses som något av ett högriskprojekt, men även om bullarnas karaktär kanske inte helt överensstämde med idealet, så var alla kring fikabordet nöjda och glada. Och som vanligt, är slutet gott så är allt gott!
Detta talesätt kan ju även i någon mån tillmätas den händelse som Europa igår firade 25-årsjubileum av, nämligen öppnandet av Berlinmuren, som i över 35 år utgjorde symbolen för ett Europa delat i en grupp av fria demokratier och en annan under kommunistiskt förtryck. Det som hände den 10 november 1989 blev också slutpunkten för det som kallades 'det kalla kriget' där kraftmätningen till inte oväsentlig del utgjordes av en terrorbalans grundad på ömse sidors tillgång till kärnvapen. I längden räckte dock inte Karl Marx' teorier till för att skapa de resurser som krävdes för denna ytterst kostsamma hantering. Pressen på östsidans medborgare ökade till sist till en nivå som medförde att regimernas skräckvälde inte längre räckte till för att tygla gräsrötternas revolt. Sovjetunionen och Warszawapakten kunde utan någon större saknad läggas till handlingarna och ett mödosamt arbete med att ställa till rätta skadorna av ett 70-årigt kommunistvälde kunde börja. På vissa håll är detta fortfarande långt ifrån slutfört.
För egen del ser jag marxismen som ett av de mest lysande exemplen genom historien på hur en teoretisk vision totalt krossas i vardagens kalla verklighet. Marx trodde gott om 'de arbetande människorna' och utgick från deras obrottsliga solidaritet. Denna filosofi har dessvärre gång på gång visat sig få stå tillbaka för den egoism som istället framstår som människans främsta adelsmärke. Mot detta hjälpte i längden inte ens den rad av folkmord och politiska förföljelser som vi fick se så många exempel på under 1900-talet.
Idag var det dags för veckans målarpass på Club Artis. Då det var jag som hade veckans 'fikajour' så tog jag mig för att på morgonen baka kanelbullar för första gången i mitt liv. Det kan förstås ses som något av ett högriskprojekt, men även om bullarnas karaktär kanske inte helt överensstämde med idealet, så var alla kring fikabordet nöjda och glada. Och som vanligt, är slutet gott så är allt gott!
Detta talesätt kan ju även i någon mån tillmätas den händelse som Europa igår firade 25-årsjubileum av, nämligen öppnandet av Berlinmuren, som i över 35 år utgjorde symbolen för ett Europa delat i en grupp av fria demokratier och en annan under kommunistiskt förtryck. Det som hände den 10 november 1989 blev också slutpunkten för det som kallades 'det kalla kriget' där kraftmätningen till inte oväsentlig del utgjordes av en terrorbalans grundad på ömse sidors tillgång till kärnvapen. I längden räckte dock inte Karl Marx' teorier till för att skapa de resurser som krävdes för denna ytterst kostsamma hantering. Pressen på östsidans medborgare ökade till sist till en nivå som medförde att regimernas skräckvälde inte längre räckte till för att tygla gräsrötternas revolt. Sovjetunionen och Warszawapakten kunde utan någon större saknad läggas till handlingarna och ett mödosamt arbete med att ställa till rätta skadorna av ett 70-årigt kommunistvälde kunde börja. På vissa håll är detta fortfarande långt ifrån slutfört.
För egen del ser jag marxismen som ett av de mest lysande exemplen genom historien på hur en teoretisk vision totalt krossas i vardagens kalla verklighet. Marx trodde gott om 'de arbetande människorna' och utgick från deras obrottsliga solidaritet. Denna filosofi har dessvärre gång på gång visat sig få stå tillbaka för den egoism som istället framstår som människans främsta adelsmärke. Mot detta hjälpte i längden inte ens den rad av folkmord och politiska förföljelser som vi fick se så många exempel på under 1900-talet.
lördag 8 november 2014
Våra eller andras pengar?
Igår var vädret fortfarande kallt, blött och blåsigt och vi tog därför tillfället till att komplettera vårt brödförråd med ett storbak. Jag serieproducerade frallor, finska rågbitar och hårt tunnbröd, medan hustrun bidrog med en smarrig äppelkaka. Sedan tog jag mig också för att baka en nyintroducerad sort av kaffebröd, som jag tänker bjuda på när jag har 'fikajour' på målarklubben nästa vecka. Vi hann också med en promenad i närområdet.
