Kanske börjar nu vintern på riktigt. Snö har fallit och efter den utlovade köldknäppen de närmast kommande dagarna får vi se hur det fortsätter i nästa vecka. Med snö på marken blir det ju ändå lite ljusare utomhus. Väderläget igår inspirerade mig till att sprida trädgårdskalk som snön sedan kan flytta ner i marken. Hustrun tog en liten shopingpromenad i närområdet under tiden - det börjar så sakta att bli dags för lite julklappsköp i all enkelhet.
Idag tog vi en promenad till mataffären innan vi på eftermiddagen tog oss till målarklubben. Det är vår grupp som svarar för hängningen av tavlor till årets julsalong. Det är lite speciellt att få vara med och leka gallerist och utställningarna är ju det som i mångt och mycket avgör medlemmarnas anseende som konstnärer.
Anseende är något som i dessa dagar även SD-politikerna har anledning att fundera över. Igår var det den fjärde SD-riksdagsledamoten som fick se bannstrålen lysa över sig efter att han missfirmat en av riksdagens väktare, som är av utländsk härkomst. Den här gången var det bara för den misskötsamme att rensa skrivbordet på riksdagen och åka hem. Plötsligt har nästan en femtedel av SDs riksdagsgrupp av olika skäl gjort sig obekväma för partiet.
Trots alla nu publicerade skandaler ökar sympatierna för SD i opinionsmätningarna och partiet har sin hittills högsta andel av 'väljarna', vilket indirekt stärker deras roll som vågmästare i riksdagen. Förekomsten av publicitet verkar som vanligt spela en större roll än innehållet i publiciteten och närmare 25 procent av väljarkåren anser att SD står för den bästa invandringspolitiken.
Jag kan föreställa mig att det inte är helt osannolikt att vi får se en repris på det som skedde på 1980-talet när miljöpartiet äntrade riksdagen. Den gången fanns över huvud taget inte begreppet miljöpolitik hos de 'gamla' partierna och miljöpartiet tvingade alla att ta tag i de frågorna. Idag brer missnöjet med invandringspolitiken ut sig allt mer och inom några år kan det mycket väl bli SDs filosofi som tvingar övriga partier att på allvar ta itu med de brister som uppenbarlig finns inom området. Framför allt måste mycket ändras i metoderna för att på ett humant sätt göra invandrarna delaktiga i det svenska samhället.
torsdag 29 november 2012
tisdag 27 november 2012
Förhoppningens järnväg
Under gårdagen avlöste aktiviteterna varandra. Först blev det en tur till östra köpcentret för veckoinköp, sedan var det hög tid för byte till vinterhjul på bilen - snö har eventuellt utlovats till senare i veckan. Slutligen var det tid för veckans målarpass och vi klarade även det torrskodda.
Sedan dess har det regnat i stort sett hela tiden utan uppehåll och idag har man inte kunnat gå ut längre än till postlådan. Istället har vi fått anledning att inviga det nyanskaffade löpbandet, dock en någorlunda moderat hastighet. Hustrun har dessutom idogt börjat med julstädning och andra förberedelser som hör till för att den rätta stämningen ska infinna sig.
Idag kunde man läsa i bladet om den överraskande nyheten att japanska maglevtåg sätter nya hastighetsrekord och detroniserar de franska TGV-tågen. Helt sensationellt ska pendlarna kunna färdas mellan Tokyo och Nagoya i 500 km/t och det i ett tåg som kan lasta 1 000 passagerare. Som vanligt kommer den besvärande sanningen i slutet av artikeln där man får veta att 'man räknar med' att tågen ska vara färdiga att tas i bruk år 2027 (!) och till 2045 ska man ha linjen klar ända till Osaka.
På något sätt anar man en likhet, men också stor skillnad, med den sorglustiga historien kring Mälarbanan till Stockholm där investerade miljarder för att nå snabb trafik, nu år efter år torpederas när tågen ska dela spår med de lokala pendeltågen i Stockholms ytterområden. Praktiskt taget inget tåg kommer numera fram enligt tidtabellen, om det överhuvud taget går alls.
Som lök på laxen kan vi lägga det faktum att 'gröna' partier i svensk politik vill satsa 100 miljarder kronor på snabbtåg även i Sverige för att konkurrera ut inrikesflyget. Som vanligt i dessa kretsar har munnen talat utan att hjärnan kopplats in. I vårt land skulle det vara betydligt bättre att använda dessa pengar till att få våra befintliga järnvägar att fungera på ett acceptabelt sätt. Det gör de inte idag och därför fortsätter biltrafiken att öka trots alla kostnadsökningar.
Sedan dess har det regnat i stort sett hela tiden utan uppehåll och idag har man inte kunnat gå ut längre än till postlådan. Istället har vi fått anledning att inviga det nyanskaffade löpbandet, dock en någorlunda moderat hastighet. Hustrun har dessutom idogt börjat med julstädning och andra förberedelser som hör till för att den rätta stämningen ska infinna sig.
Idag kunde man läsa i bladet om den överraskande nyheten att japanska maglevtåg sätter nya hastighetsrekord och detroniserar de franska TGV-tågen. Helt sensationellt ska pendlarna kunna färdas mellan Tokyo och Nagoya i 500 km/t och det i ett tåg som kan lasta 1 000 passagerare. Som vanligt kommer den besvärande sanningen i slutet av artikeln där man får veta att 'man räknar med' att tågen ska vara färdiga att tas i bruk år 2027 (!) och till 2045 ska man ha linjen klar ända till Osaka.
På något sätt anar man en likhet, men också stor skillnad, med den sorglustiga historien kring Mälarbanan till Stockholm där investerade miljarder för att nå snabb trafik, nu år efter år torpederas när tågen ska dela spår med de lokala pendeltågen i Stockholms ytterområden. Praktiskt taget inget tåg kommer numera fram enligt tidtabellen, om det överhuvud taget går alls.
Som lök på laxen kan vi lägga det faktum att 'gröna' partier i svensk politik vill satsa 100 miljarder kronor på snabbtåg även i Sverige för att konkurrera ut inrikesflyget. Som vanligt i dessa kretsar har munnen talat utan att hjärnan kopplats in. I vårt land skulle det vara betydligt bättre att använda dessa pengar till att få våra befintliga järnvägar att fungera på ett acceptabelt sätt. Det gör de inte idag och därför fortsätter biltrafiken att öka trots alla kostnadsökningar.
söndag 25 november 2012
Köpfesten har börjat
Den gångna veckohelgen har solen inte ansett värd att belysa, utan gömt sig bakom moln eller dimma. Tillsammans med novembermörkret gör detta tillvaror särdeles trist. Fastän det är samma visa varje år, så blir man ändå överraskad mitt i sin alltid närvarande optimism om förbättring.
