fredag 30 oktober 2009

Historiens vingslag

Under ett par dagar har vi nu varit mest här hemma med vardagliga sysslor, men ett par promenader i närområdet har vi ändå unnat oss. Idag var det dags för oss båda att göra ett storbak med frallor, limpor och grovbröd. En enkel och snabb insats som ger gott bröd att sedan efter hand ta fram ur frysen efter behov.

Under den här månaden har man firat 20-årsjubileum av den oblodiga revolution som succesivt rev den Sovjetiska järnridån genom Europa. En process som slutgiltigt bekräftades med genombrottet av Berlinmuren den 9 november 1969. Därmed sattes också punkt för "det kalla kriget" som i princip pågått sedan slutet av andra världskriget.
Under en tioårsperiod fanns sedan hopp om en fredligare värld, men efter hand som spänningarna avtog i Europa har de istället byggts upp i Mellanöstern. Den "ryska björnen" har ersatts av terrorism och militant islamism med paradislängtande självmordsbombare som främsta vapen. Stormakternas kontrollerade terrorbalans med kärnvapen som grund, har ersatts av en fullständigt oförutsägbar otrygghet över stora delar av världen. Finns någonsin hoppet om en bättre värld?
Även om problemen stegras med allt flera människor som kräver sin plats och sin rätt, måste vi ändå tro att hoppet finns? Hoppet lär ju vara det sista som överger oss människor!

onsdag 28 oktober 2009

Vissna rosor

Min klagan har nått väderguden och faktiskt har vi haft ett par dagar med nästan soligt väder. Det var direkt en impuls till fortsatt höststädning av fastigheten. Igår var det lövkrattning och röjning i rabatter som gällde och idag gjorde jag årets sista klippning av gräsmattan. Under tiden har hustrun tvättat fönster och gardiner och gjort annan storstädning.
Igår hann vi också med att slutföra och leverera digitaliseringen av kyrkboken som vi sysslat med under hela månaden. Idag var det istället dags för ett nytt pass med träslöjd och fortsättning med mitt nuvarande projekt, en trästånka - en verklig utmaning, som flinka hantverkare var mycket skickliga på förr i tiden. Under tiden åkte hustrun och yngsta dottern på en shopingtur till västra köpcentret och till Åsby i Hallstahammar.

Den här veckans stora begivenhet blir antagligen sossepartiets kongress som startade i Stockholm idag. Inför detta var det en röst i mängden som hävdade (s) numera står för skattehöjning och enbart det. Lätt att hålla med, men samtidigt tråkigt för en tredjedel av landets väljare som tyr sig till ett parti som inte lyckats skapa en fungerande ledning.
En opinionsmätning idag talar sitt tydliga språk: Stödet för fru Sahlin är rekordsvagt, hela 43 procent av Sveriges väljare anser att hon sköter sitt jobb sämre än sin föregångare, den hårt kritiserade Göran Persson och åsikten delas av nästan var tredje rödgrön väljare. Bara 23 procent har stort eller mycket stort förtroende för henne. Det kan jämföras med Göran Perssons bottennotering på 27 procent efter skandalresan till Sydafrika år 2000.
Lägger man därtill att hennes närmaste vapendragare är besserwissern Thomas Östros och skandaladvokaten Thomas Bodström, och dessutom måste släpa på ryggsäckarna Ohly och Wetterstrand, så förstår man att hennes liv just nu inte är någon dans på rosor - förlåt vitsen. Det kan säkert bli anledning att återkomma till rosenpartiet under veckan.

måndag 26 oktober 2009

Faror lurar i mörkret

Med risk för att bli tjatig noterar jag att ingen förbättring av väderleken synts till. Intresset för att vara ute i naturen är fortsatt lågt. Vi var dock ute på en promenad i närområdet igår och idag åkte vi till stan för att öva våra konstnärliga talanger på Club Artis. Vi hann också med ett besök på biblioteket. För övrigt rullar livet på med vardagliga bestyr.

