En överraskande vändning i Korea

Vi har ytterligare ett par dagar kunnat glädja oss åt ett fortsatt vårväder med ganska mycket sol och någon enstaka mindre regnskur. I förrgår gjorde vi ett pass på målarklubben, förmodligen det sista för vårterminen. För övrigt har vi, förutom några motionspromenader i närområdet, varit mest här hemma, och igår tog vi fram husbilen ur vinterförvaringen. Nu blir det en del att göra med de vanliga förberedelserna för campingsäsongen. Hustrun tar hand allt 'inomhus' medan jag svarar för utsidan. Där har jag nu monterat batterier och gasbehållare och gjort oljebyte i motorn. Vad annat som kan behöva göras ska vi få veta av Bilprovningen på onsdag.

Från stora världen kan jag notera att vi igår fick vi veta att 'första spadtaget' nu är gjort för första delen av det som ska bli Europas största batterifabrik när Northvolt AB påbörjade bygget av Västeråsdelen av denna. Om två år räknar man med att där sysselsätta 300-400 anställda och något år senare ska Skelleftedelen med själva produktionslinjen dras igång. Detta är den andra stora företagsetableringen i Västerås efter  Amazon Web Services som snart är klara att börja starta upp dina nya datahallar. Än så länge möter man enbart optimistiska människor kring den nya etableringen, men några frågetecken finns fortfarande i de finansiella frågorna.

En hel del frågetecken rymmer även gårdagens stora världsnyhet som berättade att statscheferna för Nord- och Sydkorea vid sin första träff undertecknat en överenskommelse om att under året omvandla det nu snart 65 år gamla vapenstilleståndet från Koreakriget till ett slutgiltigt fredsavtal. Detta är förvisso en i hög grad tilldragande ambition, men det går inte att bortse från att det bara för någon månad sedan framtonade en överhängande krigsrisk i retoriken. Den process man vill inleda är mycket komplicerad och involverar även yttre intressenter som USA, Kina och Ryssland. Även om man lyckas nå ett fullvärdigt fredsavtal, så återstår att klara förvaltningen av ett sådant. En återförening mellan de två staterna, såsom i Vietnam, är med tanke på rådande politiska, ekonomiska och sociala skillnaderna något som torde ligga minst en generation framåt i tiden. Facit för en sådan har vi för övrigt t ex i den tyska återföreningen för drygt 27 år sedan, som blev en ekonomiskt betungande historia för de Västtyska medborgarna.  Men redan ett anständigt sätt att umgås kan förvisso vara en framgång och undanröja ett av de existerande hoten mot världsfreden.

Kultur i moll

Vårvädret har äntligen lyckats stå emot kung Bores allt mer tynande attacker och vi har kunnat avnjuta ännu ett par soliga dagar. Det ordinarie vårarbetet i trädgården är äntligen klart och vi avslutade idag med att ta bort våra gamla rododendronbuskar som mått allt sämre efter förra sommarens grävning för fjärrvärmeledningen. I förrgår fick hustrun äntligen komma till ortopeden på sjukhuset för behandling av sina ryggbesvär och nu hoppas vi att det ska bli bättring. På kvällen samma dag var jag på medlemsmöte i konstklubben där vi fick våra verk till vårsalongen bedömda av en bildlärare. Våra två bidrag klarade sig bra inför hennes kritiska blick och det känns ju alltid lite stimulerande. Idag slog vi oss lösa en stund och åkte på en liten utflykt till fågelområdet vid Ängsö. Där fick vi bland mycket annat se ett par häckande tranor, som börjat ruva sina ägg, samt en kärrhök och två havsörnar.

Veckans facit på kultursidan har mest gått i moll-tonart. Meddelandet om att Tim "Avichii" Bergling i fredags hittats död i ett hotellrum i Muskat i Oman slog ner som en bomb och drog en sorgens slöja över hans miljontals fans. Enligt polisens utredning finns ingen brottsmisstanke bakom dödsfallet, men spekulationer om att han själv hjälpt sig bort från vår värld har förekommit. Men det har tidigare varit känt att han haft hälsoproblem och känt sig utarbetad och även yngre människor kan duka under av helt naturliga skäl.
Dukat under har så när även Svenska Akademin gjort efter att den bråkiga turbulensen har fortsatt. Nu finns det medlemmar i Nobelkommittén och Akademin som anser att årets Nobelpris i litteratur varken kan eller bör delas ut i år. Det skulle i så fall vara första gången sedan krigsåret 1943. Med tanke på Akademins just nu gravt misskrediterade situation, aviserade regelförändringar  och Nobelprisets betydelse som en nationell symbol för Sverige vore det kanske bästa sättet att skaffa tid för att återupprätta församlingens förtroende och status!

