Den mörkande framtiden

Våren fortsätter i god takt med begynnande lövsprickning på de tidigaste träden och buskarna. Nu får vi också ljusare kvällar efter omställningen till sommartid. Igår utnyttjade vi vårvädret för en tur till Ängsö där vi gjorde en lång vandring i den vackra naturen på ön. Idag startade vi med en promenad till mataffären och på eftermiddagen var det dags för en cykeltur till stan för det ordinarie målarpasset på Club Artis, där vi båda idag fortsatte på redan påbörjade målningar.

En av dagens internationellt större händelser var offentliggörandet i Yokohama av den fjärde rapporten från FN:s klimatpanel IPCC. Slutsatserna av denna kan summeras till att de allvarliga effekterna av klimatförändringarna blir allt tydligare. Samhällen och ekosystem kommer att drabbas av fler extrema väderhändelser, torka och översvämningar. Allt fler nya data bekräftar tidigare framförda hypoteser. Problemen rycker stadigt närmare och det rör sig inte längre om något avlägset hot. För att kunna bromsa temperaturhöjningen krävs att utsläppen av växthusgaser måste minskas kraftigt i en nära framtid.
I ett väsentligt avseende avviker denna IPCC-rapport från de tidigare, nämligen genom att det nu inte enbart diskuteras hur klimatförändringen ska kunna bromsas, utan tar upp scenarier som beskriver hur mänskligheten kan bemöta de nya villor som man nu tror är oundvikliga - framtiden är redan delvis intecknad. Världen runt, och särskilt i de tropiska länderna, befaras t . ex. sociala konflikter till följd av försvårade levnadsförhållanden, inte minst genom vattenbrist och sviktande livsmedelsförsörjning.
Vi har tidigare mest hört talas om smältande ismassor, stigande havsnivå och försurat havsvatten. Denna rapport flyttar bekymren betydligt närmare människan. I vårt land hör vi propagandistiska miljöaktivister kräva att vi ytterligare skär ner på den promille av de globala utsläppen som vi står för. Tyvärr blir detta en nysning i rymden, när det istället är Kina, Indien, USA, Ryssland, Brasilien, Tyskland m. fl. som nu måste inse att loppet snart är kört!

Attacker mot demokratiska värden

Våren rullar på och vädret idag får nästa betecknas som försommar med 17 plusgrader på eftermiddagen. För första gången i år var det med stor njutning som man kunde lätta på klädseln och sitta ner för att låta solen fylla på D-vitaminförrådet. Idag blev vår motion en cykeltur till stan för ett besök på biblioteket och för att se hur VedicArt-gruppen lyckats med sin utställning på Club Artis nu under veckohelgen. Den var imponerande med ett 70-tal verk på temat Struktur.
Igår gjorde vi en vårutflykt till Köping för att beskåda en galleriutställning av en annan klubbmedlem, men den hade dessvärre hunnit plockas ner eftersom det var sista utställningsdagen. Vi fick istället nöja oss med en kebablunch och en långpromenad i den trevliga Arpi-skogen söder om staden.

De senaste dagarna har vi fått se flera exempel på hur skör demokratin kan vara och hur lätt det är att övertolka sina känslor till odemokratiska handlingar. Inte helt överraskande är det SD-partiet som blivit utsatt för olika attacker. I vår egen stad var det eleverna på ett av stadens gymnasier som blockerade tillträde för SD:s ungdomsförbund till en bokbordsaktivitet som de bjudits in till. Summan av kardemumman blev att rektorn avlyste hela tillställningen och samtliga partier fick lämna skolans lokaler - en helt korrekt åtgärd från rektorns sida i den uppkomna situationen. Förlorare blev skolans elever, som blev utan den förväntade partipolitiska informationen inför skolvalen senare i år. Detta på grund av att några elever av utländsk härkomst saknar förmåga att acceptera demokratins spelregler.
Ett annat exempel inträffade när SD:s partiledare gjorde ett studiebesök vid den geriatriska avdelningen på sjukhuset i Umeå, där ett 30-tal medlemmar ur sjukhuset personal på olika sätt försökte störa besökarnas program. Det är inte på den arenan som civiliserade medborgare för den politiska debatten.
Man har rätt att tycka vad man vill om SD:s politiska program, men på detta har de blivit invalda i Sveriges riksdag som ett medelstort parti och finns representerade i en stor del av landets kommuner. Att med utomparlamentariska insatser försöka bekämpa en sådan församling är ett flagrant brott mot svenskarnas grundlagsfästa rättigheter och närmar sig de metoder vi allt för ofta tvingats se i de östligare delarna av Europa. Låt oss slippa gatans parlament i vårt land - demokratin är helig!

