Gott slut

Under årets två sista dagar har vi kunnat njuta av fortsatt klart vinterväder, visserligen utan någon snö att tala om, men heller inget slask. Vi har tagit vara på detta med dagliga promenader, igår bortåt Rocklunda skogen och idag längs Mälaren utåt Björnö. Där kunde man se hur entusiaster i stor mängd gav sig ut på den fina isen med långfärdsskridskor. Det gäller ju att för var och en på sitt sätt ta vara på de möjligheter som bjuds.
Nyårsafton firar vi i hemmets lugna vrå med god mat och lite snacks på kvällen och låter andra ta hand om festandet. Om några timmar drar sedan kanonaden igång och då låter det närmast som en krigsbatalj - stackars hundar med sin goda hörsel, som helt oförskyllt får lida av oväsendet.

Den här dagen brukar människor avge nyårslöften, som vanligen inte håller särskilt länge, men ändå för en del åsamkar dåligt samvete. Genom att avstå från löften undgår vi den risken. Istället tar jag mig friheten att tipsa om några löften som skulle komma väl till pass på olika ställen i världen:

- Israels och Palestinas ledare lovar att sluta ett varaktigt fredsavtal,
- Mugabe lovar att avgå som Zimbabwes president (helst omgående),
- de ryska ledarna lovar att sluta trakassera sina små grannländer,
- mullorna i Iran lovar sluta med religiöst förtryck av landets medborgare,
- politikerna lovar att sluta detaljstyra medborgarnas vardagliga liv,
- regeringen lovar att ge pensionärerna ett jämställt skattetryck,
- tågbolagen lovar att börja köra tågen i tid enligt tidtabellen,
- "Svensson" lovar att inte köra bil med promille i kroppen,
- bilisterna lovar att sluta göra vansinniga omkörningar,
- ligisterna lovar att sluta slå ner gamla damer och ta deras väska,
- klottrarna lovar att sluta förfula vår stad,
- ungdomarna lovar att sluta att köra trimmade mopeder, speciellt på gång- och cykelbanor,
etc, etc,
Sedan ser vi fram emot ett Gott Nytt År!

Inte imponerad av Alex

Första vardagen efter en riktig långhelg. Det klara vintervädret håller i sig forfarande och en del av den arbetande befolkningen har återvänt till sina arbetsplatser. Själva åkte vi till Viksäng idag för att se på ABBs konstklubbs julsalong, bara för att finna att den aktuella lokalen var stängd trots annonserad utställning. Istället tog vi en promenad längs Mälaren där vi en gång i tiden hade vår båt liggande. Där är det nu en stor byggarbetsplats i den pågående exploateringen av Öster Mälarstrand.
Igår gjorde vi en liten utflykt till Eskilstuna och Sundbyholms slott för att njuta av de vackra omgivningarna. "Det gamla slottet" blev en gång, för 115 år sedan, förevigat på en duk av konstnären, prins Eugéne.

Idag kunde vi i radion lyssna till ett samtal med Alex Schulman, krönikör i Aftonbladet. Han har lyckats göra sig känd som en allmänt förarglig och obehaglig person, bl a genom sin blogg. På dessa meriter har han av tidningen Resumé utsetts till den störste opinionsbildaren och sitter nu i Sveriges Radio och skryter med att han inte betalar TV-avgift därför att i SVT producerar gamla människor bara program för gamla tittare.
Då drar jag lätt två slutsatser: För det första gör Resumé ett stort misstag som förhärligar denne oborstade slyngel. För det andra har vi anledning att bekymra oss för våra ungdomar som har denna sorts förebilder.
Det kan lätt komma tider då det inte längre går att tjäna massor med reklampengar på sin blogg utan det istället blir hederligt och produktivt arbete som betalar sig, precis som det var för oss gamla 40-talister. Schulman kan eventuellt vara ett bra exempel på att "tomma tunnor skramlar mest".

Julhets på kredit

Både annandagen och idag har varit fina vinterdagar med så mycket sol som årstiden orkar erbjuda och vi har tagit vara på detta med ett par riktiga långpromenader. Igår havererade julgransbelysningen helt oförklarligt, varför vi fick ge oss ut i annandagsreahetsen för att försöka hitta en ersättning - det går ju inte att ha en mörklagd gran! I västra köpcentret hittade vi en ljusslinga som passar utmärkt för ändamålet och dessutom är betydligt lättare att montera. Julgranens integritet är därmed återställd.

Ute på stan gick det inte att ta fel på att julhetsen nu gått in i andra halvlek. Julklappsrallyt före jul byts nu mot reakaos och julklappsbytande. Snart kommer sedan den tid då eftertankens kranka blekhet infinner sig hos många av oss - allt fler skuldsätter sig i julhetsen! Konsumtionslånen ökade med 11 miljarder bara under tredje kvartalet i år, och det får konsekvenser. Många drar på sig skulder de inte kan betala. Inte minst unga lånar pengar via några snabba tryck på mobiltelefonen. I juletider vill man köpa julklappar och har man inte pengar är det väldigt lätt att man bara ringer och får pengar till sitt konto, sedan är det allt för många som till sist hamnar hos Kronofogden.
För handeln är det säkert bra att svenskarna i år julhandlar för omkring 60 miljarder kronor. För dem som har ryckts med i yran, utan att ha ekonomisk täckning för det, blir det framöver en mera trist och grå tid tills utsvävningarna är färdigbetalda!

Julen en gammal historia

Ett puderlätt snöfall på julaftons morgon gjorde att julen till sist ändå blev lite vit här hos oss. På eftermiddagen samlades hela familjen med barn och barnbarn hos äldsta dottern och avnjöt Kalle Anka, julklappsutdelning och julbord i nämnd ordning. Det blev en lyckad dag och alla var nöjda och glada.
Idag har det varit strålande soligt vinterväder och vi har tagit en riktig långpromenad i de norra stadsdelarna.

Julfirandet av idag är ju nära knutet till Jesu födelse, men så har det inte alltid varit. Ordet jul är besläktat med fornisländskan och fornengelskan. I norra England talar man fortfarande i lite ålderdomliga sammanhang om yule, som möjligen är ett arv av vikingarnas framfart där. När vi höjer våra ölglas och önskar varandra God jul är det en obruten tradition ända från hednisk tid, även om det då var dryckeshorn som lyftes. Det kallades att dricka in julen. Under katolsk medeltid infördes det kristna julfirandet i vårt land och firades under samma tid som tidigare den hedniska julen. Det var då vi började äta lutfisk som från början ingick i julfastan vilken varade under advent och avslutades julaftons kväll då man äntligen fick smaka av den goda köttmaten. Till julen hörde förr som nu att man skulle vara extra snäll och givmild. Man hörde av sig till varandra på olika sätt med gåvor och hälsningar.

Idag har ett år gått sedan jag började skriva denna blogg och det är riktigt spännande och intressant att gå tillbaka och läsa gamla inlägg. Nu är det bara att fortsätta av bara farten.

En blåsning inför julen

Som vanligt har de sista dagarna för julafton fyllts med förberedelser för "barnets helg". Hustrun har varit fullt sysselsatt med bakning, sillinläggning och andra delikatesser för julbordet - det riktiga julbordet. Själv har jag traditionsenligt (sedan minst 40 år) ljutit ett blockljus av allt gammalt överblivet stearin och färgat med det röda vaxet från förra årets julost.
Idag, då solen för ovanlighets skull faktiskt visat sig, var jag ute och beskar fruktträd på förmiddagen och på eftermiddagen åkte vi till Lövudden och tog en långpromenad i vintersolen.

På avstånd kunde vi se massornas anstormning mot köpcentra och stormarknader och det känns bra att inte behöva "blanda sig i leken". Rent statistiskt kommer under december varje svensk att handla i snitt för cirka 6 000 kronor, ofta utan att veta vilka rättigheter och skyldigheter man har som konsument. Stans konsumentrådgivare har välvilligt presenterat en snabbguide om detta på sin hemsida. Frågan är bara om det hjälper i den allmänna upphetsningen och ännu värre kan det bli om man handlar över internet.
Härvan kring internetföretaget Kameraexperten i Stockholm växer lavinartat. Omkring 300 nya kunder som känner sig lurade av företaget hörde i fredags av sig till polisen och denna veckan har antalet anmälningar ökat till 700. Anmälningarna gäller köp av elektronikvaror för mellan några tusenlappar och som mest 25 000 kronor, varor som sedan aldrig levererats. Polisen spanar efter en av männen bakom företaget, som är anhållen i sin frånvaro misstänkt för grovt bedrägeri.

Ibland känns det som att vi svenskar är alltför blåögda och nästan vill bli lurade. Efter den mängd av fusk och bedrägeri som rapporterats genom åren, borde det väl vara en självklarhet att inte lägga pengarna i säljarens hand utan att själv samtidigt få varan i sin. Det finns ju gått om betalningssätt som gör detta möjligt!

Jultrafiken har börjat

Så har ännu en veckohelg fylld av vintersport på TV passerat. Igår lyckades fyra svenskar med den statistiskt märkvärdiga bedriften att ta var sin fjärdeplats i fyra olika grenar. Idag var några resultat mera blygsamma men i både lag-sprinten på skidor och i herrarnas skidskyttestafett tog Sverige en andraplats. Det har dock funnits en del utrymme för fortsatt användning av ordet "tyvärr" från reportrarnas sida även denna helg.
Idag var vädret soligt ett tag och vi tog därför tillfället till en skön promenad längs Mälarstranden och gjorden därefter ett besök på biblioteket för att förnya våra kulturella resurser.

Nu har jultrafiken också börjat rulla och med den mängder av riskabla situationer för de inblandade. En del svåra olyckor kommer att helt förändra livet för några, medan andra klarar sig undan med mera tillfällig irritation. En vält hästkärra på E4 söder om Stockholm gav t ex milslånga köer i ett par timmar, ett urspårat godståg utanför Norrköping lamslog tågtrafiken på stambanan under eftermiddagen med långa förseningar som följd, men ändå anses jultrafiken fortfarande vara lugnare än vanligt. Tyvärr(!) varnar SMHI för stor halkrisk i södra Sverige framåt julhelgen, så det gäller att hålla sig i skinnet bakom ratten.

Annat var det förr, då den enda jultrafiken var släde till julottan med långa bloss som lyste upp färden och som slängdes i en hög på kyrkbacken där besökarna sen kunde värma sig innan de gick in i kyrkan. Julottan kunde sedan vara i ända upp till fyra timmar. Efter julottan kom dagens höjdpunkt, kapplöpningen hem. För enligt gammal tro skulle den som kom först hem till byn få sin skörd först bärgad nästa år.
Till skillnad mot i dag ansågs det ytterst opassande att gå bort på besök på juldagen. Man skulle istället tillbringa tiden i hemmet och under stillhet. Kanske läsa en bok, sjunga psalmer eller läsa högt ur bibeln. De stora kalasens tid kom dagen därpå under annandagen.
Vilket som är bäst - gårdagens stillhet i juletid eller dagens julstress - det får väl var och en bedömma efter eget tycke och smak.

Grönt för julen

På onsdagskvällen deltog jag i årets avslutningsmöte med den lokala ledningsgruppen för Aktiespararna i Västerås. Sammankomsten hölls traditionsenligt på restaurang Bellman med en måltid - dock ej julbord - och med diskusioner om den för tillfället ganska turbulenta och spännande nutiden.
Igår var väderleken an aning bättre än vanligt och därför passade vi på att ta bilen för en liten tur till Hallstahammar där bl a besökte Åsby handelsträdgård (som allt mera börja växa till ett inredningsvaruhus) och tittade på deras julmarknad och köpte ett par krukväxter. Idag var det dessvärre åter surt väder och utomhusaktiviteterna fick inskränkas till en kort promenad i närområdet.

Vädret är som sagt inte mycket att glädjas över och snön som kom för några dagar sedan är nu helt borta och allt pekar mot en grön jul för tredje året i rad. För dem som tänker att göran bilresor inför julhelgen är det än värre. SMHI har gått ut med en klass 1-varning från Skåne i söder till Dalarna i norr som gäller fram till lördag morgon. Ett stort regnområde har dragit bort från Sverige och nu har det börjat klarna upp och frysa på. I morgon kommer det milda vädret tillbaka, med temperaturer på 5 till 6 grader, men ytterligare en liknande halkomgång befaras före jul. Då är det ju skönt att inte behöva åka några längre sträckor.

Sverige även fysiskt omskakat

Idag tog vi en ny långpromenad, denna gång i trakten av Hökåsen och på förmiddagen tog jag cykeln till stan för att uträtta några ärenden. Annars har de två senaste dagarna förflutit med de vanliga sysslorna här hemma. Vår inmatning av släktforskningen till MyHeritage har nu passerat 1 000 personer och släktträdet börjar se ganska imponerande ut.

Igår blev Sverige "fysiskt omskakat" av den starkaste jordbävning som förekommit här på över hundra år. Styrkan beräknades till 4,7 Richter-enheter och epicentrum befann sig i Blentarp i Skåne. En del upphetsade rapporter gav mig anledning att ringa till min syster och svåger i Ystad för att "kolla läget", och fick veta att inget drastiskt hade inträffat.

