På brottets bana

Likt gamla hästar har man mycket lätt att återfalla i de vardagliga rutinerna efter några dagars avvikelse. I någon mån hade vi våren med oss hem och vi kan notera uppenbara framsteg för vårvärmen. Jag har hunnit med det mesta av det vårarbete på tomten, som kan göras innan det är dags för sådd och plantering. Dessa fysiska aktiviteter har gjort att hustrun fått ta motionspromenaden på egen hand.
Igår åkte vi till husbilens vinterförvaring och förberedde den för den stundande påställningen inför årets campingsäsong. Den var lika alert som den alltid varit och startmotorn behövde bara gå några sekunder för att få igång maskineriet.
Efter förra veckans bortavaro var det idag dags för ett nytt målarpass på ClubArtis. Där har vi nu kommit i mål med de målningar vi tänkt ställa ut på vårsalongen om knappt två veckor.

Idag kunde man i bladet informera sig om att även 60-talisterna har sina begåvningar. En 51-åring med födgeni har erbjudit privatpersoner ränta på över 25 procent genom deltagande i valutaspekulationer. Genom gediget arbete misstänks han ha lyckats lura till sig 50 miljoner kronor, företrädesvis från medelålders eller äldre kvinnor, och sitter nu häktad för grovt bedrägeri.
Häktad sitter också en 55-åring, på sannolika skäl misstänkt för ett dubbelmord på Öland i slutet av förra året. I vanlig ordning nekar han naturligtvis till anklagelserna trots att polisen anser sig ha bindande bevis mot honom.
Anklagad blev även programledaren Sverker Olofsson, som dock inte är 60-talist, när han i programmet Go´Kväll uttalade sina personliga åsikter om hur Svenska kyrkan bör ställa sig till skolavslutningar i kyrkan. För detta har han, som frilansare åt SVT, av Granskningsnämnden dömts för brott mot kravet på opartiskhet i SVT:s sändningstillstånd.
Som synes finns det många sätt att göra bort sig på och konsekvenserna är högst varierande och den dagen vi kan läsa en dagstidning utan någon rapportering om brott lär vi få vänta länge på.

På sydliga breddgrader

När vi igår kväll åter kunde trampa svensk mark efter en veckas vistelse på Mallorca är det dags att sammanfatta intryck och upplevelser. Även om vi försökte att så litet som möjligt bete oss som turister, så blir man ändå mest en sådan på en ort där minst hälften av människorna är just turister. Hotellboende och restaurangätande gör det svårt att uppträda som en infödd, även om man försöker att på ett naturligt sätt smälta in i mängden.
Vi använde mycket av tiden till att vandra runt i Palma, till stor del tillsammans med min syster och svåger som under veckan bodde ett par kvarter från vårt Hotell Araxa. Gatulivet i de centrala delarna av staden, med sin smältdegel av månglare, konstnärer och gatuartister, kan mycket väl räcka till för en veckas underhållning. Till detta kom besök vid en katolsk mässa i katedralen, en runda i den stora, men dyra saluhallen, och en titt på det något förunderliga konstgalleriet Mensing, samt strosande omkring i de rikhaltiga affärskvarteren fyllde lätt tiden.
Vi hann dessutom med två dagsutflykter med öns lokalbussar till Calvia och Soller. För den första var målet att uppleva veckans gatumarknad, där lokala handlare sålde frukt, grönsaker och andra förnödenheter, blandat med mer nasarbetonade försäljare med turistinriktade ambitioner. Resan till Soller var mer ägnad åt njutning av det vackra landskapet under resan längs vägen via Valldemosa och Deia. Men även Soller i sig själv har mycket sevärt att ta till sig.

Trots att den spanska ekonomin hör till dem som haft stora problem i finanskrisens spår, såg man inte direkt så mycket av detta på gatorna i Palma. Vad man kanske kunde notera var att övergången till eurovalutan även i detta land tycks ha tryckt upp prisnivån en aning. Det var också många av smårestaurangerna som var stängda, vilket möjligen kan bero på en minskad köpkraft hos den lokala befolkningen, men andra skäl kan naturligtvis finnas till detta. Att vädret under veckan var lite blåsigare, molnigare och svalare än vad vi förväntat kan ju ingen göra så mycket åt. Vi var i vilket fall som helst helt nöjda med vår 'semestervecka'.

I slutna rum

Redan efter två dagar med regnigt och blåsigt aprilväder känns det som att man vill klaga på 'dåligt väder'. Att vi haft fem veckor med nästan ständigt soliga, molnfria dagar går att snabbt glömma bort. Tyvärr är väl klagovisor en av människans mest naturliga kännetecken. Trots vädret tog jag en tur till stan för styrelsemöte i Club Artis, medan hustrun tog sig ut för lite shoping.
Idag har vi hållit oss hemma och nu är det mesta av vårarbetet med gräsmattan avklarat och trottoaren sopad ren från vinterns sandning.