Trots allt tog vi oss ut på en promenad i närområdet under gårdagen och det nyinköpta löpbandet är nu monterat och ger oss extra möjligheter till rörelse vid dåligt väder.
Efter att vi bakat grovbröd och frallor på förmiddagen idag tog vi en liten tur till julmarknaden vid Skultuna gamla bruk. Även den såg ut som vanligt med någon tomte och mängder av försäljare som bjöd ut korv, ost, sylt, godis, te, kryddor och mycket mera förutom brukets egen försäljning av sina 'dyrbarheter'.
Vad man kan invända mot är att denna julmarknad liksom stadens officiella julskyltning i år kommer en vecka för tidigt. Kopplingen till första söndagen i advent saknas och förtränger därmed avsikten att inleda firandet av julens antågande till förmån för krämarnas hysteriska ansträngningar att komma över medborgarnas pengar. Kanske gör den begynnande lågkonjunkturen att man sett ett behov av att förlänga julkommersen med en vecka för att även detta år kunna slå alla tidigare försäljningsrekord.
Med detta i bakhuvudet känns det bra att inte behöva känna något tryck att i panik köpa en massa onödiga saker just nu. Förvisso är jag en sann vän av öppen marknadsekonomi, men vid den här årstiden blir det lätt så att impulserna helt slår ut förståndet. Speciellt gäller detta de människor som på plats raskt finansierar sitt ogenomtänkta köp med ett nytt mobillån till pris av en rejäl ockerränta.
Trots allt tog vi oss ut på en promenad i närområdet under gårdagen och det nyinköpta löpbandet är nu monterat och ger oss extra möjligheter till rörelse vid dåligt väder.
Efter att vi bakat grovbröd och frallor på förmiddagen idag tog vi en liten tur till julmarknaden vid Skultuna gamla bruk. Även den såg ut som vanligt med någon tomte och mängder av försäljare som bjöd ut korv, ost, sylt, godis, te, kryddor och mycket mera förutom brukets egen försäljning av sina 'dyrbarheter'.
Vad man kan invända mot är att denna julmarknad liksom stadens officiella julskyltning i år kommer en vecka för tidigt. Kopplingen till första söndagen i advent saknas och förtränger därmed avsikten att inleda firandet av julens antågande till förmån för krämarnas hysteriska ansträngningar att komma över medborgarnas pengar. Kanske gör den begynnande lågkonjunkturen att man sett ett behov av att förlänga julkommersen med en vecka för att även detta år kunna slå alla tidigare försäljningsrekord.
Med detta i bakhuvudet känns det bra att inte behöva känna något tryck att i panik köpa en massa onödiga saker just nu. Förvisso är jag en sann vän av öppen marknadsekonomi, men vid den här årstiden blir det lätt så att impulserna helt slår ut förståndet. Speciellt gäller detta de människor som på plats raskt finansierar sitt ogenomtänkta köp med ett nytt mobillån till pris av en rejäl ockerränta.
fredag 23 november 2012
Nytt bråk om pengar
Med en för årstiden hög temperatur (8 - 10 grader ute) och nederbörd nästan endast på natten har vi fyllt två dagar med lite ovanligare aktiviteter. Igår blev det först ett möte med 'daglediga' i Västmanlands ornitologiska förening, där vi fick lyssna till föreningens nye ordförande, som beskrev sin verksamhet som fågelfotograf ackompanjerat med ett stort antal mycket proffsiga fågelbilder. På kvällen deltog vi i ett möte med släktforskarföreningen, där antikvarien från Länsmuseet berättade om det bildarkiv man fått donerat från Asea, med ett innehåll på ca 300 000 bilder - en framtida guldgruva för släktforskare med anförvanter som haft anknytning till Asea sedan 1880-talet.
Idag började vi med en tur till västra köpcentret för att skaffa oss saker som kommer att ytterligare skärpa konkurrensen om den tid vi har oss utmätt. Det blev ett löpband som komplement till vårt motionsprogram, speciellt de dagar då värdet är otjänligt för uteaktiviteter. Sedan inhandlade vi också en dia-scanner för att försöka få nyordning på vårt arkiv av diabilder, inspirerade av gårdagens två fotoanknutna föredrag. Det blir ju hela tiden allt svårare att undvika livets och samhällets digitalisering.
Slutligen deltog vi idag i något som stadens bibliotek kallar för VIP-dagar, där de mer 'betydelsefulla' kunderna är inbjudna till en presentation av bibliotekets aktiviteter och framtidsplaner, åtföljt av ett antal bokanmälningar som bibliotekarierna gärna vill rekommendera till läsarna.
Från stora världen fick vi för en stund sedan veta att EUs pågående förhandlingar om budgeten för de närmaste åren brutit samman. Efter en situation, som av de svenska delegaterna beskrivs som 'frustrerande', ajournerades förhandlingarna och ska tas upp igen nästa år. Reinfeldt påpekar att den nya långtidsbudgeten inte ska börja gälla förrän 2014 och att ett nytt toppmöte planeras, sannolikt i början av februari. Han anser inte det hela särskilt alarmerande.
Det finns omfattande utgiftsförväntningar ute i Europa och sedan sitter några och säger att man ska bromsa och vara försiktiga. Sverige, Storbritannien och några andra länder har krävt en lägre utgiftsnivå, men problemet är den totala volymen på budgeten och jordbruksstödet, där olika länder står långt ifrån varandra. Tydligt är att Frankrike är den stora bromsklossen, men även Storbritannien, som sagt nej till alla höjningar, står för en föga konstruktiv hållning.
Det hela synes vara ett utmärkt exempel på det gamla talesättet: "när krubban är tom, så bits hästarna". Det är åter tydligt att det som vanligt är öst och syd som vill ha mera pengar medan det är nord och väst som förväntas betala. Den ordningen är knappast hållbar i längden om man vill behålla en demokratisk legitimitet hos unionen.
Idag började vi med en tur till västra köpcentret för att skaffa oss saker som kommer att ytterligare skärpa konkurrensen om den tid vi har oss utmätt. Det blev ett löpband som komplement till vårt motionsprogram, speciellt de dagar då värdet är otjänligt för uteaktiviteter. Sedan inhandlade vi också en dia-scanner för att försöka få nyordning på vårt arkiv av diabilder, inspirerade av gårdagens två fotoanknutna föredrag. Det blir ju hela tiden allt svårare att undvika livets och samhällets digitalisering.