Den senaste tiden har en ny epidemi av kriminalitet rapporterats - nämligen bostadsinbrott. På flera håll i landet, dock mest i Sydsverige, förekommer serier av inbrott och polisen misstänker att det är utländska ligor som kommer hit och genomför en snabb turné för att sedan direkt försvinna ut ur landet. Detta är en brottsform som är i det närmaste omöjlig att beivra eftersom det går snabbt och utan att något uppmärksammas. Kraven på bostadsägarna att skydda sig höjs liksom försäkringspremierna. Man skulle då önska att de rättsvårdande instanserna i samhället också spänner bågen lite extra.
Så är det emellertid inte! Istället får man höra att kriminalvårdsverket ålagts ett sparbeting som leder till att fem häktesanläggningar runt om i landet kommer att stängas och ett par hundra anställda får avsked. Var finns logiken? I vår stad har busliv och våldsverkare eskalerat till en nivå som gör att äldre människor inte längre törs gå ut på gator och torg efter mörkrets inbrott. Detta är naturligtvis helt oacceptabelt. Klarar inte ordningsmakten och rättsväsendet av att hålla buset stången, så lurar medborgargarden runt hörnet och det är väl inget vi vill?! Trygghet för liv, hälsa och egendom måste rimligen räknas till de grundläggande mänskliga rättigheterna och är inte förhandlingsbar!

lördag 24 oktober 2009

En sista chans?!

Det gråmulna vädret fortsätter och börjar nu bli riktigt tröttsamt. Någon bättring ställs heller inte i utsikt av meteorologerna för den närmaste tiden. Följaktligen har vi mest hållit oss inomhus, men ett par promenader har vi lyckats få de senaste dagarna och idag åkte vi till östra köpcentret för att veckohandla. När vi var klara hade vi rent spontant dessutom lyckats förse oss med varsin ny höstjacka. Någon brist på sysselsättning har vi ändå inte. Kyrkboksprojektet rullar på ännu en tid och hustrun tar ett tag i frimärkssamlingen varje dag.

Det här dimmiga, fuktiga höstvädret leder lätt tankarna till hur hösten brukade se ut i Sydsverige förr i tiden. De senaste årens vintrar har också haft en sydlig karaktär och detta kan man ju lätt ta som bekräftelse på en pågående uppvärmning av klimatet. Debatten om detta börjar nu ta rejäl fart inför den nära förestående klimatkonferensen i Köpenhamn och även om en stor majoritet är överens om att utsläppen av växthusgaser driver en sådan utveckling, så blir opponenterna allt mera drastiska i sin argumentation. Vissa grupper förnekar t ex att isavsmältning pågår vid polerna trots att satelitmätningar tydligt visar en stor ökning av denna de senaste åren.
Lägger man till detta att ingen ännu så länge varit särskilt pigg på att betala för de omställningar som kan krävas för att motverka en klimatförändring, så finns anledning att vara pessimistisk om resultatet av Köpenshamnsmötet. Detta är synd, för de åtgärder som krävs borde påbörjats redan för 30 år sedan. I sämsta fall har världen nu kanske bara 20 - 30 år på sig att i stort sett upphöra med eldning av kol och olja, och detta är en komplett omöjlighet. Vad som då väntar kan man naturligtvis bara spekulera om, men ett värsta scenario innefattar världssvält p g a vattenbrist för jordbruk i Afrika, Latinamerika och Sydasien. Som en följd av detta kommer folkvandringar och social oro på en global nivå med idag helt oöverblickbara konsekvenser. Låt oss därför hoppas att världens ledare kan förena sig i de rätta besluten i Köpenhamn i december. Annars kan det snart börja se mörkt ut för våra barnbarn!

onsdag 21 oktober 2009

Arbete åt alla?

Vädret växlar precis som oroligt höstväder brukar och nu har vi fått leva med två gråmulna och dimmiga dagar. Lite har vi ändå varit ute och rört på oss och idag tog jag en cykeltur till stan för veckans pass av pensionärsslöjden.
Gårdagskvällen gick åt till aktieträff med Aktiespararna där jag denna gång var delaktig i värdskapet. På grund av att någon klantat till lokalbokningen höll det hela på att gå över styr, men med några resoluta grepp lyckades vi rätta till missförståndet och lokalens personal gjorde en stark insats för att trots allt ordna med utlovad förtäring till deltagarna.
I övrigt har vi varit hemma med de vanliga vardagliga sysslorna.