Rent hus försöker man också skaffa sig inom (S)-partiet efter bråket kring invalet av en muslimsk medlem i partistyrelsen. Hans karriär blev dock kort, sedan det uppdagats att  han hyste oacceptabla islamistiska böjelser. I den ideologin finns saker som inte är förenliga med socialisternas uppfattningar om jämställdhet och människors lika värde. Redan efter en vecka fick han ta 'sin Mats ur skolan'. Sedan dess rasar ett internt bråk, med Stockholmssossarna i centrum, om sättet att sköta detta ärende i synnerhet och sossarnas valprocedurer i allmänhet. Det blir intressant att se var man landar och vem syndabocken blir i slutändan. Partiledningen har i alla fall hittills nästan helt lyckats undvika korselden, men faktum kvarstår att patiets slutna valprocess har stora behov av modernisering.

I offentlighetens ljus

Idag startade vi dagen tidigt och redan före frukost hade vi hunnit baka två sorters frukostbullar. Man kan notera att väderleken nu fått en mera vårlig karaktär, äntligen. Det betyder högre temperatur, växlande molnighet och vind, men samtidigt lite mindre sol. En liten aning saknar man ändå den tidigare ständigt klarblå himlen även om temperaturen då var onödigt låg.
Igår tillbringade vi en del tid i stan för att klara av en några uppsamlade ärenden. Kombinerat med en buffélunch, blev det besök på banker, bibliotek och på vår målarklubb. Som ny ordförande får jag engagera mig i flera grupper än vår egen måndagsgrupp, och ta intryck av alla medlemmarnas funderingar och idéer. Medlemmarnas delaktighet är en av hörnstenarna i en väl fungerande förening.

Hur väl vården och skolan fungerar är frågor som åter satts under luppen i den offentliga debatten. Efter att (S)-kongressen givet ett något svävande intryck om 'vinster i välfärden' kommer från vänsterhåll krav på förbud mot sådana. Syftet är naturligtvis att omöjliggöra för icks offentliga aktörer att kunna verka inom dessa områden och återföra allt till den offentliga sektorn. Detta är dock en inbecill inställning med tanke på att möjlighet till privata alternativ kom till just på grund av den offentliga driftens allt oftare sviktande kvalitet och effektivitet.
Det måste å andra sidan understrykas att riskkapitalets inträde på arenenan för vård, skola och omsorg håller på att leda till en ohållbar utveckling. 'Vinster i välfärden' är inget fel, problemet är hur dessa vinster disponeras. Vad som måste till är en betydligt vassare upphandling av de tjänster som  kommunerna vill ha. Det finns mycket att göra både vad gäller avtalens utformning och uppföljningen av hur de utförs i det löpande arbetet.
Till debattkomplexet hör också resultaten av den svenska skolans arbete. Trots alla olika 'lyft' som regeringen distribuerat, så sviktar kunskapsnivån hos svenska skolelever i en internationell jämförelse. Även här är en rejäl skärpning att anbefalla med tanke på det svenska näringslivet i en avgörande grad behöver kunskapsnivån som det kanske viktigaste konkurrensmedlet på den globala marknaden.

När stjärnor tänds

Det blev heldagsregn igår, som utlovat. Det passade mig bra eftersom det då var lättare att sitta inne med sin medborgerliga skyldighet i form av självdeklarationer. Med en del gamla oredovisade affärer i bagaget tog det sin tid i 'biktbåset'. Resultatet blev dessutom en dyrbar historia så sinnestämningen passade väl ihop med vädret.
Idag var det mera tjänlig väderlek och på förmiddagen tog jag mig, 'i elfte timmen', för att byta till sommarhjul på bilen. Under eftermiddagen unnade vi oss sedan en riktig långpromenad i Kärrbotrakten.

Idag var det åter dags för omstart av ett av TV-världens större spektakel - TV4:s Idol. Inför den inledanden audition köade 4 200 förhoppningsfulla människor för att få visa upp sina talanger. Med berått mod är de beredda att ställa sig inför en 'jury' av två Baggar och en Bard vars ambition tillsynes tycks vara att i största möjliga utsträckning förolämpa och knäcka dem som visar upp sig. Dessutom ser det nu ut att vara upplagt för pajkastning även inom den dömande gruppen. Den ena Baggen har lovat att trycka till Barden om han inte håller sig på mattan.
Man kan ju fråga sig vad det är som driver så många ungdomar att frivilligt chavottera inför de tre översteprästerna i denna cirkus. Borde det inte finnas trevligare sätt för de verkliga stjärnorna att ta sig ut i rampljuset och låta de mer tveksamma begåvningarna slippa att bli förolämpade inför 100 000-tals TV-tittare. Och vad ger spektaklet för signaler om artistlivet när man får höra att Bardens villkor för att ställa upp i juryn var att han skulle få mera betalt än Baggarna. Tur att man inte behöver bry sig!