Science fiction i realtid

Det är nu relativt riskfritt att påstå att våren är här på allvar, även om det var något snöinslag i gårdagens regn på förmiddagen. Idag var det istället 15 plusgrader på eftermiddagen. Igår började vi följdriktigt dagen med brödbakning. Hustrun gjorde danska grovbröd, medan jag gjorde veteskorpor, finska rågkakor och hårt tunnbröd. På eftermiddagen tog vi en kort promenad till stormarknaden för några kompletterande inköp.
Idag var det dags för styrelsemöte i Club Artis vilket betydde en cykeltur till stan för min del, medan hustrun tog en promenad på egen hand. Det vackra vädret gjorde att vi sedan gick ut tillsammans på eftermiddagen, så idag har det blivit rejält med motion. Vi passerade då min gamla arbetsplats där parkeringsytan nu upplåtes för bostadshus som fullt utbyggda ska rymma drygt 300 lägenheter, helt enligt principen om 'ständiga förbättringar'.

Något som också rör ordentligt på sig är utvecklingen av de 'sociala medierna'.  Facebook har idag omkring en miljard användare globalt och den digitala samvaron för sakta men säkert in hela mänskligheten i en ny livsstil, som succesivt gör oss allt mera utlämnade åt de kommersiella krafter som styr medierna. Det bevisas inte minst av att de sponsrade sökträffar, som serveras först vid en sökning i Google Crome, lätt kan härledas till egna tidigare sökningar - i helt andra ämnen.
Det kan nu anas en strategi hos Facebook, genom deras uppköp av andra bolag, som siktar mot nästa steg i utvecklingen där virtual reality, VR, efter hand gör det möjligt för oss att kommunicera med alla sinnen i den virtuella världen. Redan idag finns prototyper av VR-glasögon, som på ett mycket realistiskt sätt kan få betraktaren att känna sig placerad i en helt annan miljö än den verkliga omgivningen. Fullt utvecklad gör denna teknik det möjligt för två personer att fiktivt 'umgås tillsammans' trots att de kanske i verkligheten befinner sig på var sin sida av jordklotet. I det läget blir det också möjligt att sittande hemma i favoritfåtöljen och, mot (o?)skälig ersättning, låta sig förflyttas till kanske en kryssning i Karibien.
Teknik och ekonomiska förutsättningar för detta finns eller är i snabb utveckling redan idag. Dagens ungdom är genom sin omfattande vistelse i dataspelens värld väl förberedda för detta paradigmskifte. Frågan är istället hur många av den äldre generationen som blir stående kvar, oförstående och förvirrade, när resten av världen drar in i den digitalt beslöjade värld där allt blir möjligt genom en knapptryckningen, ett klick på en datormus eller en hastig smekning av pekskärmen.

Rätt till självbestämmande

Soligt väder med anständig vårtemperatur har vi förunnats ytterligare två dagar, men idag dock kompletterat med stundtals isiga och besvärande vindar. Igår tog vi en cykeltur till stan för veckans målarpass. Hustrun började på en ny akvarell med nyinköpta, och tydligen bättre, färger, medan jag började på ännu en utmaning med färgpennor, nu med ett motiv från Läckö slott sedan vårt besök där i somras.
Idag började vi dagen med ett tur till östra köpcentret för att veckohandla. På eftermiddagen åkte vi sedan ut till trakten av Fläckebo för en riktig långpromenad. Där kunde vi notera ännu några vårtecken, nämligen lärkor och de första blåsipporna. Vi kunde också räkna ett 80-tal sångsvanar i Fläckesjön.

Den senaste tiden har en ny diskussion avhängig den svenska förmyndarstaten blossat upp i form av expanderande reklam för jästa och/eller destillerade drycker riktad till allmänheten. I det ultimata hyckleriets anda kan vi nu, på var och varannan sida i tidningar och tidskrifter, läsa de obligatoriska budskapen i vinannonserna - 'alkohol är vanebildanade', 'alkohol försämrar ditt omdöme' eller 'alkohol är skadligt för hälsan', när producenterna försöker sälja sina produkter. Den ökande reklamvolymen hänvisar dessa till Systembolagets nya inköpspolicy, som tvinga dem till detta i en hårdnande konkurrens. I andra ringhörnan står Systembolagets chef och ojar sig över vilka hemska folkhälsoproblem som nu är att vänta. Allra värst missköter sig de bolag som annonserar på Facebook, eftersom det inte är tillåtet att rikta alkoholreklam till personer under 25 år.
Det har alltid förundrat mig att de fennoskandiska folken i stort sett är de enda i världen som inte själva förväntas kunna avgöra vad som är bra eller dåligt för dem. Istället för att uppfostras till ett avspänt och balanserat umgänge med alkohol leds svenskarna till utstuderade metoder för att kringgå restriktionerna - 'spritbussarna' till Tyskland är det tydligaste exemplet på senare tid. Incitamenten till kriminella insatser i sammanhanget behöver det knappast påminnas om. Med tanke på alla dessa 'möjligheter' är det bara att konstatera att svensk alkoholpolitik är ett totalt misslyckande. Det enda man åstadkommit är att göra livet lite besvärligare för den normalt laglydige medborgaren som vill unna sig ett glas vin till maten, medan de som har ambitionen att supa ihjäl sig fortfarande har obegränsade möjligheter till detta! Det är hög tid att byta spår!