Oftast märks det inte mycket av en jordbävning i Sverige, men trots detta förekommer det sådana hela tiden. Den största jordbävningen i Sverige i modern tid inträffade 1904, och hade sitt epicentrum utanför Kosteröarna. Den uppmättes till cirka 6 på Richterskalan. Mindre jordbävningar är dock mycket vanliga också i Sverige. Mikroskalv, alltså jordbävningar med en magnitud på runt 1, inträffar varje dag. Varje år inträffar cirka tio skalv som når över 2 på Richterskalan, och ett skalv per år når 3 på Richterskalan. Vart tionde år inträffar ett skalv som når 4 på Richterskalan.
I förhistorisk tid inträffade dock ett mycket stort jordskalv i den 165 km långa Pärvieförkastningen som sträcker sig från Saltoluokta via Nikkaluokta och norrut. Detta jordskalv antas ha uppgått till drygt 8 på Richterskalan. Den jordbävningen inträffade i slutet av den senaste istiden.

Hur som helst är det ändå ganska lugnt på den här fronten här hos oss om man jämför med linjen genom Sydasien och Medelhavet eller linjen längs Syd- och Nordamerikas västkust. Jag är faktiskt riktigt glad och tacksam för det!

Gymnasiet i tiden

Nu har väderleken stabiliserat sig kring nollstrecket med frusen snömodd som främsta kännetecken - absolut inget väglag för cykeltransport åtminstone. Därför tog vi igår bilen in till stan för lite shoping och ett besök på bilioteket, annars var det mycket sport på TV även denna dag. Idag på eftermiddagen gjorde vi lite egen sportutövning med en långpromenad i trakten av Skultuna.

Tillsammans med all annan reklam fick vi idag en tidningsbilaga på temat gymnasieansökningar. Det fick mig osökt att tänka på hur detta såg ut för femtio år sedan. Då fick man verkligen bekänna färg för att komma med - ungefär var femte ungdom gick på den tiden vidare till gymnasiet och studentexamen. Det senare var dessutom en klar inträdesbiljett till den ljusare delen av samhället.
Idag är det annorlunda. Stadens tjugo (varav sju kommunala) gymnasier annonserar efter elever! Trots att alla idag, i princip, förväntas gå igenom en gymnasieutbildning, räcker inte elevmaterialet till att fylla upp alla utbildningar och skolornas lockrop blir därför ibland nästan patetiska:
- gymnasiet som lär eleverna att ta plats,
- förbereder eleverna för verkliga livet,
- chans till utlandspraktik,
- närheten till sportarenor ger drömläge,
- gymnasiet där eleverna påverkar,
- med näringslivet runt hörnet,
- mycket verklighet är skolans vardag,
- ridning på schemat,
osv osv.
Syftet med gymnasiet borde väl vara att ge ungdomar en utbildning av hög kvalitet som en bra grund för yrkeslivet baserad på hårt studiearbete under två till fyra år. Nu pekar ju skolornas argument mest på saker utanför skolan och ger sken av att studieresultat är något man får "på köpet". Istället borde de sökande få höra att "på vår skola kan du få en utbildning som ger dig störst chanser till ett bra jobb, om du själv vill"! Den uppfostrande delen i skolarbetet måste ta sikte på att det är på eleven själv det ankommer om resultatet ska bli bra - det som i vardagen normalt är fritidsaktiviteter kan man med fördel sköta på fritiden även under skoltiden!

Julklappsrallyt har startat

Efter att ha avnjutit hustruns goda, hembakade pizza, med tonfisk, krabba och oliver samt ett glas friskt vitt vin, kan jag nu bokföra ytterligare två dagar med mest inneaktiviteter. Igår var vädret uselt och medförde en del snöröjning, men hustrun och yngsta dotter tog ändå en tur till stan för att medverka en stund i julklappsrallyt. Efter att ha klarat av de vanliga veckoinköpen blev det idag mest till att sitta framför TVn för att bevaka det enorma utbudet av vintersport - tyvärr (ett ord som används mycket ofta av TVs kommentatorer) blev det bara en vinst för Sverige med en WC-seger på 15 km skidor. Skidskytte, storslalom gav inget och Sveriges framgångsrika curlingdamer fick stryk av Schweiz i EM-finalen.

På tal om julklappar, så märks det inte särskilt mycket av den pågående finanskrisen och den inledda lågkonjunkturen. Svensk Handel har presenterat en ny undersökning om julhandeln där handlare har fått agera expertpanel. De nästan 1000 tillfrågade handlarna rustar sig för en intensiv julhandel. Prognosen för 2008 är dock försiktigare än tidigare år och försäljningen beräknas öka med 2,5 procent och man tror att decemberhandeln kommer att omsätta ca 61 miljarder kronor, vilket är 1,4 miljarder kronor mer än i förra årets julhandel.
Någon brist på pengar synes det således inte vara, men skenet kan som vanligt bedra - kalaset ska kanske betalas senare? En annan prognos, nämligen från Kronofogden, säger att deras ärenden med obetalda SMS-lån beräknas uppgå till 50 000 - 60 000 stycken i år, eller nästan en fördubbling mot året innan. Kanske är det som med julmarknader och julbord, att det kommersiella trycket tvingar många till julklappsköp vare sig man har råd eller ej. Själv har jag burit ut 5 á 10 kg reklammaterial till pappersåtervinningen den senaste månaden och det är säkert mer att vänta. För unga människor kan frestelserna bli för stora!

Julefröjd i förskott

Idag blev snödag igen, men ganska blygsamt, men nu är det mera utlovat. Ikväll är det Tekniska föreningens årsavslutning som är på gång med den traditionella redovisningen av årets främsta tekniska forskning som IVAs chef brukar presentera för oss.
Igår monterade jag den nyinskaffade lysrörsarmaturen - en både klurig och svettig uppgift - med gott resultat. På eftermiddagen var det avslutning för terminen i min slöjdgrupp och jag kunde hemföra ännu en kåsa plus en lite annorlunda sak - en "tubkramare" - som jag tillverkat efter en idé jag fick vid söndagens Julmarknad i Nykvarn.

Min "granskning" av julfirandet får idag handla om julborden. Redan för en månad sedan satte utspisningsbranschen igång det stora trycket på marknaden. Som mest hade dagstidningen fyra sidor med annonser med erbjudande från näringsställena med priser varierande från 295 - 495 kronor. För 495 kronor kan man normalt äta sig ordentligt mätt en hel vecka! Själv åt jag, under min yrkesverksamma tid många julbord "i tjänsten" och blev för det mesta mätt redan efter att ha avverkat sillen och det kallskurna. Trots allt har ju krögarna ändå lyckats utveckla en "tradition" som säger att representation och "personalvård" måste innehålla åtminstone några julbord under november och december. För många är det säkert trevligt (speciellt om någon annan betalar) men för andra blir det bara en påspädning av redan befintliga viktproblem.

Själv ser jag nu, och har alltid sett, fram emot julbordet på julafton med hustruns förnämliga anrättningar. Krogmaten kan aldrig bli detsamma som ett äkta julbord i hemmet - julefröjden i förskott blir efter ett tag lika avslagen som semlorna (med saffran i) som nu faktiskt börjat säljas redan för jul. Man kan ju undra hur länge det dröjer innan marknaden börja fira jul så tidigt att man kommer i rätt tid för den föregående julen?

Julen är en fest?

Igår var det åter uselt väder - börjar att bli väldigt tröttsamt nu - och vi fyllde dagens med inomhusaktiviteter. Hustrun fortsatte med julbaket och själv tog jag itu med ytterligare ett magasin av gamla diabilder för överföring till digital version. Det är spännande att se varje gång hur många av bilderna som man helt glömt bort att man äger. Sedan blev det en stund över även för vårt släktforkningsprojekt.
Idag gav vi oss ut på shopingrunda runt stan för att köpa julklappar. Detta visade sig svårare än vi trott och vi hittade ingenting som gav någon aha-upplevelse. Istället kom vi hem med en ny lysrörsarmatur som kanske kan ge bättre upplysning i köket så här i vintermörkret.

Idag uppdagades en ny lokal batalj i julens spår. Den gäller huruvida en svensk skolklass kan fira terminsavslutning i kyrkan eller ej. I en av kommunens småorter har prästen och grundskolerektorn, båda kvinnor, råkat i luven på varandra om saken. Prästen kräver att få förrätta bön och ha psalmsång medan rektorn vill avstå från detta m h t skollagen och har därför bestämt att flytta avslutningen till Bygdegården. Motivet är att icke-kristna elever också har rätt till att delta och man får inte riskera att dessa "utsätts för otillbörlig religiös påverkan". Resultatet har blivit en folklig proteststorm bland elevernas föräldrar som kräver att avslutningen ska hållas i kyrkan som tidigare år.
Själv tror att prestigen i det här fallet väger betydligt tyngre än omsorgen om de små barnen i julens tid. Man kan ju också fråga sig vilken byråkrat som uppfunnit begreppet "otillbörlig religiös påverkan". Det ska bli intressant att se vem som vinner - rektorn, prästen eller folket. En annan fråga är om prästen verkligen har ensamrätt till kyrkobyggnaden som bekostas med medborgarnas skattepengar.
För min del är det hela naturligtvis en storm i ett vattenglas, men samtidigt handlar det om vilka krav som vi måste ställa på funktionärer i det mångkulturella samhälle som vi nu bygger upp. Nu har vi tre parter där minst en måste ge upp sin prestige och frågan är vem. Kanske ska man försöka tillämpa det gamla talesättet att "skillnaden mellan en vis man/kvinna och en envis är förmågan att ändra inställning"!

Julmarknad i tiden

Andra advent har passerat och med ännu flera julmarknader överallt. Igår var vi hemma med fortsatt trist väder utanför fönstren. Vid veckohandeln inskaffade i fågelmat, så nu är restaurangen öppen för sparvar, mesar, finkar och trastar. Ekorren har varit och tittat men än så länge inte gjort någon attack.
Igår gjorde också hustrun det traditionella baket av julens pepparkakor.
Idag gratulerade vi vår äldsta dotter på hennes födelsedag och åkte sedan till julmarknaden vid Nykvarn. Massor med julprylar och fin konstutställning att se, men som vanligt var det knökfullt med folk och det var nätt och jämt att man kunde norpa åt sig en parkeringsplats - stället är omåttligt populärt. Vad som det också var mycket av var vattnet i Sagån - märkligt att se en "vårflod" första veckan i december. Man undrar ju var det är på väg med klimatet.

Julmarknader har funnits i Sverige i många syften och under lång tid. Förr, när kommunikationerna var långsamma kom människor ofta tillsammans för traditionell handel vid jultid när man ändå samlades till kyrkans julgudstjänster. Med tiden har dock syftet blivit allt mer kommersiellt och med allt mindre sakrala inslag.
Egentligen är julmarknaden en urgammal tysk tradition. Den äldsta är Dresdner Striezelmarkt som funnits sedan 1434. I år hålls julmarknad i omkring 2 500 tyska städer och byar. Enstaka marknader pågår till nyår, till exempel i Lüneburg som satsar på romantik och bröderna Grimm samt i korsvirkesstaden Hannoversch Münden med temat En sagolik julresa. Kommersen är förstås livlig överallt, men julmarknaderna bjuder också på massor av musik. Och restaurangerna lockar med julspecialiteter som gås, anka, karp och vilt.
Tyvärr är det väl dock så att även i Tyskland är det krämarna som tar hem spelet på traditionernas bekostnad. Men var sak har ju sin tid och det får väl också kulturen finna sig i.

Jag är optimist?

Igår kom vintern på nytt besök och snön hann att bli blöt innan jag fick undan den. Det var närmast som att skyffla betong. Idag var det åter blidväder och arbetet med snöröjningen känns både meningslöst och bortkastat, men det kommer väl mera och som vanligt är det bara att gilla läget. Annars har de två senaste dagarna varit lika de föregående med de vanliga vardagliga sysslorna.

Idag kom så det hett efterfrågade "stimulanspaketet" från regeringen i ett försök att motverka den accelererande lågkonjunkturen. Kombinerat med att Riksbanken igår sänkte reporäntan med 1,75 procent, så får vi väl se om det har någon verkan. Oppositionen är som vanligt grinig och talat om "för litet" och "för sent", trots att man inte har något bättre att komma med själv. Detta får mig osökt att tänka på det här med optimister och pessimister.

Jag blev förr i tiden ibland beskylld, av tidigare arbetskollegor, för att vara alltför optimistisk. Själv har jag alltid envisats med att kalla mig realist, men knappast haft någon klar uppfattning om vad som skiljer de olika begreppen från varandra. I litteraturen har dock dessa begrepp alltid funnits med för att ge karaktär åt människor, som t ex:
- Optimisten har en syn på världen som är positiv i motsatsen till pessimisten. Optimister tror generellt att människor och händelser är goda, och att de flesta situationer slutar bra.
- En pessimist är, i motsats till optimisten, en människa som alltid ser det negativa i allt, och genomgående har en väldigt mörk framtidsbild.
- Att vara realist är däremot betydligt mer komplicerat och ses av många som en motsats till idealist. Man kan vara realist med förtecknen naiv, kritisk, instrumentell, traditionell etc. Den traditionella realismen utgår från en pessimistisk syn på människan, och är på så sätt besläktad med konservatismen.
Efter att noggrannt ha begrundat detta har jag kommit fram till att jag nog är en traditionell realist och det kan ju kännas bra att ha rett ut detta fundamentala faktum i livet.
Som motvikt vill jag dock understryka att jag trots detta ser optimistiskt på framtiden!

