Regeringens förtroende utraderat

Vi har nu haft stabilt vinterväder sedan snöfallet efter julhelgen passerat - riktigt njutbart med vitt landskap, svag vind och någon minusgrad utomhus. Igår blev det bara en promenad till mataffären, men idag unnade vi oss en längre vandring på landsbygden norr om stan. För övrigt har vi hållit oss hemma i väntan på att det ska bli dags att byta almanackan. På något sätt symboliserar årsskiftet lite av en omstart i livet där det gamla kan läggas till handlingarna och nya möjligheter och utmaningar serveras.

Tyvärr betyder det kommande årsskiftet också att landet kommer att börja regeras efter en mer socialistisk statsbudget. Den tydliga vänstervridningen i den aviserade regeringspolitiken betyder att den 'rödgröna röran' kommer att återföra Sverige till den föga inspirerande topplaceringen på rankinglistan över världens högskatteländer. Därmed bekräftas den befarade övergången från jobblinjen till bidragslinjen i politiken och landets ekonomiska status flyttas 15 år bakåt i tiden. Konsekvensen blir dessvärre också att den svarta marknaden kommer att återta förlorade andelar när skattekilar förvrider konkurrenssituationen.
En annan konsekvens blir per automatik ett ökat kontrollbehov, som direkt leder till en expansion av den statliga sektorn med svällande horder av byråkrater med uppgift att 'rättvist' fördela de konfiskerade skattemedlen. Den socialistiska kollektivismen är alltid sinnebilden av ineffektivitet och misshushållning. De yttersta exemplen på detta kan vi se i t. ex. Kuba och Nordkorea. Det blir heller inte bättre av att den sittande regeringen just nu har det lägsta förtroendet hos väljarna som har förekommit i modern tid. Endast var femte väljare har förtroende för statsministern och för 'vice statsministern' (MP) är stödet 6 procent!! Just nu är läget för ett nyval inte det bästa, men att svenska folket ska behöva leva med denna soppa i ytterligare tre år torde vara för mycket begärt. Det är dags för oppositionen att formera styrkorna och se till att en ändring kommer till stånd betydligt tidigare!

Lagens långa arm

Igår kom till sist den 'vita julen', fyra dagar försenad, med en decimeter fluffig nysnö. Det gav mig tillfälle att för andra gången denna vinter ta fram snöskyffeln idag på morgonen. Innan snöfallet satte igång igår hann vi med en långpromenad i närområdet, och idag en ännu längre, nu i solsken från en klarblå himmel. För övrigt har vi hållit oss inne med vardagliga sysslor, nu när det blivit ett antal minusgrader i högtrycksläget.

Efter att ha läst en bok av en polis med uppgift att på Facebook beskriva sina och kollegernas vardagliga vedermödor, är det på sin plats att lite reflektera över ordningsmaktens situation i dagens samhälle. Av boken framgår bland mycket annat att i polismannens arbetsvillkor ingår att bli sparkad och spottad på, att bli tilltalad med något tiotal andra tillmälen än polis, men också att av klienterna bli beskylld för slöhet när man 'inte kommer i tid' alternativt upplyst om att 'inte lägga näsan i blöt' beroende på den aktuella klientens karaktär. Det senare kan i vissa fall, i den förråade kriminalitetens värld, t o m leda till direkta hot mot den berördes liv och hälsa.
Inte heller underlättas polisens arbete av nedskärningar av resurser och svårgenomskådliga omorganisationer, tillsammans med PK-maffians ständiga påminnelser om medborgarnas rätt till personlig integritet. Som extra lök på laxen har den senaste tidens massiva invandring av asylsökande gjort arbetsbelastningen ohållbar.
Från åskådarbänken kan jag bara känna beundran och respekt för dessa människor som gör ett så viktigt arbete i samhället och fortsätter med detta trots alla påhopp och illvillig kritik på gränsen till mobbing. Vi har all anledning att högakta vår serviceinriktade poliskår. I stora delar av världen är polisens uppgift istället att hålla medborgarna i schack och förhindra opposition mot mer eller mindre diktatoriska makthavare. Den sortens polis kan vi få även här om vi inte bejakar den ordning vi har nu.