Ständiga överraskningar

Under veckohelgen har våren åter tagit kommandot med mycket sol, men ganska kyliga vindar. Våra vandringar har båda dagarna gått till Rocklunda och bandystadion. Igår var det årets bilmässa som var aktuell och där kunde man få provsitta ett 100-tal mer eller mindre prisvärda bilmodeller ( är en ny bil f ö alls prisvärd med tanke på de första årens drastiska värdeminskning?), men man kunde också få skåda danspajasen Tony Irving i full aktion med att försöka lära de förvånade besökarna dansa samba och cha-cha.
Idag hade man istället hunnit möblera om arenan till VSK:s årliga 'storloppis' med bortåt 400 utställningsbord. Där passade vi på att köpa ett antal tavlor till loppispris, som kan ge mycket prisvärda ramar till de tavlor vi själva producerar. På eftermiddagen var det sedan för min del till att delta i storstädning i och omkring VARF:s observatorium i Åkesta inför den förestående slutbesiktningen av nybyggnationen av klubbhuset. Under tiden var hustrun sysselsatt här hemma med att baka en del godsaker som russinrågbullar och 'falsk ostkaka'.

Falskhet kan man också tala om när den tyska tullpersonalen avslöjat en försändelse med det olämpliga innehållet av 14 kondomer fyllda med kokain, adresserat till Vatikanen. Paketet överlämnades till Vatikanpolisen, men ingen mottagare ville kännas vid det. Varorna, som var skickade från ett latinamerikanskt land, innehöll tillsammans 340 g kokainlösning. Det är, som man brukar säga, att det är i de lugnaste vattnen som de största fiskarna går.
En helt annan sak, som verkar konstig, är att en kvinna i Sverige, som varken har TV eller dator, nu tvingas betala TV-licens för barnens skoldatorer med internetuppkoppling i hemmet. Förvaltningsrätten har godkänt att avgift får tas ut, trots att ingen tittar på TV. Lagen säger, i detta frihetens förlovade land, att alla som har möjlighet att se TV ska betala, basta! Det är ju ingen dum affärsidé att dela ut datorer, som man sedan kan beskatta utan möjlighet att överklaga, eller hur?

Mycket vill ha mer...

Det lokala mikroklimatet beter sig just nu som om det vore april månad. Det tidigare snöfallet gav en riktig slaskdag igår och idag var blåsten åter av skånska dimensioner, men snön var i alla fall åter helt borta. Ingen av de två dagarnas vädersituationer stimulerade till några mera vidlyftiga uteaktiviteter. Därför tog vi oss ner till stan med bil igår och gjorde en stadsvandring på de uppvärmda och torra gångbanorna, och passade då också på att göra ett biblioteksbesök och ett besök i Folkuniversitetets lokaler för att beskåda den grupputställning som medlemmar i Club Artis har där just nu. Idag har vi hållit oss inne på så när som en kort promenad till mataffären i närområdet.

Efter de senaste tidernas omfattande rapportering om det kaotiska och korrumperade läge som f n råder i på många håll i Öst- och Sydeuropa skadar det kanske inte att nagelfara våra egna makthavare en smula. Det senaste bråket i den vägen är höjningen av Anders Sundströms arvode som ordförande i Swedbank till 2,7 miljoner kronor - en höjning med 70 procent. Att han samtidigt är ordförande i det haltande och krisdrabbade KF med en ersättning på dryga miljonen tycks inte genera dessa ryggkliande figurer som sitter i olika kommittéer och föreslår 'belöningar' åt varandra. De enda som tycks reagera är Aktiespararna som talar om 'folkrörelsekejsare'. I smeten befinner sig också Folksam, som storägare i Swedbank, och med LO-bossen Karl-Petter Thorwaldsson som styrelseordförande. Inte ser han några skäl till att begränsa sossekompisens inkomster och ser heller inget problem med att banken lånar in småspararnas pengar, i princip utan att betala någon ränta för dem.
Men denne guldgosse är inte ensam! Trots hotfulla uttalanden från finansdepartementet har storbankernas toppfigurer ogenerat fortsatt att slanta upp pengar åt varandra i ständigt nya kreationer av bonus- och ersättningssystem. Om vi inte snart ser ett trendbrott för denna karusell är det hög tid för alla löntagare och pensionärer att vända dessa banker ryggen! Det finns gott om fullgoda alternativ och vi har ingen anledning att göda dessa institutioner som ena dagen vill ha skattebetalarnas hjälp när spekulationerna misslyckats, för att i nästa stund premiera dem som misslyckats istället för att byta ut dem mot dugligare folk!