Slutligen deltog vi idag i något som stadens bibliotek kallar för VIP-dagar, där de mer 'betydelsefulla' kunderna är inbjudna till en presentation av bibliotekets aktiviteter och framtidsplaner, åtföljt av ett antal bokanmälningar som bibliotekarierna gärna vill rekommendera till läsarna.
Från stora världen fick vi för en stund sedan veta att EUs pågående förhandlingar om budgeten för de närmaste åren brutit samman. Efter en situation, som av de svenska delegaterna beskrivs som 'frustrerande', ajournerades förhandlingarna och ska tas upp igen nästa år. Reinfeldt påpekar att den nya långtidsbudgeten inte ska börja gälla förrän 2014 och att ett nytt toppmöte planeras, sannolikt i början av februari. Han anser inte det hela särskilt alarmerande.
Det finns omfattande utgiftsförväntningar ute i Europa och sedan sitter några och säger att man ska bromsa och vara försiktiga. Sverige, Storbritannien och några andra länder har krävt en lägre utgiftsnivå, men problemet är den totala volymen på budgeten och jordbruksstödet, där olika länder står långt ifrån varandra. Tydligt är att Frankrike är den stora bromsklossen, men även Storbritannien, som sagt nej till alla höjningar, står för en föga konstruktiv hållning.
Det hela synes vara ett utmärkt exempel på det gamla talesättet: "när krubban är tom, så bits hästarna". Det är åter tydligt att det som vanligt är öst och syd som vill ha mera pengar medan det är nord och väst som förväntas betala. Den ordningen är knappast hållbar i längden om man vill behålla en demokratisk legitimitet hos unionen.
onsdag 21 november 2012
Trygghet i upplösning
Det ser ut som att vi båda nu är tillbaka till normala krafter för att klara vårt motionsschema. Två dagar med promenader i närområdet har det blivit, idag dessutom kombinerat med ett besök i mataffären. För övrigt är det ordinarie vardagssysslor som gäller. Själv har jag också gjort några korta pass i trädgården och snart är allt beskärningsarbete klart - skönt att upptäcka till nästa vår.
Den senaste tiden har vår stad drabbats av en våg av bostadsinbrott och idag kunde polisen meddela att man gripit fyra 'unga män' med litauisk hemvist. Tyvärr gör flatheten i svenskt rättstänkande oss till ett tacksamt byte för den mer eller mindre organiserade brottsligheten på andra sidan Östersjön. Det är hög tid att tillämpa en mera handfast behandling av dessa element.
Även om organiserad grannsamverkan kan göra viss nytta i bostadsområdena, så räcker det inte på långa vägar när dessa fräcka plundrare gör en stöt på ena sidan huset när ägaren befinner sig på den andra sidan, eller letar igenom en villavåning medan ägaren ligger och sover på övervåningen.
Jag tror inte att de verktyg som de rättsvårdande myndigheterna idag har tillgång till räcker för att stävja den här utvecklingen. Ett betydligt mer samordnat polisarbete inom EU är första kravet, men därtill behövs betydligt starkare sanktioner mot de som åker fast. Det måste helt enkelt upplevas som väldigt obehagligt att bli ertappad i det här landet. Med detta får vi sedan per automatik medel att tillgripa även mot våra inhemska, ljusskygga individer. Sluta dalta med slöddret!
Den senaste tiden har vår stad drabbats av en våg av bostadsinbrott och idag kunde polisen meddela att man gripit fyra 'unga män' med litauisk hemvist. Tyvärr gör flatheten i svenskt rättstänkande oss till ett tacksamt byte för den mer eller mindre organiserade brottsligheten på andra sidan Östersjön. Det är hög tid att tillämpa en mera handfast behandling av dessa element.
Även om organiserad grannsamverkan kan göra viss nytta i bostadsområdena, så räcker det inte på långa vägar när dessa fräcka plundrare gör en stöt på ena sidan huset när ägaren befinner sig på den andra sidan, eller letar igenom en villavåning medan ägaren ligger och sover på övervåningen.
Jag tror inte att de verktyg som de rättsvårdande myndigheterna idag har tillgång till räcker för att stävja den här utvecklingen. Ett betydligt mer samordnat polisarbete inom EU är första kravet, men därtill behövs betydligt starkare sanktioner mot de som åker fast. Det måste helt enkelt upplevas som väldigt obehagligt att bli ertappad i det här landet. Med detta får vi sedan per automatik medel att tillgripa även mot våra inhemska, ljusskygga individer. Sluta dalta med slöddret!
måndag 19 november 2012
Ett mäktigt land!?
Veckans målarpass blev ett välkommet avbrott i den senaste tidens stillasittande, när jag nu tycks vara återställd från förra veckans handikap. Vi började med våra insatser här hemma redan igår, för att kunna visa att vi inte 'skolkat' efter förra veckans frånvaro från vår grupp. Hustrun har börjat på en bild med katter och ett stilleben med orkidéer. Själv höjde jag ribban ett snäpp med att ge mig på ett barnporträtt och utmaningen uteblev inte. Min bild, efter en förlaga av ett femårigt barn, blev enligt kollegerna i klubben ett porträtt av en pojke någonstans mellan åtta och tolv år. Här finns alltså en del att träna mera på.
Vad som däremot är framgångsrikt, åtminstone just nu, är vårt kära fädernesland, som i den årliga utvärderingen i tidningen Monocle, 'Global soft power', har placerat sig som världens femte 'mäktigaste' land, föregått endast av England, USA, Tyskland och Frankrike. Genom faktorer som turism, kultur, utbildningskapacitet, diplomatisk infrastruktur, affärsattraktion och allmän myndighetsstandard har vi lyckats bygga upp ett renomé som gjort det möjligt att passera Japan från förra årets sjätteplats.
Tydligen bygger bedömningen på att vi skaffat oss ett rykte som ett 'vänligt och funktionellt' land, men samtidigt har svårt för att bli av med 'stereotyper som ABBA och IKEA'. Må så vara hur det vill med den saken, men nu känns det som att det borde vara läge för att spänna musklerna ännu ett snäpp och ta Frankrike till nästa år. Även om det endast handlar om 'mjuk' mäktighet, så borde vi väl så småningom åtminstone kunna kämpa oss upp till en pallplats i den här branschen.