Tappa inte sugen!

Det djupa höstmörkret har bitit sig fast och all snö är borta igen - igår regnade det dessutom större delen av dagen, men idag tog vi oss ändå ut en stund för motion och frisk luft.
Igår kväll hade Aktiespararna i Västerås sista träffen för året och denna gång var det min tur att stå för värdskapet. Det blev ett lyckat möte med bra publik (ca 70 personer) och NCC AB och Vironova AB som gästande företag. Det senare är ett litet bolag på Karolinska i Huddinge, som utvecklar en digitaliserad teknik för virusdiagnostik - ser faktiskt riktigt intressant och lovande ut.
Idag hade vi ett nytt möte med den lokala (m)-gruppen för energipolitiskt program. Vi har nu kommit till ett stadium där vi ska försöka sälja in våra idéer hos partifolket såväl på hemmaplan som i Stockholm. Ett huvudspår är att försöka hitta en vettig hantering av konflikten mellan kärnkraft och vindkraft. Det vi ser är att den allmänna debatten försöker att förtiga kärnkraftens fördelar och vindkraftens nackdelar medan det motsatta ältas i oändlighet. Här har vi framför oss en enorm pedagogisk uppgift, men jag säger som en gång Björn Gillberg: Man får inte tappa sugen, för världen är redan full av tappade sugar! (Detta sade f ö Nils Poppe redan 1947 i filmen "Behärska dig kvinna", så det så.)

För att inte tappa sugen är här några bra saker att tänka på:

Rökare är som vanliga människor, fast inte lika länge.
Bara smutsiga behöver tvätta sig.
Fördubbla dina pengar — riv dem i två delar.
Så långt tillbaka jag kan minnas har jag lidit av minnesförlust.
Sinnen är som fallskärmar, de fungerar bara då de är öppna.
Optimisterna uppfann flygplanet, pessimisterna fallskärmarna.
De som tror att de vet allt kan verkligen vara irriterande för oss som vet allt.
Låna alltid pengar från en pessimist. Han räknar inte med att få dom tillbaka.
Pärmarna på en del böcker är på tok för långt ifrån varandra.
Vem behöver kärnkraft när det finns elektricitet?
Livet är som en golfboll. En lång serie hårda slag tills man ligger där i ett hål i marken!
De saktmodiga kommer att besitta jorden — men det kommer ta en jävla tid.
Om framtiden ser mörk ut, tänd ett ljus!
Ett gott hem är oftast gjort av pepparkaksdeg.
Munkar och nunnor förökar sig genom celldelning.

Ett ljus i mörkret

Det blev ett besök på julmarknaden igår. Den var inte särskilt imponerande, åtminstone inte för en stad av Västerås storlek. Vi fick istället ett bättre utbyte av de konstutställningar som bjöds på Club Artis och på årets Julsalong, där både amatörer och mera etablerade konstnärer visar upp sina alster.
Idag var det dags för månadens möte med "lilla analysgruppen" där vi försöker få grepp om hur börsen och finansmarknaden kan väntas utvecklas. Just nu kan vi konstatera att ingen vet vad som kan hända ens nästa dag. Vi var dock överens om att förvirringen kommer att bestå minst några månader till. Frågetecknen står som krokiga spön i backen - vad händer med bilindustrin, hur mycket kommer fastighetspriserna att sjunka, hur länge fortsätter varslen att dugga tätt på arbetsmarknaden, kommer EU att lyckas formera ett fungerande stimulanspaket till finansmarknaden, vad händer globalt om Kinas ekonomi börjar backa, kommer en ny president i USA att lyckas vända trenden, etc etc? Alla lurpassar på varandra nu och det verkar som att vi håller på att få en modern tillämpning av det gamla ordspråket: "När krubban är tom så bits hästarna!"

Det har dock dykit upp en ljusglimt i mörkret. Nu kan man beställa en plånbok med belyning från Nixtor LTD i Hong Kong. Plånboken är helautomatisk och slår på LED-lamporna när man öppnar sedelfacket. Batteritiden beräknas vara ca 5 år vid genomsnittlig användning. En lyx-modell finns också för den misstänksamme/kräsne där man förutom vita lampor även förser plånboken med UV-lampor som kan urskilja en falsk vattenstämpel med lätthet. Uppfinningen lär vara svensk. Priset beräknas bli ungefär 300 kronor inklusive moms.
Låt oss därför inte deppa ihop av allt mörker som omger oss just nu - det är alltid mörkast före gryningen!

Med julen för dörren

Nu har vintervädret förfallit till grått typiskt novemberväder igen och det känns inte särskilt roligt att vara ute. Därmed har det också passat bra att fortsätta med vår nytända sysselsättning med släktforskning. Idag tog jag ändå, efter att vi varit och gjort våra veckoinköp, tillfälle till att tvätta bilen. Nyttan är väl tveksam eftersom den blir likadan igen efter nästa biltur, men det var länge sedan det blev gjort senast.
Nu står snart julen för dörren med allt vad det innebär och hustrun har börjat julpyntningen inför första advent. Själv har jag bidragit med ett slöjdalster - en ställbar ljusstake av mera ovanlig modell. Så nu är det bara att börja avverka alla aktiviteter som traditionen bjuder.

Ett påtagligt inslag är julhandeln. Tomtar har man redan kunnat inhandla den senaste månaden, men i morgon, första advent, brakar det igång på allvar med alla julmarknader och -skyltningar. Sedan pågår "rallyt" ända fram till julaftons eftermiddag, då de sista eftersläntrarna desperat försöker få tag i julklappar som de borde köpt för någon vecka sedan.

Köphysterin är inte någon unik svensk företeelse. På Walmart i New York igår trampades Jdimytai Damour till döds inför ögonen på sina hjälplösa kollegor när flera hundra upphetsade reakunder plötsligt slet dörrarna från gångjärnen och trängde sig in i butiken. Kunderna lät sig inte stoppas av den pågående tragedin och blev dessutom irriterade när polis och butikspersonal meddelade att butiken var tvungen att stängas i några timmar.

Även om kaotiska tillstånd kan uppstå också i den svenska julhandeln, brukar vi klara oss utan några stupade i det kriget. För att vara på den säkra sidan brukar jag dock nogsamt undvika att blanda mig i bataljen och håller mig på behörigt avstånd, åtminstone från de värsta oroshärdarna. Vi får väl se om vi trots detta törs ge oss på någon julmarknad i morgon.

Att söka sina rötter

Igår var det dags för veckans pass med pensionärsslöjden och jag fortsatte på den tidigare påbörjade kåsan. Idag var vintern slut för den här gången. Åtta plusgrader och snön borta. Istället har jag drabbats av snuva - det är aldrig bra med för häftiga svängningar i väderleken. Det har alltså blivit mest inomhusaktiviteter och vi har fortsatt inläggningen av våra anor i släktdatabasen. Det börjar att likna något nu med nästan 400 namn, men det är mycket som återstår.

En del personer i min bekantskapskrets frågar mig hur man orkar hålla på med att "rota i gamla arkiv" om något man ändå inte kan göra något åt. Mitt svar är att man måste känna sin historia för att kunna förstå sin egen nutid. När anträdet sedan är genomarbetat till sista roten, är det dags att "på bredden" söka sina släktingar allt längre bort mot horisonten. Där kan det finnas mängder av spännande livsöden att studera och bekanta sig med, som man annars aldrig skulle fått veta något om.

Släktforskningen har numera brett ut sig till alla folkgrupper. Ökad fritid och förbättrade möjligheter att kunna utforska sina rötter ser man också spåren av i Riksarkivet. Där är ca 2/3 av besökarna släktforskare.
Riksarkivet är en viktig plats för den som är intresserad av släktforskning. Där finns det mest centrala källmaterialet, allt från kyrkoarkiv till släktutredningar, som ingår i de privata arkiven.
Där finns också handledningar om hur materialet används och Riksarkivets personal hjälper nybörjare att komma i gång. Till Riksarkivet räknas naturligtvis också de regionala Landsarkiven.
Vid sidan av arkiven ger naturligtvis Internet ett ovärderligt verktyg både för att söka olika typer av fakta och för att kunna kommunicera med andra forskare.
Med nutidens varierande familjerelationer kommer sannolikt släktforskningen att bli allt mera betydelsefull i framtiden!

Låt dig inte luras!

Den tidiga vintern har givit tillfälle till ytterligare ett par omgångar snöröjning, men nu ser det ut att vara över för den här gången. I morgon förväntas det mesta töa bort igen. På eftermiddagen idag kom istället en fin vintersol och den passade vi på att utnyttja för en lång promenad längs Mälarstranden i de östra stadsdelarna. Vi har också arbetat igenom mera material av släktforskningen och nu är allt av det som hittills klarlagts av mitt anträd inlagt i My Heritage.

Idag kunde man läsa om en ny sorts risker att bli blåst på pengar.Det är internationella företag, av svartaste sort, som försöker få oss att placera våra besparingar i lockande projekt eller bolag med närmast astronomiska utvecklings- och vinstmöjligheter. Den svenska Finansinspektionen har nu en varningslista som omfattar inte mindre än 1 412 "bolag" av den här sorten. Grundtipset är att om man blir uppringd av en engelsktalande person som erbjuder dig att investera i en t ex en kanadensisk gruva tillhörande ett bolag noterat på Hongkong-börsen, så kan man nästan räkna med att de pengar man betalar in har man med stor sannolikhet sett för sista gången.

Det är inte utan att man imponeras av den undre världens synnerligen kreativa förmåga att föda sig utan att behöva anstränga sig med något hederligt arbete. Men precis som med alla erbjudande man numera får "på nätet" så gäller, att om det låter för bra för att vara sant, så är det inte heller sant. Misstänksamhet kommer allt mer fram som en nyttig och bra mänsklig egenskap - tyvärr får man dessvärre också leva med dess baksida i vardagen.

Medaljens baksida

Nu har vintern bitit sig fast för ett tag och igår var det säsongspremiär för snöröjning på gårdsplanen - inte så mycket, men i alla fall en första insats. Premiär har det också varit för världscupen i längdskidåkning (Dundret, Gällivare) och det har krävt några timmar framför TVn i helgen. Resultaten för Sverige var lysande - två segrar i individuella lopp och en andra och en tredje plats i stafetterna. Yeppii! Idag hann vi också med att ta oss till stan för ett besök på biblioteket så nu är det kulturella materialet åter förnyat för en tid.

När man ser på dessa framgångsrika idrottsmän och -kvinnor är bilden ljus och idrottens välgörande effekt på unga människor är otvivelaktig. Men som vanligt har medaljen en baksida. Idrottsskador uppstår på många olika sätt och inom ett brett spektrum. Någon officiell statistik finns inte (!) utan idrottsrörelsen hänvisar till försäkringsbolagen. Därmed har vi inte, i detta välorganiserade land, någon klar totalbild över samhällets kostnader för idrottens baksida.
Det är inte enbart ishockeyns välkända skaderegister som betyder något. Dödsfall har inträffat inom utövning av ett flertal olika idrotter och såväl skelettskador som muskelbesvär finns i de flesta idrotter. Ofta uppstår problemen genom felaktig utövning eller för stort risktagande.
En än mera graverande sida av idrotten är dopingens effekter på såväl individen som dennes omgivning. Detta har i realiteten vuxet till ett samhällsproblem.
Med detta vill jag inte säga att vi ska "lägga ner" idrotten. Däremot kan en diskussion möjligen leda till en översyn av idrottens (och sportutövningens) totala roll i samhället. Vilka krav ska ställas på idrottens ledare för att ge utövarna minsta risker? Vilken roll spelar idrottsskadorna i dagens vårdköer? Vilken effekt har elitidrottens miljonrullning på unga människors visioner?

Bara vanligt vatten

Ett par dagar på hemmaplan har gått i makligt vardagstempo. Ett par promenader i grannskapet i hyfsat vinterväder och lite mera insatser på registreringen av släktens anor. På marken är vattnet nu fruset i vår del av landet och jag tänker tillbaka på sommaren då vatten på marken inte syntes på flera veckor. Sverige är ändå lyckligt lottat vad gäller vatten, även om det ibland finns lite för mycket eller ibland lite för lite.

Torka och översvämningar finns i Europa under en pågående klimatförändring. Vi behöver alltså inte gå till Afrika eller Sydasien för att träffa på olägenheter med vattentillgången. Torrperioder har kostat Europa 100 miljarder euro de senaste åren. 40 miljoner européer saknar tillgång till rent dricksvatten, 85 miljoner saknar grundläggande sanitära anläggningar och före årets slut ska EU-kommissionen presentera en uppföljning av hur problemen med vattenbrist och torka ska tacklas. År 2015 ska EU ha en ekologiskt godtagbar standard på vattenförsörjningen, med ny teknik, sparande och opinionsbildning som verktyg. En extra belastning blir EUs energipolitik med ökad användning av biobränslen, som ställer nya krav på jordbrukets behov av bevattning.

