Det svenska stålet biter än

Väderleken under förra veckan var inte mycket att glädja sig åt. Låg temperatur och mycket blåst och regn (visserligen välkommet) var ett nästan permanent argument mot att vistas utomhus. Detta gjorde naturligtvis starka intryck på våra motionspromenader, som blivit kraftigt reducerade. Hela månaden har för övrigt hittills varit riktigt dålig på den fronten och vi har en hel del att ta igen. Veckans speciella händelse var en träff hos oss igår för att fira Mors dag. Det gjordes med ett trevligt besök av våra döttrar och yngsta svärsonen. För övrigt har vi följt våra normala rutiner.

Från omvärlden tvingas jag notera att resultaten i förra veckans stortävlingar får betecknas som 'acceptabla'. Både Tre Kronor i ishockey-VM och Truls Möregård i bordtennis-VM fick nöja sig med bronsmedaljer, men det är kanske gott nog för ett litet land som Sverige.
Men vårt land har många strängar på sin lyra och en av de kraftigast ljudande är den svenska musikindustrin som omsätter tiotals miljarder kronor över hela världen. Förutom välkända ABBA och Avicii (Tim Bergling) som tragiskt gick bort för sju år sedan, är den kanske starkast lysande stjärnan Max Martin (Martin Sandberg). Hans musik har varit ett dominerande inslag på den amerikanska Billboardlistan sedan 1990-talet där han hittills haft 27 topplaceringar och är därmed på andraplats mellan Beatlesmedlemmarna John Lennon (26) och Paul McCartney (32). Under nästan tre årtionden har en rad av världens främsta artister framfört hans musik. Av världens musikexpertis betecknas han som en av världens mest inflytelserika och framgångsrika musikproducenter och låtskrivare genom tiderna. Han ses som en musikkraft och ikon som satt ett bestående avtryck på popkulturen, med listtoppar över hela världen. Det känns faktiskt riktigt bra att veta att Sverige har annat att visa upp än den eviga eländesrapportering som massmedia ständigt öser över oss i dessa tider. Svenska folket skulle säkert må gott att även få höra något om allt gott som trots allt existerar!

Tävlingssäsong

Under den gångna veckan har väderleken varit emot oss med en massa blåst. Visserligen har det varit mest soligt med temperatur på 10 - 15 grader, men den isiga vinden från norr har avsevärt dämpat lusten att vistas utomhus. Detta har självfallet också satt sina spår i resultaten för våra motionspromenader. För att vidga våra vyer en aning gjorde vi därför, efter fredagens utelunch, en liten biltur i de östra delarna av hemkommunen. Det var trevligt att se naturens och åkerfältens frodiga grönska och kunna konstatera att ännu så länge syns inga spår av den dåliga vattentillgången i markerna. De flesta, och då särskilt lantbrukarna, hoppas nu på en ordentlig regnperiod för att vattenbalansen ska återställas.

I omvärlden var igår finalen i Eurovision Song Contest den stora begivenheten och segrare blev till sist Österrikes bidrag. Vårt segertippade svensk-finska bidrag med gruppen Kaj (låten: Bara bada bastu) fick till sist nöja sig med en fjärdeplats och det var väl lika bra det, så slipper vi stå för kostnaderna för nästa års spektakel.
Under veckan har VM i ishockey pågått i Sverige och Danmark, med hittills bra resultat för Tre Kronor, som leder sin grupp. Under den kommande veckan blir det sedan finalspelet och då håller vi tummarna för att de blå-gula atleterna ska få fortsätta sina framgångar. Guldmedaljer här skulle tveklöst vara en bra peppning för den svenska vinterlagsporten.
En tredje stortävning som just startats är VM i bordtennis i Doha, Qatar. Hur det svenska laget klarar av detta vet vi om en vecka, men förra gången, 2023, gick alla titlar till Kina. Vissa chanser har vi väl ändå med bland annat Truls Möregårdh i laget. Vi håller tummarna även här.