Idag var vädret något bättre och vi åkte till stan för ett besök på det årligen återkommande Arkivens dag, där vi bl. a. fick lyssna till ett intressant föredrag (av en av hustruns tidigare chefer) om hur man här hanterade kolerautbrotten på 1800-talet. En lite skrämmande detalj i sammanhanget är dessa epidemiers kusliga paralleller till dagens ebola-problem i västra Afrika. Vi hann också med att besöka en utställning som en av medlemamrna i Club Artis just nu har i en lokal nere vid Mälaren.
De senaste dagarna har det blossat upp en diskussion om Bankföreningens rekommendation om amortering av bolån. Tanken var att på alla nya lån skull det finnas en amorteringsplan ner till hälften av bostadens marknadsvärde. Nu har rekommendationen emellertid dragits tillbaka sedan Konkurrensverket sagt att en frivillig överenskommelse om detta kan strida mot konkurrensreglerna. Därför kommer nu sannolikt en laglig reglering av samma sak att förberedas.
Detta är bara ännu ett exempel på byråkratisk klåfingrighet, som ett resultat av att vi har alldeles för många 'myndigheter' i vårt land. För mig är det obegripligt att man kan få för sig att låna pengar utan att ha en självklar avsikt att betala tillbaka dem. Nu har i stället ett sådant tänkande, av penningpolitiska skäl, blivit snarare regel än undantag, motiverat med att amorteringar skulle minska den inhemska konsumtionen till men för en gynnsam konjunkturutveckling. Det man istället borde bekymra sig om är hur hushållens skenande belåning, främst av sina bostäder, ska hanteras i den framtid då den pantsatta bostaden inte längre utgör en tillgänglig borgen för de upptagna lånen. Det var något åt det hållet som gjorde att de amerikanska bolåneinstituten Fannie Mae och Freddie Mac 2008 hade skapat en 'bostadsbubbla' som till sist ledde till en av de största globala finanskriserna i modern tid. Det skulle jag vilja slippa att se här!
Idag var vädret något bättre och vi åkte till stan för ett besök på det årligen återkommande Arkivens dag, där vi bl. a. fick lyssna till ett intressant föredrag (av en av hustruns tidigare chefer) om hur man här hanterade kolerautbrotten på 1800-talet. En lite skrämmande detalj i sammanhanget är dessa epidemiers kusliga paralleller till dagens ebola-problem i västra Afrika. Vi hann också med att besöka en utställning som en av medlemamrna i Club Artis just nu har i en lokal nere vid Mälaren.
De senaste dagarna har det blossat upp en diskussion om Bankföreningens rekommendation om amortering av bolån. Tanken var att på alla nya lån skull det finnas en amorteringsplan ner till hälften av bostadens marknadsvärde. Nu har rekommendationen emellertid dragits tillbaka sedan Konkurrensverket sagt att en frivillig överenskommelse om detta kan strida mot konkurrensreglerna. Därför kommer nu sannolikt en laglig reglering av samma sak att förberedas.
Detta är bara ännu ett exempel på byråkratisk klåfingrighet, som ett resultat av att vi har alldeles för många 'myndigheter' i vårt land. För mig är det obegripligt att man kan få för sig att låna pengar utan att ha en självklar avsikt att betala tillbaka dem. Nu har i stället ett sådant tänkande, av penningpolitiska skäl, blivit snarare regel än undantag, motiverat med att amorteringar skulle minska den inhemska konsumtionen till men för en gynnsam konjunkturutveckling. Det man istället borde bekymra sig om är hur hushållens skenande belåning, främst av sina bostäder, ska hanteras i den framtid då den pantsatta bostaden inte längre utgör en tillgänglig borgen för de upptagna lånen. Det var något åt det hållet som gjorde att de amerikanska bolåneinstituten Fannie Mae och Freddie Mac 2008 hade skapat en 'bostadsbubbla' som till sist ledde till en av de största globala finanskriserna i modern tid. Det skulle jag vilja slippa att se här!
torsdag 6 november 2014
Maktens fördelning
Så var en ny vinter bekräftad! Första snön kom idag och drog ett tunt vitt täcke över omgivningen. Nu är förstås temperaturen ändå på plussidan, så det blir förmodligen inte så långvarigt. Trots de något aviga förhållandena tog hustrun ändå en sen promenad i mörkret, men jag bestämde mig för att avstå till förmån för 'inre tjänstgöring' - läs: diskningen efter middagen.