Än så länge betraktas vatten som nationella resurser, men i en framtid kan användningen av vatten bli något som regleras på EU-nivå bland annat genom en prissättning (skatt?) där överskott från vattenrika länder kommer att användas för att hjälpa dem som drabbas hårdast av ett allt varmare klimat. Det verkar som om inte bara sötebrödsdagarna är slut utan att även sötvattnets tid håller på att ebba ut!

Behöver vi posten?

Igår var vädret dåligt igen och vi tog ett nytt tag med inläggning av vårt släktträd i My Heritage. På kvällen deltog jag som "kärnkraftsexpert" i ett möte med (fp)s lokala kommitté för energi- och miljöpolitik. Nu handlar det om positionering inför valet till EU-parlamentet nästa år. (fp) har ju med Jan Björklunds utspel seglat upp som Sveriges främsta kärnkraftförespråkare just nu.
Idag var vädret något bättre ett tag och vi tog en promenad på förmiddagen. Sedan var det dags för pensionärsslöjden och idag började jag, i brist på annat, att tillverka ännu en kåsa - det gäller bara att förfina designen så man kan uppleva någon utveckling. När det var dags att återvända hem hade det åter börjat snöa och nu verkar snön också ligga kvar ett tag.

Igår gjorde jag några iakttagelser som fick mig att fundera över dagens distribution av papper via våra postlådor. Varje morgon, måndag till lördag, kommer tidningsbudet med dagstidningen. På söndagen kommer ett annat bud med söndagstidning och ca 1 kg reklammaterial (som oftast går direkt till pappersåtervinningen). Sedan kommer postbudet, måndag till fredag, med mera reklam (till återvinningen), i genomsnitt två tidskrifter per vecka samt något enstaka brev per månad. Slutligen kommer CityMails bud, tisdag och torsdag, med mera reklam (till återvinningen) och en tidskrift per månad. Ibland kommer det också något udda bud med ytterligare reklam (till återvinningen). Vår privata korrespondens däremot, sköter vi via e-post och räkningar hanteras som e-faktura hos banken.
Då blir min fråga: Hur länge behöver vi Posten AB? Snart sysslar man huvudsakligen med reklamutdelning och reklamen flyttas allt mera till internet. Allt flera börjar också att läsa sin dagstidning via internet och banker och företag ser helst att transaktioner sköts via internet.
Frågan förstärks av att man idag (via internet) fick veta att Posten AB tillsatt en ny VD med årslön på 11 miljoner kronor!!!! Behöver vi posten överhuvud taget??

Släkten är inte värst

Efter lätt snöfall igår var det idag en vacker senhöstdag och vi tog oss ut en stund i solen för att bättra på förrådet av d-vitamin. Igår började vi ett nytt projekt med att lägga in hustruns omfattande släktforskning i det internetbaserade programmet My Heritage. Detta är helt fritt och användes av släktforskare över hela världen. Hittills har vi lagt in 99 personer av de över tusen namn som forskningen hittills identifierat. Det kommer med andra ord att ta en tid innan allt material är överfört.

Släktforskning är numera en utbredd verksamhet i många länder. Datorer och internet har ju ökat möjligheterna till det närmast oändliga. I det globala system som My Heritage nu utgör finns f n 26,5 miljoner släktforskare registrerade och i den gemensamma databasen finns över 275 miljoner människor identifierade. Detta säger en del om internets betydelse som verktyg i den här branschen.
Men släktforskning är mycket mer än så. Sveriges släktforskarförbund med sina 160 lokala föreningar sysselsätter tusentals personer, som på olika sätt bidrar med hjälp till människors kartläggning av sin släkt, och oftast på ideell och oavlönad bas. Det ges ut massor av tidningar och litteratur, med allt från publicerade släktträd till biografier och genealogisk facklitteratur.
Vad är det då som gör denna verksamhet så intressant? Säkert finns det många svar på den frågan. För en del handlar det mest om att försöka hitta borttappade släktingar och för en del blir det stommen i en omfattande kulturhistorisk analys och sedan finns hela spektrat däremellan. Ofta blir det så att varje funnet svar på någon fråga leder till nya frågor och den kedjan behöver aldrig ta slut. En person i min bekantskapskrets har över 30 000 namn i sin släktdatabas, så visst går det att fortsätta så länge som intresset och orken håller!

Motionera ute i naturen

Efter att ha avnjutit hustruns goda, hembakade pizza tillsammans med ett glas vin, ska jag nu försöka ge ett par dagars intryck av min omvärld. Igår var det fortfarande dåligt väder, men då gick tiden åt bl a till ett besök hos länets (m)-riksdagsman, där vi i vår lilla arbetsgrupp för nytt energipolitiskt program presenterade detta f v b till programgruppen på riksplanet. Vi hade en bra diskussion, där vi fick bekräftat att (m) egentligen vill utveckla svensk kärnkraft, men också ha en hållbar relation till (c) i regeringsalliansen. Det var intressant att få en "insiders" beskrivning av hur politik bedrivs på allra högsta nivån.
Idag fick vi dessbättre en dag med riktigt bra höstväder och tio plusgrader. Detta utnyttjade vi till en långpromenad på Björnö och fick bra med motion och frisk luft.

Det här med motion är faktiskt något att fundera över. Utan tvekan behöver allt flera och allt bredare svenskar verkligen satsa rejält på att bekämpa de ökande vällevnadsriskerna. Idag var det också gott om folk i motionsspåren och det är bra. Däremot kan man med förundran se hur massor av människor, för dyra pengar, håller till på diverse gym, arbetande i trampmaskiner, på löpband eller på spinningcyklar. Alternativet är ju ändå att, helt utan kostnad, göra en vandring i kuperad terräng eller ta ett par mils cykeltur på staden sju mil långa, förnämliga cykelvägnät. Dessutom verkar de flesta ta bilen till och från gymet.
Var och en får naturligtvis göra som den tycker är bäst, men man blir ändå inte fri från tanken att det kanske råder brist på tankar hos en del av oss. För det är väl inte så att även detta är "trendsättarnas" fel - i så fall får jag ytterligare ett argument för min tveksamma uppfattning om dessa!

Hotfullt

Idag var vädret ännu ett steg sämre och att vara utomhus var inte att tänka på. Efter mötet med den lokala ledningsgruppen för Aktiespararna igår kväll, fick jag därför istället ägna mig åt att skriva mötesprotokoll. Sedan tog jag ett par timmar till att jobba med gamla diabilder i Photoshop och därmed blev man inte sysslolös den här dagen heller.

För en stund sedan meddelade kvällspressen att tränaren för VIK Hockey, den gamle landslagsbacken Johan Thornberg, tvingas lämna sitt uppdrag på grund av anonyma personliga hot. Anledningen skulle vara att VIK Hockey inte lyckats hålla sig i toppen på tabellen och Johan upplever situationen så allvarlig att han inte ser någon möjlighet att stanna kvar som tränare.
Det är djupt tragiskt att ondskans makter nu slagit sina klor så djupt i samhället att hederligt arbetande människor inte längre kan få verka på ett säkert och tryggt sätt. Mycket av detta finns inom idrottsvärlden i olika former, men listan omfattar allt flera. Vi kan läsa om socialsekreterare, kassapersonal på varuhus, buss- eller taxichaufförer och parkeringsvakter - alla löper de ständigt en risk att drabbas av ociviliserade människors attacker. För en tid sedan kunde man t o m läsa om en läkare som utsatts för dödshot för att han vägrade skriva ut den medicin som patienten önskade.

Vare sig problemet beror på mental ohälsa, drogpåverkan eller ren huligani, är det inte tolerabelt i dagens samhälle. Vi måste kräva att alla de instanser i samhället som har att värna medborgarnas säkerhet och trygghet - politiker, polis, socialtjänst, psykvård etc - tillsammans ser till att de åtgärder som krävs för en rättning i leden verkligen kommer till stånd!! Alternativet blir annars anarki där allt flera tar lagen i egna händer och bildar medborgargarden i sin brist på förtroende för samhällets rättsvårdande funktioner.

Det knakar i fogarna

Det gråmulna höstvädret fortsätter och solglimtarna kan räknas på ena handens fingrar och inskränker sig till små glipor mellan molnen. Det är i alla fall milt väder så vi försöker att ta oss ut i frisk luft en gång om dagen för lite motion.
Idag var det dags för veckans pass med slöjden på servicehuset. Vi var bara en liten grupp idag, bl a beroende på att vår handledare åkt till Nya Zeeland och Australien på "semester" ( han fyller 70 nästa år). Mina projekt med brödkorg och ljusstake är nu klara så nya idéer måste fram till nästa gång.
Igår "scannade" jag ännu en låda med gamla diabilder (det går faktiskt ganska bra med digitalkameran om man bara är noggrann med skärpan) så nu har jag att göra en stund igen med Photoshop - "det digitala mörkrummet".

Resultaten i Sverige av finanskrisen och den hastiga konjunkturändringen slår nu igenom med full kraft. Varsel om uppsägning duggar allt tätare, förtagskonkurserna ökar och priserna på fastigheter och bostadsrätter sjunker allt snabbare. Det är i sig ingen överraskning eftersom varningstecknen har kommit allt tätare det senaste året. Detta till trots har politiker och massmedia försökt hålla uppe ett sken av att Sverige är "väl rustat" för att möta krisen. Jag tycker det låter lite likt Per-Albin Hansson, när han före andra världskriget sade "Sveriges beredskap är god" när flygvapnet bestod av ett 50-tal gamla flygplan som knappt någon tordes flyga med. Den gången hade vi tur och slapp bli angripna och vi får hoppas att turen står oss bi även denna gång.
Den riktiga stjärnsmällen kom igår då finansinspektionen drog in bankoktrojen för finansbanken Carnegie. Denna institution hade då hunnit få göra de mest remarkabla fadäser under hela året innan myndigheten vaknade. Nu har staten tagit över och Sverige har fått sitt eget Lehman-Brothers. Fortsättning följer och nu är det bäst "att hålla i hatten" för bilindustrin har fått rejäla problem och där talar vi om ett hundra gånger större problem om inte läget stabiliseras. I värsta fall kan Volvo Personvagnar och Saab Automobile nästa år ha ryssar eller kineser som ägare och det var väl inte vad vi hade tänkt oss!

Vi är far alla dagar!

Det tråkiga höstvädret fortsätter och gör det oaptitligt att ge sig ut i naturen. För egen del tycker jag att en hel innesittardag närmast känns som en förlorad dag. Igår tog vi oss ändå in till stan (med bil dessvärre) där vi gjorde ett besök på biblioteket och förnyade litteraturinnehavet. Vi hann med en kort promenad också för att påminna oss om hur stan ser ut numera. Det är så mycket byggnation så man känner knappt igen sig för alla förändringar.

Igår var det Fars dag och båda döttrarna hörde av sig med lyckönsnigar. Jag slapp också få någon av alla de "Farsdagspresenter" som så ivrigt bjudits ut i reklamen den senaste veckan. Istället handlade vi själv en present häromdagen i form av en ny pannkakslagg - passar mig eftersom jag ser pannkakor som en delikatess.
Fars dag ser jag emellertid mest som krämarnas julafton. Hur många slipsar har det sålts genom åren, som förstulet smusslats undan av den "tacksamme" fadern dagen efter. Och i år såg jag en annons som bjöd ut ett set köksknivar (extrapris 2 950 kr) som en lämplig present till pappa - pannkakslaggen låg tydligen rätt i tiden.
Från SCB fick vi veta att nästan 2,3 miljoner pappor kunde firas under söndagen. De är mellan 16 och 106 år gamla. Tillsammans utgör de lite mer än hälften av alla män över 20 år. Totalt har de 5,1 miljoner barn. Antar man att varje barn i genomsnitt inhandlar en liten modest present för 200 kr, så blir handelns omsättning en miljard kronor på Farsdagen. Det var således ingen dålig affärsidé initiativtagare var Mrs. John B. Dodd i Spokane, USA, fick år 1910.
Själv tror jag att många skulle tycka det vore trevligare att uppmärksamheten spreds ut en del över året och utan några presenter måste tas omhand, det skulle öka kontakterna mellan generationerna, som är så viktiga!

Sant eller falskt?

Ett dystert höstväder uppmuntrar inte till några utomhusaktiviteter. Vi tar våra promenader i närområdet och får lite motion och frisk luft. Det passade också bra att idag göra mitt storbak med veteskorpor, frallor och limpor. Det har blivit rutin numera och inträffar så där en 8 - 10 gånger per år.

Idag kunde vi läsa i bladet att Nordkorea förfalskat bilder på "den stora ledaren" Kim Jong-Ill, för att bevisa att han fortfarande lever och är frisk. Manipulationen av bilden var uruselt gjord och snarast förstärkes alla rykten om att han är svårt sjuk eller eventuellt redan död. Sådan politik gör ju faktiskt synen på Nordkorea, om möjligt, ännu dystrare.