Möten om kritiska lägen

Nu har vi haft nöjet att få njuta av ytterligare ett par 'försommardagar', men ett kommande bakslag är dessvärre aviserat. I det varma vädret har naturligtvis arbetet med vårbruk på tomten fått hög prioritet, försenat som det är, men nu är det mesta klart. Igår tog vi en paus för att åka och beskåda målarklubbens vårsalong och det var en riktigt jämn och bra utställning där vi deltagit med vars två målningar, varav hustruns ena är en bild av vår dotter-son-dotter. Efter hemkomst fick vi besök av yngsta dottern med familj, som också hade besökt vår utställning.

Under den innevarande veckohelgen har en synnerligen ovanlig tilldragelse förevarit i Sverige. Det var mötet med FN:s Säkerhetsråd på Dag Hammarskiölds Backåkra på Österlen. Det är första gången som rådet haft ett arbetsmöte utanför USA, vilket möjligen kan ha något samband med att Sverige detta år är en av rådets medlemmar. Säkerhetsrådet har för närvarande besvär med såväl dagordningen som vissa medlemmars attityder och tanken med mötets placering har uppgetts vara att den natursköna miljön på Skånes sydkust skulle kunna bidra till att förbättra umgängestonen mellan medlemmarna. Det stora problemet stavas Syrien och det är ingen vågad bedömning att anta att det kommer att krävas mycket mer än så för att kunna rätta upp det totala kaos som råder i landet. Dess patetiske ledare AlAssad har ju reducerats från att var en impopulär diktator till en ombudsman för stormakternas inflammerade strider om det strategiska herraväldet i regionen. Var dessa slutar är det mycket liten chans att veta idag.
I vår egen hemstad har samtidigt pågått ett lite mindre dramatiskt, men ändå inte oväsentligt krismöte då Liberalerna avhållit sina landsdagar inför valrörelsen. Partiets opinionssiffror ligger snubblande nära spärren för en plats i riksdagen och nu är goda råd dyra för både partiet och Alliansen.. Kanske får de sälla sig till KD och MP som med samma dystra utsikter hoppas på att bli räddade av sympatiröster från bättre rustade partiers väljare. Den som lever får se!

Dårarnas paradis i regeringen

Idag kan vi nästan notera årets första sommardag med eftermiddagstemperatur på 22 grader. Vinden har också varit obetydlig och nederbörden har inskränkt sig till en regnskur igår morse. Nu börjar emellertid varningarna för en kraftig vårflod att dugga tätt och de närmaste veckorna kan bli nog så bekymmersamma på många håll i Mellansverige. Nästan meterdjup snö ligger fortfarande på stora områden i de västra delarna. Här hemma har vi utnyttjat den gynnsamma väderleken till en stor del av vårbruket på tomten och det är inte utan att åldern tar ut sin rätt i både armar och rygg. Ett avbrott i slitet unnade vi oss ändå med ett pass på målarklubben idag.

Inom inrikespolitiken har redan 'vallöftena' börjat dugga tätt från de politiska partierna och plötsligt har man råd med allting - löften kostar ju alltid pengar. Från regeringen har det bland mycket annat  kommit två utspel med tydlig eftergift till Mp. Det ena gäller förbud mot uranbrytning i Sverige och det andra gäller utbyggnad av höghastighetsjärnvägar i landet. Vad gäller uranbrytningen, som man sannolikt, med Centerns hjälp, får igenom riksdagen, är detta lösning på ett icke-problem, eftersom uranbrytning av ekonomiska skäl knappast är intressant i vårt land inom överskådlig framtid. Däremot kan det av geologiska skäl ställa till svårigheter för utvinning av en rad  metaller med stor betydelse för elektronikindustrin.
Frågan om järnvägsutbyggnaden med kostnad maximerad(?) till 205 miljarder kronor under en 20-årsperiod är även den kraftigt färgad av miljörörelsens önsketänkanden.  Huruvida det går att bilda opinion för en så gigantisk satsning som i realiteten saknar vettiga motiv återstår att se, men en betydligt mindre del av pengarna borde göra betydligt större nytta genom att bygga bort flaskhalsarna i vårt befintliga järnvägssystem. Det skulle också bli en bra slant över till att uppgradera dess idag undermåliga underhåll för att ge en internationell kvalitet på tågresandet. Låt oss hoppas att en rejäl konsekvensanalys öppnar beslutfattarnas ögon. Låt oss också hoppas att detta är miljöpartiets sista mandatperiod i riksdagen!

