Besök i gammal hemort

Så har ännu en vecka gått från vår tid med bestående högsommarhetta och torka. Det senare är ett stort problem både med tanke på böndernas skördeutsikter och den extremt stora risken för skogsbränder. Även om vi i Sverige än så länge varit relativt förskonade så har förödelsen i västra USA varit desto allvarligare. Själva har vi efter bästa förmåga försökt anpassa våra aktiviteter till vad som gäller och lyckats uppehålla en del av vårt motionerande. På vår fiktiva långpromenad har vi då idag lyckats ta oss förbi Kalmar till den lilla byn Rockneby.
Under torsdagen trotsade vi värmen och gjorde en tur med husbilen till Nyköping. Där gjorde vi en promenad i staden och åt lunch på en kinesrestaurang. När vi sedan satt i skuggan framför rådhuset och tittade på gatulivet kom det plötsligt för oss att det i dagarna är 50 år sedan vi flyttade från staden. Tänk vad tiden går och vart har alla år tagit vägen.

Ute i samhället råder det nu stor förvirring kring coronapandemin som fortfarande inte släppt greppet om mänskligheten. Samtidigt som det i varierande grad i olika länder börjat att lättas på gällande restriktioner, ser man på många håll en ny smittspridningsvåg visa sig. Trots vaccineringar är fortfarande en mycket stor del av befolkningen oskyddad och nya virusstammar går till angrepp. Samtidigt sker stora protester i flera länder mot att 'friheten' inte införs tillräckligt snabbt. Tyvärr får vi nog räkna med att leva med eländet ytterligare månader tills den s k flockimmuniteten till sist ändå gör slut på problemen!

Klimatbundna katastrofer

Vi har levt vidare i den varma sommaren som hela tiden presterar nya temperaturrekord - under den gångna veckan har utetemperaturen ett par dagar varit över 30 grader. Detta är inte hälsosamt och flera fläktar går hela tiden här hemma för vi ska kunna ha en uthärdlig temperatur. Alla fysiska aktiviteter måste skruvas ner till ett minimum, men vi försöker ändå  få en daglig, om än begränsad, promenad. På vår fiktiva långpromenad lyckades vi i alla fall idag ta oss till Ljungbyholm strax söder om Kalmar. Igår kunde vi som avkoppling från vardagen delta med hela släkten i ett 'garden party' hos äldsta dottersonen där vi firade hans dotters femårsdag.
På bilsidan har vi på ett enkelt sätt lyckats skilja oss från den gamla Ford Mondeon, som via en uppköpare av begagnade bilar förhoppningsvis kan få göra tjänst ännu ett antal år hos en händig vårdnadshavare. Vad gäller husbilen, så har vi under den heta veckan lånat ut den till yngsta dottern och hennes make, som kunde göra en tur till den Sörmländska skärgården.

Uppvärmningen av klimat har den senaste tiden visat upp allt flera exempel på de svåra följder som kan uppstå. Under flera veckor har allvarliga skogbränder härjat i västra delen av Nordamerika där hela byar och småstäder nästan helt utraderats. Under den gångna veckan fick västra delen av Centraleuropa känna på motsatsen då enorma åskregn formligen dränkte hela landsdelar. De bilder som visats av översvämningarnas förödelse påminner mest om krigsskådeplatser. Det är svårt att ta in att människor kan drabbas på detta sätt och det kommer dessutom att ta månader till år att återuppbygga allt som spolierats på detta sätt. Meteorologernas varningar om att detta är den nya framtiden kommer också allt tätare. Det är hög tid för alla att försöka tänka igenom och förbereda sig för denna framtid!

Fortsatt hetta

Med risk för att låta tjatig tvingas jag konstatera att vi levt ännu en vecka med tung högsommarvärme med dagstemperatur på eller över 25 grader. Detta tillsammans med dålig nattsömn gör att man bara fungerar till hälften och våra motionspromenader påverkas naturligtvis också. På vår fiktiva långpromenad i södra Sverige hade vi igår ändå lyckats ta oss till Voxtorp ett par mil söder om Kalmar.
I slutet av veckan fick vi ut vår nyförvärvade bil och har påbörjat processen med att avyttra den tidigare. Ett par dagar tidigare gjorde vi en dagstur med husbilen till norra grannkommunen och fick lite vidgade perspektiv på tillvaron just nu. Den lilla staden Sala har verkligen mycket att erbjuda av vackra rekreationsytor med parker och dammar.