Med modern, digital bildteknik till förfogande kan i princip allt bildmaterial lätt förvanskas på det sätt man vill. Frågan blir då vad man ska lita på av det som serveras från olika håll. Här är några exempel på hur det kan vara:

- När herrmagasinet Slitz förfalskade bilder förlorade Lars Gåre sitt jobb. Men nu är han tillbaka som bårbilschaufför. Det känns fruktansvärt bra, säger dokusåpadeltagaren.
- Minst en brittisk soldat har gripits misstänkt för att ha något att göra med de förfalskade bilder, som tidningen Daily Mirror tidigare publicerat på påstådda brittiska övergrepp på irakiska fångar. Daily Mirrors chefredaktör har fått sparken.
- Arrangerade och förfalskade bilder förekommer inte sällan i nyheterna men omfattningen av dessa bilder är oklar. Dessutom kan bilder förändras eller manipuleras med datorns hjälp. De enklaste teknikerna är retuscheringar och beskärningar men tekniken för bildredigering ger möjligheter att helt förändra en bild utan att det går att upptäcka. (Enl Krisberedskapsmyndigheten)

Förr i tiden sade man alltid att "kameran ljuger inte" - nu verkar det snarast vara tvärtom. Min slutsats är att man i fortsättningen helst ska ha åtminstone två oberoende källor till information för att tordas tro på den. Det är inte bara vädret som är dystert!

Spara och Slösa

Under gårdagen höll vi oss till de vardagliga sysslorna och var bara ut på en kortare promenad i grannskapet. Idag tog vi bilen på en tur till grannstäderna. Först åkte vi norrut och premiäråkte den nyligen öppnade nya vägen förbi Sala från Broddbo. Sedan åkte vi till Enköping där vi åt lunch och efter det till Kärrbo. Där gick vi en promenad i fint höstväder ut till Frösåkers golfbana och åter, för att sedan återvända hem till Västerås.

Dagens tidning bjöd på en heminredningsbilaga. Heminredning hör inte till mina största begåvningar, men det slog mig hur dessa gurus på heminredning totalt har missat all diskussion om hur viktigt det är att spara på el och annan energi. Enligt bilagans artiklar ska man ha "många lampor" i varje rum och det ska vara "rätt ljustemperatur". Lågenergilampor ger fel sorts ljus och bör endast användas utomhus eller i utrymmen där man inte vistas längre tid. Sic!
En snabb kalkyl av artiklarnas råd och tips visar en elförbrukning 10 - 12 gånger större än nödvändigt för belysningen.
På annan plats kunde man läsa om en bilmässa med årets "brutalaste" sportmodeller, med bränsleförbrukning uppåt 1,5 liter per mil. Här fanns minsann inga "miljöbilar".

Min undran är nu hur människor uppfattar dessa dubbla budskap. Är energisparande viktigt för miljö och klimat? Eller är det bara att blåsa på och strunta i alla gnällspikar som vill göra vårt samhälle mörkt och kallt? Det blir särskilt frustrerande för dem som accepterat nyttan av en restriktiv energianvändning, men som samtidigt är angelägna om att följa alla de trender som oupphörligt presenteras. Alla som lever på att trender ska skapa nya behov av mer eller mindre onödiga prylar eller tjänster kan ju inte ge upp sitt levebröd bara för att några tror det snart kan gå åt pipan med vårt klot. Det är synd om människorna, sa Strindberg!

Tronskifte på gång

Här hemma har det gått ett par dagar med de vanliga vardagssysslorna. Ett par promenader i närområdet har vi gjort, annars har jag mest suttit framför datorn med föreningsaktiviteter och brevskrivning. Det senare är fascinerande med tanke på e-postens fördelar. På två dagar har jag adresserat ett 20-tal mottagare, som fått sina meddelande i samma ögonblick jag sänt dem och utan någon särskild kostnad för mig. Med den gamla modellen med pappersbrev skulle de fått mitt meddelande om en till två dagar och jag skulle ha satsat kuvert och frimärken för en dryg hundralapp. Kom inte sedan och säg att det var bättre förr!

Idag har äntligen presidentvalet i USA klarats av. Svenska massmedier har nu i flera veckors tid bevakat och refererat detta som om det var ett svenskt riksdagsval det gällde. Allt tyder på att det amerikanska tronskiftet ger presidentämbetet tillbaka till demokraterna och att landet får sin första svarta president i Barack Obama - imorgon får vi veta slutgiltigt.
Tronskiftet leder också till att USA blir av med sin, troligen, sämsta president genom tiderna. USAs ekonomi är körd i botten och har orsakat en global finanskris och landets ekonomiska tillväxt har varit så svag att i modern tid är det endast fadern, Georg Bush d ä, som lyckats lika dåligt under sin ämbetsperiod. Det kommer säkert att ta en del tid, men USAs kommande ledning har alla möjligheter att göra stora förbättringar för landet och världen.
I vilket fall som helst kommer USA fortfarande under en tid att vara den världsledande ekonomin och den nya regimen har påverkan långt,långt utanför landets gränser. Däri ligger väl också förklaringen till de svenska mediernas stora intresse för utgången.

Helgon eller spöken?

Allhelgonahelgen har passerat utan att vi behövt utstå några allvarligare angrepp från de halloween-monster som våra kära barn numera förvandlas till under ett par dagar varje höst. Affärsidén "bus eller godis" verkar ju ha lyckats skrämma tillräckligt många människor för att den ska anses vara värd en långsiktig satsning hos de unga.
På lördagen tog jag istället itu med att byta till vinterhjul på bilen. Från 1 november är ju sommardäck ej tillåtna i vinterväglag och förra veckans snöfall tvingade fram bytet, som jag egentligen hade hoppats kunna vänta med några veckor till.
Igår åkte vi till östra köpcentret för lite proviantering och efter lunch tog vi en biltur till Surahammar. På Stenhuset hade en av medlemmarna i hustrun konstförening, och som också är verksam konstnär, utställning och den innehöll faktiskt ett 50-tal riktigt bra målningar. Av alla röda pluppar vid tavlorna tyder det på en bra framgång med försäljningen också.
Framåt kvällen var vi sedan över till yngsta dottern och firade hennes och hennes makes födelsedagar i en liten sammankomst "inom familjen".

De senaste dagarna har kungahuset på nytt hamnat i medias "blåsväder". Efter kungens uttalande om vargjakt för en tid sedan är det nu drottningens tur. Drottning Silvia vill att det ska bli förbjudet att se på barnporr. I dag är det kriminellt att inneha barnpornografi, men inte att titta på det på Internet. En så kallad tittförbudslag finns redan i Norge och Danmark.
Det vore utmärkt om vi kunde få det i Sverige också, tycker drottningen. Genast översvämmas debatten av ett antal mer eller mindre vänstervridna "demokratiivrare" som hävdar att drottningen överträtt sina befogenheter och uttalat sig i en politisk fråga.
Låt mig då genast göra klart att jag står helt på drottningens sida. Barnpornografi är en vidrig sysselsättning som oavsett skälet till den, måste bekämpas på alla sätt. Att som kritikerna hävdar, att någon skulle kunna bli dömd för att oavsiktligt ha kommit in på en barnporrsida på Internet håller inte. Därför anser jag att vi med all kraft ska sluta upp kring vår drottning och försöka få bukt med denna sjukdom i samhället!

Frågetecken i cyberrymden

Igår lade jag sista handen vid höstskötseln av trädgården. Då fick gräsmatta och rabatter sin årliga dos av trädgårdskalk. Detta är ett måste för att man ska ha någon chans i kampen mot mossan. Påpassligt nog kom sedan höstens första snöfall och idag var så gott som all kalk nerflyttad i marken av blötsnön.
Tyvärr, får man väl säga, så har snöfallet fortsatt från och till även idag. Utomhusaktiviteterna fick därför inskränkas till en kort promenad i närområdet. Istället har jag fortsatt arbetet med digitalisering av gamla diabilder och jag har väl lyckats att förbättra kvaliteten en aning. Det är många minnen som väcks när man sysslar med bildmaterial från 1960 - 70-talen.

Detta visar också på hur viktigt det är att arkivmaterial kan bevaras på ett hållbart sätt. I detta avseende finns det mycket att fundera över vad gäller digitala lagringsmedia. De diabilder jag nu arbetat med är "i skick som nya" trots en ålder på över 40 år. Frågan är hur hårddiskar, cd-skivor eller USB-minnen ser ut om fyrtio år? Och vem ser till att det finns användbar utrustning för kunna tolka och tillgodogöra sig informationen? Vi talar dessutom då endast om några årtionden, som är en svindlande lång tid i den digitala världen. Hur ser det ut om vi istället jämför med de hållbara arkiv som nordiska runstenar eller sumerisk kilskrift utgör? Svaren på dessa frågor är av yttersta vikt för det kulturarv som kommande generationer rimligen har rätt till! Vem har och vem tar detta ansvar?

Kyrkan i kapitalisternas klor

Igår började jag ett nytt projekt med att hitta ett bra sätt att överföra gamla diabilder till digitala filer. I avsaknad av diascanner ska jag experimentera med att istället använda en digitalkamera. De första försöken blev användbara, men långt ifrån högsta kvalitet, så det finns plats för mera utvecklingsarbete.
Igår kväll hade VfK möte med lokala (Fp) för diskussion om nya program för energipolitiken. Diskussionen var bra och ganska stor samstämmighet finns om vikten av en god elförsörjning och fortsatt användning av kärnkraft. Fortsatt kontakt kommer att hållas för ömsesidig finslipning av de politiska verktygen inför valet 2010.
Idag var det dags för ett nytt pass i pensionärsslöjden där arbetet fortsätter med de projekt som jag påbörjat tidigare.
Båda dagarna har höstvädret varit halvbra och senaste natten var det dags med första nattfrosten. Vädret har ändå tillåtit oss att ta våra dagliga promenader i närområdet.

Idag hade jag tänkt att skriva om något ljust och positivt som motvikt till mörkret utanför fönstren, men ambitionen grusade när jag läste om följande på Aftonbladets hemsida:
I finanskrisens spår följer även Svenska kyrkans ekonomi med nedåt. Svenska kyrkan centralt har sett portföljen minska med 700 miljoner kronor sen årsskiftet. Dessutom går vissa församlingar på knäna. Stockholms domkyrkoförsamling har till exempel i sin budget för 2009 ett minus 2,6 på miljoner kronor. Det tillskott från aktieaffärer som man tidigare år levt på ser ut att försvinna i börsraset.
Domprosten säger att det har hjälpt med aktieaffärer att balansera budgeten men det kan inte fortsätta så här. Situationen är rätt så bedrövlig. Det kan bli så att man måste stänga en av kyrkorna.

Härmed inställer sig frågan: hur vi nu ska se på "månglarna i templet". Nog har det väl gått för långt "Herrens tjänare" måste försumma sin hjord för att istället sitta med näsan i börsskärmen för att kolla om han kan hålla öppet även nästa vecka. Kanske är det dags att ta en titt på produktiviteten även i den här branschen!

Är ungdomen sig lik?

Höstvädret hade ljusnat en aning idag med sol och temperatur på nästan tio grader. Detta tog vi vara på för en promenad i närområdet under förmiddagen.
På eftermiddagen tog jag en cykeltur till stan för efterbehandling av min tandoperation förra veckan och med detta var allt OK.
Mina intryck under cykelturen av ungdomars trafikvett är emellertid inte OK. En del ser inga problem med att gå tre i bredd på cykelbanan utan något intresse av att vika undan för en stackars mötande cyklist. Andra rör sig som zoombies utan att se vare sig till höger eller vänster när de ger sig ut på cykel- eller körbanor. Förutom att de riskerar sitt liv eller sin hälsa, visar de med detta ett ytterligare tecken på den nonchalanta och arroganta attityd som allt flera ungdomar lägger sig till med. Är det månne ett resultat av nuvarande föräldragenerations flummiga barnuppfostran? I sådant fall finns all anledning till en grundlig omprövning!

Ett annat tecken i tiden här i Västerås blev riksnyhet igår. En 16-åring körde i hög fart med en stulen bil och rammade en busskur med ett 15-tal ungdomar på väg mellan två fester under lördagsnatten. Av ren tur blev ingen dödligt skadad, men tolv ungdomar fick fraktas till sjukhus med varierande grad av skador. Ungdomligt lättsinne och dumhet har alltid funnits, men i dagens tekniskt avancerade samhälle blir riskerna för ödesdigra effekter allt större. Helgens bilkrasch kunde lika gärna ha skördat ett halvdussin dödsoffer. Med detta vill jag ha sagt att både föräldrar och skola måste ägna mera tid och kraft åt att lära ut grundläggande regler för hur man ska umgås i ett samhälle. När det sitter ordentligt fast kan man syssla med "kritiskt tänkande", "demokratiska rättigheter" och annat långsiktigt tankegods.
Att känna till och kunna leva efter gällande lagar och veta vad som är ett vettigt beteende är nämligen en nödvändig förutsättning för att få erkännande som en fullvärdig medborgare i vårt samhälle!

