Vi kan bara glatt konstatera att vi kunnat njuta ytterligare två dagar av soligt senvinterväder med tydlig vårkänsla under dagtid. Igår utnyttjade vi detta för en tur till Björnö där vi tog en promenad på ön. Hela ön, inklusive den omgivande mälarisen var överbefolkad med människor, som ville få del av vårsolen. Tillströmningen var så stor att det nätt och jämt gick att hitta någon parkeringsplats på hela ön.
Idag var det lite lugnare när det var dags för veckans målarpass, men även där var deltagandet oväntat stort med tanke på den inbjudande väderleken.
Under gårdagen dominerades svenska massmedier av uppmärksamheten kring 30-årsdagen av mordet på statsministern Olof Palme. Många organisationer, såväl offentliga som civila, hade olika former av aktiviteter för högtidlighållande av årsdagen.
Det olösta Palmemordet har genom åren fått utgöra en symbol för onda krafters hot mot vårt demokratiska samhälle. Som en ödets ironi fick han, som hade ickevåld som en grundsten för sin politik, bli utsatt för den grövsta tänkbara formen av detta. I den meningen är det också relevant att upprätthålla denna symbol som påminnelse av de hot som ständigt i olika former lurpassar på oss i vår tillvaro. Kanske är det ur denna synvinkel en styrka att mordgåtan får förbli olöst och därmed motivera ett regelbundet återkommande till symbolen.
Vad gäller åminnelsen av Palmes insatser som politiker är bilden mera splittrad. I den internationella politiken gjorde han många uppmärksammade utspel med sin kraftfulla, ibland något demagogiska, retorik. På det inrikespolitiska planet var hans socialistiskt präglade insatser mera diskutabla. Det, som av hans politiska motståndare kom att benämnas kasinoekonomi, gjorde att Sverige tappade mycket av det försprång man hade efter andra världskriget och till sist lade grunden för den svårartade ekonomiska kris som vi fick leva med under 1990-talet. Det som i våra dagar kanske är mera aktuellt och oroande är att spår av denna politik kan anas även hos den nu sittande regeringen, vilket förtjänar noggrann uppmärksamhet innan det är för sent!
måndag 29 februari 2016
lördag 27 februari 2016
Nytt läge i Mellanöstern!?
Vi har kunnat glädja oss åt fortsatt högtrycksläge i väderleken med soliga dagar men ganska kalla nätter. Gårdagens aktivitet blev en promenad i närområdet då vi åt en god lunch och uträttade en del shoping. Idag utnyttjade vi det vackra vädret för en biltur till Hallstahammar och Surahammar för att bland annat besöka den pågående konstutställningen på Stenhuset. Vi tog också en promenad till minnesplatsen för Suras gamla träkyrka som förstördes i en anlagd eldsvåda för knappt ett 20-tal år sedan. Inför hemresan blev tvungna att tanka bilen och det var första tankningen i år, vilket säger en del om hur lite bilåkning det blivit denna vinter.
Igår togs två steg i Mellanöstern som kan få stor betydelse för den politiska och sociala utvecklingen i regionen. Den av FN understödda 'tillfälliga vapenvilan' i Syrien som förhandlats fram under påtryckningar från USA och Ryssland inleddes vid midnatt och har med några få undantag hållits de tolv första timmarna. Även om IS och Nusrafronten, vilka Ryssland fortsättningsvis kommer att bekämpa, står utanför avtalet, kan en vapenvila ge den plågade civilbefolkningen en strimma av hopp i den sedan fem år pågående konflikten, som kostat 250 000 syrier livet och drivit 11 miljoner på flykt.
Det andra steget var gårdagens parlamentsval i Iran, vilket nu kunnat komma till stånd efter avtalet med västmakterna om landets kärnenergiprogram. Den därmed följande avvecklingen av de mångåriga sanktioner som Iran levt under ger också den förhoppningar om en bättre framtid. De preliminära resultaten av valet med 60 %-igt valdeltagande talar om ett gott resultat för reformisterna, vilket kan leda till minskat inflytande från det konservativa prästväldet i landet.
Än så länge färgas bilden främst av förhoppningar, men båda stegen har förutsättningar att leda i rätt riktning. Inte minst kan en reformerad politik i Iran leda till minskat stöd för islamistiska grupperingar i hela arabvälden och därmed underlätta för demokratiskt lagda regimer att göra livet drägligare för befolkningen i de berörda länderna.
Igår togs två steg i Mellanöstern som kan få stor betydelse för den politiska och sociala utvecklingen i regionen. Den av FN understödda 'tillfälliga vapenvilan' i Syrien som förhandlats fram under påtryckningar från USA och Ryssland inleddes vid midnatt och har med några få undantag hållits de tolv första timmarna. Även om IS och Nusrafronten, vilka Ryssland fortsättningsvis kommer att bekämpa, står utanför avtalet, kan en vapenvila ge den plågade civilbefolkningen en strimma av hopp i den sedan fem år pågående konflikten, som kostat 250 000 syrier livet och drivit 11 miljoner på flykt.
Det andra steget var gårdagens parlamentsval i Iran, vilket nu kunnat komma till stånd efter avtalet med västmakterna om landets kärnenergiprogram. Den därmed följande avvecklingen av de mångåriga sanktioner som Iran levt under ger också den förhoppningar om en bättre framtid. De preliminära resultaten av valet med 60 %-igt valdeltagande talar om ett gott resultat för reformisterna, vilket kan leda till minskat inflytande från det konservativa prästväldet i landet.
Än så länge färgas bilden främst av förhoppningar, men båda stegen har förutsättningar att leda i rätt riktning. Inte minst kan en reformerad politik i Iran leda till minskat stöd för islamistiska grupperingar i hela arabvälden och därmed underlätta för demokratiskt lagda regimer att göra livet drägligare för befolkningen i de berörda länderna.
torsdag 25 februari 2016
Den sjuka sjukvården
Vårvädret har nu återtagit kommandot även om nätterna är ganska kalla. Snödropparna har inte vågat visa sig ännu. Våra aktiviteter har de senaste två dagarna varit lite vid sidan av normala rutiner eftersom jag har ägnat mesta tiden åt administration av målarklubben och hustrun har mest fått ägna sig åt sitt på egen hand. Det resulterade bl a i två sorters gott kaffebröd igår. Själv har jag gjort två cykelturer till stan - igår för ett styrelsemöte och idag för ett besök på banken för att introducera vår nyvalda kassör. För övrigt har jag ägnat ett antal timmar åt allt som ska uträttas efter ett årsmöte av medlemsinformation och i kontakter med offentliga instanser och samarbetspartners, men nu verkar det kunna lugna ner sig en aning.