Som pensionär känner man med dem i "arbetsför ålder", som nu slåss på en hårdnande arbetsmarknad. De som saknar attraktiv specialkompetens har det verkligen inte lätt att hitta sin försörjning just nu. För att få försörjning från a-kassa krävs att man står till förfogande i hela landet och det är lätt att förstå att för en barnfamilj, kanske med ett eget nyköpt hus, kan en arbetslös i familjen bli en ren katastrof.
Som om detta inte var nog framför nu en EU-kommissionär åsikten att man bör matcha kompetens med lediga jobb inom hela EU för EU:s framtida konkurrenskraft. Under sommaren ökade ­antalet arbetslösa i de 27 EU-länderna till nästan 22 miljoner eller 9 procent. Det är den sämsta månadssiffran på nästan tio år.
Till en del kanske idén kan lösa lokala problem med brist på arbetskraft, men en "Europeisk arbetsförmedling" torde knappast skapa flera arbetstillfällen. Detta åstadkommer man endast genom ekonomisk tillväxt och det är vare sig EU- eller andra byråkrater särskilt bra på. De ska istället inrikta sig på att underlätta för näringslivet att utveckla en sund marknad som kan tillgodose och förbättra människornas levnadstandard. Då skapas också efterfrågan av fler människors insats med varor och tjänster. Sedan är det annan sak att ständigt ökad produktivitet till sist minskar behovet av mänsklig arbetskraft, men dit är det fortfarande långt!

måndag 19 oktober 2009

Vem är intellektuell?

Efter ett eget, något handfallet och ganska överoptimistiskt, försök att få fritt lopp i den igensatta avloppsledningen, blev det nu RagnSells som åter fick nöjet att tjäna mera pengar på vår med björkrötter igenvuxna ledning. Denna gång ingick rotskärning i behandlingen och nu hoppas vi att det ska klara sig fram till våren då vi beslutat att gräva upp och installera modernare rör.
Igår åkte vi in till stan och promenerade i de nybyggda hamnkvarteren och gjorde också ett besök på biblioteket för att skaffa ny näring åt vår intellektuella hunger.

Osökt kommer detta mig att tänka vad som egentligen menas med ordet intellektuell. Ställs det särskilda krav på intelligens hos den som vill kalla sig intellektuell och vad är i så fall intelligens? Intellektuell kallas en person som i sitt yrke ägnar sig åt tänkande och analys av olika ting. Det skull alltså handla om en person vars yrke innehåller intellektuella moment, t ex lärare, ingenjörer, jurister, läkare eller författare och syfta på de som anses tillhöra samhällets intelligentia, även kallad "den intellektuella eliten".
Därmed går frågan över till vad som menas med intelligens. Om detta har "de lärde" (intellektuella?) tvistat om sedan Sokrates´ dagar, och begrepp som logiskt tänkande, kreativitet, social kompetens och "sunt förnuft" har kommit och gått.
Idag finns det test för att mäta IQ och de intelligenta giganterna har en egen fackklubb, Mensa.
Ju mera man studerar dessa fenomen dessto mera osäkerhet byggs upp. Det finns hyperintelligenta schackspelare med "arbetarbakgrund" och det finns korkade läkare som aldrig borde få komma i närheten av en patient. Det finns också "erkända" konstnärer vars kreativitet får en normalbegåvad medborgare att tvivla på mänsklighetens framtid.
Av detta kan man sluta att man kan anses intellektuell utan att behöva vara intelligent, men också vara intelligent utan att få tillträde till "den intellektuella eliten". Språkvetarna kanske borde ta sig en funderare för att reda ut och tolka dessa mysterier.

lördag 17 oktober 2009

Gurglande nödrop

De senaste två dagarna har vädret varit "skitdåligt" med regn och blåst och gjort all verksamhet utomhus helt motbjudande. Lika motbjudande var det att i morse kunna konstatera att serviceledningen i avloppet åter satt igen sig efter bara två och en halv månad sedan senaste spolningen. Nu måste vi planera för mera radikala åtgärder så det blir ett slut på problemen.
Sittandes inomhus så har jag istället hunnit med att bearbeta återstoden av alla digitalbilder från sommarens resor och dessemellan har vi med förenade krafter jobbat vidare med kyrkboksprojektet. Hustrun har också börjat ta tag i vår gamla frimärkssamling som "legat i malpåse" i tio år. Det finns bortåt ett tusental frimärken som ska sorteras och monteras i album så att samlingen får ett mera propert utseende än enbart en massa kuvert i kartonger.