Vad som däremot är framgångsrikt, åtminstone just nu, är vårt kära fädernesland, som i den årliga utvärderingen i tidningen Monocle, 'Global soft power', har placerat sig som världens femte 'mäktigaste' land, föregått endast av England, USA, Tyskland och Frankrike. Genom faktorer som turism, kultur, utbildningskapacitet, diplomatisk infrastruktur, affärsattraktion och allmän myndighetsstandard har vi lyckats bygga upp ett renomé som gjort det möjligt att passera Japan från förra årets sjätteplats.
Tydligen bygger bedömningen på att vi skaffat oss ett rykte som ett 'vänligt och funktionellt' land, men samtidigt har svårt för att bli av med 'stereotyper som ABBA och IKEA'. Må så vara hur det vill med den saken, men nu känns det som att det borde vara läge för att spänna musklerna ännu ett snäpp och ta Frankrike till nästa år. Även om det endast handlar om 'mjuk' mäktighet, så borde vi väl så småningom åtminstone kunna kämpa oss upp till en pallplats i den här branschen.
lördag 17 november 2012
Hoppet som försvann
'Intet nytt under solen' skulle man kunna säga, om inte solen lyst med sin frånvaro. Vi har nu ett par dagar mest följt våra rutiner på hemmaplan. Efter vår dagliga promenad igår återkom en del av min ryggvärk,vilket får ses som en varning om att rehabiliteringen ännu ej är avslutad.
Idag nöjde vi oss därför med att ta bilen till östra köpcentret för veckoinköp. Där inhandlade jag också på min systers inråda en muskelsalva för att hjälpa läkeprocessen på traven. Det återstår sedan att avvakta eventuell effekt.
Så var det då åter dags med en ny rond i fighten mellan Israel och Hamas på Gazaremsan. Efter en del raketbeskjutning mot israeliska, civila mål, tröt israelernas tålamod och i en raid in mot Gaza dödades Hamas militäre befälhavare. Därmed fortsätter denna till synes olösliga konflikt att rulla på med allt tyngre vapeninsatser, i grunden meningslös med förlust av människoliv och en eskalerande materiell förstörelse.
På många sätt är situationen lik den i Syrien. Det handlar om människans strävan efter frihet och säkerhet, men inte utan inslag maktbegär och religiösa doktriner. Sedan må upprorsmakarna strida mot en tyrannisk diktator eller en, som man upplever, yttre ockupationsmakt. När situationen drivits till desperationens gräns tycks människan helt oförmögen till att acceptera det faktum att våld aldrig leder till en bestående fred.
Som vanligt börjar nu massmedia slåss om de fetaste bitarna av sensation för att vinna terräng för sina respektive medier. I ett slag tycks nu allt intresse ha flyttats från Syrien femtio mil söderut - har Syriens oroligheter upphört eftersom de dagliga reportage därifrån plötsligt lyser med sin frånvaro? Man kan ju ställa sig frågan! Dessutom laddar båda sidor i Gaza-konlikten sitt propagandaartilleri med Facebook, Twitter och Youtube för att inte förlora position. Mitt i allt detta befinner sig en lidande civilbefolkning som bara kan hoppas på att någon gång få fred i sitt liv.
Idag nöjde vi oss därför med att ta bilen till östra köpcentret för veckoinköp. Där inhandlade jag också på min systers inråda en muskelsalva för att hjälpa läkeprocessen på traven. Det återstår sedan att avvakta eventuell effekt.
Så var det då åter dags med en ny rond i fighten mellan Israel och Hamas på Gazaremsan. Efter en del raketbeskjutning mot israeliska, civila mål, tröt israelernas tålamod och i en raid in mot Gaza dödades Hamas militäre befälhavare. Därmed fortsätter denna till synes olösliga konflikt att rulla på med allt tyngre vapeninsatser, i grunden meningslös med förlust av människoliv och en eskalerande materiell förstörelse.
På många sätt är situationen lik den i Syrien. Det handlar om människans strävan efter frihet och säkerhet, men inte utan inslag maktbegär och religiösa doktriner. Sedan må upprorsmakarna strida mot en tyrannisk diktator eller en, som man upplever, yttre ockupationsmakt. När situationen drivits till desperationens gräns tycks människan helt oförmögen till att acceptera det faktum att våld aldrig leder till en bestående fred.
Som vanligt börjar nu massmedia slåss om de fetaste bitarna av sensation för att vinna terräng för sina respektive medier. I ett slag tycks nu allt intresse ha flyttats från Syrien femtio mil söderut - har Syriens oroligheter upphört eftersom de dagliga reportage därifrån plötsligt lyser med sin frånvaro? Man kan ju ställa sig frågan! Dessutom laddar båda sidor i Gaza-konlikten sitt propagandaartilleri med Facebook, Twitter och Youtube för att inte förlora position. Mitt i allt detta befinner sig en lidande civilbefolkning som bara kan hoppas på att någon gång få fred i sitt liv.
torsdag 15 november 2012
Flyg, flyg...?
Efter en rehabiliteringsdag igår i 'största möjliga stillhet' var jag idag åter på benen i full styrka (åtminstone nästan). Den trista, gråmulna dagen igår tillbringade vi följdaktligen till största delen vid våra datorer - ständig sysselsättning med släktforskning resp, Wikipedia, har gjort oss mindre känsliga för väderlekens nycker.
Idag var det emellertid en kristallklar senhöstdag med nästan +10 grader på termometern och det utnyttjade vi till en utflykt till grannmetropolen Örebro. Där avnjöt vi en god lunch på en liten trevlig restaurang inte långt från det välkända vattentornet, innan vi tog hemvägen genom de norra länsdelarna för att se om allt var sig likt, och det mesta var väl det.
Något som dessvärre inte är sig likt är det gamla anrika Scandinavian Airline System, som snart balanserar på konkursens rand. Ekonomin har gått utför ända sedan lågprisflyget började kapa lättköpta marknadsandelar, samtidigt som den omoderna strukturen i SAS verkat vara omöjlig att förändra. Det sparpaket som ledningen nu börjat förhandla med facket om är lindrigt sagt drakonisk och mycket tyder på att det ändå bara blir ännu en tidsfrist inför det bittra slutet för bolaget. En s k ståuppkomiker beskrev det på ett talande sätt när han 'citerade VD för SAS' med orden "vi stod inför konkursens stup, men nu har vi tagit ett stort steg framåt".