Lugnar ner sig gör det definitivt inte inom den svenska vårdsektorn, snarare tvärtom. Bemannings- och organisationsproblem spär hela tiden på svårigheterna att hinna med. I vissa fall blir till sist pressen för hård och en gräns för kapaciteten passeras. Förra året gjordes 15 700 anmälningar av patienter som ansett sig ha fått skador i vården, en ökning med nio procent mot året före. Detta anses dock till en del bero på ökad 'upplysningsskyldighet' i den nya patientsäkerhetslagen och antalet skador ökar inte i samma takt som anmälningarna. Förra året betalades 630 miljoner kronor ut i ersättningar till patienter och efterlevande i Sverige. Flest skador anmäls, kanske inte helt oväntat, inom ortopedi, kirurgi och verksamheter med stora operationsvolymer.
Problematiken är förvisso komplex och kantas hela tiden av prioriteringar, men man vill ju helst slippa att se rubriker som 'man avled efter 14 timmar på akuten'. Å andra sidan förvärras problemen i onödan av att kommunerna har för dålig beredskap att ta hand om utskrivningsklara patienter. Totalt låg sådana patienter över 65 år kvar på sjukhuset 211 614 dagar under första halvåret 2015.
Det är självklart inte lätt att ange några patentlösningar för att komma till rätta med den rådande situationen, men helt klart är emellertid att med en ständigt ökande medellivslängd hos befolkningen kommer inget att lösa sig av sig själv!
Lugnar ner sig gör det definitivt inte inom den svenska vårdsektorn, snarare tvärtom. Bemannings- och organisationsproblem spär hela tiden på svårigheterna att hinna med. I vissa fall blir till sist pressen för hård och en gräns för kapaciteten passeras. Förra året gjordes 15 700 anmälningar av patienter som ansett sig ha fått skador i vården, en ökning med nio procent mot året före. Detta anses dock till en del bero på ökad 'upplysningsskyldighet' i den nya patientsäkerhetslagen och antalet skador ökar inte i samma takt som anmälningarna. Förra året betalades 630 miljoner kronor ut i ersättningar till patienter och efterlevande i Sverige. Flest skador anmäls, kanske inte helt oväntat, inom ortopedi, kirurgi och verksamheter med stora operationsvolymer.
Problematiken är förvisso komplex och kantas hela tiden av prioriteringar, men man vill ju helst slippa att se rubriker som 'man avled efter 14 timmar på akuten'. Å andra sidan förvärras problemen i onödan av att kommunerna har för dålig beredskap att ta hand om utskrivningsklara patienter. Totalt låg sådana patienter över 65 år kvar på sjukhuset 211 614 dagar under första halvåret 2015.
Det är självklart inte lätt att ange några patentlösningar för att komma till rätta med den rådande situationen, men helt klart är emellertid att med en ständigt ökande medellivslängd hos befolkningen kommer inget att lösa sig av sig själv!
tisdag 23 februari 2016
Spel för galleriet
Våren har nu försökt återta lite inflytande på vädret, men kalla nätter gör att snön fortfarande ligger kvar. Ett par promenader i närområdet har det ändå blivit och igår var jag på veckans målarpass och fortsatte arbeta på mitt 'porträtt' av en rödräv. Idag besökte vi köpcentra både öster och väster om stan för olika inköp. Bland annat behövdes ett lysrör, som fungerat i åtskilliga år, bytas ut och sådana hittar man inte var som helst i dessa LED-lampornas dagar. Vi inhandlade också en trappstege för inomhusbruk för att enklare klara av insatser i bostadens högre regioner.
I de högre regionerna svävar också visionerna om framtiden i Syrien sedan USA:s och Rysslands utrikesministrar gjort en överenskommelse om att det krig, som nu är inne på sitt femte år, ska börja trappas ner - till att börja med under 'tillfällig' vapenvila. Alla parter ska skriva under avtalet, dock med undantag för Islamiska staten och de rebellgrupper, såsom al-Qaida-anknutna Nusrafronten, som av FN klassats som terrorister. Därmed blir det förstås lite svårt att förstå hur 'vapenvilan' är tänkt att upprätthållas, men diktatorn Assad sägs ha accepterat överenskommelsen. De undantagna är dessvärre de mest dödliga extremistgrupperna vilket naturligtvis blir en garanti för att inte heller denna vapenvila blir annat än högst tillfällig, om den överhuvud taget kommer till stånd. Den gäller ju i själva verket endast USA:s och Rysslands vasaller i detta ställföreträdande krig. Den syriska regimen har med Rysslands hjälp bombat landet sönder och samman och kommer att fortsätta med detta fram till lördag den 27 då 'vapenvilan' ska börja. Att USA:s utrikesminister beskriver detta som "möjligheternas ögonblick" förefaller naivt och samtidigt cyniskt, då alla vet att Assad-regimens överlevnad är beroende av fortsatt förtryck av civilbefolkningen, och tvingar tusentals människor på flykt.
Från en skyddad åskådarplats kan man enbart konstatera att FN ännu en gång demonstrerar sin tandlöshet och oförmåga till verkningsfulla insatser i kritiska lägen. Kriget kommer att fortsätta tills USA och Ryssland på allvar tröttnat på sin lekstuga och tills dess fortsätter lidandet skoningslöst för en oskyldig civilbefolkning!
I de högre regionerna svävar också visionerna om framtiden i Syrien sedan USA:s och Rysslands utrikesministrar gjort en överenskommelse om att det krig, som nu är inne på sitt femte år, ska börja trappas ner - till att börja med under 'tillfällig' vapenvila. Alla parter ska skriva under avtalet, dock med undantag för Islamiska staten och de rebellgrupper, såsom al-Qaida-anknutna Nusrafronten, som av FN klassats som terrorister. Därmed blir det förstås lite svårt att förstå hur 'vapenvilan' är tänkt att upprätthållas, men diktatorn Assad sägs ha accepterat överenskommelsen. De undantagna är dessvärre de mest dödliga extremistgrupperna vilket naturligtvis blir en garanti för att inte heller denna vapenvila blir annat än högst tillfällig, om den överhuvud taget kommer till stånd. Den gäller ju i själva verket endast USA:s och Rysslands vasaller i detta ställföreträdande krig. Den syriska regimen har med Rysslands hjälp bombat landet sönder och samman och kommer att fortsätta med detta fram till lördag den 27 då 'vapenvilan' ska börja. Att USA:s utrikesminister beskriver detta som "möjligheternas ögonblick" förefaller naivt och samtidigt cyniskt, då alla vet att Assad-regimens överlevnad är beroende av fortsatt förtryck av civilbefolkningen, och tvingar tusentals människor på flykt.