Granskad granskare

Under gårdagen försökte våren fortfarande att hålla ställningarna och vi tog en tur till västra köpcentret för att göra en del olika inköp. Kylan hade dock börjat bli påträngande och idag var vintervädret ett faktum. Snö och snöblandat regn har dalat ner hela dagen och omgivningen har intagit utseende av julkortskaraktär. Det är i och för sig ingen överraskning, lärkan ska ju snöa ner... Våra turkduvor som påbörjat årets första häckning i tujan vid husknuten ser dock lite nervösa ut och tycker säkert att det här var helt onödigt.
Nu ska vi strax ge oss iväg för månadsmöte på Club Artis. Tyvärr har våra två föredragshållande konstnärer gett ett sent återbud p g a magsjuka, så vi får se hur vi ska ordna programmet. Hustruns lakoniska kommentar är: Det kanske hade varit värre om de kommit dit och smittat ner alla pensionärerna.

En som inte är känd för att vara rädd av sig är Janne Josefsson, som fått många både att skaka och se rött. Nu har han själv hamnat i hetluften sedan det uppdagats att han tjänar 400 000 kr mera i årslön än sina kvinnliga kollegor på Uppdrag Granskning. Detta föranleder emellertid ingen blygsel hos JJ, som hänvisar till att han är den mest eftertraktade journalisten och kunde tjäna flera gånger mera om han gick över till någon kommersiell TV-kanal.
Ödmjukhet är uppenbarligen inget för denne 'skjutjärnsjournalist', men nog borde detta för normalt vänstervridna journalister ses som en spricka i glasyren. Det skulle inte skada om han själv fick känna på sin egen medicin ett tag, så han fick känna hur hans 'offer' har det.

Krim på fel väg!

Ännu ett bakslag för våren med ett mindre snöfall under senaste natten, som t o m motiverade en mindre snöröjning. Nu är det dock åter barmark men en isande nordlig vind. Det hindrade oss ändå inte från att ta oss till veckans målningspass på Club Artis. Där gjorde jag färdigt mitt vattenmotiv medan hustrun började på en ny akvarell med fågelmotiv.
Igår ägnade vi istället intresset åt den professionella konsten genom ett besök på Nykvarns galleri där den kände västeråsmålaren Leif Ahnlund har en stor utställning. Hans popularitet demonstrerades uttrycksfullt av att praktiskt taget alla tavlor var sålda redan efter halva utställningstiden. Men nu är det strax tid för ett besök hos äldsta dottern för att fira svärsonens födelsedag.

Firar gör förmodligen också den ryska delen av befolkningen på Krimhalvön i Ukraina sedan folkomröstningen om tillhörighet till Ryssland inte oväntat resulterat i nästan 97 procent 'ja' för en sådan anslutning. Regeringen i Kiev, liksom EU och USA har dock förklarat omröstningen olaglig och ett brott mot Ukrainas territoriella integritet. Västerlandet är därmed beredda att utlösa sanktioner mot ryssarna om dessa inte dra tillbaka sina trupper från halvön och går till förhandlingar om en diplomatisk lösning av krisen. Annars väntar konsekvenser för dem som står bakom oroligheterna och en fördjupad internationell isolering av Ryssland.
Det är oanständigt att ryssarnas grannar ständigt ska behöva oroas över vad det auktoritära styret i Moskva kan tänkas ta sig för. Därför måste man hoppas att man någon gång ska få till stånd en verklig demokratisk rörelse i detta historiskt belastade land, till nytta och glädje för dess hårt prövade medborgare och som ett sista och slutlig slag mot den där allestädes närvarande korruptionen. Det skulle göra vår värld betydligt lättare att leva i!