Allmänt sett finns många paralleller med Saab Automobile, med den tydliga skillnaden är att svenska staten är storägare i SAS. Vad som än händer betyder detta att skattebetalarna förr eller senare får stå för en del av kalaset. Visserligen är förnyelse och omstrukturering i näringslivet en ständigt pågående process, men visst känns det trist att se de gamla svenska ikonerna skaka i sina grundvalar och inte i tid ha insett behovet av förnyelse.
Idag var det emellertid en kristallklar senhöstdag med nästan +10 grader på termometern och det utnyttjade vi till en utflykt till grannmetropolen Örebro. Där avnjöt vi en god lunch på en liten trevlig restaurang inte långt från det välkända vattentornet, innan vi tog hemvägen genom de norra länsdelarna för att se om allt var sig likt, och det mesta var väl det.
Något som dessvärre inte är sig likt är det gamla anrika Scandinavian Airline System, som snart balanserar på konkursens rand. Ekonomin har gått utför ända sedan lågprisflyget började kapa lättköpta marknadsandelar, samtidigt som den omoderna strukturen i SAS verkat vara omöjlig att förändra. Det sparpaket som ledningen nu börjat förhandla med facket om är lindrigt sagt drakonisk och mycket tyder på att det ändå bara blir ännu en tidsfrist inför det bittra slutet för bolaget. En s k ståuppkomiker beskrev det på ett talande sätt när han 'citerade VD för SAS' med orden "vi stod inför konkursens stup, men nu har vi tagit ett stort steg framåt".
Allmänt sett finns många paralleller med Saab Automobile, med den tydliga skillnaden är att svenska staten är storägare i SAS. Vad som än händer betyder detta att skattebetalarna förr eller senare får stå för en del av kalaset. Visserligen är förnyelse och omstrukturering i näringslivet en ständigt pågående process, men visst känns det trist att se de gamla svenska ikonerna skaka i sina grundvalar och inte i tid ha insett behovet av förnyelse.
tisdag 13 november 2012
Ny tigerekonomi?
Veckans två första dagar har spolierats för mig p g a en inflammerad (förmodad?) muskel i ländryggen. Gravt handikappad har jag tillbringat tid 'på sofflocket' läsandes en polisroman - en tämligen ovanlig sysselsättning för min del. Med detta följde att vi missade gårdagens målarpass på Club Artis, vilket även det är ovanligt.
I tämligen vackert höstväder har således hustrun fått klara motionspromenaderna på egen hand, medan jag saknar höstens friska uteluft.
De senaste dagarna har Fredrik Reinfeldt, som första svenska statsminister i detta ärende, avlagt officiellt besök i Burma. Detta land, med en befolkning omkring fem gånger den svenska, som i femton år har lidit svårt under en hård militärdiktatur, ser nu ut att ta en ny väg. En begynnande övergång från namnet Myanmar till Burma, som är oppositionens benämning på landet, är ett tecken på detta. Den oppositionella kraften symboliseras av Aung San Suu Kyi, som tilldelats Nobels fredpris (1991), och som under många år hållits i husarrest av militären, har nu succesivt vunnit terräng, och förra året valts in i parlament. Hon siktar nu på att bli landets president. Enligt egna uttalanden är det dock inte i första hand för att få makt utan för att kunna införa demokrati i landet.
Är detta första steget mot en ny asiatisk tigerekonomi, som vi ser? Burma rankas idag som ett av världens fattigaste länder, men har stora resurser inom jord- och skogsbruk, och rikliga tillgångar på mineraler, olja och gas. Med en skicklig statsledning och en modernisering av de sociala systemen finns alla förutsättningar för att vi här kan få se ett nytt ekonomiskt under - ett nytt Sydkorea eller uppåtgående Vietnam. Låt oss för burmesernas skull hoppas att det blir så.
I tämligen vackert höstväder har således hustrun fått klara motionspromenaderna på egen hand, medan jag saknar höstens friska uteluft.
De senaste dagarna har Fredrik Reinfeldt, som första svenska statsminister i detta ärende, avlagt officiellt besök i Burma. Detta land, med en befolkning omkring fem gånger den svenska, som i femton år har lidit svårt under en hård militärdiktatur, ser nu ut att ta en ny väg. En begynnande övergång från namnet Myanmar till Burma, som är oppositionens benämning på landet, är ett tecken på detta. Den oppositionella kraften symboliseras av Aung San Suu Kyi, som tilldelats Nobels fredpris (1991), och som under många år hållits i husarrest av militären, har nu succesivt vunnit terräng, och förra året valts in i parlament. Hon siktar nu på att bli landets president. Enligt egna uttalanden är det dock inte i första hand för att få makt utan för att kunna införa demokrati i landet.
Är detta första steget mot en ny asiatisk tigerekonomi, som vi ser? Burma rankas idag som ett av världens fattigaste länder, men har stora resurser inom jord- och skogsbruk, och rikliga tillgångar på mineraler, olja och gas. Med en skicklig statsledning och en modernisering av de sociala systemen finns alla förutsättningar för att vi här kan få se ett nytt ekonomiskt under - ett nytt Sydkorea eller uppåtgående Vietnam. Låt oss för burmesernas skull hoppas att det blir så.
söndag 11 november 2012
Människans bästa vän
Denna veckohelg har vädret varit sådant som när hösten är som sämst. Ingen stimulans till uteaktiviteter ges av grått och blött, även om åtta plusgrader på termometern är en liten tröst. Trots detta har vi avverkat ett par vandringar i de norra stadsdelarna och motionsbudgeten står på plus. Sämre är det med mitt viktminskningsprojekt, som nu efter drygt halva den utmätta tiden, fastnat på en nedgång på tre kilon. Det blir till att skärpa sig för att få bort de fyra återstående - med andra ord mera arbeta för mindre mat!
För någon dag sedan fick vi veta att äldsta dottersonen 'blivit med hund'. Djurvän som han är hämtade han en omhändertagen 2-årig tik från en hundräddarorganisation för att erbjuda den ett tryggt hem. Hunden, en korsning mellan bordercollie och björnhund, hade benämnts som 'rymmarhund' eftersom den gett sig av från den tidigare ägaren, som nu inte ville ha den tillbaka.
Den här historien kommer mig nu osökt att tänka på hur olika liv våra fyrbenta vänner kan få uppleva. Skalan är bred med allt från ompysslade (bortskämda?) familjehundar till misskötta 'skyddshundar' i knarkarkvartar. Ansvaret som en hundägare åtar sig borde strängt taget ställa krav på någon form av licens för ägarskapet. Som djurvän i allmänhet och hundvän i synnerhet kan jag känna vanmakt inför fall av vanvård som det nu och då berättas om.