Från en skyddad åskådarplats kan man enbart konstatera att FN ännu en gång demonstrerar sin tandlöshet och oförmåga till verkningsfulla insatser i kritiska lägen. Kriget kommer att fortsätta tills USA och Ryssland på allvar tröttnat på sin lekstuga och tills dess fortsätter lidandet skoningslöst för en oskyldig civilbefolkning!
söndag 21 februari 2016
Rytande storm
Under veckohelgen har vintern gjort nya försök att förhindra vårens inträde, men lite snöfall i plusgrader biter inte så hårt, även om ett par mindre insatser med snöskyffeln har fått göras. Ett par promenader i närområdet har det blivit, men idag tog vi bilen ner till stan för ett biblioteksbesök och en liten stadsvandring. På hemvägen åkte vi runt stadens östra ytterområden och fascinerades av hur mycket byggnation av bostäder som pågår. Jag kunde se åtminstone 15 stora pågående flerfamiljshus och ett antal småhus på den korta rundan och trots detta grinar ändå bostadsbristen ungdomar och andra behövande i ansiktet.
Bostadsbrist har det också av helt annan orsak blivit i Fiji-öarna sedan orkanen Winston i förrgår drog in över önationen med vindstyrkor på 80-100 m/sek. Det motsvarar tredubbel orkan med våra mått mätt och är den kraftigaste kända orkanen i öarnas historia. Ett mindre antal dödsoffer finns bland de drabbade, men ett oerhört mycket större antal har blivit bostadslösa till en del i helt utplånade byar.
Huruvida detta oväder kan skyllas på El Nino är oklart, men det oroväckande är att 'rekordstormar' i de tropiska områdena kommer allt tätare. Den kraftigaste har varit orkanen Olivia, vilken dock kom redan 1996, och drog fram över Australien med uppmätt vindstyrka på 113 m/sek. Helt klart är det emellertid att klimatförändringarna på jorden med ökande temperatur både i atmosfären och hos havsvattnet, kommer att medföra både flera och kraftigare stormar. Vid sidan av de pågående, om än något tafatta, försöken att bromsa uppvärmningen, är det hög tid att mera seriöst förbereda sig för att motverka och skydda sig mot de skador av naturens krafter, som vet kommer i framtiden. Det behövs mycket större insatser i utsatta områden för att minska inverkan på samhället, framför allt av stormar och översvämningar. Och då talar vi inte om att 'halvera utsläppen av växthusgaser på 30 år' utan problemen börjar redan nästa orkansäsong om några månader!
Bostadsbrist har det också av helt annan orsak blivit i Fiji-öarna sedan orkanen Winston i förrgår drog in över önationen med vindstyrkor på 80-100 m/sek. Det motsvarar tredubbel orkan med våra mått mätt och är den kraftigaste kända orkanen i öarnas historia. Ett mindre antal dödsoffer finns bland de drabbade, men ett oerhört mycket större antal har blivit bostadslösa till en del i helt utplånade byar.
Huruvida detta oväder kan skyllas på El Nino är oklart, men det oroväckande är att 'rekordstormar' i de tropiska områdena kommer allt tätare. Den kraftigaste har varit orkanen Olivia, vilken dock kom redan 1996, och drog fram över Australien med uppmätt vindstyrka på 113 m/sek. Helt klart är det emellertid att klimatförändringarna på jorden med ökande temperatur både i atmosfären och hos havsvattnet, kommer att medföra både flera och kraftigare stormar. Vid sidan av de pågående, om än något tafatta, försöken att bromsa uppvärmningen, är det hög tid att mera seriöst förbereda sig för att motverka och skydda sig mot de skador av naturens krafter, som vet kommer i framtiden. Det behövs mycket större insatser i utsatta områden för att minska inverkan på samhället, framför allt av stormar och översvämningar. Och då talar vi inte om att 'halvera utsläppen av växthusgaser på 30 år' utan problemen börjar redan nästa orkansäsong om några månader!
torsdag 18 februari 2016
Skärpning anbefalls!
Idag gjorde vintern ett försök till generalattack mot den gryende våren, men det blev inte mer än 5 cm nysnö och temperaturen gick ganska snart över nollan. Dessa små bakslag kan man ju ändå acceptera med tanke på hur det kunnat se ut här vid denna tid på året. Jag fick dessutom mitt dagliga motionsbehov uppfyllt med snöspade i hand. För hustruns del var det lite sämre eftersom verkningarna efter läkarbehandlingen tvingar henne till stillhet. Men vädret har för all del inte direkt inbjudit till utevistelse.
Ute i världen fortsätter den aldrig sinande strömmen av politikens och politikernas spretiga utslag. Igår inträffade det något ovanliga att påven vid sitt besök i Mexiko angrep en amerikansk presidentkandidat när han kallade Donald Trump för icke-kristen. Skälet var att denne vill bygga murar och inte broar och då är man enligt påven inte kristen. På denna nytolkning av kristendomen svarade Trump att han visst är kristen och 'en snäll kille' men att mexikanarna lurat påven och inbillat honom att så inte är fallet. Håhå, jaja.
Betydligt värre ställt är det med EU och Europas framtid. Storbritanniens hot om ett eventuellt utträde ur unionen har skapat en tilltagande turbulens och förhandlingar pågår om undantag från EU:s regelverk för britterna. Balansgången pågår en knivsegg där EU:s statschefer nu måste hitta de kompromisser som krävs för att kyla ner britterna inför den kommande folkomröstningen senare i år samtidigt som inga prejudikat skapas som uppmuntrar andra EU-länder att komma med liknande krav. Det måste stå klart för alla att en försvagning, eller ännu värre en splittring, av EU skulle allvarligt försvaga vår kontinent i den globala konkurrensen. Den pågående flyktingkatastrofen gör det förvisso inte lättare, där risk dessutom finns för att ökande folkströmmar från ett Afrika med hotande svält i flera länder ytterligare ska förmörka bilden. Det ser inte ut att finnas skäl till några glädjeskutt den närmaste framtiden!
Ute i världen fortsätter den aldrig sinande strömmen av politikens och politikernas spretiga utslag. Igår inträffade det något ovanliga att påven vid sitt besök i Mexiko angrep en amerikansk presidentkandidat när han kallade Donald Trump för icke-kristen. Skälet var att denne vill bygga murar och inte broar och då är man enligt påven inte kristen. På denna nytolkning av kristendomen svarade Trump att han visst är kristen och 'en snäll kille' men att mexikanarna lurat påven och inbillat honom att så inte är fallet. Håhå, jaja.