Inget extra i plånboken från vårbudgeten

Nu har våren etablerat sig här med värme och sol, även om gårdagen var ganska molnig och då passade vi på att baka var sin sorts matbröd. Men med våren följer också en stor dos trädgårdsarbete och i två dagar har vi röjt en del av allt skräp som vintern lagrat upp. En mestadels ganska mild vinter har till vår besvikelse varit extra gynnsam för mossans tillväxt och det kommer att ge oss någon dags extra arbete med giftfri bekämpning för att bli av med den. Idag tog vi också en tur till västra köpcentret för en del inköp och ett gemensamt besök hos vår frisör. Vi passade också på att tanka bilen - för andra gången i år! Det är uppenbart att vi åker alldeles för lite bil nuförtiden, men kan ju samtidigt känna oss duktiga och miljövänliga.

Idag var dagen för regeringens presentation av vårbudgeten. Den präglas som vanligt av det faktum att det är valår i år. Optimismen sprudlar med konjunkturprognoser som är mer positiva än vad alla andra prognosmakare tror. Man framhåller också att statens skuldsättning är den lägsta sedan 1970, men glömmer att tala om att en US-dollar idag kostar nästan dubbelt så mycket som den gjorde den gången. Den största posten av påslagen går till att äntligen reglera statens skulder till kommunerna (ca 5 miljarder) för deras flyktingmottagande. Mera pengar till sjukvården och polisen är också nära nog självklara behov som måste täckas. Vad som däremot måste betraktas som mycket mera tveksamt är eftergiften till Miljöpartiet i form av saftiga bidrag till hushållens installation av solceller och inköp av elcyklar eller eldrivna utombordsmotorer. De klimatpolitiska motiven för detta är ett stort slag i luften när man samtidigt propagerar för avveckling av den klimatneutrala kärnkraften. Vindkraften som är tänkt som ersättning för denna producerade idag som lägst 91 MW av de totalt ca 6 300 installerade. Får dessa dårar fortsätta att sätta den energipolitiska dagordningen går vi med bestämda steg mot en mörkade och kallare tid. Den borgerliga Alliansen har nu knappt fem månader på sig att hitta rätt väg till att förhindra detta!

Otursdag idag!?

Trots kalla nätter kan man ändå säga att våren nu börjat göra sitt intåg med sol från klarblå himmel och eftermiddagstemperatur på dryga 18 grader. Igår fortsatte jag med service av bilen, nu med olje- och filterbyte och på eftermiddagen var det sedan dags för oss båda med ett pass på målarklubben. Efter lite trädgårdsarbete blev våra aktiviteter idag samlade till ett besök på stan, först med avlämning av trädgårdsavfall på återbruket och sedan en god lunch på hotell Plaza. Efter den gjorde vi ett besök på länsmuseet och tittade på de förnämliga samlingarna om Sveriges historia från stenåldern till idag.

Idag är det 'fredag den 13:e' med sedvanliga spekulationer kring all otur som kan drabba oss. Statistiska undersökningar har emellertid visat att dessa fredagar har hamnat i oförskyllt dålig dager genom skrock och folktro. En mycket omfattande studie har visat att fredag den 13:e har 17 procent färre olyckor än en genomsnittligt helt vanlig dag och att det istället är första dagen i varje månad som är mest otursförföljd, liksom att tisdagar är mer olycksdrabbade. Fredagen den 13:e ser enligt undersökningen snarare ut som en turdag, men det kan ju misstänkas bero på att många människor är extra försiktiga just denna dag.
Orsaken till att folktron har skuldbelagt fredagen den 13:e sägs finnas i bibeln. Datumet bygger på att Jesus och hans lärjungar var 13 stycken och den 13:e var Judas som svek Jesus. Därefter blev Jesus hängd på korset på långfredagen och därför är fredagen olycksdrabbad. Spekulationerna kring detta har i vår tid fått bisarra konsekvenser som att hotell undviker att ha rumsnummer 13 eller våning 13 och att stolsrad 13 saknas på passagerarflygplan. 'Otursdagen' har även haft psykologiska konsekvenser för många människor som fått panisk rädsla för fredagen den 13:e. Det kallas parasdavedekatriafobi och har drabbat omkring 6 procent av västerlandets människor.
Bäst är förstås att inte bry sig, lika som att man inte heller tror på tomtar och troll och annat skrock!

Uselt förstroende för partiledare

Den här veckan ser det ut som att våren tänker försöka flytta fram sina positioner en aning. Vi har haft två soliga dagar och flera är utlovade. Igår startade vi dagen med en tur till östra köpcentret för att fylla på i förråden. Senare under dagen gjorde vi en tur till 'vårt' fågelområde vid Asköviken där lärkor och tofsvipor höll igång. Det var dock den enorma mängder av gäss av olika arter, som var den största behållningen. Idag var det sedan hög tid att skifta till sommardäck på bilen och detta gjorde jag medan hustrun under tiden bakade grahamsskorpor. Under eftermiddagen tog vi vara på vårvädret med en tur till mälarlandet för en promenad längs sjön för att se hur långt blåsipporna kommit. De fanns, men inte alls som de vanliga vidsträckta fälten, som även de uppenbarligen är försenade den här våren.