Trots detta ser jag samtidigt hur hundarnas levnadsvillkor skiljer sig från landsbyggdens bandhundar som jag minns från min barndom, och som kunde få stå kedjade hela livet intill en usel hundkoja med torftigt foder och endast sporadiska 'motionsrundor'. Det var inte alltid bättre förr!
För någon dag sedan fick vi veta att äldsta dottersonen 'blivit med hund'. Djurvän som han är hämtade han en omhändertagen 2-årig tik från en hundräddarorganisation för att erbjuda den ett tryggt hem. Hunden, en korsning mellan bordercollie och björnhund, hade benämnts som 'rymmarhund' eftersom den gett sig av från den tidigare ägaren, som nu inte ville ha den tillbaka.
Den här historien kommer mig nu osökt att tänka på hur olika liv våra fyrbenta vänner kan få uppleva. Skalan är bred med allt från ompysslade (bortskämda?) familjehundar till misskötta 'skyddshundar' i knarkarkvartar. Ansvaret som en hundägare åtar sig borde strängt taget ställa krav på någon form av licens för ägarskapet. Som djurvän i allmänhet och hundvän i synnerhet kan jag känna vanmakt inför fall av vanvård som det nu och då berättas om.
Trots detta ser jag samtidigt hur hundarnas levnadsvillkor skiljer sig från landsbyggdens bandhundar som jag minns från min barndom, och som kunde få stå kedjade hela livet intill en usel hundkoja med torftigt foder och endast sporadiska 'motionsrundor'. Det var inte alltid bättre förr!
fredag 9 november 2012
Om civil ordningsmakt
Till skillnad från den senaste tiden hade vi idag förunnats en blek höstsol och detta tog vi vara på genom en långpromenad in till stan. Där provade vi en lunch på en nyöppnad kebabrestaurang med helt klart godkänt resultat - t o m grönsakerna på tallrikarna var rikliga. Folktätheten i centrum var som vanligt tämligen låg en vardag och stadens ambitioner om ett 'levande centrum' är inte alltför påträngande.
Efter att jag igår producerat tre sorters bröd på förmiddagen och när vädret var mindre vänligt, nöjde vi oss med en promenad till mataffären i närområdet.
De senaste dagarna har ytterligare ett fall passerat där frivilligorganisationen 'Missing people' har gjort en lyckosam insats. En försvunnen 9-årig flicka i Göterborgstrakten kunde spåras och räddas från en mansperson som nu är misstänkt för människorov. Så många som omkring 800 personer deltog i frivilliga skallgångskedjor och hittade flickan bara några hundra meter från hennes bostad.
Den trend som nu tar plats, där ordningsmakten tar hjälp av frivilliga, civila insatser är naturligtvis i många avseenden positiv. Polisens bank av olösta ärenden lider inte precis brist på insättningar och hjälpinsatser uppskattas. Det är dock på sin plats att vara observant på var denna utveckling tar vägen. Risken är annars att gråzoner med otydliga ansvars- och befogenhetskriterier utvecklas. Om detta inte regleras i tid kan följden lätt bli sådana medborgargarden som ibland vuxit upp i kritiska lägen där de polisiära insatserna upplevts som otillräckliga. Rättssamhället får inte pantsättas för okontrollerade åtgärder bara för att polisen inte alltid räcker till!
Efter att jag igår producerat tre sorters bröd på förmiddagen och när vädret var mindre vänligt, nöjde vi oss med en promenad till mataffären i närområdet.
De senaste dagarna har ytterligare ett fall passerat där frivilligorganisationen 'Missing people' har gjort en lyckosam insats. En försvunnen 9-årig flicka i Göterborgstrakten kunde spåras och räddas från en mansperson som nu är misstänkt för människorov. Så många som omkring 800 personer deltog i frivilliga skallgångskedjor och hittade flickan bara några hundra meter från hennes bostad.
Den trend som nu tar plats, där ordningsmakten tar hjälp av frivilliga, civila insatser är naturligtvis i många avseenden positiv. Polisens bank av olösta ärenden lider inte precis brist på insättningar och hjälpinsatser uppskattas. Det är dock på sin plats att vara observant på var denna utveckling tar vägen. Risken är annars att gråzoner med otydliga ansvars- och befogenhetskriterier utvecklas. Om detta inte regleras i tid kan följden lätt bli sådana medborgargarden som ibland vuxit upp i kritiska lägen där de polisiära insatserna upplevts som otillräckliga. Rättssamhället får inte pantsättas för okontrollerade åtgärder bara för att polisen inte alltid räcker till!
onsdag 7 november 2012
Ett val är gjort
Två dagar till har gått med en stunds risklippning i trädgården varje dag - det tar sig. Igår förde vårt sökande efter trädgårdskalk oss till västra köpcentret där vi hittade kalk, men till ett betydligt högre pris än förra året, så vi bestämde oss för att kolla ännu några inköpsställen. Vi passade också på att gå en promenad i omgivningarna, som genomgått en hel del förvandling de senaste åren.
Idag for vi till Hallstahammar för ett besök i vår gamla hemort. Även här hörde vi oss för om kalken och fick ett ännu högre pris än igår. Resultatet blev alltså att vi återvände till gårdagens ställe och betalade 60 procent mera för årets kalk än för fjorårets. Hoppas att kalken också är 60 procent bättre.
Tidigt i morse kunde vi lyssna till Barack Obamas segertal efter att han lyckats ta hem ytterligare fyra år i Vita huset. För oss och för stora världen var detta säkert det bästa resultatet. Hur det blir för det amerikanska folket återstår att se. Med republikansk majoritet i representanthuset och ett antal konservativa hökar, som fört fram behovet av 'revolution', bådar det inte särskilt gått för hans möjligheter att driva en konsekvent politik enligt sina egna visioner. Behovet av uppstramning i den ekonomiska oredan är påtagligt och tiden rinner snabbt iväg mot ett ohållbart läge. Vad som då kan hända vill man nog helst inte tänka på.
Ett val är alltså gjort, men ett 'val' som svenska nyhetsmedier helt tycks ha missat är det pågående maktskiftet i Kina. Vem som håller i rodret i världens största nation har förmodligen lika stor betydelse för Europa som styret i USA. Speciellt gäller detta när nu även Kinas finansiella sektor börjar visa samma tendenser som finns i USA och på vissa håll i Europa. Det får helt enkelt inte hända att en global skuldkris spolierar de globala framsteg som gjorts inom handel och ekonomi de senaste decennierna. Men dominoeffekten är solklar - faller en faller alla - och nu behövs det att alla står upp för tacklingen av utmaningarna inom miljö- och fredsområdena.