Ostasiatiskt mysterium

Den gångna natten gjorde kung Bore ett försök att återta kommandot, men det var orkeslöst och den lilla snö som föll försvann på ett par timmar. Istället har vädergudarna försökt blåsa bort oss och vid kusterna blev det stundtals orkanstyrka i byarna. Men nu är det lugnt igen.
Efter att igår ha rivit upp den sista mossan från gräsmattan åkte vi ut och tog en lång skogspromenad på landsbygden norr om staden. Idag fick vi, på grund av blåsten, nöja oss med en kortare runda i närområdet, men kunde istället här hemma glädja oss åt ännu ett vårtecken när årets tre första bofinkar dök upp vid fågelmatningen.

Dykt upp har däremot inte det malaysiska flygplan som försvann för snart en vecka sedan. Det är spårlöst borta från sin rutt mot Peking och tros ha störtat i havet - eftersökning i stora områden utanför Vietnams kust har varit resultatlösa och spekulationerna om vad som kan ha inträffat är som vanligt omfångsrika och sensationssugna. Hypotesen om att en kapning gjorts fick stöd när det genom studier av radarloggar upptäckts att någon ombord stängt av den transponder som redovisar planets position. Ett indicium i samma riktning är det faktum att fyra personer tillåtits checka in på planet med falska pass och att dessutom två av dem särskilt var ' föremål för polisens intresse'. Signaler, som anger att planet ändrat kurs, har genom satellitspaning fångats upp flera timmar efter planets aktiva kommunikation stängts av, vilket också tyder på att obehöriga skulle ha tagit kommandot i planet.
Framtiden får visa om klarhet i försvinnandet någonsin kommer att uppnås och ge ro åt alla dem som saknar sina anhöriga efter det inträffade. Tyvärr tvingas man konstatera att flygsäkerheten i de berörda länderna inte alltid befinner sig på en västerländsk nivå och utredning efter tillbud som det inträffade ofta färgas av ställningstaganden som vi i vår del av världen inte behöver räkna med.

Gammalt groll!?

Så har vi kunnat njuta av tidigt vårväder ytterligare två dagar och igår lyckades utetempen ta sig över 15-gradersstrecket. Gräsmattans rengöring börjar närma sig sitt slut, men det känns i ryggen och idag 'handjagade' vi mossa båda två på den skuggiga norrsidan där det verkar stört omöjligt att bli av med den.
Igår hann vi med en liten bilutflykt till Hallstahammar för att promenera i de natursköna omgivningarna kring kanalen, men dessförinnan besökte vi ett företag här i stan för att beställa utbyte av garageportar och en ytterdörr. Det blir det här årets stora förnyelse av fastigheten. Idag nöjde vi oss, med tanke på allt slit i trädgården, med en liten promenad i närområdet för att göra några mindre inköp.

Som skåning i förskingringen fick jag idag dåliga vibbar när jag läste att Köpenhamns överborgmästare vill döpa hela Öresundsregionen till Copenhagen och inte nämna Malmö i regionsnamnet. Det var vid den beryktade fastighetsmässan Mipim i Cannes som utspelet offentliggjordes. Förra året presenterades området som Copenhagen Malmö Region, vilket den gången kraftigt kritiserades av bl a Helsingborg. Nu tycker man i Helsingborg att det är OK med bara Copenhagen, åtminstone vad gäller internationell marknadsföring, men av förståeliga skäl är inte malmöiterna lika imponerade.
Exakt vad som är danskarnas strategi framgår inte av diskussionen, men att Malmö till en början skulle degraderas till 'kusinen från landet' verkar finnas i korten. Kan det vara så att danskarna fortfarande, efter drygt ett tredjedels millenium, går omkring och grämer sig över att de tappade Skåne den där gången i Roskilde, och att de nu försöker kompensera sig med hjälp av administrativa finurligheter. Lite storebrorskomplex har säkert danskarna också och nu har vi ju en bra chans att göra en tydlig markering och låta skånetösen Sanna Nielsen åka över på Eurovision Song Contest och klämma åt dem genom att ta festivalpriset ifrån dem!

Ett offer på sanningens altare

I fortsatt vårväder har jag jobbat vidare med vårrengöringen av gräsmattan. I stunder som dessa önskar man gärna att man ägde en mindre tomt, men man får istället tänka på att en fin gräsmatta är en njutning för ögat. Igår var det som vanligt dags för veckans målarpass på Club Artis, där jag fortsatte förra veckans arbete medan hustrun började med en akvarell med stadsmotiv från Venedig.
Idag gav vi oss ut på en långpromenad på landsbygden öster om staden. Ännu så länge har lantbruket inte lämnat vinterdvalan, men det pyr allt mer i naturen för varje dag - nu vänta vi närmast på blåsippor och bofink.