Igår tog vi våra promenader till bilverkstaden, där den gamle trotjänaren nu fått förstärkning i ena fjäderbenet, ungefär som att vi människor ibland kan behöva en ny knä- eller höftled. För övrigt har vi hållit oss på hemmaplan.
Ute i vida världen har det inträffat att den amerikanska affärstidningen Forbes gjort en rankinglista över världens mäktigaste personer just nu. Tyvärr, kan man säga, har Vladimir Putin, tagit sig till toppen genom de maktdemonstrationer han utövar i sydöstra Europa, där hänsynstagande knappast är en ingående komponent. Han har gått om den tidigare obestridliga ettan Barack Obama, sedan denne nu genom senatsvalet förvandlats till en 'lame duck' under de kommande två åren i Vita huset. Trea på listan är den kineiska ledaren Xi Jinping, med sina 1 350 miljoner undersåtar och fyra är påven Fransiskus som 'regerar' över ungefär lika många. Sedan har det nu också kommit två kvinnor på tio-i-topp-listan, nämligen Tysklands förbundskansler Angela Merkel och Janet Yellen, chef för amerikanska centralbanken. Efter denna rad av offentliga makthavare hittar man även representanter för näringslivet där det är Bill Gates från Microsoft och de båda bossarna för Google, Larry Page och Sergej Brin som tar plats. Någon svensk har inte lyckats ta sig in på topp 100-listan, men väl norrmannen Yngve Slyngstad, som är chef för världens största statliga fond, Oljefonden.
Vill man göra en sammanfattande analys av vad som innebär makt i vår tid, så torde det i första hand vara pengar, vilket stämmer väl med det välkända talesättet "pengar är makt och makt ger mera pengar". I den socialistiska världen ger komplementet 'hårda nypor' därtill en extra spets. På ungefär samma sätt kan påven 'med Guds hjälp' styra och ställa med de troende katolikerna. Den modernaste, och kanske något illavarslande maktfaktorn, information och kommunikation, visar sig slutligen genom placeringen av företrädarna IT-branschens giganter (Storebror ser dig!?).
Igår tog vi våra promenader till bilverkstaden, där den gamle trotjänaren nu fått förstärkning i ena fjäderbenet, ungefär som att vi människor ibland kan behöva en ny knä- eller höftled. För övrigt har vi hållit oss på hemmaplan.
Ute i vida världen har det inträffat att den amerikanska affärstidningen Forbes gjort en rankinglista över världens mäktigaste personer just nu. Tyvärr, kan man säga, har Vladimir Putin, tagit sig till toppen genom de maktdemonstrationer han utövar i sydöstra Europa, där hänsynstagande knappast är en ingående komponent. Han har gått om den tidigare obestridliga ettan Barack Obama, sedan denne nu genom senatsvalet förvandlats till en 'lame duck' under de kommande två åren i Vita huset. Trea på listan är den kineiska ledaren Xi Jinping, med sina 1 350 miljoner undersåtar och fyra är påven Fransiskus som 'regerar' över ungefär lika många. Sedan har det nu också kommit två kvinnor på tio-i-topp-listan, nämligen Tysklands förbundskansler Angela Merkel och Janet Yellen, chef för amerikanska centralbanken. Efter denna rad av offentliga makthavare hittar man även representanter för näringslivet där det är Bill Gates från Microsoft och de båda bossarna för Google, Larry Page och Sergej Brin som tar plats. Någon svensk har inte lyckats ta sig in på topp 100-listan, men väl norrmannen Yngve Slyngstad, som är chef för världens största statliga fond, Oljefonden.