Idag for vi till Hallstahammar för ett besök i vår gamla hemort. Även här hörde vi oss för om kalken och fick ett ännu högre pris än igår. Resultatet blev alltså att vi återvände till gårdagens ställe och betalade 60 procent mera för årets kalk än för fjorårets. Hoppas att kalken också är 60 procent bättre.
Tidigt i morse kunde vi lyssna till Barack Obamas segertal efter att han lyckats ta hem ytterligare fyra år i Vita huset. För oss och för stora världen var detta säkert det bästa resultatet. Hur det blir för det amerikanska folket återstår att se. Med republikansk majoritet i representanthuset och ett antal konservativa hökar, som fört fram behovet av 'revolution', bådar det inte särskilt gått för hans möjligheter att driva en konsekvent politik enligt sina egna visioner. Behovet av uppstramning i den ekonomiska oredan är påtagligt och tiden rinner snabbt iväg mot ett ohållbart läge. Vad som då kan hända vill man nog helst inte tänka på.
Ett val är alltså gjort, men ett 'val' som svenska nyhetsmedier helt tycks ha missat är det pågående maktskiftet i Kina. Vem som håller i rodret i världens största nation har förmodligen lika stor betydelse för Europa som styret i USA. Speciellt gäller detta när nu även Kinas finansiella sektor börjar visa samma tendenser som finns i USA och på vissa håll i Europa. Det får helt enkelt inte hända att en global skuldkris spolierar de globala framsteg som gjorts inom handel och ekonomi de senaste decennierna. Men dominoeffekten är solklar - faller en faller alla - och nu behövs det att alla står upp för tacklingen av utmaningarna inom miljö- och fredsområdena.
måndag 5 november 2012
Ett osäkert val
Även gårdagen gav oss en dos av kulturell stimulans när vi besökte gallerierna vid Nykvarn. Vi fick se två utställningar av lokala målare vars verk var klart sevärda. Vi fick också tillfälle till samtal med båda två som gav oss en del nya idéer och aha-upplevelser. Efter galleribesöken gick vi en lång promenad på Mälarlandet vid Ängsö.
Idag var det istället dags för vår egen konstutövning på målarklubben, som hustrun den här gången dock avstod från till förmån för en träff med gamla arbetskolleger. Själv fortsatte jag på ett tidigare påbörjat impressionistiskt porträtt av en ung man, med någorlunda acceptabelt resultat.
Båda de två senaste dagarna har jag också till en del använt till beskärning av buskar i trädgården.
Det amerikanska presidentvalet är inne på upploppet och all upphetsning samlas nu kring de så kallade swingstaterna. Rent statistiskt är det ett halvdussin stater som kan vara helt avgörande för utfallet av hela valet och en av dem är Florida. Idag kom det rapporter om att även denna gång blir det strul med valet i just Florida, när utrustningen för den elektroniska förhandsutrustningen packat ihop. Upprörda väljare som ej släpptes in i vallokalerna var mäkta irriterade och tumult uppstod på sina håll. Det hör till saken att det i första hand är demokraternas väljare som vill förhandsrösta och att det var den republikanske guvernören som vägrade förlänga öppettiderna i vallokalerna.
Florida har vid flera tillfällen ställt till med problem för valresultatet och nu börjar det se som att en repris är att vänta. Man kan för övrigt fråga sig om valsystemet med elektorsröster är den bästa vägen till att välja landets ledare när det är stater med 10 - 15 procent av befolkningen som är avgörande samtidigt som det totala valdeltagandet endast är starx över 50 procent. I vårt land brukar ju valen sluta med att omkring hälften av väljarna är nöjda och resten är missnöjda, men over there verkar det som att man inte bryr sig så mycket utan sköter sina egna affärerer oavsett vem som råkar vara president för tillfället.
Idag var det istället dags för vår egen konstutövning på målarklubben, som hustrun den här gången dock avstod från till förmån för en träff med gamla arbetskolleger. Själv fortsatte jag på ett tidigare påbörjat impressionistiskt porträtt av en ung man, med någorlunda acceptabelt resultat.
Båda de två senaste dagarna har jag också till en del använt till beskärning av buskar i trädgården.
Det amerikanska presidentvalet är inne på upploppet och all upphetsning samlas nu kring de så kallade swingstaterna. Rent statistiskt är det ett halvdussin stater som kan vara helt avgörande för utfallet av hela valet och en av dem är Florida. Idag kom det rapporter om att även denna gång blir det strul med valet i just Florida, när utrustningen för den elektroniska förhandsutrustningen packat ihop. Upprörda väljare som ej släpptes in i vallokalerna var mäkta irriterade och tumult uppstod på sina håll. Det hör till saken att det i första hand är demokraternas väljare som vill förhandsrösta och att det var den republikanske guvernören som vägrade förlänga öppettiderna i vallokalerna.
Florida har vid flera tillfällen ställt till med problem för valresultatet och nu börjar det se som att en repris är att vänta. Man kan för övrigt fråga sig om valsystemet med elektorsröster är den bästa vägen till att välja landets ledare när det är stater med 10 - 15 procent av befolkningen som är avgörande samtidigt som det totala valdeltagandet endast är starx över 50 procent. I vårt land brukar ju valen sluta med att omkring hälften av väljarna är nöjda och resten är missnöjda, men over there verkar det som att man inte bryr sig så mycket utan sköter sina egna affärerer oavsett vem som råkar vara president för tillfället.
lördag 3 november 2012
Den förlösande sömnen
När vi nu i 'normaltidens' tecken raskt rullar in i vintermörkret gäller det att ta vara på så mycket som möjligt av det dagsljus som ändå finns. Igår tog vi oss ner till stan och åt en riktigt nyttig lunch på Sportbaren (anknuten till Friskis & Svettis). Svettningen hoppade vi dock över. Istället gick vi en tur på stan och besökte bland annat biblioteket för att förnya våra litteraturtillgångar. På kvällen var det sedan dags att åka till yngsta dottern för att fira hennes och hennes makes resp. födelsedagar. Det blev en trevlig stund dock med viss reducering av den Anderssonska klanen. Äldsta dotterns söner har nu börjat att på allvar leva sina egna vuxenliv med allt vad det innebär och var därför upptagna på annat håll. Ibland kan man känna viss press när ens sociala kontaktyta börjar krympa både i den äldre och den yngre ändan.