Den goda julen?

Nu är denna gröna julhelg i det närmaste förd till sitt slut enligt uppgjord plan. Det som kanske inte var helt förutsett var det stormväder som drabbade Sverige under ett drygt dygn med vindar, som blåste omkull ett stort vindkraftverk i trakten av Vetlanda, och som tvingade skidturisterna i de svenska fjällen att ägna sig åt after-ski hela dagen - utan någon ski.
I våra trakter kom vi ganska lindrigt undan och vi har kunnat ta oss ut på våra promenader varje dag på olika ställen i omgivningarna - idag dock huvudsakligen inomhus på västra köpcentret när vi lät oss sköljas med i mänskoströmmen i den totalt oöverblickbara julrean. På vissa ställen var det nästa kilometerlånga bilköer, som vi genom taktiska manövrer i stort sett lyckades undvika. Det är ändå en upplevelse att se hur tusentals människor går till attack på krämarnas lockelser.
På julafton firade vi traditionsenligt julen här hemma med familjeklanen samlad, med att avnjuta hustruns superbra julbord och  sedan den lottade julklappsutdelningen. Igår fick vi besök av yngsta dottern med make, som bland annat installerade en ny skrivare i vårt interna wifi, medan dottern och hustrun pratade gamla släktminnen.

När man en sådan här dag studera nyhetsflödet i media får man en tydlig påminnelse om att vi själva för det mesta befinner oss en trygg och behaglig omgivning. Här är några exempel på hur andra haft det på sin julhelg:
- på en psykiatrisk vårdinrättning i centrala Göteborg har tre personer, varav en med livshotande skador, blivit knivskurna. Gärningsmannen, en medpatient, gripen.
- i ett storbråk i Västervik blev tre män knivskurna, varav en senare avled. Tre personer, varav en kvinna, är gripna för mord och mordförsök.
- en man i Helsingborg funnen allvarligt skadad och avled senare på sjukhus. Länskriminalen utreder ärendet.
- en man i 40-årsåldern hittad död i trappuppgång på Södermalm i Stockholm. En 20-årig man gripen som misstänkt för mord.
- den religiösa ledaren för terronätverket IS har slagit fast att det är tillåtet att ta organ från levande fångar för att rädda livet på muslimer, något som jag antar knappast skulle gillas av Muhammed.
- stormovädren har medfört de värsta översvämningarna i mannaminne i nordvästra England. Flera byar har evakuerats.

- ett antal trafikolyckor har redan inträffat och nu varnar SMHI för kraftigt snöfall och blixthalka i norra Götaland. Inget vidare för de många människor som firat jul hos släktingar och nu ska försöka ta sig hem igen.

Detta är som sagt bara ett smakprov, där jag inte nämnt att det råder katastroftillstånd på vissa håll i Indonesien efter stormoväder, eller att det inträffat en kraftig jordbävning i Afghanistan med ännu ej helt kända konsekvenser. Redan av exemplen ovan tycker jag mig emellertid kunna se att kriminologernas tal att den grova brottsligheten minskar, förtjänar en närmare relevansbedömning!  

Höjda pensioner

Den vårbetonade väderleken har fortsatt ytterligare ett par dagar och visionen om en vit jul kan nu definitivt läggas till handlingarna. Nu har vi dessutom passerat årets 'kortaste' dag och ser med spänning fram emot denna vinters fortsatta utveckling. Till viss del har den redan spritt viss förvirring i naturen med knoppande buskar och uppstickande örter.
Med det mesta av julförberedelserna klara har vi tagit våra dagliga promenader i närområdet och idag inledde vi med ett besök på östra köpcentret där julhandeln visade upp sig i sin mest kaotiska skepnad.