Vill man göra en sammanfattande analys av vad som innebär makt i vår tid, så torde det i första hand vara pengar, vilket stämmer väl med det välkända talesättet "pengar är makt och makt ger mera pengar". I den socialistiska världen ger komplementet 'hårda nypor' därtill en extra spets. På ungefär samma sätt kan påven 'med Guds hjälp' styra och ställa med de troende katolikerna. Den modernaste, och kanske något illavarslande maktfaktorn, information och kommunikation, visar sig slutligen genom placeringen av företrädarna IT-branschens giganter (Storebror ser dig!?).
tisdag 4 november 2014
Onkel Sam på osäker mark
Livet går vidare i samma trista höstväder och tilltagande mörker. Nu är det den tid då man, hör och häpna, börjar se fram emot kyla och snö - en förväntan som dock inte delas av hustrun. Då blir för det mesta lite torrare och lite ljusare.
Igår var det tid för veckans målarpass som vi lyckades ta oss till utan att bli blöta. Där arbetade vi båda med var sitt fågelmotiv och hustrun dessutom med en fjärilsmålning. Idag började vi dagen med en tur till östra köpcentret och hann precis hem innan regnet började på nytt. Efter lunch dristade vi oss ut på en promenad i närområdet, men var då inte lika lyckosamma och kom hem halvblöta.
Huruvida man är lyckosamma i det stora landet i väster, där det just nu pågår mellanårsval, får framtiden utvisa. Den amerikanska politiken har i snart tio år varit tämligen labil och även konfliktfylld sedan Obama blev president med en oppositionell majoritet i representanthuset. De val som nu genomförs kan, om oturen är framme, ge underskott för presidenten även i senaten och då är risken stor för att Obamas reformpolitik går in i väggen. Den hittills gjorda rösträkningen håller dock dörren öppen för en möjlig fortsatt majoritet för demokraterna i senaten. Osäkerheten hålls därtill uppe av ett osedvanligt lågt intresse från väljarnas sida, där man tycks ha tappat förtroendet för presidentens chanser att fullfölja sina politiska ambitioner. Sjukvårdsreformen Obama-care har t ex än så länge slagit igenom bara i en handfull delstater.
Samtidigt störs valet av skrämmande yttre faktorer som hoten om terrordåd av ISIS och risker för spridning av ebola-virus. Den allmänna bilden av situationen får vår svenska politiska värld, all turbolens och förvirring till trots, att verka tämligen lugn och kontrollerbar.
Igår var det tid för veckans målarpass som vi lyckades ta oss till utan att bli blöta. Där arbetade vi båda med var sitt fågelmotiv och hustrun dessutom med en fjärilsmålning. Idag började vi dagen med en tur till östra köpcentret och hann precis hem innan regnet började på nytt. Efter lunch dristade vi oss ut på en promenad i närområdet, men var då inte lika lyckosamma och kom hem halvblöta.
Huruvida man är lyckosamma i det stora landet i väster, där det just nu pågår mellanårsval, får framtiden utvisa. Den amerikanska politiken har i snart tio år varit tämligen labil och även konfliktfylld sedan Obama blev president med en oppositionell majoritet i representanthuset. De val som nu genomförs kan, om oturen är framme, ge underskott för presidenten även i senaten och då är risken stor för att Obamas reformpolitik går in i väggen. Den hittills gjorda rösträkningen håller dock dörren öppen för en möjlig fortsatt majoritet för demokraterna i senaten. Osäkerheten hålls därtill uppe av ett osedvanligt lågt intresse från väljarnas sida, där man tycks ha tappat förtroendet för presidentens chanser att fullfölja sina politiska ambitioner. Sjukvårdsreformen Obama-care har t ex än så länge slagit igenom bara i en handfull delstater.
Samtidigt störs valet av skrämmande yttre faktorer som hoten om terrordåd av ISIS och risker för spridning av ebola-virus. Den allmänna bilden av situationen får vår svenska politiska värld, all turbolens och förvirring till trots, att verka tämligen lugn och kontrollerbar.
söndag 2 november 2014
Ett himmelskt hot
Alla Helgons dag avlöpte igår med ett ihållande dagslångt regn och det var ingen idé att försöka komma ut något. Det hade i alla fall det goda med sig att vi slapp undan de sedvanliga Halloween-attackerna från förvirrade barn och ungdomar.