Ätandets mysterier

Idag noterar vi att årets första regn just startat. Ännu så länge har dock de utlovade stora mängderna inte synts till. Igår hade marken torkat så pass att krattning av gräsmattan kunde göras i lite större omfattning och nu är hälften avverkat. På kvällen var det sedan dags för månadsmöte i Club Artis, där vi fick oss till livs ett intressant föredrag om perspektivritningens ädla konst.
Igår hann jag också med en tur till Observatoriet i Åkesta för genomgång av aktuella arbetsuppgifter och detta ledde till ett arbetspass där på förmiddagen idag. Det handlade om korrigering av innertrappan och komplettering av ledstänger. Sedan har vi här hemma också hunnit med bakning av grovbröd och finska rågkakor.

På tal om bröd så har nu olika debattörer inom viktminskningsbranschen åter börjat 'oroa sig' över människor intag av kolhydrater. Att ökande övervikt och fetma hos befolkningen är ett eskalerande folkhälsoproblem har ju varit känt en längre tid, men 'experternas' divergerande uppfattningar om hur detta bör bemötas skapar lätt en förvirring hos människor. Nu vill t ex Livsmedelsverket förespråka ett mera restriktivt förhållningssätt till potatis, medan en forskningschef hos Lantmännen poängterar potatisens stora nyttigheter som livsmedel. Den här gången finns inte raffinerat socker i läsk och godis på dagordningen. Till och med nutritionisten Dahlin, som för snart 40 år sedan uppfann den s k tallriksmodellen som mall för skolbespisningen, anser att kolhydratdelen behöver anpassas till dagens mera orörliga människor.
Precis som vanligt så 'vet' de officiella tyckarna exakt vad vi fåkunniga bör hålla oss till, men med den spridning som buden omfattar, så landar jag som vanligt i den enkla tesen om relationerna mellan intag och förbrukning av energi. Äter man mera än man gör av med så går vikten upp eller tvärtom. Mitt eget viktminskningsprojekt som startade i höstas har nu resulterat i en nedgång med 6,5 kg enbart baserat på denna enkla princip.

Arbetets glädje

Med stigande förvåning kan jag konstatera att högtrycksläget i vädret nu är inne på sin sjätte vecka i följd med en ytterst liten snöby i förra veckan som enda avbrott. Detta är unikt och ganska bekvämt, men till priset av låga nattemperaturer som gör vinterns snöhögar oändligt långlivade. Idag hade det dock kommit till ett läge där jag lite försiktigt kunde börja vårbearbetningen av gräsmattan - åtminstone två veckor senare än normalt.
Soligt väder har ju också fördelen att det förhöjer nöjet med våra motionspromenader. Igår eftermiddag blev det en halvmil nere i Mälarlandet och idag fyra kilometer norr om staden. Med det goda vädrets hjälp har vi den här månaden avverkat fyra mil hittills.

Igår kunde Pensionsåldersutredningen, efter en förmodligen lång vånda, lägga sitt förslag till hur Sverige ska klara den ekonomiska utmaningen med att försörja en raskt ökande skara pensionärer. Det enkla och tämligen självklara beskedet är att vi måste arbeta mera och längre. Det ger den dubbla fördelen av mer inbetalning till pensionssystemet och något färre pensioner att betala ut. Med den tidplan som följer med förslaget betyder det att 57-åringar och yngre helt enkelt får vänta ett år längre på pensionen.
Det är ett ödets ironi att 40-talisterna nu säkrat sin del av kakan och precis som i alla tidigare sammanhang lyckats undvika bakslagen. Av yngre generationer ses vi ofta som roffare som tar för sig och har döpts till 'proppen Orvar'. Dessa unga individer har ingen aning om de första fyrtio åren då det var hårt arbete som gällde för att både landet och vi själva skulle komma någonstans. Numera är det fortfarande många som arbetar hårt, men man ställer också krav på samhället som inte ens var att tänka på för 50 år sedan. Det viktigaste är att alla är beredda att medverka till Sveriges utveckling som föregångsland inom industri och handel och då kommer även pengarna till åldringarnas försörjning.