Trots allt flyktingkaos och hot om terrorangrepp visar det sig att den svenska nationalekonomin står fortsatt stark. Även prognoserna för det närmaste året är målade i glada färger. Detta har naturligtvis inte förbigått de fackliga kravmaskinerna inför den stundande avtalsrörelsen och parterna står i sedvanlig ordning långt ifrån varandra. Om några månaders kattrakande vet vi om det gick att sluta gapet utan hjälp av diverse stridsåtgärder.
För de luttrade 40-talisterna kom idag även en liten ljusglimt då det visar sig att pensionerna för 2016 kommer att få den största reala ökningen sedan 1960. Det är inte för mycket begärt efter alla bromsar som slagits till ända sedan Göran Perssons dagar. Miljarderna som han 'lånade' ur pensionsfonderna har förresten fortfarande inte synts till. Nu blir höjningen i genomsnitt 430 kr per månad, men sett över längre tid har pensionärerna fortfarande en påtaglig eftersläpning jämfört med lönerna på arbetsmarknaden, men det är som vanligt bara att gilla läget. Det kunde varit värre, bara för ett par månader sedan gick rykten om en ny broms, men det var förmodligen en taktiskt grej för att gamlingarna nu istället skulle glädja sig åt det lilla som ändå kom dem till del.

Passfriheten borta!

Idag har det förmodligen satts ett antal värmerekord för december i vårt land - på eftermiddagen hade vi +13 grader ute och man fick en känsla av att våren redan hade kommit. Efter att jag bakat en del matbröd och hustrun börjat göra i ordning sillen till julbordet, tog vi en riktig långpromenad på landsbygden norr om stan. Även igår hann vi med en runda, men då stannade vi kvar i närområdet. Jag klarade också av beskärning på en del av trädgårdens träd och buskar - bekvämt när luften är ljum och snön håller sig borta.

Den kaotiska utvecklingen kring flyktingkrisen fortsätter. Man kan nu även skymta effekter i form av inskränkningar på andra samhällsområden, både till följd av överbelastningen i den administrativa apparaten och av rent fysiska begränsningar i tillgängliga resurser, inte minst på bostadsområdet. Det senare underlättas heller inte av att huliganer kastar grus i maskineriet genom anlagda bränder på planerade flyktingboenden runt om i landet. För tillfället ligger 43 förundersökningar om mordbrand på polisens bord. Antalet asylsökande under innevarande år närmar sig 200 000 individer varav många är 'ensamkommande flyktingbarn'.
För att dämpa tillströmningen har riksdagen godkänt regeringens proposition om utökad ID-kontroll vid inresa i Sverige. Denna inleds efter årsskiftet och genomförandet läggs på transportörerna av passagerare på bussar, tåg och färjor. För den som inte fullgör uppgiften väntar en sanktionsavgift på 50 000 kr per resa. Inte helt oväntat betecknar trafikbolagen detta som helt orimligt. Särskilt kritiskt kommer läget att bli i Örestadsregionen där många tusen människor dagligen korsar sundet såväl i arbetspendling som resor av andra skäl. Polisen skall, eventuellt med hjälp av tull och kustbevakning, kontrollera att ID-kontrollen utförs enligt direktiven. Därmed läggs ytterligare en arbetsuppgift på polisen, som redan aviserat behov av hjälp med den interna bevakningen av flyktingsituationen och nämner militären och privata vaktbolag som tänkbara partners i detta. Känslan av att hela hanteringen är på väg att gå oss ur händerna kvarstår!

Hållbarhetens problematik

Igår var det regnigt hela dagen, så det gick inte att ta sig ut. Tur var det ju att all nederbörden kom i flytande form och sålunda förpassade iväg sig själv. Nackdelen är förstås mörkret i brist på snö och det spås nu vara även över julhelgen. På kvällen tog jag mig i alla fall till stan för möte på Tekniska föreningen med IVA:s VD som gav den traditionsenliga exposén över årets framgångar inom den naturvetenskapliga forskningen. I år var temat 'hållbarhet' och det är fascinerande att höra om hur mycket som pågår speciellt inom miljöteknik och mikrobiologi/genetik.
Idag var det i konsekvensens namn tio grader varmt ute och vi kunde ta en lite längre promenad i närområdet, men för övrigt har vi hållit oss hemma även idag.