Idag rapporterade massmedia om ett nytt inlägg i klimatdebatten. Det var Maldivernas regering som fem meter under havsytan i morse höll ett annorlunda regeringsmöte. President Nasheed och hans ministrar skrev, iklädda dykarutrustning, på ett dokument som uppmanar världens länder att minska sina koldioxidutsläpp. Turistparadiset Maldiverna, som består av 1 800 korallöar, är det land som först hotas av stigande havsnivåer. Flertalet av öarna ligger bara en och en halv meter ovanför havsnivån. Om polarisarna fortsätter att smälta kan det mesta av landet vara försvunnet under vattenytan om mindre än 100 år. Om inte Maldiverna kan räddas tror man inte att det finns så mycket hopp för resten av världen.
Dokumentet de skrev på uppmanar världens länder att hjälpa till och kommer att tas upp under FN:s klimatkonferens i Köpenhamn i december.
Sedan återstår det att se vad ett nödrop från världens minsta land har för inverkan på det största, Kina, som tillsammans med Indien står för en tredjedel av alla utsläpp av växthusgaser och med en tydligt stigande trend. Tyvärr ser det nog ganska illa ut för Maldiverna!

torsdag 15 oktober 2009

Svensson har minskat med spriten

Gårdagen var till delar fylld med möten av olika slag. På eftermiddagen var det möte med Aktiespararnas lokala ledningsgrupp och senare under kvällen hade (m)-energigruppen ett möte med inbjudna föredragande för att informera om partiets tankar om miljö- och energipolitik inför valrörelsen. I första hand var mötet avsett för MUF-ungdomar och en hel del friska diskussioner kom upp. Det samlande budskapet för (m)s miljöpolitik blir: Det ska vara lätt att göra rätt! och avsikten är att skapa största möjliga kontrast till vänsterns förbud, skatter och krångel i största allmänhet.
Idag började vi dagen med att frosta av frysskåpet och under eftermiddagen åkte vi till Frösåkers golfbana och tog en långpromenad i det vackra höstvädret. Mellan alla andra aktiviteter har vi sedan fortsatt med vårt kyrkboksprojekt.

En liten undersökning, som presenterades idag, visar hur lätt/svårt det i verkligheten är att i praktisk vardag genomföra klimat- och miljöpolitik. När ägare till etanoldrivna bilar ska tanka sina fordon är det plånboken som avgör och många väljer hellre att tanka bilen med bensin.
Försäljningen av E 85 rasade rejält (- 41 procent) i september jämfört med samma tid föregående år. Försäljningen av bensin och diesel ligger i september däremot kvar på samma nivå som i september förra året.
Det är de facto inget överraskande resultat med tanke att det oftast blir dyrare per mil att köra bilen på etanol även om bensipriset per liter är högre - det är ju bränslets energiinnehåll per liter som är det intressanta. Dessutom tror jag att många tycket det är skönt att slippa krångliga kallstarter med etanol. Viktigast är emellertid slutsatsen att de flesta av oss inte är några idealister som betalar mer än nödvändigt för det vi vill ha. Därför har det också varit attraktivt att köpa en "miljöbil" (flexifuel) med bra rabatt och sedan fortsätta att köra på bensin som vanligt. Trots stora subventioner till etanolen och höga skatter på bensinen klara sig inte spriten i konkurrensen. Dessutom är det principiellt fel att använda livsmedelsråvaror till motorbränsle! Etanolen är och förblir en trist återvändsgränd i energipolitiken!!

tisdag 13 oktober 2009

Oroligt i sandlådan

Den "kalla brittsommaren" håller i sig och vi gläds för varje dag som solen försöker stå emot höstmörkret. Igår var det dags för veckans pass på målarklubben och nu blev det nya motiv i akvarell för hustrun och i akryl för mig själv. Nu ska jag för första gången prova på porträttmåleri och vi får se om någon vecka hur det lyckas.
Idag har vi varit hemma så när som på en kort promenad till mataffären. Mest har vi annars hållit på med kyrkboksarbetet (ca 400 namn är avklarade nu), men själv var jag ute en stund och städade i trädgården och invintrade altanen.