Idag var det bättre och vi kunde ta oss en promenad i närområdet i ljuset av en blek höstsol. Nu väntar om en stund ett besök hos yngsta dottern där vi ska fira hennes och hennes makes födelsedagar.
Det har den senaste tiden funnits gott om tillfällen att fundera över det allt mera nyckfulla vädret och i vilken mån det är en manifestation av ett kinkigare klimat. Dessa funderingar sker ju systematiskt inom FN:s klimatpanel IPCC, som nu lagt fram en ny omfattande, och i många avseenden dyster rapport om utvecklingen. Rapporten innehåller inte några direkta nyheter utan är mer en sammanfattning av alla tidigare framförda orosmoment av allt kraftigare stormoväder och smältande glaciärer. Avsikten är att nu försöka komma överens om grunden för ett nytt klimatavtal som ska avlösa Kyotoavtalet från 1997. Målet är att enas om att uppnå en halvering av de globala utsläppen av växthusgaser till år 2050.
Idag finns det inte mycket som tyder på att det ska lyckas. De vittomtalade förnybara energikällorna utgör bara en liten bråkdel av världens energiförsörjning idag och även om utbyggnaden drivs på med olika subventioner, så ökar användningen av kol och olja ännu mera, speciellt i Kina och Indien. Den accelererande exploateringen av oljesand i Nordamerika leder åt samma håll. Tysklands nedstängning av kärnkraft, ersatt med brunkolseldning är ett tredje debacle. Om man därtill lägger att världen år 2050 sannolikt har ytterligare två miljarder människor att försörja, så ser det mörkt ut.
Våra barn och barnbarn har förmodligen, tyvärr, att istället se fram emot sociala konvulsioner när delar av de redan hårt belastade, beboeliga områdena, istället blir obeboeliga på grund av vatten- eller födoämnesbrist eller på grund av översvämningar genom stigande havsnivåer. För varje år som världens ledare skyggar för kortsiktiga ekonomiska, negativa effekter av de krav som naturen ställer blir ett sådant scenario allt mera sannolikt.
Idag var det bättre och vi kunde ta oss en promenad i närområdet i ljuset av en blek höstsol. Nu väntar om en stund ett besök hos yngsta dottern där vi ska fira hennes och hennes makes födelsedagar.
Det har den senaste tiden funnits gott om tillfällen att fundera över det allt mera nyckfulla vädret och i vilken mån det är en manifestation av ett kinkigare klimat. Dessa funderingar sker ju systematiskt inom FN:s klimatpanel IPCC, som nu lagt fram en ny omfattande, och i många avseenden dyster rapport om utvecklingen. Rapporten innehåller inte några direkta nyheter utan är mer en sammanfattning av alla tidigare framförda orosmoment av allt kraftigare stormoväder och smältande glaciärer. Avsikten är att nu försöka komma överens om grunden för ett nytt klimatavtal som ska avlösa Kyotoavtalet från 1997. Målet är att enas om att uppnå en halvering av de globala utsläppen av växthusgaser till år 2050.
Idag finns det inte mycket som tyder på att det ska lyckas. De vittomtalade förnybara energikällorna utgör bara en liten bråkdel av världens energiförsörjning idag och även om utbyggnaden drivs på med olika subventioner, så ökar användningen av kol och olja ännu mera, speciellt i Kina och Indien. Den accelererande exploateringen av oljesand i Nordamerika leder åt samma håll. Tysklands nedstängning av kärnkraft, ersatt med brunkolseldning är ett tredje debacle. Om man därtill lägger att världen år 2050 sannolikt har ytterligare två miljarder människor att försörja, så ser det mörkt ut.
Våra barn och barnbarn har förmodligen, tyvärr, att istället se fram emot sociala konvulsioner när delar av de redan hårt belastade, beboeliga områdena, istället blir obeboeliga på grund av vatten- eller födoämnesbrist eller på grund av översvämningar genom stigande havsnivåer. För varje år som världens ledare skyggar för kortsiktiga ekonomiska, negativa effekter av de krav som naturen ställer blir ett sådant scenario allt mera sannolikt.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)