Fortfarande inget ljus i tunneln

Idag har almanackan tagit sommartiden ifrån oss och mörkret behärskar en allt större del av dagen. Det börja att svartna utanför fönstren redan mitt på eftermiddagen. Trots detta tog vi oss ändå till stan idag för ett besök på biblioteket och förnyelse av den kulturella födan.

För en tid sedan skrev jag om hur olika saker presenteras i pressen som "skandaler". Alldeles nyss fick jag mig till livs en artikel om det som kan betecknas som Sveriges nationalskandal i modern tid, nämligen den drygt åtta kilometer långa järnvägstunneln genom Hallandsåsen. Nu är uppskattad byggtid 23 år och kostnad 10,5 miljarder kronor. Men vi har ännu inte "sett något ljus i tunneln" - det verkar snarare lika mörkt som här utanför fönstret.
Det ligger nära till hands att jämföra med Öresundsförbindelsen, som tog sex år att bygga, är 16 km lång och kostade ungefär lika många miljarder kronor. Nog kommer tunnelskandalen att gå till historien.

En annan och något mera kul skandal dök upp häromdagen. Det var när Assa fick se en film på Youtube om hur deras nya fina lås lätt kan forceras. Låstillverkaren har nu stoppat försäljningen av sitt senaste ytterdörrlås. Med ett bladmått för under 20 kronor och en vanlig tång tog det inte många sekunder att bryta upp en dörr med ett av Assas nya lås. Skandal?!

Men det är inte nog med det. Det har framkommit att allt fler däckas i matförgiftning efter att ha ätit importerad frukt och grönsaker, enligt Sydsvenskan igår. Det är bevattning med avloppsvatten som ligger bakom det här, enligt Livsmedelsverket. Frysta hallon orsakar de flesta sjukdomsfallen, följt av groddar och bladgrönsaker. Skandal?!

Frågan är som vanligt: Vem i hela världen kan man lita på?

Politiskt trummelduns

Igår hade vi möte med lilla aktieanalysgruppen här hos oss. Det var ett träffande val av dag då den svenska börsen ett tag hade fallit nästan tio procent och dessutom på 79-årsdagen av den stora börskraschen i New York 1929. Dagens fall var också en av de största börsnedgångarna på en enskild dag i modern tid. Var ska det sluta??
Idag var vi först iväg för proviantering till köpcentrat på Hälla och sedan tog jag itu med mera höststädning på tomten. Bland annat stod rensning av takrännorna på programmet, men också en del återstående lövkrattning.

I veckan har i tidningen Affärsvärlden publicerats en ingåenda analys av (s)-partiets intrikata spel kring tillskapandet av ett regeringsalternativ inför riksdagsvalet 2010. Alldeles uppenbart är att LO-folket (Vanja Lundby-Vedin undantagen) inte på något vis kan tänka sig en regering med inslag av miljöpartister. Det är väl heller inte så svårt att förstå. (Mp)s flumpolitik skulle lägga en död hand över mycket av svensk basindustri. Det går inte att leda ett industriland i stenhård internationell konkurrens med ideologisk plakatpolitik. Alla de blåögda önskedrömmarna kommer att falla platt till marken när de ska lanseras i politisk ansvarsposition.
Enligt AV är dock fru Sahlin inte intresserad av att söka samarbete med vänstern och det är inte heller svårt att förstå. Där tycks man vara helt inställd på att avveckla politiken baserad på "arbetslinjen" och istället sprätta iväg skattebetalarnas pengar på ett fortsatt bidragssamhälle. Detta gör att Sahlin inte har något lätt uppdrag med att skapa ett politiskt alternativ för Sverige allra helst som att det även inom (s)-partiet finns högst olika uppfattningar om vad som är bäst. För egen del tror jag att Alliansen behöver ytterligare en mandatperiod på sig för att slutgiltigt kunna återföra Sverige till ett riktigt framgångsrikt industriland med stark ekonomi och engagerade människor!

Mörkret sänker sig över ekonomin

Igår hade jag ett nytt pass med pensionärsslöjd. Nu har jag kommit igång med både en svepkorg och en ställbar ljusstake, så nu räcker sysselsättningen ett par gånger framåt.
Idag var det dags för andra mötet med (m)-partiets energiprogramgrupp. Vi hade en intressant diskussion med resultat att vi enats om klimatpolitiken som viktigaste grund för energipolitiken. Detta var inte så svårt - betydligt svårare är att kunna föreslå sätt att ersätta de fossila bränslena så snabbt som vi tror att det behövs.
Idag passade också både hustrun och jag på att utnyttja vårdcentralens erbjudande om fri influensavaccinering. Det kan ju aldrig skada med lite extra säkerhet, nu när man dessutom hotar med att årets variant ska bli extra aggresiv.

Aggresiv är också Riksbankens räntepolitik - idag sänktes reporäntan med 50 punkter. Börsen ryckte på axlarna och fortsatte att sjunka. Det gjorde även kronkursen och nu kostar en euro över tio kronor. Mycket av den internationella diskussionen andas förvirring kring den pågående finanskrisen och det värsta är att snart börjar även den reala ekonomin att påverkas negativt. Varslen från svenska företag duggar allt tätare och detta torde väl vara skälet till att Riksbanken sänkt räntan med en hel procent på mindre än en månad.
Min uppfattning är att nu har vi att se fram emot ett rejält stålbad det närmaste året och sedan bara hoppas att de stödåtgärder som nu sätts in kan vända skutan på rätt köl igen.

Skandalöst

Ytterligare ett par dagar har gått med lite trist, småregnigt och småblåsigt, höstväder har gått. Det har passat bra att fortsätta med mina digitalbilder och nu har jag faktiskt kommit ikapp med "mörkrumsarbetet" i datorn. Dock återstår en hel del jobb med att placera in ca 200 bilder i sina rätta fack i det digitala arkivet.

Vid några tillfällen har jag haft anledning att fundera över hur nutidens tidningsskribenter hanterar det svenska språket. Jag tycker mig se en tendens till allt mera godtycklig användning av ord med känslomässig laddning, såväl positiv som negativ. Jag bestämde mig därför att se hur ordet 'skandal' kan komma till användning i nyhetsmedia.
Om ordet kan man läsa att " 'skandal' kommer av [grekiska] 'ska'ndalon', eg. "gillersticka, ... anklagelser om moralisk förflackning, korruption etc. En skandal behöver inte nödvändigtvis vila på sanningen."
I ljuset av detta har jag samlat några citat som exempel på ordets fria användning:
”Skandal om våldsmannen slipper straff. Offret rasar mot att läkaren vill släppa rånaren efter sex dagar."
"Skandal i test - stadsjeepen välte."
"Lämnar stortinget efter skandal. En känd norsk politiker, Saera Khan, har ringt 793 gånger från sin telefon på Stortinget till spågummor."
"Åklagaren var inne i ett mycket känsligt skede. Då ringde en mobil - och störde förhöret med tyskan. - En skandal, sade rättens ordförande."
"Margots kollega i naken-skandal - Günther Verheugen har ertappats på en nudiststrand med sin kvinnliga stabschef. Frun syntes inte till."
"SVT sände handbollsrepris medan Sverige hoppade för OS-medalj - Skandal är ordet!"
"Ny skandal på Kolmårdsanstalten. En anställd har blivit anmäld för att ha sålt en spis svart till en intern."
"Kunglig skandal! Nilsson duade kungen i Tokyo!"
"Skandal på Kalmarhem - 35 miljoner kronor har försvunnit från det kommunala bostadsbolaget."
"Bilden på flamset mellan en reporter på TV4 och statsministerns närmaste medarbetare Ulrika Schenström, är på väg att bli en besvärande skandal för statsministern."
Exemplen visar att det är ganska stor bredd på pressens syn på det "moraliska förfallet", men visst är ordet användbart och väcker alltid den nyfikna läsarens/lyssnarens intresse!

Problem på högsta nivå

Under veckohelgen har jag ägnat en hel del tid åt att bearbeta digitalbilder som lagrats upp under sommarens resor. Det blir ju en del att pyssla med om man samlar på sig för mycket. Idag tog vi en tur med bilen och var först på Stenhuset i Surahammar och besökte en trevlig utställning av naivistkonstnären Bengt Pettersson. Det var en riktigt trevlig exposé över 1930-talets samhällsliv i hans målningar. Sedan fortsatte vi till Hallstahammar och gick en skön höstpromenad kring Skanzsjön i våra forna hemtrakter.

Under veckan har det svenska kungahuset varit riktigt i ropet. Först tog vår konung bladet från munnen när han var på älgjakt i Skinnskatteberg och sade att det nog var dags att börja skjuta av en del vargar innan de blev för många och åt upp för många älgar. Av detta blev det naturligtvis ett himla liv i ungefär halva Sverige, medan resten tyckte att vi nu äntligen fått ett förnuftigt uttalande från en person i landets högsta ledning. Denna tudelning av svenska folket borde väl vara skäl nog att göra en ordentlig konsekvensanalys av det pågående vargprojektet.
Idag kom sedan nästa sensation. Från "vanligtvis välunderrättat" håll (kvällspressen) får vi veta att prinsessorna Victoria och Madelaine har råkat i luven på varandra beträffande sina giftermål. "Madde" vill gifta sig och få barn, medan "Vickan" inte får gifta sig för kungen (friaren är inte kvalificerad). Någon tror att kronprinsessan måste gifta sig först, men det står inte skrivet någonstans. Lillflickan anser dock att storasyster ska sätta fart, men ett annat problem är att hennes tilltänkte inte är särskilt intresserad av offentlighetens ljus. Allt enligt kvällspressen.
Vad ska man då tro om detta spektakel? Först och främst tycker jag synd om damerna som inte själv får bestämma hur de ska ha det. Sedan kan man ju börja fundera på hur dessa turer påverkar Sveriges anseende i omvärlden. Kungahuset har ju under de senaste 50 åren haft ett mycket gott anseende. Det skulle vara väldigt tråkigt om detta skulle sabbas när en kvinna efter 350 år har chansen att ta sig upp på högsta stegpinnen. Tyvärr ser det ut som att skvallerpressen nog kan se fram emot mera näring i denna godisröra och det är ju bara att beklaga!

Polis, polis...

Ett par dagar med vardagliga aktiviteter här hemmavid. Igår var det lite sämre höstväder, men vid unnade oss ändå en promenad i närområdet. Idag hade det blivit soligt, med hög luft så därför åkte vi ut till Björnö och vandrade i det vackra Mälarlandskapet.

I veckan fick vi höra om en lite pinsam historia från polisens arbete. I Sala hade bilister som redan nu monterat sina dubbade vinterhjul blivit bötfällda för olagliga däck. Dagen efter visade sig en generad kommisarie i TV-nyheterna och talade om att böterna skulle mackuleras och att samtliga berörda polismän fått e-post med information om lagen om dubbdäcks användande!
Några dagar tidigare berättade en bekant att hans moped blivit stulen med ögonvittnen som åskådare, bara 300 meter från polishuset. Vid hans snabba polisanmälan fick han dock besked om att ingen just då fanns att skicka ut på en så "lågprioriterad" förseelse!!
I regeringens skrivningar om brottsbekämpning står det:
"Sverige ska vara ett tryggt land att leva i för alla, oavsett vem man är eller var man bor. Brottsbekämpningen ska ske ur ett brett och nära medborgarperspektiv. Civilrätten ska vara enkel, tydlig och förutsebar. Människor ska känna att rättsväsendet finns nära dem och finns till för dem, att lagar och regler är rimliga och relevanta och att rättsväsendet fungerar effektivt och rättssäkert."
De ovanstående exemplen är bara två i en lång rad med tecken på en bräcklig polisiär yrkesutövning i vårt land. De flesta, som rån, våldtäckt, misshandel och stölder är betydligt allvarligare och graden av uppklarande är mindre än hälften. Vad ska vi enkla medborgare tänka om regeringens stolta deklaration med tanke på hur det ser ut i verkligheten? Det behövs nog en betydligt högre växel i takten på det svenska rättsväsendet upprustning!

Vem tänder stjärnorna...

Gårdagen gick i sin helhet åt till ett besök i Bälinga norr om Uppsala, dit fyra av VARFs medlemmar åkte för att jobba med nedmontering av det teleskop som föreningen köpt. Det handlar om ett precisionsinstrument i den tyngre klassen. Med oss hem till Västerås hade vi ca 150 kg delar varav enbart teleskopspegeln (61 cm diameter) väger ca 70 kg. Kvar finns för senare lastbilstransport teleskoptuben (ca 200 kg), fundamentet (ca 1 400 kg) samt observatoriekupolen (ca 5,5 m i diameter). När vi om ett år förhoppningsvis har gjort färdigt projektet kommer VARF att ha Sveriges mest kvalificerade observatorium utanför universitetsvärlden.
Dagens huvudhändelse blev något mindre trevlig. Ett tandläkarbesök för reperation av en murken kindtand resulterade i beskedet att "loppet var kört", den gick inte att rädda. Det slutade med att jag åkte hem en tand fattigare och nu ser jag fram emot de efterdyningar som en sådan operation vanligen medför. Samtidigt är jag lite sur över att det aldrig ska gå att få någon ordning på dessa tänder, men det är väl bara att bita i det sura äpplet - förlåt vitsen.