Idag kunde vi notera en något pinsam och lite skrattretande incident inom (m)-partiet när den grå eminensen Anders Björk gav sig på regeringen i allmänhet och Sten Tolgfors i synnerhet och anklagade dem för vänstervridning och usel försvarspolitik. Enligt den frispråkige f d landshövdingen, som satt i regeringen, bl a som försvarminiser, 1991-1994, finns ett växande missnöje bland likasinnade mot att M släppt kärnfrågor som bland annat ett starkt försvar och slopandet av värnskatten.
Hans kommentar om Tolgfors var: "Att kalla honom Tomhylsan (öknamn har fått av Mikael Odenberg) är ett alltför smickrande omdöme - det innebär att man haft något att skjuta av!" På detta svarade Tolgfors: Det är kommentarer som är"tramsiga" och "totalt omdömeslösa". Det är "under all kritik" att ägna sig åt personliga påhopp istället för att diskutera sakfrågor. "Han är inte på banan. Det har väl varit alltför tyst kring honom alltför länge. Själv är han väl gammal malaj".

Vad jag minns gjorde inte Björk någon mera lysande insats som försvarsminister och skulle nog göra bäst i att nu njuta sin landshövdingepension istället för att börja bråka om saker som han inte verkar ha full överblick av. Dagens säkerhetspolitik avkrävs helt annan insats än den som var aktuell på Björks tid för 15 år sedan. Den som inte förmår göra sorti när man står på toppen slutar ändå alltid som en loser! (Se även förra inlägget om Lagerbäck!)

söndag 11 oktober 2009

Ridå för Lagerbäck

De senaste dagarna har det funnits en tendens till brittsommar, om än en kylslagen variant men idag återvände det gråa höstvädret. I fredags gjorde vi en utflykt till Hallstahammar där vi besökte Åsby och köpte ett par krukväxter, för att sedan ta en promenad in till samhället och biblioteket. Där tittade vi på månadens konstutställning (en något slätstruken stockholmskonstnär) samt letade efter underlag till hustruns släktforskning. Igår tog vi oss ned till Mälarstranden för en härlig promenad med sjöutsikt. Vi satt också en stund där nere och reflekterade över den otroliga förvandling med all bebyggelse, som det gamla hamnområdet gått igenom de senaste tio åren. På ett par kilometer, från Elbakajen ned till Framnäs har det byggts över tusen lägenheter. Idag blev det som sagt sämre väder och vi nöjde oss med en promenad i närområdet, men var också till husbilens vinterförvaring för att lägga sista handen vid invintringen.

Idag är många svenskar drabbade av sorg och chock efter insatsen i kvalet till fotbolls-VM mot Danmark igår. Förlusten med 0 - 1 var tillräcklig för att i praktiken stänga ute Sverige från nästa års VM-turnering i Sydafrika. Idag var det så dags för Lars Lagerbäck & Co att ställa sin plats till förfogande. Möjligen borde de gjort detta redan för ett år sedan. Vad vi ser är ännu ett exempel på behovet av förnyelse i ledarskap innan det är för sent. Trots tillgång till en av världens bästa spelare, omgiven av andra högt betalda proffs, har landslaget det senaste året mer eller mindre "gått på kryckor" och det bittra slutet nu kan inte vara någon stor överraskning för den klarsynte. Nu måste istället vaskas fram talanger med sinne för förnyelse och modernisering och med uppgift att skapa en ny fågel Fenix ur den askhög som just nu är kvar efter den svenska fotbollens fornstora dar. Gör mera mål!!

torsdag 8 oktober 2009

Prisad tyska

Två dagar till har gått och nu är vi plötsligt väl sysselsatta med att tolka hundra år gamla prästanteckningar i de kyrkböcker vi ska digitalisera. Men de vanliga verksamheterna ska ju ändå hinnas med och igår gjorde jag ett pass i vår träslöjdgrupp där jag nu börjat på ett riktigt "mästarprov" - en ölstånka i mindre format - som säkert kommer att ge ordentliga utmaningar.
Idag var det istället dags för nytt besök hos tandläkaren för att få min "nya" tand i ordning. Det blev på det här sättet två cykelturer till stan så hustrun har fått göra dagspromenaderna på egen hand.