Även idag blev det aktiviteter inom kommungränsen. Efter lunch åkte vi till östra köpcentret för veckoinköp och sedan ner till Öster Mälarstrand där några konstnärer håller Öppet hus under Allhelgonahelgen. Detta tog vi naturligtvis vara på för att se hur våra lokala kreativa förmågor utvecklas. Nog blev omdömet 'ömsom vin, ömsom vatten', men några riktigt imponerande objekt fanns dock att beskåda.
Så har nu forskningen tagit ett stadigt grepp om höstmörkrets inverkan på människornas välbefinnande. Egentligen handlar det kanske bara om en sammanställning av det vi redan vetat eller anat. Ljusbristen gör att vi blir sömniga och tröga. Är det mörkt när man vaknar är melatoninnivån i hjärnan fortfarande hög vilket signalerar att man ska fortsätta att sova. Motmedlet är att få mesta möjliga ljus i ögonen så snart som möjligt och sätta fart på kortisolproduktionen. Då vaknar man!
Generellt sett är det bättre att sova tjugo minuter längre än att hinka i sig två koppar starkt kaffe på morgonen. Som mångårig pensionär har jag dock lärt mig att inte bekymra mig allt för mycket om dessa problem, men visst minns jag tiden då man hela hösten och vintern uppfattade att solen endast visade sig under den tid man satt instängd på jobbet och att det under veckohelgerna alltid var molnigt väder.
Det här är det 800:e inlägget med mina Tankar i tiden. Det får väl ses som en liten milstolpe.
Även idag blev det aktiviteter inom kommungränsen. Efter lunch åkte vi till östra köpcentret för veckoinköp och sedan ner till Öster Mälarstrand där några konstnärer håller Öppet hus under Allhelgonahelgen. Detta tog vi naturligtvis vara på för att se hur våra lokala kreativa förmågor utvecklas. Nog blev omdömet 'ömsom vin, ömsom vatten', men några riktigt imponerande objekt fanns dock att beskåda.
Så har nu forskningen tagit ett stadigt grepp om höstmörkrets inverkan på människornas välbefinnande. Egentligen handlar det kanske bara om en sammanställning av det vi redan vetat eller anat. Ljusbristen gör att vi blir sömniga och tröga. Är det mörkt när man vaknar är melatoninnivån i hjärnan fortfarande hög vilket signalerar att man ska fortsätta att sova. Motmedlet är att få mesta möjliga ljus i ögonen så snart som möjligt och sätta fart på kortisolproduktionen. Då vaknar man!
Generellt sett är det bättre att sova tjugo minuter längre än att hinka i sig två koppar starkt kaffe på morgonen. Som mångårig pensionär har jag dock lärt mig att inte bekymra mig allt för mycket om dessa problem, men visst minns jag tiden då man hela hösten och vintern uppfattade att solen endast visade sig under den tid man satt instängd på jobbet och att det under veckohelgerna alltid var molnigt väder.
Det här är det 800:e inlägget med mina Tankar i tiden. Det får väl ses som en liten milstolpe.
torsdag 1 november 2012
Utbredd aningslöshet
Så har ännu ett par höstdagar förlupit med de vardagliga sysslorna på hemmaplan, endast avbrutna för ett par promenader i närområdet. Enligt hustruns statistik har vi förflyttat oss till fots 76 km under oktober. Ett hyfsat bra resultat om än ingen toppnotering. Idag tog jag också några ytterligare tag i höststädningen av tomten - snart är det bara eklöven kvar. Men sedan kan man ju, om andan faller på, sätta igång med beskärning av alla träd och buskar, som ju ändå ska göras förr eller senare. Snön från början av veckan blev i alla fall inte långvarig, vilket uppskattas högt och idag var det faktiskt över åtta plusgrader ute.
Något som ofta inte precis står på plus är människors förmåga att välja säkra lösenord till konton och datorer. I topp på årets lista över usla lösenord finns t ex ”password”, ”123456” och ”12345678”. Dessa tre toppade även listan från 2011. Nykomlingar på listan är ”Välkommen”, ”Jesus”, ”Ninja”, ”Mustang” och ”password1”. Listan bygger på filer med miljontals stulna lösenord som hackare har lyckats kapa.
Med tanke på alla rapporter om kapade lösenord och missbrukade konton måsta man förvåna sig över den aningslöshet som måste finnas hos ägarna till ovan nämnda lösenord. Strängt taget borde man själv få stå sitt kast när man unnar sig en sådan nonchalans och slöhet. Tydligen är de också många eftersom det visat sig att hackers inte behöver anstränga sig med ett avancerat motstånd när det finns tillräckligt med lättfångade byten att ta vara på. De med erfarenheter av att få sin identitet kapad på nätet på grund av slarv med lösenordet vet säkert vilket kaos det kan bli, och många fler kanske borde sätta sig in i hur riskabelt det faktiskt är att använda alltför svaga lösenord. Grundregeln för ett någorlunda svårknäckt lösenord är minst nio tecken omfattande stora och små bokstäver, siffror och specialtecken. Med det gör man livet lite surare för rövarna!
Något som ofta inte precis står på plus är människors förmåga att välja säkra lösenord till konton och datorer. I topp på årets lista över usla lösenord finns t ex ”password”, ”123456” och ”12345678”. Dessa tre toppade även listan från 2011. Nykomlingar på listan är ”Välkommen”, ”Jesus”, ”Ninja”, ”Mustang” och ”password1”. Listan bygger på filer med miljontals stulna lösenord som hackare har lyckats kapa.
Med tanke på alla rapporter om kapade lösenord och missbrukade konton måsta man förvåna sig över den aningslöshet som måste finnas hos ägarna till ovan nämnda lösenord. Strängt taget borde man själv få stå sitt kast när man unnar sig en sådan nonchalans och slöhet. Tydligen är de också många eftersom det visat sig att hackers inte behöver anstränga sig med ett avancerat motstånd när det finns tillräckligt med lättfångade byten att ta vara på. De med erfarenheter av att få sin identitet kapad på nätet på grund av slarv med lösenordet vet säkert vilket kaos det kan bli, och många fler kanske borde sätta sig in i hur riskabelt det faktiskt är att använda alltför svaga lösenord. Grundregeln för ett någorlunda svårknäckt lösenord är minst nio tecken omfattande stora och små bokstäver, siffror och specialtecken. Med det gör man livet lite surare för rövarna!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)