Det är också naturligt att i det här sammanhanget något reflektera över tandhälsans utveckling i Sverige. När mina föräldrar var i min ålder hade de inga originaltänder kvar överhuvud taget. Idag finns istället tekniska möjligheter att klara praktiskt taget vad som helst. Blir man av med tänder går det alltid att skruva i titanskruvar i käkbenet och planetera in nya "gaddar". Men smakar det så kostar det!
Några exempel på behandlingskostnad:
Bro för att ersätta en saknad tand: c:a 13.000:-
Bro för att ersätta två saknade tänder: c:a 16.000:- efter ersättning från Försäkringskassan.
Implantatbro i hel käke 50.000 - 60.000:-. Patienter födda 1939 eller tidigare 20.000 - 25.000:-.
Det är lätt att hålla sig för skratt, men det lär vara ännu lättare med en tandlös mun. Hur man än vänder sig så har man ändan bak och livet är nog roligast med tänder, även om de kostar skjortan!

Fortfarande oroligt i världen

Hösten går vidare och igår tog vi tillfället att, i lite kyligt höstväder, åka iväg till Avesta för att göra höstpyntning av svärföräldrarnas grav i Grytnäs. Vi gick också en kort promenad i staden, som var så gott som helt folktom på söndagseftermiddagen. Där var det inte något högt tempo i shopingen minsann, men så var ju också de flesta butikerna stängda.
Idag har jag fått undan ännu ett tungt höstjobb, nämligen grävningen av trädgårdslandet. Sedan har jag använt en del av dagen till att ta fram referensmaterial om energiforskning till (m)-partiets energiprogramgrupp.

Igår hade partiledarna en drabbning med debatt i SVTs program Agenda - ett slags halvtidsavstämning kan man ju säga. Enligt mediernas kommentatorer vann den borgerliga Alliansen på poäng. Det var kanske inte så svårt med tanke på den röd-gröna röra som finns i andra ringhörnan. Frågan är tills vidare om vänstern ska få vara med eller inte och som jag skrev för några dagar sedan så kommer det säkert att bli en hel del oväsen i socialistleden framöver. Fru Sahlin har ju inte precis gjort någon succé som partiledare än så länge och de senaste dagarnas piruetter kommer inte att göra det enklare för henne.
Den formidabla barlasten i form av en global finanskris gör ju inte heller livet lättare för politikerna. Efter att botten totalt gick ur världens börser under förra veckan har mängder av krismöten världen runt under veckohelgen gjort att idag fick vi se rejäla uppgångar på de flesta håll. Det är dock nog fortfarande för tidigt att andas ut än så länge - det brukar alltid komma några efterslängar i sådana här besvärliga lägen. Vi sitter alltså still i båten ett tag till med våra pengar - eller hur?

Djuren och/eller vi

Igår tog vi en biltur i stadens omgivningar för att ta en promenad någonstans, men det lite dåliga vädret gjorde att den blev mycket kort. Idag på förmiddagen åkte jag till köpcentret för proviantering och på hemvägen besökte jag yngsta dottern och lämnade ännu en påse med päron för att få hjälp med konsumtion av vår överflödande skörd. På eftermiddagen gjorde jag en del småsysslor i trädgården och bl a lagade en del skavanker på kompostlådan. Nu har hösten bitit sig fast ordentligt med gulnande björkar och vi väntar bara på den första frostnatten, som väntat ovanligt länge i år. Är det månne klimatförändringen som går vidare?

Den senaste tiden har i flera sammanhang tagits upp problemen med vår relation till de vilda djuren. Mildare klimat hjälper djurstammarna att växa och detta ger problem på olika sätt.
Björnarna blir allt mera närgångna i bebodda trakter - idag finns det ca 2 900 st i Sverige mot beslutat miniantal på 1 000 st. Antalet björnattacker på människor har ökat och i två fall har på senare tid människor dödats, vilket inte tidigare inträffat i modern tid.
Ett ökande och kanske ännu besvärligare problem är vildsvinen. Allt oftare hörs klagomålen på att jordbruket och andra markanläggningar fått ovälkommen påhälsning av dessa. De är också den mest ökande trafikfaran. Vildsvinskollisionerna beräknas i år öka med 77 procent till närmare 2.800. Hjortolyckorna beräknas öka med 63 procent till närmare 1.100. En förklaring till detta är att dessa stammar ökar kraftigt.
Antalet kollisioner med älgar väntas öka med sex procent till drygt 4.900 olyckor. Den vanligaste viltolyckan är dock påkörning av rådjur, som väntas öka med elva procent till drygt 31.200 kollisioner.

Dessa olika saker är exempel på konflikter mellan djur och människor som vi måste på något sätt förhålla oss till. Naturligtvis har både djur och människor rätt till sina respektive miljöer att leva i, men var går gränsen för vad vi människor ska acceptera? Måste vi vara oroliga för att vistas i skog och mark p g a björnar? Måste vi räkna med att den ömt vårdade gräsmattan en dag är upplöjd? Hur stor olycksrisk ska vi räkna med när vi sitter i bilen ute på landsvägen?
Djuren har sin rätt, men den kan inte vara ovillkorlig. Människan måste ha rätt att försvara liv, hälsa och egendom även mot djuren. Ett led i detta kan vara att begränsa djurstammarna så att det blir plats åt alla. En sammanhållen politik för detta efterlyses!

Arbete för framtiden

Ett par dagar med en massa aktiviteter har passerat. I onsdags gjorde vi ännu en del av höstskörden och tog hand om grönkålen. Sedan var det ett pass med pensionärernas slöjdgrupp och på kvällen möte med Aktiespararnas lokala ledningsgrupp. Igår deltog jag i ett möte med en nybildad arbetsgrupp inom (m)-partiet som tagit på sig uppgiften att föreslå ett energipolitiskt handlingsprogram inför valet 2010. Det är en grannlaga uppgift att försöka få till något som kan klara sig även gentemot Alliansens andra partier.

Med sikte på valet 2010 har under tiden oppositionen presenterat en överenskommelse om politiskt samarbete fram till år 2020. Med i projektet är sossarna och miljöpartisterna men inte Lars Ohlys vänsterfolk. Hans reaktion lät heller inte vänta på sig och nu kan vi kanske se fram emot rejäla kubbningar på vänsterflanken. LO-facken gillar inte heller att Mona Sahlin skippat vänstern i samarbetet och fortsättningen kan bli ett riktigt intressant skådespel att se, så här lite grand från sidan.
Den valplattform som (s) och (mp) presenterar är däremot inte rolig. Det är i stort sett samma gamla politik som de förlorade valet på för två år sedan. Därför kan det bli ganska dystert om de skulle råka vinna valet. Nu gäller det att göra klart för väljarna att det gamla skatte- och bidragstänkandet inte har någon framtid och kan vara till skada för landet. Den arbetslinje som den nuvarande regeringen driver är nödvändig för att Sverige ska kunna hävda sig i en allt tuffare internationell konkurrens i framtiden!

Global finanskris

Nu har det gått ett par dagar på hemmaplan med hyfsat bra höstväder. Igår hann vi med en cykeltur till stan för biblioteksbesök och andra ärenden. Idag har jag ägnat en del tid åt höstarbetet i trädgården. Mest glad är jag över att det tunga jobbet med att gräva om komposten för att ge plats åt en ny omgång nu är avklarat. Avklarad är också årets fruktskörd sedan en grannfru tagit hand om de sista äpplena från ett träd som gett över 50 kg äpplen i år.

Utan att vilja vara tjatig, kan jag inte låta bli att kommentera den globala bank- och finanskris som nu slagit ut i full blom. Många människor kommer att få en besvärlig tid framöver, men samtidigt får man inte glömma bort att en ekonomisk nedgång alltid följs av en uppgång. Därför är det viktigt att, i ett läge som nu är, inte drabbas av panik och göra oövertänkta saker med sina pengar, som man inte alls skulle gjort i ett mera normalt läge.
Det tråkiga i sammanhanget är, att journalister och kommentatorer med sina braskande rubriker och ödesmättade referat gör allt för att hetsa upp en uppskrämd stämning hos allmänheten, som lätt leder till dessa olämpliga åtgärder. Denna skrämseljournalistik skulle vi må bäst av att slippa höra eller se!
Ännu tråkigare är att de chefer inom bank- och finansvärlden som, genom uselt arbete och egen girighet, är huvudansvariga för den uppkomna krisen, ändå kan kamma hem skyhöga löner och bonusersättningar. Detta måste det nu en gång för alla sättas stopp för. De ersättningsformer som nu funnits har uppmuntrat till kortsiktigt risktagande utan krav på analys av långsiktiga konsekvenser. Här måste införas möjlighet till återkrav av dessa ersättningar om de visar sig att man byggt luftslott grundade på osunda affärer!

Första höststormen

Dagen fick idag börja inomhus p g a regn och kraftig blåst, ja på en del håll faktiskt storm. Vikinglines färja från Åland, Rosella, blev fast utanför Kapellskär i över fyra timmar för att undvika att riskera kollidera med bryggorna i hamn.
På eftermiddagen tog vi oss dock ut och gick på årets Stenmässa med två av barnbarnen - det har blivit lite av en tradition. Det blev några mindre inköp och en hel del intressanta iakttagelser av vad man kan göra av riktigt hårda material.

Eftersom ovädret tycks ha drabbat stora delar av Europa, så hade ju vi tur som hann hem från vår Tysklandsresa. Fyra svenskar räddades t ex igår undan snömassorna i de österrikiska alperna. Svenskarna fastnade i en storm utan tillräckliga kläder och utrustning. Enligt rapporter fick 14 man från Österrikes bergsräddningstjänst rycka ut för att rädda svenskarna. Blåsten och snön gjorde det omöjligt att söka med helikopter, och sökandet fick därför utföras till fots.
Säkert kan man ha otur och överraskas av oväder, men när man hör hur vissa "äventyrare" i fjällmiljö beter sig, kan man ibland undra om inte lite mera kunskap och vett skulle vara på sin plats. Någon visdiktare har ju skrivit: "Det är så hälsosamt och stärkande i fjällen...", men utan försiktighet kan det faktiskt bli precis tvärtom!

I Bacchus rike

Nu kan vi se tillbaka på en veckolång, trevlig och intressant bussresa genom norra Europa ner till de tyska vindistrikten vid Rhen och Mosel. Vårt huvudresmål var den lilla staden Rüdesheim vid Rhen, där vi bodde några nätter på det traditionstyngda hotellet Lindenwirt med nära anknytning (samma ägare) till en av traktens vingårdar. Vi besåg staden och gjorde också en vandring i vinbergen upp till Niederwald - denkmal - ett minnesmärke från tiden för Tysklands förenande i slutet av 1800-talet. En dag ägnades åt en utflykt med buss till Moseldalen med besök i vinstäderna Bernkastel-Kues och Cochem. I Kues hade vi tillfälle att besöka en vinbonde (med svenskfödd hustru och talande svenska) som visade sin vinhantering och bjöd på fem sorters vin till avsmakning för ev inköp.
På nedresan övernattade vi i staden Eutin och på hemvägen utanför Hamburg. På hemresan gjorde vi också en avstickare till den gamla silverstaden Goslar och besåg de gamla vackra korsvirkeshusen från stadens storhetstid. Numera är den väl mest att betrakta som en turistattraktion.

Tyskland är ett spännande land på många sätt inte minst på det över 1000 mil långa nätet av Autobahn. Trafiken där är stundtals äventyrlig och på vardagarna uppfylls högerfilen av 1000-tals långtradare och andra lastbilar. När man sett detta känns det onödigt att klaga på trafikproblem i Sverige där vägarna i en jämförelse närmast är att betrakta som tomma. Vi hade dock tur och klarade oss med endast en "snigelfart" på ett par timmar söder om Hamburg - från hotellet kunde vi dock se att den sedan fortsatte ytterligare tre timmar.
I detta perspektiv hamnar också frågan om utsläpp av växthusgaser i en ny dager. Vi måste lära oss att vad vi gör åt detta i Sverige är mer eller mindre trivialt. En 20-procentig minskning av den tyska trafiken motsvarar en total avstängning av svensk biltrafik. För att få ett ännu vidare perspektiv kan vi konstatera att Tyskland ändå inte har mer ca tre procent av världens hela bilpark. I Sverige ska vi naturligtvis ge vårt bidrag till att försöka rädda vårt klimat men samtidigt inse att hur mycket vi än gör så är det andra som har betydligt större problem att hantera!

Säkerhet och/eller integritet?

Igår var det åter dags med ett pass i pensionärernas slöjdgrupp. Nu har jag börjat ett nytt litet projekt med ett salladsbestick med lite klurig design. På kvällen var det sedan dags med höstens första aktieträff med Aktiespararnas lokalavdelning. Det blev en intressant föredragning med Global Invest som huvudattraktion.
Idag höll jag först på en del med trädgården, klippte gräset (sista gången för detta år?) och lite allmän uppstädning här och var. På eftermiddagen tog jag en cykeltur till stan för ett möte med den stora analysgruppen inom Aktiespararna.