Hållbarhetstanken är inte något som satt några nämnvärda spår i julhandeln som i år förväntas sätta nya rekord med en uppskattad omsättning på närmare 75 miljarder kronor. Det betyder i praktiken också en real ökning med tanke på att inflationen i stort sett lyser med sin frånvaro. Trots alla larmrapporter och klimatkonferenser tycks den materiella konsumtionen bekymmerslöst rulla vidare. Forskare inom området miljöpsykologi tror att detta beror på att vi upplever en miljövänlig livsstil som en försämring. Ett annat skäl är att väl inrotade vanor gör att vi agerar rutinmässigt. Men till syvende och sist är det i alla fall individens handlande som avgör hållbarheten.
Ett dilemma är å andra sidan att uppfattningarna om vad som är hållbart fortfarande är divergerande. Ofta handlar det om att åtgärder som höjs till skyarna i själva verket har en endast marginell inverkan på slutresultatet, medan de verkliga problemen som tornar upp sig är för stora att greppa. En viktig aspekt är också att ta till sig och använda forskningens alla framsteg så att den materiella standarden kan hållas intakt samtidigt som uthålliga konsumtionsmönster etableras. Det är meningslöst att tro att en i ekonomiska termer minskad aktivitet i samhället leder till hållbarhet. Stagnation blir i längden alltid en tillbakagång med försörjningssvårigheter som följd.

Våldet ökar i Sverige

En högtrycksrygg har gjort vädret någorlunda stabilt ett par dagar men ganska kylslaget (under nollan). Igår började vi dagen med en tur till östra köpcentret för att börja bunkra upp inför julens begivenheter. Både igår och idag har det också blivit promenader i närområdet, men för övrigt har vi mest hållit oss inomhus på hemmaplan.

Den våldsamma kriminalitetens utveckling känns dyster, inte minst i Sverige, men av kriminologer får vi ständigt veta att frekvensen av brott med dödligt våld är relativt konstant och har faktiskt minskat en aning sedan mitten av förra århundradet. Sett mot den bakgrunden verkar det just nu vara högkonjunktur i branschen. Idag fanns att läsa i svenska massmedier
- 16-årig asylsökande yngling åtalas för mordet på en man i Bergsjön i juni - motivet var att kränka brottsoffret för att han var homosexuell och transvestit.
- Onsalamördaren, som huggit ihjäl en barndomsvän med kniv och skadat ett par grannar allvarligt, begär Leif Silbersky som förstärkning i sitt försvar. 39-åringen varken erkänner eller förnekar brott.
- En 24-årig man misstänks ha mördat en kvinna i 30-årsåldern i Oskarshamn. I samma ärende är två män misstänkts för grovt skyddande av brottsling. Den mordmisstänkte är tidigare dömd för att knivhuggit sin gravida exflickvän i halsen.
- En 32-årig man, som allvarligt skadats genom skott i magen, 'har valt' att lämna sjukhuset. Han har under den senaste tiden varit utsatt för ett kraftigt hot från kriminella personer.
- och listan kunde göras längre, mycket längre.
Tråkigt i sammanhanget är att man kan notera en ökning av våldsbrotten i det mångkulturella Sverige. Sedan riksdagen 1975 fattade ett enhälligt beslut om att göra det homogena Sverige mångkulturellt har befolkningen ökat med 16,2 procent medan våldsbrotten ökat med 320 procent. Med statistiken från Brottsförebyggande rådet kan man lätt visa att kriminologerna ljuger - våldsbrotten har inte bara ökat, de har fullständigt exploderat ut. Det hjälpen inte att skylla på att benägenheten till att anmäla brotten har ökat, Sverige har blivit ett farligare land att bo i!

Markering mot terror

Nu har vi hamnat i ett väderläge av snöfri vinter med temperaturer neråt tio minusgrader ute. Det känns trots allt bättre med en blå himmel än det gråtrista alternativet vi haft tidigare under några dagar. Vi har som vanligt försökt att röra på oss och idag blev det en promenad i närområdet.
Igår gjorde vi en bilutflykt till grannkommunen för att besöka Julsalongen på Stenhuset, och den var klart sevärd. Sedan passade vi också på att göra en vandring i den natursköna omgivningen längs Strömsholms kanal.