Idag nåddes vi av det tragiska beskedet att SR-reportern Nils Horner i morse blev skjuten till döds i Kabul i Afghanistan. Enligt vittnen sköts han i bakhuvudet på nära håll och att gärningsmannen bar kläder av västerländskt snitt, möjligen någon form av militäruniform. Talibanerna har också förnekat att deras mujahedin har något med saken att göra. Motivet till dådet är inte heller känt, men kan vara 'riktat mot en västerlänning i största allmänhet'. Horner som var en journalist med stor erfarenhet från arbete i kritiska miljöer, var också känd för att vara mycket noga med tänka på säkerheten i arbetet.
Eftersom både motiv och gärningsman fortfarande är okända, är det inte möjligt att dra några säkra slutsatser av det inträffade vad gäller journalisters risktagande i turbulenta miljöer. Vad man kan göra eller inte göra är i sista hand upp till den inblandade reportern att avgöra. Generellt kan emellertid framhållas behovet av information för att kunna bedöma utvecklingen i tiden och för att dokumentera historien för framtida behov. Frågan om hur nära, hur noga och till vilket pris detta behöver göras finns det dock inget allmängiltigt svar på och denna gång blev priset uppenbarligen för högt. Trots att människors förtroende för journalister i allmänhet är rankat mycket lågt, måste vi ändå erkänna att deras insatser, för det mesta, inte går att undvara!

Om religionens frihet

Veckohelgen har bjudit på fortsatt härligt vårväder, även om vindstyrkan i någon mån påminner om min ungdomstid i Skåne. I vilket fall som helst har vi tagit långpromenader båda dagarna och på ömse sidor om staden ute i Mälarlandet. Idag vandrade vi ute vid Asköviken och fick förutom en del gäss av olika slag också se årets första tofsvipor. På ett annat fält hade det samlats ett 50-tal dovhjortar, oklart varifrån. Igår gick vi längs Hässlösundet mot Geddeholm där vi på ett fält med höstvete kunde räkna till ca 200 betande gäss. Våren är här på allvar vilket också syns på termometern som idag lyckades ta sig upp till 14 grader på eftermiddagen.
På hemvägen igår passade vi också på att besöka en utställning som en av våra 'konstnärskollegor' på Club Artis har denna månad. Den var kanske inte så märkvärdig, men varje tillfälle som ges för klubben att offentliggöra verksamheten är välkommet, och även denna hängning är ju ett sådant tillfälle.

Behov av att visa upp sig har uppenbarligen också pastor Ekman, grundare av sekten Livets ord här i Sverige, när han idag under en 'gudstjänst' berättade att han lämnar sin församling för att istället bli katolik. Både han och hans hustru berättar i en intervju om hur de i en "långsam process av utveckling från att ha lärt sig nya saker till att uppskatta det de upptäckt" nu ska närma sig och även lära av sina trossyskon. Den förklaring han lämnar till sina församlingsmedlemmar är att hans övertygelse med tiden har breddats och fördjupats och till sist utmynnat i slutsatsen att de 'under Herrens ledning' ska förenas med den Katolska kyrkan. Samtidigt hade han uppfattat, som ett Herrens ord, att "uppdraget är slutfört, men vänskapen består".  Han ber nu också i en debattartikel om ursäkt för "lidande och sår" som människor tillfogats genom kontakter med Livets ord. Församlingen ska imorgon hålla krismöte för de chockerade medlemmarna.
För oss som är icke utövande kristna och i första hand ser kristendomen som en moralkodex är Ekmans utspel höjden av hyckleri. Han slutade som 'förstepastor' i församlingen för ett år sedan och andra driver idag affärerna vidare sedan han pensionerat sig. Livets ord har genom åren kritiserats för extrema evangelisationsformer, auktoritär styrning och obarmhärtig syn på sjukdom och fattigdom. Man har också genom åren tillskansat sig avsevärda inkomster genom saftiga avgifter på 'undervisning' och andra aktiviteter, till en grad som i det närmaste ruinerat många församlingsmedlemmar. För dem är det förmodligen en klen tröst att deras 'själasörjare' ber om ursäkt. Visserligen har vi full religionsfrihet i vårt land,  men Jesus sade redan för 2 000 år sedan: När skalkar locka, så följ inte! Här har vi nu ett bra bevis på hans framsynthet!

Med solens kraft

Nu har våren, även rent meteorologiskt, kommit till Mälardalen och idag lyckades utetemperaturen ta sig över 10 grader. Detta har vi utnyttjat till ett par långpromenader i de norra stadsdelarna och idag tog vi under vägen oss för att slinka in på en liten kebabrestaurang för dagens lunch. Det gäller ju att stödja de lokala företagarna. Jag har också fortsatt med ännu en etapp av gräsmattans vårrengöring och till alla våra egna vårtecken kunde vi idag lägga att potatisbönderna i Skåne nu satt det som ska bli nypotatis till midsommar och att tranorna börjat samlas vid Hornborgasjön. Allt detta kan man glädja sig åt även om bakslag framöver förmodligen inte kan undvikas, men då tänker jag istället på ett talesätt jag fick höra idag: "den glädje du tar ut i förskott, den kan ingen ta ifrån dig!"