Betydligt värre ställt är det med EU och Europas framtid. Storbritanniens hot om ett eventuellt utträde ur unionen har skapat en tilltagande turbulens och förhandlingar pågår om undantag från EU:s regelverk för britterna. Balansgången pågår en knivsegg där EU:s statschefer nu måste hitta de kompromisser som krävs för att kyla ner britterna inför den kommande folkomröstningen senare i år samtidigt som inga prejudikat skapas som uppmuntrar andra EU-länder att komma med liknande krav. Det måste stå klart för alla att en försvagning, eller ännu värre en splittring, av EU skulle allvarligt försvaga vår kontinent i den globala konkurrensen. Den pågående flyktingkatastrofen gör det förvisso inte lättare, där risk dessutom finns för att ökande folkströmmar från ett Afrika med hotande svält i flera länder ytterligare ska förmörka bilden. Det ser inte ut att finnas skäl till några glädjeskutt den närmaste framtiden!
tisdag 16 februari 2016
Kärnkraft på dödsbädden
Vi är nu inne i en period av klart och kallt vårvinterväder och har fortfarande sluppit undan vidare tillägg av snö, vilket känns lättsamt och bra. Igår tillbringade vi det mesta av tiden med ärenden inne i stan och började med ett läkarbesök för hustrun. På eftermiddagen var det dags för målarpass för mig medan hon var hemma och tog det lugnt efter behandlingen. På kvällen bar det sedan av till stan för tredje gången, då för årsmöte i Club Artis, som vi båda deltog i.
Idag har det blivit en del efterarbete efter årsmötet med protokollskrivning och annat och sedan åkte vi ut till västra stadsdelen för att uträtta några inköpsärenden. Full fart med andra ord, på pensionärerna!
Full fart är det emellertid inte på kärnkraftverket i Simpevarp. Denna vemodets dag fick vi det slutliga beskedet om att Sveriges första kärnreaktor i kommersiell skala, Oskarshamn 1, ska slutgiltigt stängas ner nästa år. Den har nu, med undantag för ett antal revisionsavställningar, varit i drift i 45 år, och har därmed förvisso uppnått den från början planerade tekniska livslängden. Till saken hör emellertid att det inte är tekniska svagheter som är skäl till avställningsbeslutet utan politiska och ekonomiska. Det blir en enveten fortsättning på den närmast inbecilla energipolitik som grundlades i Torbjörn Fälldins 1970-tal och som fick sin första bekräftelse i de för tidiga avstängningarna av Barsebäck 1 och 2 åren 1999 och 2005.
Nu väntar närmast inom tre till fem år avstängning av Oskarshamn 2 och Ringhals 1 och 2, även här till följd av att kraftiga prissänkningar på fossila bränsle fått kraftiga effekter på elpriset i Europa samtidigt som den svenska kärnkraften lider tungt under en orättfärdig effektskatt. Konsekvenserna av detta blir mycket kontraproduktiva mot de klimatmål som EU-länderna strävar emot. Med stängningen av ovan nämnda reaktorer försvinner drygt 10 procent landets kapacitet för elgenerering och en koldioxidfri elproduktion som är 50 procent större än all nu installerad vindkraft i Sverige. För att kompensera bortfallet med ytterligare vindkraft krävs utbyggnad av ca 4 000 fullstora vindmaskiner till en kostnad av minst 120 miljarder kronor. Därtill kommer den ersättningskraft som behövs när det inte blåser.
Vi som vet och har förstått vad allt detta handlar om, väntar nu på att bubblan ska brista och den första elransoneringen blir en realitet, sedan får vi se om de tondöva politikerna vaknar upp och ser vad som hänt. Säker och prisvärd elproduktion i Sverige är just nu inte någon självklarhet!
Idag har det blivit en del efterarbete efter årsmötet med protokollskrivning och annat och sedan åkte vi ut till västra stadsdelen för att uträtta några inköpsärenden. Full fart med andra ord, på pensionärerna!
Full fart är det emellertid inte på kärnkraftverket i Simpevarp. Denna vemodets dag fick vi det slutliga beskedet om att Sveriges första kärnreaktor i kommersiell skala, Oskarshamn 1, ska slutgiltigt stängas ner nästa år. Den har nu, med undantag för ett antal revisionsavställningar, varit i drift i 45 år, och har därmed förvisso uppnått den från början planerade tekniska livslängden. Till saken hör emellertid att det inte är tekniska svagheter som är skäl till avställningsbeslutet utan politiska och ekonomiska. Det blir en enveten fortsättning på den närmast inbecilla energipolitik som grundlades i Torbjörn Fälldins 1970-tal och som fick sin första bekräftelse i de för tidiga avstängningarna av Barsebäck 1 och 2 åren 1999 och 2005.
Nu väntar närmast inom tre till fem år avstängning av Oskarshamn 2 och Ringhals 1 och 2, även här till följd av att kraftiga prissänkningar på fossila bränsle fått kraftiga effekter på elpriset i Europa samtidigt som den svenska kärnkraften lider tungt under en orättfärdig effektskatt. Konsekvenserna av detta blir mycket kontraproduktiva mot de klimatmål som EU-länderna strävar emot. Med stängningen av ovan nämnda reaktorer försvinner drygt 10 procent landets kapacitet för elgenerering och en koldioxidfri elproduktion som är 50 procent större än all nu installerad vindkraft i Sverige. För att kompensera bortfallet med ytterligare vindkraft krävs utbyggnad av ca 4 000 fullstora vindmaskiner till en kostnad av minst 120 miljarder kronor. Därtill kommer den ersättningskraft som behövs när det inte blåser.
Vi som vet och har förstått vad allt detta handlar om, väntar nu på att bubblan ska brista och den första elransoneringen blir en realitet, sedan får vi se om de tondöva politikerna vaknar upp och ser vad som hänt. Säker och prisvärd elproduktion i Sverige är just nu inte någon självklarhet!
söndag 14 februari 2016
Barnens rätt
Veckohelgen har haft en viss tillbakagång vad gäller vårvädret, men någon egentlig vinter går det inte att tala om. Förutom ett par promenader i närområdet har vi hållit oss på hemmaplan och idag på Alla hjärtans dag fick vi ett både oväntat och välkommet besök av äldsta dottersonen och hans fästmö. Av dem fick i en speciell present, nämligen första bilden (ultraljud) på vårt kommande barnbarnsbarn. Det är ännu en påminnelse om hur tiden lider, hur trevlig den än är. Vi fick en rolig pratstund om hur unga familjer har det i dagens samhälle.