Thatcher in memorian

Efter att ha startat gårdagen vid bakbordet med tvåstegsbröd och grahamsfrallor ägnade vi en del av dagen åt det årliga super-loppis som idrottsföreningarna arrangerar i bandyhallen på Rocklund. Det är en gigantisk tillställning med, denna gång, 374 säljbord och ca 10 000 besökare under fem timmar. Tänk om det hade kunnat komma lika mycket publik till bandymatcherna. Då hade VSKs enonomi kunnat se annorlunda ut än idag.
Idag började vi dagen med avfrostning av frysskåpet och på eftermiddagen var det dags för veckans målarpass. Där utförde hustrun ett känslosamt landskapmotiv i akvarell medan jag själv fortsatte att samla erfarenhet av fotorealismens påfrestande inlärning. Bilderna tillkommer inte precis till i någon rasande takt och ska det bli bra kan ett motiv ta tiotals timmar att göra färdigt. Det tar också sin tid att få in den tålamodsprövande tekniken liksom förmågan att se olika färgnyansers samverkan i den färdiga bilden.

På eftermiddagen idag meddelades det att Englands tidigare premiärminister Margreth Thatcher avlidit. Hennes eftermälen kommer att röra sig inom en stor spännvidd, allt ifrån stor respekt och beundran till något som mest kan betecknas som hat. De olika reaktionerna bottnar i hennes sätt att sätta det då nästan konkursmässiga England på fötter genom att skoningslöst slå sönder det ineffektiva fackföreningsvälde som då informellt styrde landet. Genom både politiska och ekonomiska reformer lyckades hon återföra England till en repekterad roll i det globala maktspelet. Hennes antagonister på vänsterkanten kommer däremot alltid minnas henne den som 'återskapade klassamhället i England'.
Det är naturligt att maktmänniskor som förlorar sin position ser en fiende i den som 'håller i skaftet' och vägrar att se de missförhållanden man själva varit upphov till. Dock borde alla försöka se till den, för alla medborgare, positiva utveckling som rådde efter hennes insatser. På samma sätt borde landets kvinnor se till vad hennes förebild betytt för utvecklingen av kvinnors ställning i landet.

Om att gilla läget?

De två senaste dagarna har till viss del gått i bilismens tecken. Igår var det tid för Mondeon att komma till verkstaden för de åtgärder som Bilprovningen efterlyste förra veckan. När det hela var klart på eftermiddagen fick man en ny, smärtsam påminnelse om priset för att vara bilägare. Precis som för att få detta riktigt klart för mig fick jag sedan betala ytterligare 200 kr för fem minuters insats för Bilprovningens efterkontroll.
Efter en tur till östra köpcentret fick vi idag, vid ett besök på årets Bilmässa på Rocklunda, mera upplysning om bilägandets prisstegring. Bortsett från några asiatiska lågprisbilar av enkel kvalitet hittade man knappast någon vagn med nybilspris under en kvarts miljon kronor. Därifrån kunde man sedan röra sig via BMW och Audi till en värsting-merca som gick på tio gånger så mycket. Tur att man inte är nybilsberoende för sin status med tanke på att hälften av det man får betala försvinner i värdeminskning under bilens tre första år.

Försvinner gör däremot inte den huliganregim i Syrien som trakasserat och misshandlat landets befolkning i två år. Även om svenska massmedier, vilka som bekant inte orkar med mer än en sak i taget, varit mycket sparsamma i sin rapportering från oroshärden, så fortsätter tyranneriet. Nu provar diktatorn al-Assad ett nytt grepp när han beskyller Turkiet för att ha "underblåst etnisk splittring" och "inte talat sanning en enda gång under krisen". Ur den kokande häxbrygd som hela Syrien nu verkar vara framgår det också att det sunnitiska Hamas bytt sida och nu hjälper rebellgrupper att förbereda sig för regimens förväntade attack mot centrala delar av Damaskus.
Ibland känns som att den religiöst styrda arabvärlden inte har någon framtid. Den 'arabiska våren' som startade i Tunisien för att par år sedan tycks ha kommit av sig, Visserligen har en handfull diktatorer av olika kaliber fått stryka på foten, men demokrati verkar fortfande vara närmast ouppnåelig. Men, så måste det kanske förbli när man envisas med att vilja regera landet 'med Guds hjälp'.

Socialistisk nytändning

I fortsatt soliga dagar, nu med stigande dagstemperatur (+ 11 grader idag), har vi avverkat två långpromenader. Det blev en halvmil igår längs mälarstranden öster om stan och idag kom vi upp i sex kilometer i Svartådalen norrut. I övrigt har vi sysselsatt oss med vardagen här hemmavid. Man väntar ju bara på att solen ska värma upp marken så att det går att komma igång med vårbruket i trädgården.