För att fortsätta i det positivt präglade spåret kan jag notera ett stort internationellt forskningsprojekt som ska utveckla processer för att utvinna ett stort antal viktiga kemikalier ur havsalger. Det är ett samarbete mellan elva institutioner i åtta länder och målet är att göra storskalig produktion kommersiellt gångbar för att uppnå en miljöanpassad och hållbar råvara. I grunden handlar det om att tillvarata solenergi och koldioxid ur luften, som med rätt stöttning av algerna kan förenas till en lång rad av nyttigheter. Det som i slutändan är tänkt att kunna framställas är saker som mediciner, kosmetika, födoämnestillsatser, plaster, dieselolja, alkoholer, papper, gödningsmedel, biomassa etc.
Tillsammantaget är detta ett revolutionerande steg mot en ekonomi som minskar i beroende av fossila energiråvaror, som minskar koldioxidmängden i atmosfären och som inte tär på de minskande odlingsbara landarealerna. Sedan återstår bara att hoppas att det inte är som den gratis lunchen - "om något är för bra för att vara samt, då är det inte det". Men den tekniska utvecklingen visar ju gång på gång hur mycket vi fortfarande inte känner till om livets möjligheter, och det som det här projektet beskriver är ingalunda utopiskt!

Ulv i fårakläder

Efter att igår ha börjat dagen med en tur till östra köpcentret för att fylla på matförråden, kunde vi i soligt, nästan vårligt väder åka ner till Mälarlandet väster om stan för att ta dagens motionsrunda. Under denna fick vi också se det definitiva vårtecknet - blommande tussilago på flera ställen. Lärkor och tofsvipor verkar det däremot som att vi får vänta på ytterligare en tid.
Idag hade gräsmattan här hemma torkat upp tillräckligt för att krattning kunde börja och det är ju något som med fördel kan 'avnjutas' i mindre portioner. Hursomhelst kunde nu vårbruket påbörjas ungefär tre veckor tidigare än normalt. På eftermiddagen hann vi också med en långpromenad i de norra stadsdelarna.

I den ukrainska krisen har vi nu kunnat se Putin spela ut några av sina kort. Det blev inte helt oväntat med militärt inslag som han markerade sin uppfattning att Krimhalvön i själva verket bör vara en del av Ryssland. Med avidentifierade soldater och stöd från den i huvudsak rysktalande befolkningen på halvön tvingade han den lokala ukrainska militären på knä och deklarerade sin preferens för den likaledes ryssvänliga lokala ledningen. Därmed kan vi förmodligen uppfatta Krim som en rysk vasall tills vidare. Som väl är så har skärmytslingarna än så länge klarats med endast enstaka avlossade varningsskott och utan blodspillan. Västvärldens hot om sanktioner torde ha marginell betydelse i sammanhanget  och Putin har redan osäkrat sitt starkaste vapen, gasexporten. Höjning av gaspriset till Ukraina kan bli grundskott för landets ekonomi och 'störningar' i leveranser till Centraleuropa kan knäcka den spirande konjunkturuppgången. Ramarna för förhandlingar kan därmed anses utlagda.
Vad Putin innerst inne egentligen vill göra vet han nog endast själv. Hans makt över Rysslands folk grundar sig i mångt och mycket på de enorma rikedomar han byggt upp för egen del genom komplicerade manövrer med statens tillgångar - han anses av vissa ha gått om Bill Gates som världens rikaste person med en beräknad förmögenhet värd uppåt 80 miljarder US-dollar. Officiellt äger han 4 miljoner dollar och några gamla bilar! Den verkliga förmögenheten sägs han kontrollera indirekt via släktingar och nära vänner.
Vad vi ser är varken mer eller mindre bilden av den maffialiknande struktur av politruker och oligarker som i verkligheten styr världens till ytan största nation, där medborgarna hålls i schack med kombinationer av tillrättalagd propaganda och nyhetsförmedling tillsammans med 'polisiära' insatser när inget annat hjälper.

När krubban är tom...