Inför den valrörelse som nu så sakta börjar rulla igång har Inizio gjort en mätning av väljarnas förtroende för partiledarna. Rapporten är en delvis ganska bekymmersam läsning. I topp av sympatier kom den nye M-ledaren med 44 procent därefter följde de olika partiledarna med S (39 %), C (35 %), V (29 %), L (28%), SD (28%), (KD (23%) och MP (13/12 %). Med dessa siffror för ögonen är det inte allt för våghalsigt att hävda att de svenska väljarna inte är särskilt imponerade av sina politiska hövdingar. Om man betänker vad de lycktas åstadkomma under den innevarande mandatperioden, så är inte resultatet särskilt förvånande. Av en regering bestående av ett vingklippt sosseparti med en tyngande barlast av illusionister på vänsterkanten kan förstås inte så mycket begäras, även om dess värv starkt underlättats av en splittrad och vilsen opposition samtidigt som en stor del av energin inom alla partier lagts på att försäkra att man inget med SD vill ha att göra. Under kommande halvåret kommer det säkert att bli många tillfällen till att återkomma till läget i ankdammen, men just nu verkar det mesta att ha gått i stå.

Oroliga tider

Efter att under två månader i det närmaste ha tagit time out från min blogg gör jag nu en omstart. Under tiden har jag inte varit sysslolös då både hustrun och jag, på våra döttrars önskemål, skrivit var sin självbiografi. Nu kan jag också notera att våren till sist försöker att göra sitt inträde på scenen, efter en osedvanligt besvärlig senvinter, med både mycket snö och kyla. Under en promenad igår kunde vi som vårtecken se tussilago, blåsippa, bofink och citronfjäril. Därmed känns det lite grand som att det är dags att lämna vinteridet. Lärkor och tofsvipor har för den delen också anlänt och ringduvor har börjat att boa in sig i grannens stora tall. Alldeles nyss hade vi också besök av ett 30-tal siskor av olika slag kring vårt fågelbord.

Ute i stora världen har orosmoln av olika dignitet tornat upp sig. Den största snackisen inom fosterlandet har den senaste veckan varit turbulensen inom Svenska Akademin, där tydliga tecken på korruption och dålig moral kommit i dagen. Olika uppfattningar kring en av medlemmarnas berättigande att av jävsskäl inte kunna sitta kvar har lett till att tre ledamöter tagit time out från arbetet i akademin och eftersom två andra stolar sedan många år står tomma börjar sällskapet att närma sig gränsen för beslutsmässighet - minst 12 närvarande ledamöter krävs för detta. Den tvivelaktiga ledamotens make, som i media skonsamt kallas 'kulturprofilen' är nu föremål för polisutredning beträffande bland annat affärer, som delvis bekostats av just akademin. Han anklagas dessutom, i metoo-kampanjens spår, av ett antal kvinnor för mer eller mindre grova, sexuella trakasserier. Det vore kanske inte helt fel att den nu rådande oredan kan föranleda en rejäl modernisering av den 232-åriga församlingens i många stycken ganska föråldrade regelverk.
I det globala perspektivet är det framför allt två saker, vid sidan av det fortsatta kriget i Syrien, som främst sticker ut. I det ena fallet handlar det om förgiftning av två f. d. ryska agenter i Salisbury i södra England. Det andra fallet rör ett handelskrig under uppsegling efter att USA:s president Trump infört importtullar på framför allt stål och aluminium.
I förgiftningsfallet har England pekat ut Ryssland och Putin som ansvariga för det inträffade och anklagat dem för giftangrepp på annat lands territorium. Detta har efter ett antal internationella turer lett till utvisning av ett stort antal diplomater (agenter) från ett 20-tal länder, varpå Ryssland automatiskt svarat med utvisning av motsvarande antal från Ryssland. Tillsammans med andra, redan införda sanktioner, förbättras av detta inte precis de för närvarande ganska kyliga relationerna mellan Ryssland och västvärlden.
Vad gäller Trumps protektionistiska ansatser och angrepp på rådande frihandel är det främst USA och Kina som berörs, men skakningar i världens två största ekonomier kommer givetvis att även påverka de flesta andra länder och så även Sverige. Därför kan vi bara hoppas att Trumps utspel i första hand ska ses som en styrkedemonstration inför kommande förhandlingar om nya frihandelsavtal, något annat är det ingen som tjänar något på.
Till sist, som en lite ljusare strimma i allt mörker, syns nu en möjlighet till en begynnande avspänning på Koreahalvön inför ett förestående sammanträffande mellan de två statscheferna. Det skulle vara välkommet av inte minst alla de miljoner människor som nu lidit under en 65-årig vapenvila i väntan på ett fredsslut.