Kommit igång har däremot redan (S)-partiet med sin kongress i Göteborg. På förmiddagen idag omvaldes Löfven till partiordförande, vilket kan ödmjukt betraktade som "en skattepliktig förmån". Men mycket längre än så sträcker sig inte ödmjukheten när han traditionsenligt anklagar den sittande regeringen för att ha misskött landet i sex år (något märkligt med tanke på att Sverige är en av de starkaste ekonomierna inom EU just nu). Vidare klagar han på 'den höga arbetslösheten' (faktiskt en av de fyra lägsta i Europa just nu) och säger att (S)-partiet i regeringställning avser att halvera den till år 2020 (tillräckligt långt bort för att kunna trollas bort om det inte lyckas). Vad han däremot ställer i utsikt betydligt tidigare är rejäla skattehöjningar med pengar att användas till ett återinträde i bidragssamhället. Samtidigt understryker han att det finanspolitiska ramverket ligger benhårt fast (ger hopp om att en ny inflationsekonomi kanske trots allt kan undvikas under hans ledning).
Även om man nu skönja en något mera realistisk framtoning än under de två senaste partiledarna, så finns ändå den socialistiska grundfilosofin med, vilket naturligtvis inte är någon överraskning. I farans riktning ligger därmed frestelsen att med hjälp av rundhänta löften om olika samhällsstöd köpa väljares sympatier. Därför får man hoppas att 'Svensson' även i fortsättningen ser fördelarna i att själv få bestämma över en större del av sina surt förvärvade slantar istället för att låta diverse byråkrater få makten över dem.

Dag för eftertanke

Igår på annandag påsk kunde man för första gången i år få en mera verklig känsla av att våren är i antågande. Vi tog oss tid för en riktig långpromenad vid Frösåkers golfbana och kunde där, till hustruns stora förtjusning, notera årets första tussilagoblomma. Annars har vårtecknen än så länge mest lyst med sin frånvaro med undantag för snödroppar vid husknuten och ett par bofinkar vid fåglarnas vintermatning.
Idag har vi mest hållit oss hemmavid. Hustrun gjorde ett besök hos frisören medan jag renoverade ett kärvande dörrlås och sedan tog vi en promenad till stormarknaden, fortfarande i strålande solsken. Det enda smolket i glädjebägaren är de seglivade snöhögarna som, med nattkylans hjälp, envisas med att hålla sig kvar.

Igår var det åter dagen då vi alla, helt samvetslöst, anser oss ha rätt att lura och bedra våra medmänniskor - nota bene begränsat till humorns giltighetsområde. Många i vår stad satte säkert morgonkaffet i vrångstrupen, när de i lokalradion fick höra stadens kvinnliga kommunalråd deklarera att Sweden Big Power Meet kommer att tvingas lämna staden när man nu fått möjlighet att istället ta över Sweden Rock Festival från Sölvesborg. Man ansåg sig inte kapabel att klara två så stora arrangemang samtidigt. Själv insåg jag lätt bedrägligheten, inte minst med tanke på den aktuella kvinnans stora egna motorintresse (hon kör en värstingmodell av VW Golf).
Som vanligt flödade de fantasifull idéerna på alla håll och för att nämna några, så fick man veta
- att spårvagnarna i Göteborg nu ska börja gå tystare genom att man avser att använda mördarsniglar som smörjmedel i spåren (fy tusan!),
- att man i Umeå ska införa dna-register för hundar för att på detta sätt kunna identifiera slarviga hundägare som underlåter att ta reda på hundbajset på sina hundrundor,
- att man äntligen fått en överenskommelse mellan Polisen, Svenska Fotbollsförbundet och supporterklubbarna att fansen fr o m nu istället för bengaliska eldar ska använda tomtebloss på läktarna före matcherna,
- att snille-klubben Mensa vill bredda sin rekrytering av medlemmar och slopar kravet på hög IQ-nivå. Från och med i sommar gäller som meritering även EQ (emotionell intelligens) och SQ (social intelligens),
- att Polisen Blekinge fått en avsevärd förstärkning i jakten på bedragare på internet genom att chefen för hundenheten lyckats träna sin mops E-type till att spåra IP-adresser. Vovven är nu på polishundstyrkans lönelista och kan komma att tjänstgöra även i andra polisdistrikt,
- att Lunds universitet kommer att köpa Uppsala universitet och driva det som ett börsnoterat dotterbolag,
osv, osv, osv, i all oändlighet.