När vi ändå är inne på barnavdelningen kan man lämpligen ta sig en funderare på hur pk-maffian terroriserar oss i vår vardag. Ett utslag av detta har inträffat i Malmö när en förskola ställt in filmvisningarna av seriefiguren Alfons Åberg. Orsaken är ett exempel på nästan paranoida föräldrars överbeskydd (curlande) av sina barn, då en mamma anmält kommunen för att 'hennes dotter hade blivit rädd'. Visst ska föräldrar dra omsorg om sina barn och visst ska de finnas till hands när ondska och orättvisor drabbar dem. Det är emellertid en helt annan sak och en otjänst att överbeskydda sitt barn till den grad att det fråntas möjligheten till en normal utveckling av livserfarenhet. Ju tidigare man faller desto mindre är fallhöjden och, i alla fall för det mesta, den efterföljande smärtan.
Dessa överbeskyddade barn har ett underutvecklat skydd mot de smällar de alltid kommer att få ta när de går ut i vuxenlivet. Vad reaktionerna då blir är högst individuellt beroende på den enskilda läggningen, men psykisk ohälsa eller otyglat hämndbegär är ett par inte helt osannolika varianter. Då har det, förmodligen välmenta men helt onödiga, överbeskyddet i slutändan fått helt motsatta konsekvenser än man en gång tänkt sig. Får barnen istället lära av livet i en naturlig ordning är de betydligt bättre rustade när de hamnar i skarpt läge i sin framtid!
När vi ändå är inne på barnavdelningen kan man lämpligen ta sig en funderare på hur pk-maffian terroriserar oss i vår vardag. Ett utslag av detta har inträffat i Malmö när en förskola ställt in filmvisningarna av seriefiguren Alfons Åberg. Orsaken är ett exempel på nästan paranoida föräldrars överbeskydd (curlande) av sina barn, då en mamma anmält kommunen för att 'hennes dotter hade blivit rädd'. Visst ska föräldrar dra omsorg om sina barn och visst ska de finnas till hands när ondska och orättvisor drabbar dem. Det är emellertid en helt annan sak och en otjänst att överbeskydda sitt barn till den grad att det fråntas möjligheten till en normal utveckling av livserfarenhet. Ju tidigare man faller desto mindre är fallhöjden och, i alla fall för det mesta, den efterföljande smärtan.
Dessa överbeskyddade barn har ett underutvecklat skydd mot de smällar de alltid kommer att få ta när de går ut i vuxenlivet. Vad reaktionerna då blir är högst individuellt beroende på den enskilda läggningen, men psykisk ohälsa eller otyglat hämndbegär är ett par inte helt osannolika varianter. Då har det, förmodligen välmenta men helt onödiga, överbeskyddet i slutändan fått helt motsatta konsekvenser än man en gång tänkt sig. Får barnen istället lära av livet i en naturlig ordning är de betydligt bättre rustade när de hamnar i skarpt läge i sin framtid!
fredag 12 februari 2016
Korrumperade elefanter
Det vårbetonade vädret har lyckats stå emot kung Bores angrepp ytterligare två dagar även om det förekom ett lätt snöfall i morse. För Engelbrektsloppet blev det, till arrangörernas stora sorg, slutgiltigt tummen ner igår sedan snön i stort sett försvunnit även i de norra länsdelarna.
Igår tog vi en promenad i närområdet, men idag hade vi ärenden som krävde bil att uträtta, så det fick bli en mellandag för motionen. Vi passade också på att ta veckans utelunch på en hamburgerrestaurang. Det är förvisso ingen kulinarisk sensation, men duger gott ibland när hunger måste stillas.
En sensation är istället under upprullning i den svenska bankvärlden där de tvivelaktiga affärerna inom Swedbanks toppskikt nu flyttats ut på den öppna arenan. De korrupta fastighetsaffärerna ledde i början av veckan till att bankens VD fick sparken och idag meddelade banken att VD:n anmälts till Finansinspektionen, som skickat anmälan vidare till Ekobrottsmyndigheten. Brottsrubriceringen är finansmarknadsbrott mot marknadsmissbrukslagen, något som VD:n bestämt tillbakavisar. Förundersökning är dock inledd och de listiga affärerna bakom ridåerna kan nu rullas upp i allmänhetens åsyn. Det är fortfarande oklart hur mycket som varit känt inom bankens styrelse, men en del nagelbitning är just nu inte helt osannolik inom den kretsen.
Det är lätt att inbilla sig att den typ av transaktioner som saken gäller hör hemma i länder med en helt annan ranking på korruptionsskalan, men detta bör man nog undvika. Då och då tar människors girighet över det sunda förnuftets klarhet och när bollen väl börjat rulla brukar det vara näst intill omöjligt att få stopp på utvecklingen. Sedan frågar man sig oroligt var de högt arvoderade revisorerna håller hus. Det skrået har ju gång efter annan visat uppseendeväckande inkompetens och nonchalans. Vi minns alla HQ-bankskandalen för några år sedan som nu baxats ända fram till domstolen, även om det aktuella Swedbankfallet inte alls är av den dimensionen.
Till yttermera visso har den sparkade VD:n en 'fallskärm' 19,5 miljoner kronor, vilken dock enligt styrelseordföranden Sundström kan 'omförhandlas' om brott skulle visa sig föreligga. Vad de räntelösa småspararna tycker verkar man inte vara särskilt intresserade av!
Igår tog vi en promenad i närområdet, men idag hade vi ärenden som krävde bil att uträtta, så det fick bli en mellandag för motionen. Vi passade också på att ta veckans utelunch på en hamburgerrestaurang. Det är förvisso ingen kulinarisk sensation, men duger gott ibland när hunger måste stillas.
En sensation är istället under upprullning i den svenska bankvärlden där de tvivelaktiga affärerna inom Swedbanks toppskikt nu flyttats ut på den öppna arenan. De korrupta fastighetsaffärerna ledde i början av veckan till att bankens VD fick sparken och idag meddelade banken att VD:n anmälts till Finansinspektionen, som skickat anmälan vidare till Ekobrottsmyndigheten. Brottsrubriceringen är finansmarknadsbrott mot marknadsmissbrukslagen, något som VD:n bestämt tillbakavisar. Förundersökning är dock inledd och de listiga affärerna bakom ridåerna kan nu rullas upp i allmänhetens åsyn. Det är fortfarande oklart hur mycket som varit känt inom bankens styrelse, men en del nagelbitning är just nu inte helt osannolik inom den kretsen.
Det är lätt att inbilla sig att den typ av transaktioner som saken gäller hör hemma i länder med en helt annan ranking på korruptionsskalan, men detta bör man nog undvika. Då och då tar människors girighet över det sunda förnuftets klarhet och när bollen väl börjat rulla brukar det vara näst intill omöjligt att få stopp på utvecklingen. Sedan frågar man sig oroligt var de högt arvoderade revisorerna håller hus. Det skrået har ju gång efter annan visat uppseendeväckande inkompetens och nonchalans. Vi minns alla HQ-bankskandalen för några år sedan som nu baxats ända fram till domstolen, även om det aktuella Swedbankfallet inte alls är av den dimensionen.