Bröllop i familjen

Vårvärmen har fortsatt att svika oss ytterligare några dagar, men ett högtrycksläge har ändå gett en acceptabel väderlek. Nederbörden har åter uteblivit och nu börjar bristen på vatten i och på marken närma sig ett kritiskt läge. Våra motionsaktiviteter har kunnat återgå till mer normal nivå sedan jag repat mig från förkylningen. Den stora händelsen i familjen under den gånga veckan var bröllopet mellan yngsta dottersonen och hans sambo igår. Det var en stor fest för ett vackert och lyckligt brudpar, som genomfördes i Öregrund i 'Roslagens famn'. Själva kunde vi delta i efterhand genom en videofilm över hela ceremonin. För övrigt har rutinerna rullat på som vanligt.

När man blickar ut i omvärlden blir dessvärre bilden inte lika ljus. Nyhetsmedia upptas numera till helt övervägande del av tre delar - Donald Trumps handelskrig, organiserad brottslighet och internationella krigssituationer. Till och med det eviga tjatet om klimatförändringar har börjat få stå tillbaka. I vår lokala miljö är det främst brottsligheten som tar plats. I förrgår gick storlarm om en 'farlig gärningsman' som mördat en kvinna och allvarligt skadat en annan, men gärningsmannen greps dock snabbt, då själv också skadad. Idag fick vi istället veta att larm gått om tre separata incidenter med beväpnade personer, varvid en knivskadad person förts till sjukhus vid ett av tillfällena.
Det är emellertid inte bara i vår stad som denna skrämmande utveckling äger rum. Under innevarande månad har minst sju människor mördats i Sverige och flera mordförsök därutöver rapporterats. Man ställer sig osökt frågan hur vårt gamla fina land kunnat utvecklas på detta sätt. Bilden utomlands av Sverige är alltmer ett farligt land att vistas i. Trots politikens ambitiösa insatser mot brottsligheten verkar ändå trenden peka i fel riktning. Hårdare tag och strängare straff tycks inte nämnvärt påverka rekryteringen till kriminalitet, som till och med kan ske på lektionstid i våra skolor, där allt yngre presumtiva våldsverkare ställer sig till förfogande. Frågorna är många och svaren allt mera sällsynta. Jag kan bara säga som satirikern Messiah Hallberg: "Hur fan hamnade vi här? " 

Kraftens begränsningar

Inledningen av maj har bjudit på ganska trist och kyligt väder och men med en del välbehövlig nederbörd, men idag har solen åter bjudit på sin värmande kraft på ett mera behagligt sätt. För min del har dock problemen varit av annat slag då en besvärande förkylning hållit mig bunden i över en vecka. Detta har naturligtvis satt djupa spår i min motionering, men hustrun har för sin del kunnat fylla de kvoter som vi normalt har tänkt oss. Nu hoppas jag på snabbt tillfrisknande så vi kan återgå till normal ordning. För övrigt har inget speciellt inträffat under veckan.

För en vecka sedan inträffade i Spanien något som accentuerar det moderna samhällets sårbarhet, då obalanser i elnätet på bara några ögonblick gjorde hela Spanien, hela Portugal och delar av södra Frankrike strömlöst. Ett skräckscenario, som knyter an till den väderberoende elproduktionens osäkerhet, blev ett faktum när kraftiga molnbankar drog ner en stor del av solelpanelernas dominerande andel av produktionen. Svagheter i elnätets balandberedskap medförde att säkerhetssystem började stänga ned även andra produktionsslag som kärnkraft och gaskraft. Resultatet blev snabbt en i det närmaste totalt utslagen verksamhet i de berörda länderna. Först efter någon timme kunde elanvändare åter börja kopplas upp lugn takt och först efter ett par dygn var nätet helt återställt.
För svensk del är situationen något bättre om än inte helt bra. Vår än så länge stora andel vattenkraft kan parera stora bortfall, men gränsen för denna trygghet ligger nära om inte fortsatt utbyggnad av vindkraft kompletteras med motsvarande andel planerbar elproduktion. Under en kall vindfri vinterdag kan det spanska fallisemanget i värsta fall även bli vårt. Med den förväntade ökningen av elektrifieringen i landet är det redan bråttom få detta till stånd.