I den fortsatt tröstlösa väderleken har vi de senaste två dagarna ägnat mesta tiden åt Club Artis. Igår eftermiddag gjorde vi en insats på 'vaktmästarnivå' genom frivillig städning och ommöblering för att öka trivsel och användningsmöjligheter i lokalerna. Idag var det sedan dags med veckans ordinarie målarpass, där vi båda tog oss an nya utmaningar - hustrun ett fågel/blomster-motiv i akryl, medan jag själv tog till färgpennor för att börja bearbeta ett motiv med strömmande vatten i Dalälven vid Gysinge. Ett undantag från klubbengagemanget var förstås bevakningen av årets Vasalopp igår, som dessvärre slutade med två norrmän först över mållinjen. Gustav Erikssons ättlingar var tydligen inte i toppform!?

Även inom damfotbollen börjar det bli oklart med toppformen. Topplaget Tyresö FF ska spela kvartsfinal i Champions League samtidigt som kronofogden står och stampar utanför klubbkansliets dörr. Bolaget Tyresö Fotboll AB har nu en skatteskuld på 1 483 210 kr och av dessa har drygt hälften redan förfallit till indrivning. Ett försök att med ett kommunalt engångsbidrag få ekonomin på fötter föll platt till marken sedan kommunstyrelsen enhälligt avvisat förslaget. Enligt klubbens ordförande är det uteblivna sponsorpengar och bygget av en ny läktare på Tyresövallen som orsakat fallissemanget. En granskning av bolagets ekonomi, som kommunen fått utförd inför eventuell ekonomisk hjälp, är sekretessbelagd!
Detta är inte första gången som svenska topplag har missat att rätta munnen efter matsäcken. Bolagiseringen av klubbar gör det dessutom besvärligare att hantera ideella, obetalda insatser och i slutändan blir konkurrensen för svår för vissa. Det finns ibland också en tendens att snegla för mycket på de stora fotbollsländernas sätt att hantera sina affärer, medan man glömmer att de ekonomiska ramarna inte är desamma i vårt lilla befolkningsglesa land. Detta är däremot ett faktum som tyvärr måste accepteras med ödmjukhet tills man har tillräcklig payback att erbjuda åt dem som man hoppas ska betala kalaset!

Det pyr i krutdurken

Nu är det tid för att skriva det här årets första vårinlägg om Tankar i tiden - mars var ju den första vårmånaden enligt den gamla Bondepraktikan. I år är det än så länge heller inte alls orimligt när gräsmattan redan börjat grönska trots att den inte ännu är vårkrattad.
Igår började jag dagen på ett lyckat sätt genom att ta Mondeon - den gamle trotjänaren - förbi bilprovningens argusögon utan en enda anmärkning. Det känns skönt att det ibland går som man tänkt sig. För övrigt var vädret grått och trist och vi höll oss inne så när som på en kort promenad i närområdet.
Idag genomförde vi ett planerat bakningsprogram i den större skalan eftersom brödförrådet i frysen i stort sett var helt tomt. Det blev danska grovbröd, frallor, tvåstegsbröd, finska rågkakor och hårt tunnbröd. Efter det var det sedan skönt att gå ut på några kilometers promenad och svalka ner sig och blåsa mjöldammet ur andningsvägarna, och så har vi nu åter gott bröd till ett mycket konkurrenskraftigt pris för ett tag framöver.

Så mycket gott finns det nog däremot inte att notera i sydöstra Europa just nu, när politiskt kaos råder i Kiev och det ryssdominerade lokalstyret på Krimhalvön påkallat hjälp från Moskva till att 'upprätthålla ordningen'. Formellt lämnade Ryssland över Krim till Ukraina för 60 år sedan, men behöll samtidigt ett grepp genom att hålla en kontrakterad flottbas i området, som för övrigt funnits där i 230 år, samtidigt som en majoritet av befolkningen är rysktalande. Folket både på Krimhalvön i flera andra områden i östra Ukraina ger också stort stöd till den nu avsatte presidenten Janukovytj, som tidigare valts i 'demokratiska val' med stora inslag av olika slags oegentligheter. Han befinner sig nu i Ryssland och har deklarerat att han inte accepterar sin avsättning utan tänker 'kämpa för att upprätthålla ordningen i landet'.
Det senare får ses med skepsis, eftersom det var just brister i denna förmåga som fick honom på fallrepet. Ryssland har samtidigt demonstrerat sina preferenser genom att skicka militär personal till basen i Sevastolol på Krim, samtidigt som man dragit igång en stor militärövning på andra sidan gränsen. Den temporära statsledningen i Kiev har å sin sida understruket att ' man ser varje steg som ryska trupper tar från sin bas på Krim som en militär aggression'.
Vad nästa drag blir i denna komplicerade situation går inte att säga, men om NATO och västmakterna blir nervösa, så kan vad som helst hända. Låt oss fortfarande hoppas att förhandlingsbordet är den arena man väljer framför slagfältet!