En idag avkunnad dom i Göteborgs tingsrätt sänder en stark och viktig signal till människor som tänker åka till Irak eller Syrien, eller något annat land, för att ansluta sig till någon terrorgrupp. Domen gäller två svenskar som stått inför rätta anklagade för terrorbrott i nämnda områden. Domen lyder på livstids fängelse. I deras vidriga meritlista ingår bl a avrättning genom halshuggning framför en videokamera, vars upptagning sedan använts i propagandasyfte på sociala medier.
Detta är första gången som svensk lagstiftning om terrorbrott tillämpas i domstol och domarna kommer givetvis att överklagas. Domstolens utslag är ändå en kristallklar markering om att det svenska samhället inte accepterar denna form av argumentation för sina åsikter. Radikalisering och drömmar om en ny värld måste tveklöst hanteras inom demokratins ramar och ideologiskt motiverade brottsliga övergrepp fördömas. Grova brott kommer att bestraffas även om de begåtts i något annat land och i något inbillat heligt syfte.
Mot denna hårda linje ställs kravet, som vanligt i svensk rättstillämpning, att skulden måste vara styrkt bortom allt rimligt tvivel, vilket gör domstolarnas uppgift komplicerad - att sätta in någon oskyldig på livstid är inget man önskar. Därför måste samhällets insatser i första hand ställas in på att förhindra att svenskar överhuvud taget blir offer för terrororganisationernas lockande rekrytering.

Milstolpe i klimatarbetet

Väderleken har nu återtaget en för våra breddgrader mera normal ordning, dock fortfarande utan någon snö. Vi har kunnat ta tillvara detta med ett par lite längre promenader. Idag blev det en runda i närområdet och igår en tur till stan för att fixa lite i målarklubbens lokaler efter julsalongen. Här hemma är hustrun nu klar med 'julstöket' och idag gav jag upp mitt traditionsbundna motstånd mot att sätta in julgranen före jul, så i år blir det istället luciagran. Jag hann också med att baka en omgång tvåstegsbröd idag.

Idag var det så dags för klimatförhandlarna i Paris att enas om ett nytt, bindande globalt klimatavtal. Med det förslag till sluttext som lagts idag har tumskruvarna dragits åt ett varv där målet är att alla ska arbeta för att den globala medeltemperaturen inte ska stiga mer än 1,5 grader sedan industrialismens början - den ena graden är då redan uppnådd. De nationella klimatmålen ska utvärderas offentligt vart femte år och 100 miljarder US dollar ska årligen överföras till stöd för de 'fattiga' ländernas klimatarbete.
Om nu miljöministrarna senare idag verkligen kommer fram till ett accepterande beslut är det tänkt att detta avtal ska ersätta Kyotoprotokollet fr o m år 2020 och då handlar det främst om att sätta upp spelregler för ländernas frivilliga klimatsamarbete. Sedan måste förstås varje land ratificera avtalet i sina respektive styrorgan.
Jag förstår om de inblandade representanterna vill ge en positiv bild av situationen, men om man ser till de 'frivilliga klimatlöften' som 185 länder avgivit, så bedömer klimatexperter att detta leder till en temperaturökning på 2,7 grader. Nästa blindskär att passera är motsättningen mellan klimatmål och fattigdomsbekämpning, där den senare av naturliga skäl prioriteras i många u-länder. Till yttermera visso går det heller inte att blunda för att ca 20 procent av världens ekonomi på ett eller annat sätt får sin kraft ur kol-olja-gas-industrin. I den kontexten är är 100 miljarder US-dollar per år närmast att betrakta som kaffepengar. Sist och slutligen kommer målen inte att klaras förrän miljörörelsen accepterar kärnenergin som en likvärdig klimatneutral energikälla. De beräknade energiinnehållen i jordens tillgångar av uran och thorium motsvarar i runda tal de globala tillgångarna av fossila bränslen.