Idag brakade råkurret om den nya FRA-lagen igång igen.
Regeringen har presentera ett förslag om tillägg till FRA-lagen i 15 punkter. Man ska göra 15 tillägg till lagen för att förstärka integritetsskyddet.
De viktigaste förändringarna i förslaget innebär att endast regeringskansliet och försvarsmakten ska ha rätt att beställa signalspaning av FRA. Till skillnad från nuvarande lag ska även regeringens beställningar omfattas av tillståndskrav. Om FRA ska spana mot en viss fysisk person ska särskilt tillstånd krävas. En specialdomstol ska ge tillstånd till uppdragen.
Signalspaningen ska också vara avgränsad till viss trafik.
Dessutom ska personer som har varit utsatta för signalspaning att få prövat om den skett på felaktiga grunder.
Insamlat råmaterial får inte sparas i mer än ett år. Om information från själavårdande samtal skulle komma till FRA måste den omedelbart förstöras. I lagen ska också tydliggöras att FRA inte får signalspana mot trafik med både avsändare och mottagare i Sverige.

Detta tycks ändå inte räcka för FRA-lagens kritiker. Jag kan dock inte förstå vad man är rädd för. Alla är överens om att vi måste ha spioner för att kunna ge landet och dess medborgare en acceptabel säkerhet mot olika fientliga angrepp. Då är det väl lika bra att man själv håller sig inom lagens råmärken så får väl spanarna sitta där och titta. Är man ändå orolig så finns ju faktiskt fortfarande andra sätt att kommunicera än de elektroniska!

Skökorna tar strid

Igår var vi mest hemmavid med vardagliga sysslor som trädgårdsarbete och annat. Men vi hann också med en cykeltur till stan för lite shoping och biblioteksbesök.
Idag var jag först på möte med vår lilla aktieanalysgrupp och efter lunch åkte hustrun och jag till Björnön för en promenad i det fina höstvädret. Vi har faktiskt lyckats hålla igång motionerandet så att vi just nu ligger över vår målnivå. Det känns bra!

Idag fick vi ett tydligt exempel på hur man kan se olika på saker i ett par grannländer.
Prostituerade i Danmark vill nyansera bilden av sin försörjning och sina liv. På en hemsida på nätet ger de sin version. Kvinnorna har tröttnat på att den danska socialstyrelsen, Servicestyrelsen, beskriver dem som ömkansvärda. De prostituerades egen organisation har därför skapat en hemsida på Internet där de berättar om hur det i själva verket är.
En taleskvinna kritiserar Servicestyrelsens hemsida "Vem betalar priset?" för att vara full av osanningar. Hon hävdar att de prostituerade blir hånade och att sidan innehåller grova faktafel.
De prostituerade kräver att skolorna ska ta med deras hemsida i sin undervisning. Servicestyrelsens hemsida hävdar att de flesta prostituerade haft en dålig barndom och att de lider av samma trauma som soldater som varit i krig.
- Det är inte dokumenterat och det stämmer inte, säger taleskvinnan.

Här i Sverige är kunderna till kvinnorna i "världens äldsta yrke" kriminaliserade och jag kan se intressanta konflikter i den annars så integrerade Örestadsregionen inom detta "serviceområde". Om en dansk kvinna öppnar en filial i Malmö, så blir hennes svenska kunder kriminella, men om samma män köper sex av samma kvinna i Köpenhamn så är det helt OK. Om en dansk man går till kvinnans Malmöfilial så torde det inte vara något problem för någon (eller?). Råkar han däremot istället gå till en svensk kollega i branschen så är han sannolikt kriminell.
Det hela torde väl vara en bra illustration till hur svårt det måste vara att komma överens om betydligt mer komplicerade frågor mellan alla EUs medlemsländer där säkert många har mycket olika syn och där var och ser sin synpunkt som alldeles självklar. Ibland känns det skönt att slippa vara inblandad!

Framåt med nya tag!

Igår var det dags att fira vår dotterdotters födelsedag - lite extra högtidligt naturligtvis eftersom det var den femtonde. Det blev en trevlig träff trots att hon dagen innan fått en mindre trevlig födelsedagspresent. Under skolidrotten råkade hon landa fel efter ett höjdhopp vilket resulterade i ett benbrott på höger överarm. Förhoppningsvis kommer det hela att bli bra igen så småningom, men en läketid på ett par månader har hon nog ändå att se fram emot. Jag tycker synd om henne, som alltid är så lugn och fin - att hon ska behöva råka ut för något som det här.
Idag var vi på utflykt till höstmarknad på Nykvarn där hantverkare av olika slag torgförde sina alster. Det brukar alltid gå att få en annan idé till egna projekt bland det som visas. Samtidigt fanns utställningar av ett par riktigt bra konstnärer på Nykvarns gallerier. Efterårt tog vi en promenad i det vackra höstvädret vid Anundshög.

De senaste dagarna har pajkastningen kring årets statsbudget satt igång. Regeringen har i år valt strategin att "läcka" ut innehållet i förväg i små portioner. Varje gång kommer sedan Östros (s) med sur uppsyn och ger sina kommentarer. Det är uppenbart att han inte trivs med den roll han för närvarande har fått - med honom vid rodret hade vi istället varit, med god fart, på väg in i socialismen.
Regeringen spår att Sveriges BNP kommer att växa med 1,5 procent i år och 1,3 procent nästa år. Sedan går konjunkturen uppåt och BNP ökar med hela 3,1 procent 2010 och 3,5 procent 2011. Sysselsättningen stiger med 1,2 procent i år, står stilla nästa år och minskar med 0,2 procent 2010. Året därefter börjar den stiga igen med 0,9 procent. Arbetslösheten ökar från årets 6,0 procent till 6,4 procent nästa år, 6,6 procent 2010 men 2011 faller den tillbaka igen till 6,0 procent, enligt regeringens bedömning.
Detta kan säkert låta som en bra profetia, men som vanligt: Det enda vi säkert vet om framtiden är att vi egentligen ingeting vet. Den som lever får se hur det går!

Hälsomat ifrågasatt

Igår ägnade jag eftermiddagen åt ett seminarium på Högskolan under rubriken "Vart tog elbilen vägen". Föreläsarna tog dock ett grepp på hela problemet om hur oljan ska kunna fasas ut som bas för bilismen. Det är ingen tvekan om att eldrivna bilar har ett stort försteg framför andra alternativ och idag finns i världen nära 1,5 miljon bilar med hybriddrift (elmotor + bensinmotor) och då mest Toyota Prius. Nu kommer dock allt fler biltillverkare med och antalet väntas öka snabbt de närmaste åren. Bilar som man kan ladda från ett eluttag hemma i garaget kommer dock inte i någon större omfattning förrän år 2012.
Idag tog hustrun och jag en halvmils promenad längs Mälarstranden och tittade på hur bebyggelsen växer fram med bostäder kring Gamla hamnen. Det är facinerande att se hur en stadsbild kan förändras på bara några få år. Eftermiddagen gick sedan åt till trädgårdsarbete med fortsatt äppelskörd och invintring av växthuset.

Idag kunde man läsa om en rapport från EUs myndighet för livsmedelssäkerhet, som redogör för granskningen av hur hälsoprodukter marknadsförs. Enligt en EU-förordning får påstådda hälsoeffekter användas i reklamen, endast om de är vetenskapligt bevisade. Nu har det visat sig att av åtta granskade produkter var det endast en som fick godkänt - det var påståendet att växtsteroler (finns bl a i broccoli och vissa oljor) sänker blodets kolesterolhalt, som fick godkänt.
Jag, som alltid känt en skepsis mot alla mer eller mindre märkliga hälsopreparat, tycker mig härmed ha fått min tes bekräftad. Säkert finns det många bra produkter i branschen, men utrymmet för lurendrejeri känns allt för stort. Förmodligen mår man bäst om man kan äta lagom mycket från varje fält i den gamla hederliga kostcirkeln!

På väg mot det svarta hålet

Under gårdagen lade jag sista handen vid husbilens vinterförvaring och ställde av den hos Vägverket. Nu är den delen av livet avstängt fram till maj nästa år. Sedan tog jag itu med att slutföra årets tomatskörd. De nu återstående får eftermogna inomhus och en del småtomater kommer hustrun att koka in gröna. De är riktigt goda att äta till någon kötträtt. Totalt har sex tomatplantor i år lämnat ca 8 kg tomater som skörd.
Idag var det så dags med att börja med slöjden i pensionärsgruppen för höstterminen. Under uppstartningen för lite större projekt hann jag idag också med att tillverka två damben (smörknivar). Konstigt vad denna lilla enkla tingest kan vara populär.

På det globala planet är det nu den alltmer omfattande finanskrisen som dominerar nyhetsflödet. Den misskötta amerikanska nationalekonomin har till sist havererat och är nu på väg att dra med sig resten av världen. Förebuden för det som nu sker kunde man se redan i mitten av förra året då den lättsinniga, för att inte säga vansinniga, kreditgivningen med bristfälliga säkerheter blev allt tydligare. Understödd av USAs tvivelaktiga statsledning blev situationen till sist ohållbar. Resultatet blev att människor nu får gå från gård och grund och bankerna sitter med Svarte Petter i form av en mängd osäljbara hus. I slutändan blir det i vanlig ordning skattebetalarna som får stå för fiolerna.
Hur långt detta kommer att gå i Europa och Sverige får framtiden utvisa, men jag tror inte man ska känna sig alltför säker på politikers och bankfolks lugnande uttalanden. Efter mer än fyra års ständigt uppåtgående ekonomi är det nu mest troligt att vi leva med ett par års ordentligt åtdragen svångrem. Så har det varit sedan marknadsekonomin började tillämpas och så kommer det att bli även i fortsättningen. Det finns nämligen inga träd som växer upp i himlen!

På en resa i historien

Idag har vi avrustat husbilen för den här säsongen och den är flyttad till vinterförvaring. Nu känns det lite dystert att sommaren inte varade längre och att man nu måste ställa in sig på mörka kvällar och allt kortare dagar.
Igår gjorde vi sista resan och for runt på en trevlig tur till Kolsva, Hallstahammar och Kolbäck.
Där tog vi del av hembygdsföreningarnas kampanj för "Kulturens hus" kopplat till matkultur. I Kolsva besökte vi Guttsta vattenfabrik med vattentappning från Guttsta källa och anor från det tidigare Guttsta bryggeri. I Hallstahammar besökte vi museerna på Skanzen och träffade, som guide, en gammal (m)-kollega från Hallstatiden på 1980-talet. Han gav en intressant visning av saker från tiden för bygget av Strömsholms kanal för över 200 år sedan. Slutligen besökte vi Kolbäcks värdhus där en annan gammal (m)-kollega berättade om värshusets och dess omgivnings intressanta historia. Centralt för hans forskning har varit att visa att Birger Jarls slag vid Herrevad stod i Kolbäck och inte i Häradsvad i Västergötland som en del forskare vill hävda.

Så här skriver Kolbäcks Rotaryklubb om slaget:
"Innebörden av ortnamnet "Kolbäck", som är känt sedan åtminstone 1335, har tolkats på olika sätt. Platsen kan ha fått sitt namn från något närbeläget ställe där man framställt kol för eldning. Men mycket talar också för att namnet kan förknippas med Slaget vid Herrevad år 1251, då en viss biskop Kol övertalade stormännen inom Folkungapartiet att komma obeväpnade till Herrevad för att rådslå med Birger Jarl. Det hela slutade dock med blodbad invid Kolbäcksån, ty "ther loth them jerlin hoffwod aff slaa", säger den medeltida Erikskrönikan: jarlens folk tog livet av sina motståndare och så småningom bidrog detta dåd till att landet ändå kunde enas. Enligt krönikan ångrade biskop Kol sin medverkan i sveket, och som botgöring lät han bygga till platsens kyrka, som också fick bära hans namn, och dessutom vandra barfota till Jerusalem, som framgår av en tavla i kyrkan."

Västgötska forskare anser istället att bl a följande gäller:
"Krigshandlingarna tog sin början under hösten år 1251, kanske med att stormännen gav sig på Birger Jarls och Valdemars män med raider in bland deras domäner för att försvaga motståndet och för att tilltvinga sig förstärkningar, bondesoldater från allmogen. Detta kan ha skett som ett slags förbekämpning innan legohären trängt in på svenskt område.
Något senare samma år stod det militära avgörandet vid Härvadsbro, mellan Birger Jarls styrkor å ena sidan och folkungarna och deras legohär å den andra. Enligt en samtida källa, den isländske lagmannen, historikern och skalden Sturla Tordson, författare till Håkon Håkonssons saga, hade Birger Jarl kämpat vid Härvadsbro (vid Nårunga). Det är en uppgift som stöder förmodandet att en drabbning, ett slag, verkligen kommit till stånd, inte att de upproriska folkungarna bara givit upp."

Jag säger som en gång vissångaren Björn Afzelius: "Vem i hela världen kan man lita på?" Den frågan gäller inte minst historiker!