Till yttermera visso har den sparkade VD:n en 'fallskärm' 19,5 miljoner kronor, vilken dock enligt styrelseordföranden Sundström kan 'omförhandlas' om brott skulle visa sig föreligga. Vad de räntelösa småspararna tycker verkar man inte vara särskilt intresserade av!
onsdag 10 februari 2016
Nationalistisk skräckpropaganda
Idag kom det fjärde bakslaget för våren med ett dagslångt anfall av snöblandat regn och temperatur strax över nollan. För vår del blev det en innesittardag och det känns direkt som en liten förlust. Hustrun tog tillfället till att baka goda kaffebullar, men jag har suttit vid datorn en stor del av dagen - mina insatser i Wikipedia tar aldrig slut.
Igår kunde vi åtminstone ta en promenad i närområdet och bland annat se hur snabbt byggnationen fortskrider i det nya bostadsområde som växer upp i närheten. Det är bra, för trots allt byggande på många håll inom kommunens gränser, så råder just nu svår bostadsbrist med skenande priser på andrahandsmarknaden.
I viss mån bidragande till detta är den omfattande flyktinginvandringen. Detta fenomen är på intet sätt nytt för Sverige, men det senaste halvårets omfattning på tillströmningen har medfört en ny ton i samhällsdebatten. Polariseringen mellan 'välkomnande' vänsterkrafter och fördömande högerkrafter börjar få en karaktär som kan bli ohälsosam för samhället. Ett tydligt exempel på detta fick vi idag genom ett flygblad i vår brevlåda med ett främlingsfientligt budskap och en mycket diffust angiven avsändaren. Budskapet kan sammanfattas med citatet: "Hela vår kultur, ekonomi, sociala struktur, vårt demokratiska system och vår etniska homogenitet kommer att slås sönder och ersättas av ett mångetniskt samhälle av samma slag som många av de asylsökande har lämnat bakom sig".
Det kan självfallet inte förnekas att den uruselt skötta invandringspolitiken skapat ett just nu svårhanterligt läge, men ingen form av nationalistisk skräckpropaganda torde bidra till någon godtagbar lösning av situationen. Sverige är ett litet land som är helt beroende av sin omvärld och detta kräver en vidsynthet som inte ryms i någon nationalistisk ideologi. Men därmed är det inte sagt att Sverige, och för den delen hela Europa, kan förväntas assimilera de miljoner människor som drömmer om ett bättre liv på vår kontinent. Globaliseringen kommer att fortsätta, men måste bedrivas i de former och den takt som ger ett optimalt utbyte för alla parter. Det betyder bland annat krav på en mer fast reglerad invandring än den som var svensk politik för bara tre månader sedan.
Igår kunde vi åtminstone ta en promenad i närområdet och bland annat se hur snabbt byggnationen fortskrider i det nya bostadsområde som växer upp i närheten. Det är bra, för trots allt byggande på många håll inom kommunens gränser, så råder just nu svår bostadsbrist med skenande priser på andrahandsmarknaden.
I viss mån bidragande till detta är den omfattande flyktinginvandringen. Detta fenomen är på intet sätt nytt för Sverige, men det senaste halvårets omfattning på tillströmningen har medfört en ny ton i samhällsdebatten. Polariseringen mellan 'välkomnande' vänsterkrafter och fördömande högerkrafter börjar få en karaktär som kan bli ohälsosam för samhället. Ett tydligt exempel på detta fick vi idag genom ett flygblad i vår brevlåda med ett främlingsfientligt budskap och en mycket diffust angiven avsändaren. Budskapet kan sammanfattas med citatet: "Hela vår kultur, ekonomi, sociala struktur, vårt demokratiska system och vår etniska homogenitet kommer att slås sönder och ersättas av ett mångetniskt samhälle av samma slag som många av de asylsökande har lämnat bakom sig".
Det kan självfallet inte förnekas att den uruselt skötta invandringspolitiken skapat ett just nu svårhanterligt läge, men ingen form av nationalistisk skräckpropaganda torde bidra till någon godtagbar lösning av situationen. Sverige är ett litet land som är helt beroende av sin omvärld och detta kräver en vidsynthet som inte ryms i någon nationalistisk ideologi. Men därmed är det inte sagt att Sverige, och för den delen hela Europa, kan förväntas assimilera de miljoner människor som drömmer om ett bättre liv på vår kontinent. Globaliseringen kommer att fortsätta, men måste bedrivas i de former och den takt som ger ett optimalt utbyte för alla parter. Det betyder bland annat krav på en mer fast reglerad invandring än den som var svensk politik för bara tre månader sedan.
måndag 8 februari 2016
Oroligt inom public service
Vårvädret håller i sig och på vår promenad igår kunde jag för första gången i år byta vinterjackan mot en vår-dito. Alla är dock inte nöjda med tingens ordning just nu - norbergarna i de norra länsdelarna börjar bli oroliga för att årets upplaga av Engelbrektsloppet på skidor ska töa bort, och det vore ju synd efter allt nedlagt arbete.
För vår del var det idag dags med veckans målarpass där jag kunde göra klar den pågående bilden av en stadsjeep i vinterlandskap. Lite mindre produktiv var hustrun eftersom hon svarade för upplägget av fikarasten idag och inte fick så mycket tid till målningen.
I vår massmediala ankdamm har nu kommit upp till ytan den, sedan en längre tid pågående konflikten mellan SVT:s ledning och dess samhällsredaktion. Striden handlar i första hand om vem som ska ha ansvaret som programchef för Uppdrag Granskning, och den stridbare Janne Josefsson hävdar med emfas att det ansvaret måste återlämnas till chefen för samhällsdivisionen. TV-ledningens avsikt att tillsätta en chef 'över huvudet' på UG:s personal är enligt Josefsson ett maktutövande som är både otillständigt och oacceptabelt. Han och ett 40-tal andra medarbetare på bl. a. UG är otroligt kritiska och kräver en snabb lösning av det som skett.
Vad som är den verkliga grunden till krisen är inte helt klart, men en sak kan man väl erkänna, att Janne Josefsson gör man inte som man vill med. Han har i många år, rätt eller fel, varit en reell maktfaktor i den svenska samhällsdebatten och det kanske inte skulle skada med en granskning av det egna, svårt byråkratiskt belastade, egna huset. Det finns säkert en hel del att nysta i, inte minst SVT:s självbild om en oberoende television för 'public service'. En opinionsundersökning, visserligen ovetenskaplig, visade tidigare på partisympatier hos de SVT-anställda med ca 50 procent för miljöpartiet och ca 25 procent för vänsterpartiet. Men det har man ju förstås länge kunnat misstänka utifrån tonen i det samhällsinriktade programutbud som erbjuds.