Fortsatt flyktingkris

Väderleken har nu hamnat i något som närmast kan betraktas som normalt senhöstväder. Skillnaden är det kompakta mörker, som genom snöbristen, blir allt mera påtagligt under en allt större del av dygnet. Det gäller att hålla de depressiva reaktionerna i schack. Det gjorde vi i förrgår genom att börja dagen med bakning och tog sedan en promenad i närområdet.
Igår åkte vi till stan och åt lunch på ett vegetarisk matställe innan vi tog oss till Björnö för dagens promenad. Framåt kvällen hade vi sedan en trevlig träff med vår dotterdotter för lite gemenskap och shoping på stormarknaden.
Idag har jag hållit mig inomhus, men hustrun trotsade väderguden med en promenad till postlådan. Nu passar det bra att bänka sig framför TV:n för att följa festligheterna kring utdelningen av årets Nobelpriser.

Det kaotiska läget inom flyktingtillströmningen består. Ute i kommunerna råder på allt fler ställen en närmast desperat situation. Migrationsverkets personal 'går på knäna' och deras fackliga representanter varnar för hälsorisker som kan följa i spåren av en omänsklig överbelastning på handläggarna och deras chefer. I ett försök att dämpa tillströmningen av människor vill nu regeringen driva igenom en lagändring om utökad ID-kontroll vid ankomst till Sverige. En annan del av lagförslaget talade om att ge regeringen möjlighet att i ett kritiskt läge kunna stänga Öresundsbron utan behov av förankring i riksdagen. Där gick dock gränsen för 'nödåtgärder' och efter en kompakt kritik från praktiskt taket alla instanser, har den delen propositionen dragits tillbaka.
Det går nu inte längre att förneka att Sverige kraftigt överskattat sin förmåga som asylland. De tidigare införda 'mjuka' restriktionerna har i lite utsträckning påverkat tillströmningen av nya människor och nu har även FN:s flyktingkommissarie uttalat farhågor för att situationen kan bli ohållbar. Kapacitetstaket är redan nått inom berörda myndigheter och samhällsorgan och nu är det på allvar skarpt läge för övriga EU-länder att uppfylla de krav som unionsfördraget bygger på!

Förvirringens regemente

Gårdagens väder var snudd på det sämsta tänkbara med dagsregn och ihållande blåst, men över tio plusgrader ute. Ur led är tiden! Vi lyckades ändå ta oss med bil till stan för att titta på vår konstutställning och göra ett biblioteksbesök. Framåt kvällen började en liten bättring att visa sig och då besökte vi äldsta dottern för 'adventsfika' och lite kombinerat med firande av hennes födelsedag idag.
Dagens väder var i det närmast tvärtom på alla punkter och nu fick vi åtminstone en promenad till mataffären. Om en stund är det sedan dags att åter ta oss till stan, nu för att genomföra målarklubbens sista medlemsmöte för det här året.

I dagarna spelas det åter upp ett exempel regeringens utrikespolitiska förvirring. Nu gäller det utrikesministerns uttalande om huruvida knivskärning av ett par israeler ska betraktas som terrorbrott. Första budet från utrikesministern var nekande och reaktionen kom blixtsnabbt från Israels premiärminister. Då ryckte Sveriges statsminister ut till sin kollegas försvar med hänvisning till klassificering av terrorbrott. Detta fick i sin tur folkrättsexperter att höja på ögonbrynen och fråga sig vilket internationellt dokument han syftade på, då denna typ av attacker, såväl inom som utanför Israel, i regel betraktas som just terrorattacker. Då återkom statsminister som ville "förtydliga så vi undviker missförstånd"(!), om att det inte klarlagts att de här angreppen gjorts av någon terrorklassificerad organisation - men attackerna i sig bör däremot klassas som just terrorhandlingar, enligt statsministern!?!
Hela detta sammelsurium är naturligtvis en del i ett betydligt större sammanhang, men för min del stärks känslan av att denna regering i fortsättningen helst bör undvika att uttala sig i internationella frågor. Speciellt vad gäller Israel, så börjar ett samlat intryck av antisemitism att bygga upp sig allt mer för varje gång som något uttalande görs i den riktningen. Det är inte bra och dumstruten rycker allt närmare för vår s. k. utrikesminister. Var ska det sluta?