På den inrikespolitiska arenan har nu riksdagen utsett S-ledaren till ny statsminister, som presenterat en i princip oförändrad regering. Skillnaden mot den tidigare röd-gröna röran är att det så kallade januariavtalet inte längre existerar och därmed vet ingen vad som den nya regimen i slutändan kan ställa till med. Betecknande är det svaga underlag av riksdagsmandat som regeringsmakten vilar på samtidigt som oppositionen 'slipar knivarna' inför höstens strid om nästa års statsbudget. 'Röran' utmärkes också av flera interna konfliktlinjer mellan C och V och mellan C och Mp. Jag avundas faktiskt inte den nytillsatte statsministern. Han kommer förmodligen att ångra att han lierat sig med den egotrippade C-ledaren.
En tröst i bedrövelsen är att coronapandemins restriktioner börjat lättas upp en aning och landets ekonomi tycks till största delen ha lyckats rida ut stormen på ett överraskande bra sätt. Med ett disciplinerat beteende hos alla medborgare med begränsad smittspridning kan vi kanske till sist nå ett slut på eländet.

Orostider

Den tryckande högsommarvärmen har fortsatt ännu en vecka och trots fläktar med kylfunktion känns hela miljön nu närmast ogästvänlig. Nattsömnen blir lidande och man känner sig allmänt utslagen. Till och med våra motionspromenader har börjat kännas mindre trevliga. Vi har dock lyckats ta oss ännu en bit på vår fiktiva långpromenad och kom igår till Grisbäck, en liten by några kilometer norr om det mera välkända Brömsebro.
Efter fullbordad covidvaccinering har vi nu så smått börjat återerövra vår tidigare starkt begränsade frihet och i förrgår var vi på födelsedagsfest för vårt yngsta barnbarnsbarn.  Det har också tagit sig uttryck i utlopp för en uppdämd spendersamhet. Vi började med att göra en välbehövlig uppgradering av vår klädgarderob och sedan investerade vi i en bättre TV-fåtölj åt hustrun. Kronan på verket satte vi dock idag. Eftersom vår Ford Mondeo, vår gamle trotjänare sedan 18 år börjat få försämrade relationer med bilprovningen, beslutade vi idag att låta den 'gå i pension'. Till resultat av detta har vi idag inhandlat en Ford Fiesta Titanium av 2018-års modell, som vi hoppas ska kunna bära oss resten av livet.

Om vårt privatliv innehållit en viss turbulens under veckan är den ändå ett intet mot läget inom den svenska inrikespolitiken där 'hela havet stormar'. Efter att regering petats av riksdagen har M-ledaren haft sonderingsuppdrag för att bilda en ny regering på konservativ/liberal grund, men kunde konstatera att parlamentariskt underlag för en sådan för tillfället inte finns. Efter detta har uppdraget gått till S-ledaren, som accepterat att försöka få ihop en ny vänsterregering, men på bräckligast möjliga underlag. Den rödgröna rörans oreda är således det vi troligen har att se fram emot ännu en tid. Hur länge kan för stunden ingen säga, men för varje dag som går undergrävs stabiliteten i det svenska samhället. Detta bekräftas inte minst av det tragiska polismord som skedde i Biskopsgården för en vecka sedan och där en 17-åring är gripen och på sannolika skäl misstänkt för mordet.
I förrgår fick vi därtill ett exempel hur dåligt rustade vi står inför angrepp av olika slag då en global hackerattack slog ut den digitala driften i ett stort antal företag, där bland annat de flesta COOP-butiker i landet tvingades stänga på grund av utslagna kassasystem. Det är mycket hög tid för de styrande att inse och förstå att  den gamla sörgårdsidyll som en gång präglade Sverige har gått till historieboken och att landet för var dag som går allt mer börjar likna en latinamerikansk maffianation. Människors trygghet i vardagen måste prioriteras framför alla flumvisioner som på senare tid förpestat landets ledning!