För vår del var det idag dags med veckans målarpass där jag kunde göra klar den pågående bilden av en stadsjeep i vinterlandskap. Lite mindre produktiv var hustrun eftersom hon svarade för upplägget av fikarasten idag och inte fick så mycket tid till målningen.
I vår massmediala ankdamm har nu kommit upp till ytan den, sedan en längre tid pågående konflikten mellan SVT:s ledning och dess samhällsredaktion. Striden handlar i första hand om vem som ska ha ansvaret som programchef för Uppdrag Granskning, och den stridbare Janne Josefsson hävdar med emfas att det ansvaret måste återlämnas till chefen för samhällsdivisionen. TV-ledningens avsikt att tillsätta en chef 'över huvudet' på UG:s personal är enligt Josefsson ett maktutövande som är både otillständigt och oacceptabelt. Han och ett 40-tal andra medarbetare på bl. a. UG är otroligt kritiska och kräver en snabb lösning av det som skett.
Vad som är den verkliga grunden till krisen är inte helt klart, men en sak kan man väl erkänna, att Janne Josefsson gör man inte som man vill med. Han har i många år, rätt eller fel, varit en reell maktfaktor i den svenska samhällsdebatten och det kanske inte skulle skada med en granskning av det egna, svårt byråkratiskt belastade, egna huset. Det finns säkert en hel del att nysta i, inte minst SVT:s självbild om en oberoende television för 'public service'. En opinionsundersökning, visserligen ovetenskaplig, visade tidigare på partisympatier hos de SVT-anställda med ca 50 procent för miljöpartiet och ca 25 procent för vänsterpartiet. Men det har man ju förstås länge kunnat misstänka utifrån tonen i det samhällsinriktade programutbud som erbjuds.
lördag 6 februari 2016
Assange befriad?
I morse kom det tredje bakslaget mot vårens ankomst, men denna nysnö överlevde bara några timmar och nu har vi över fem plusgrader ute. Det kändes nästan riktigt svettigt vid vår promenad idag. Igår gjorde vi en liten utvikning och tog bilen med en tur till norra grannkommunen där vi gick en runda på stan och åt lunch på 'vår' kinarestaurang - ett riktigt trevligt litet familjedrivet ställe med riktigt god mat. Hemvägen åkte vi via Enköping och kunde då notera att hela östra delen av landskapet är snöfritt!
Frihet är något som också den i Sverige sexbrottsmisstänkte Julian Assange suktar efter. Efter att nu i över fem år åtnjutit asyl på Ecuadors Ambassad i London kunde han idag triumferande berätta för världen att en arbetsgrupp inom FN kommit fram till att han suttit 'godtyckligt frihetsberövad' och har rätt till ekonomisk kompensation. Engelsmännen, som under hans långa tid av flykt undan rättvisan betalat för polisbevakning av ambassaden, är minst sagt måttligt intresserade av att utge någon ersättning. Inte heller de svenska poliser och jurister som utreder det misstänkta brottsfallet är särskilt imponerade av den diffust definierade FN-gruppens slutsatser.
Det saken gäller är huruvida anklagelser mot Assange om våldtäkt på svenska kvinnor är riktiga eller ej och enligt gällande samarbetsregler inom EU ska England utlämna honom till svenska myndigheter för att de ska kunna bringa klarhet i målet. Om Assange sedan är ängslig för att bli vidarebefordrad till USA för att ställas till svars för spioneriverksamhet mot amerikanska myndigheter är inte vårt problem. Det är strängt taget endast hejdukarna i Assanges egna led som hävdar att det som pågår är 'ett av vår tids episka rättsövergrepp'. Även vänstervridna aktivister och agitatorer får finna sig i att stiftade lagar är till för att följas och därför kommer nog den käre Julian att få fortsätta att vara Ecuadors gäst tills han inser att han inte kommer förbi lagens långa arm. Men å andra sidan är kanske hans rum på ambassaden jämförbart med en svensk fängelsecell och i så fall har han ju strängt taget redan avtjänat sitt straff baserat på sitt eget domslut!
Frihet är något som också den i Sverige sexbrottsmisstänkte Julian Assange suktar efter. Efter att nu i över fem år åtnjutit asyl på Ecuadors Ambassad i London kunde han idag triumferande berätta för världen att en arbetsgrupp inom FN kommit fram till att han suttit 'godtyckligt frihetsberövad' och har rätt till ekonomisk kompensation. Engelsmännen, som under hans långa tid av flykt undan rättvisan betalat för polisbevakning av ambassaden, är minst sagt måttligt intresserade av att utge någon ersättning. Inte heller de svenska poliser och jurister som utreder det misstänkta brottsfallet är särskilt imponerade av den diffust definierade FN-gruppens slutsatser.
Det saken gäller är huruvida anklagelser mot Assange om våldtäkt på svenska kvinnor är riktiga eller ej och enligt gällande samarbetsregler inom EU ska England utlämna honom till svenska myndigheter för att de ska kunna bringa klarhet i målet. Om Assange sedan är ängslig för att bli vidarebefordrad till USA för att ställas till svars för spioneriverksamhet mot amerikanska myndigheter är inte vårt problem. Det är strängt taget endast hejdukarna i Assanges egna led som hävdar att det som pågår är 'ett av vår tids episka rättsövergrepp'. Även vänstervridna aktivister och agitatorer får finna sig i att stiftade lagar är till för att följas och därför kommer nog den käre Julian att få fortsätta att vara Ecuadors gäst tills han inser att han inte kommer förbi lagens långa arm. Men å andra sidan är kanske hans rum på ambassaden jämförbart med en svensk fängelsecell och i så fall har han ju strängt taget redan avtjänat sitt straff baserat på sitt eget domslut!
torsdag 4 februari 2016
Den stora 'familjen'
Bakslag nummer två för våren har passerat med några minusgrader och lite snöfall. Det var dock ganska tandlöst och definitivt inget trendbrott - våren är fortfarande på väg. Det märks också på att jag nu gjort våransningen av fruktträden, medan hustrun satsade på att baka kaffebröd. Våra motionspass har inskränkt sig till ett par promenader i närområdet.
Världens just nu högst värderade företag och kanske mest kända institution, Facebook, fyller tolv år idag. Det är imponerande att ha gått från ingenting till världens största IT-företag. Men vägen dit har inte varit helt problemfri. Några av fadäserna är
- Den första annonsplattformen, Beacon, gjorde 2007 ingen succé och drog på företaget stämningar för integritetskränkning.