Idag var det så dags att ge svaret på de sedvanliga spekulationerna kring årets nobelpristagare i litteratur. Det blev den tysk-rumänska författaren Herta Müller. En "lågoddsare" enligt de som är insatta - 56-åriga Müller var storfavorit till priset i år och beskrivs som en romanförfattare av det mer produktiva slaget. I flera böcker beskriver hon tillvaron i byarna i de tidigare tyskspråkiga delarna av Rumänien.
Min egen kompetens i litteraturhistoria är närmast rudimentär och jag har inte tidigare hört hennes namn, så jag har ingen egen uppfattning om hennes kvalifikationer för priset. Själv lär hon ha mottagit beskedet med orden: "Jag tror det inte. Jag kan inte tro det. Jag förtjänar det inte. Jag är överväldigad". Hur som helst tycker tydligen Svenska Akademin att hon är tillräckligt bra och de vet väl hur det ska vara. Jag kommer nog som vanligt aldrig att hinna fram till att läsa hennes verk. Det finns alldeles för mycket av mera akut material att konsumera innan jag kan ge mig i kast med nobelprisromaner.

tisdag 6 oktober 2009

Risk att bli uppskattad

Med tid avsatt för våra dagliga motionspromenader - igår här i närområdet och idag en halvmil ute i det trevliga kulturområdet på Badelundaåsen - har vi nu satt igång med projekt digitalisering av kyrkböcker. En snabb överblick pekar på att vi nog har att göra åtminstone en månad framåt. Ungefär 1 700 rader i ett excelark ska skrivas, men samtidigt får man många intryck av människors levnadsvillkor för 50 - 100 år sedan. I början av 1900-talet var barnadödligheten på en nivå som man inte ens kan föreställa sig idag. Det var alldeles tydligt inte bättre förr.

Efter att den röd-gröna oppositionen idag presenterat sin "skuggbudget" frågar man sig om de har tänkt sig att med ett förmyndarsamhälle göra livet bättre för medborgarna. Verktyget heter skattehöjningar! "Höginkomsttagare" blir av med hela eller delar av jobbskatteavdraget. Samtidigt föreslås en ny förmögenhetsskatt. I utsikt ställs också ytterligare skattehöjningar, även för de med lägre inkomster, i framtiden. Med detta avser man att raskt återföra oss tillbaka till det bidragssamhälle som havererade för tre år sedan. Ingenting har man lärt sig och dessutom är sossar, kommunister och miljömuppar dåligt överens om hur gracerna ska fördelas. Låt oss hoppas att deras luftslott aldrig får chans att uppföras!
Annars får vi tillbaka samma fifflarsamhälle som tidigare socialister gett upphov till, där skatteplaneringen var viktigare än produktionen och där de ärliga människorna alltid drog det kortaste strået. Trots stora insatser från nuvarande regeringen håller Sverige nu på att återta tätplatsen i den internationella högskatteligan. Hur kan någon som kallar sig arbetarparti sträva efter att det inte ska löna sig att arbeta? Det är trots allt nog bara fru Sahlin som "tycker att det är ball att betala skatt"!

söndag 4 oktober 2009

Rädd att flyga?!