- Flera försök att driva e-handel via Facebook har varit nästan skrattretande taffliga och försvunnit lika snabb som de kom.
- Ett försök att öka kundkretsen genom införande av en minivariant av socialt nätverk för tveksamma personer med klen uppkoppling försvann också utan framgång.
- Första försöket att tilldela användarna en e-postadress kopplad till nätverket behövde en rad reformer innan det överhuvudtaget fick något genomslag.
- Utlämnande av personlig information till tredje part har i olika sammanhang gjort många irriterade och drabbade av oönskad marknadsföring.
- Att puffa någon var en möjlighet som nästan ingen begrep meningen med och tjänsten försvann också med tiden.
- En möjlighet som å andra sidan blivit allt mer uppskattad att det nu är möjligt att dölja gamla pinsamma inlägg som man helst vill slippa att höra talas om.
Trots allt är det ändå imponerande att man kunnat göra en femtedel av världens befolkning uppkopplade i ett och samma nätverk och det på bara tolv år. Man undrar ju vad som kommer härnäst!
Världens just nu högst värderade företag och kanske mest kända institution, Facebook, fyller tolv år idag. Det är imponerande att ha gått från ingenting till världens största IT-företag. Men vägen dit har inte varit helt problemfri. Några av fadäserna är
- Den första annonsplattformen, Beacon, gjorde 2007 ingen succé och drog på företaget stämningar för integritetskränkning.
- Flera försök att driva e-handel via Facebook har varit nästan skrattretande taffliga och försvunnit lika snabb som de kom.
- Ett försök att öka kundkretsen genom införande av en minivariant av socialt nätverk för tveksamma personer med klen uppkoppling försvann också utan framgång.
- Första försöket att tilldela användarna en e-postadress kopplad till nätverket behövde en rad reformer innan det överhuvudtaget fick något genomslag.
- Utlämnande av personlig information till tredje part har i olika sammanhang gjort många irriterade och drabbade av oönskad marknadsföring.
- Att puffa någon var en möjlighet som nästan ingen begrep meningen med och tjänsten försvann också med tiden.
- En möjlighet som å andra sidan blivit allt mer uppskattad att det nu är möjligt att dölja gamla pinsamma inlägg som man helst vill slippa att höra talas om.
Trots allt är det ändå imponerande att man kunnat göra en femtedel av världens befolkning uppkopplade i ett och samma nätverk och det på bara tolv år. Man undrar ju vad som kommer härnäst!
tisdag 2 februari 2016
Striden om Vita huset inledd
Igår kom det första, inte helt oväntade, bakslaget för våren i form av en halv decimeter nysnö. Den sydvästliga, ljumma vinden kunde dock se till att den var försvunnen redan vid middagstid idag. Nu får vi invänta nästa attack från kung Bore, för sådana är trots allt säkert oundvikliga.
Igår var det dags för veckans målarpass med aktiviteter enligt normal rutin, dock med undantag av att hustrun tog sig hem till fots eftersom jag behövde stanna kvar en stund för möte med valberedningen inför kommande årsmöte. Idag nöjde vi oss med en promenad till stormarknaden.
Igår startade på allvar den långdragna process som föregår USA:s presidentval med det första primärvalet i delstaten Iowa. Denna lilla del av federationen - ungefär en procent av USA:s hela befolkning - som traditionellt anses ge en träffsäker indikation på valets slutresultat, bjöd den här gången på flera överraskande utfall. På den republikanska sidan fick lågoddsaren Donald Trump 'bara' 24 procent av rösterna, medan hans konkurrent Tom Cruz fick 28 procent. Det var på håret att även Marco Rubio med sina 23 procent hade klått honom. Inte heller på demokraternas sida kan valet ses som vägledande då det blev dött lopp mellan Hillary Clinton och Bernie Sanders med bara en halv procents övervikt för Clinton.
Alla kandidater driver självklart sina käpphästar hårt i valrörelsen, men som vanligt i denna cirkus brukar deras respektive kampanjfonder var en tung bricka i spelet och Trump satsar flera av sina privata miljarder på detta, medan de flesta andra har sina arméer som jagar pengar dag som natt, pengar som till en inte oväsentlig del till sist hamnar i fickorna på TV-bolag och kampanjmakare. Hur mycket av det slutliga valet som bestäms av kandidaternas faktiska politiska program och hur mycket massmediala insatser betyder är inte helt lätt att avgöra. Från min utsiktspunkt känns det emellertid tryggt att ha en statschef som i normalfallet byts efter 20 - 30 års mandattid utan alltför uppseendeväckande procedurer. Vad våra republikaner tror sig kunna vinna med en president är en gåta, men kanske finns ett stänk av den svenska avundsjukan med i bilden.
Igår var det dags för veckans målarpass med aktiviteter enligt normal rutin, dock med undantag av att hustrun tog sig hem till fots eftersom jag behövde stanna kvar en stund för möte med valberedningen inför kommande årsmöte. Idag nöjde vi oss med en promenad till stormarknaden.
Igår startade på allvar den långdragna process som föregår USA:s presidentval med det första primärvalet i delstaten Iowa. Denna lilla del av federationen - ungefär en procent av USA:s hela befolkning - som traditionellt anses ge en träffsäker indikation på valets slutresultat, bjöd den här gången på flera överraskande utfall. På den republikanska sidan fick lågoddsaren Donald Trump 'bara' 24 procent av rösterna, medan hans konkurrent Tom Cruz fick 28 procent. Det var på håret att även Marco Rubio med sina 23 procent hade klått honom. Inte heller på demokraternas sida kan valet ses som vägledande då det blev dött lopp mellan Hillary Clinton och Bernie Sanders med bara en halv procents övervikt för Clinton.
Alla kandidater driver självklart sina käpphästar hårt i valrörelsen, men som vanligt i denna cirkus brukar deras respektive kampanjfonder var en tung bricka i spelet och Trump satsar flera av sina privata miljarder på detta, medan de flesta andra har sina arméer som jagar pengar dag som natt, pengar som till en inte oväsentlig del till sist hamnar i fickorna på TV-bolag och kampanjmakare. Hur mycket av det slutliga valet som bestäms av kandidaternas faktiska politiska program och hur mycket massmediala insatser betyder är inte helt lätt att avgöra. Från min utsiktspunkt känns det emellertid tryggt att ha en statschef som i normalfallet byts efter 20 - 30 års mandattid utan alltför uppseendeväckande procedurer. Vad våra republikaner tror sig kunna vinna med en president är en gåta, men kanske finns ett stänk av den svenska avundsjukan med i bilden.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)