Hösten har bitit sig fast och vädret har hållit oss mest inomhus under veckohelgen. Igår passade jag på att utnyttja detta till bakning och det blev limpor, frallor och veteskorpor som räcker ett tag. En del tid har jag använt till att behandla digitalbilder från sommarens expeditioner. Under tiden har hustrun börjat titta på vår gamla frimärkssamling för att försöka få ordning på de mängder av nyutgåvor vi köpt för många år sedan. Det skulle ju vara mycket trevligare att ha snygga album istället för lagringen i små pergamyntkuvert.
Idag gjorde vi en söndagsutflykt på eftermiddagen till Stenhuset i Surahammar och besåg månadens konstutställning. Det är två konstnärer, mor och dotter, med lokal anknytning, som visar sina verk och det var intressant att se moderns tavlor med inbyggda skulpturer och dotterns naturmåleri i kombinationer av olja och applikationer av material från naturen.

Idag fick vi höra om en mera sensationell händelse ute i stora världen. Piloter och kabinpersonal hamnade i slagsmål på 10.000 meters höjd ombord ett Air India-plan. Bråket började i cockpiten, när en flygvärdinna anklagade en pilot för att ha trakasserat henne sexuellt. Fejden fortsatte i kabingången, där hundratalet passagerare bevittnade hur glåpord och förolämpningar haglade och knytnävsslag utdelades. Vid ett tillfälle var Airbus-planet helt förarlöst och en av piloterna hotade senare att styra om planet till Pakistan i stället för destinationen New Delhi.
Vi må väl hoppas att planet gick med auto-pilot under tiden. Sedan får man tro och hoppas att den här sortens incidenter är förbehållna de delar av världen där man själv inte avser att röra sig i luften. Men man kan aldrig sluta att förvåna sig!

fredag 2 oktober 2009

Glömt något?

Idag har det varit en klar och solig dag, men med lägre temperatur än vi vant oss vid den här hösten - den gångna natten bjöd på första nattfrosten. Efter att ha gjort ett besök i östra köpcentret för att veckohandla, åkte vi ut till östra Mälarstranden och tog en promenad i höstsolen.
Igår var det skördetid i växthuset. Efter att frostvarning utfärdats, tog jag itu med att avveckla tomatodlingen. Tidigare under hösten har vi tagit in bortåt fyra kilo mogna tomater och nu fick resten plockas gröna och sedan eftermogna inomhus - det är ju så de flesta tomater som säljs i butikerna behandlas. Det blev omkring fem kilo till och skörden får ses som rekordartad.
Igår kväll var vi sedan på möte hos släktforskarföreningen för att lyssna på ett föredrag om uppläggning av familjearkiv. Det kanske ger inspiration till att försöka ordna upp allt som finns runtom i huset med anknytning till familjens historia. Vi åtog oss också ett uppdrag i projektet "namn åt de döda" som arbetar med digitalisering av gamla kyrkböcker från första hälften av 1900-talet.

Att många människor är slarviga är ju ingen sensationell nyhet, men vissa saker står ändå ut. I ett radioprogram diskuterades vad passagerare hade glömt på bussen eller tåget. Det handlade om allt från det klassiska paraplyet till mobiltelefoner värda flera tusen kronor styck. Priset togs dock av den som efterlämnat en livs levande hund och sedan inte ens frågat efter den! Kan en hund vara så oönskad eller var den kanske stulen?
Frågan om vad glömska kan medföra är intressant och här är några andra exempel jag hittat:
- En turist från Sri Lanka glömde förra sommaren över 20.000 i kontanter på tunnelbanan i London. Till mannens stora lycka glömde han även pass, kreditkort och flygbiljetter varför hittegodset kunde återlämnas.
- Någon glömde en platt-tv värd över 20.000 i en London-taxi 2005. Hur lyckas man egentligen med det?
- På en buss i London år 2006 hittades två rolexklockor - och det var inte kopior! Värde 275 000 kronor!
- En ännu större summa återfanns på ett tåg i Edinburgh, Skottland. Då rörde det sig om en väska med inte mindre än 330.000 kronor i sedlar.
- Priset tas ändå av en Philippe Quint som i maj ifjol glömde en lånad (!) Kiesewetter-Stradivarius fiol från 1723 (värde 22 miljoner kronor) i taxin till JFK-flygplatsen i New York. Taxiföraren fann dock både violinen och dess ägare och belönades med en privat violinkonsert på flygplatsen.
Nog kan man undra om inte en del människor kanske har lite för bråttom ibland?