Illasinnat klimat

Vädermässigt har vi mest upplevt besvikelse de två senaste dagarna. Visserligen har vi sluppit undan stormarna som härjat längre söderut i landet, men blåst och regnrusk har ändå varit tillräckligt irriterande. Idag gick det i princip inte att ta sig ut, men hustrun trotsade ändå väderguden för en kort kvällspromenad i närområdet.
Igår hade vi våra uppgifter nere på stan då vi deltog i hängningen av årets Julsalong på Club Artis. Den blev hyfsat bra med ett 70-tal deltagande verk, och nu är bara att hoppas att publiken strömmar till trots den illasinnade väderleken.

Illasinnade verkar de just nu inte vara i Paris, där förhandlarna från bortåt 190 länder i den stora klimatkonferensen, COP21, några minuter före deadline har godkänt ett första utkast till ett nytt klimatavtal som ersättning för det gamla Kyotoprotokollet. Detta första lilla steg till konsensus inger ändå en aning hopp om god vilja hos aktörerna, men det finns ändå många återstående blindskär att passera innan man är i hamn. Många öppna frågor gäller vilka krav som ska ställas på mindre utvecklade länder när det gäller att bekämpa klimatförändringarna. Ett märkligt faktum är att Kina och Indien, som tillsammans står för en fjärdedel av de globala CO2-utsläppen, fortfarande kan räkna sig till denna grupp. Dessa båda länders strategier för tillväxt och klimat, innebär att resten av världen knappast klarar av att kompensera för deras prognostiserade ökningar av utsläpp under den kommande 15-årsperioden, vilket i sin tur betyder en fortsatt ökande halt av växthusgaser i atmosfären. Detta ger en tämligen dyster bild av framtiden i ett läge då man noterar en ökande avsmältning av polernas isar, en ökande ökenutbredning i de subtropiska bältena och en höjning av världshavets yttemperatur med allt flera och allt svårare stormar som följd.
Det vi nu i bästa fall kan hoppas på är, att klimatförhandlarna i Paris tagit till sig dessa iakttagelser så att inte nästa avtal blir ännu en urvattnad och till inte förpliktigande papperslunta. Dessa allvarliga saker måste upphöra att vara ett spel för gallerierna!

Rätten till självförsvar?

Vinterns angrepp blev inte långvarigt och nu lever vi åter i en grön miljö. Igår hade vi dubbla 'motionspass', först en promenad till mataffären och sedan en lite längre promenad i närområdet på eftermiddagen. Vädret var riktigt bra och idag blev det ännu bättre med strålande solsken och ett halvdussin plusgrader ute. Tyvärr fick hustrun njuta ensam av detta eftersom ett krånglande knä tvingade mig att avstå från några mer omfattande rörelser idag. Nu är det bara att hoppas att denna begränsning är tillfällig, för varje dag man tvingas stanna inomhus känns lite som en förlorad dag.

Igår nåddes vi av ännu en rapport om 'masskjutning' i USA, denna gång i San Bernardino i Kalifornien. Under de senaste tre åren finns rapporterade över 1 000 liknande fall i USA, d v s i genomsnitt ett per dag. Den i det närmaste, i detta avseende, maktlöse presidenten Obama vädjade för sextonde gången till kongressen om att enas om skärpta vapenlagar. I USA kan man idag inhandla ett handeldvapen med samma lätthet, som vi när vi går in och köper en liter mjölk på Konsum. Dilemmat är att den genomsnittlige amerikanen har en grundlagsfäst rätt att kunna försvara sig själv och därför har rätt att "äga och bära vapen". Uppemot hälften av alla amerikanska hushåll uppskattas vara beväpnade och totalt rör det sig om ca 300 miljoner civilägda skjutvapen. Även om vi i Sverige också har ett förhållandevis stort antal vapen per capita, så är dessa till en mycket stor majoritet förknippad med jakt och sportskytte, inte självförsvar. Detta återspeglar sig också i statistiken som säger att varje år, per 100 000 invånare, dödas i USA 2,97 personer och i Sverige 0,41 med skjutvapen.
Man kan ju lätt förundras över hur denna tingens ordning kan tillåtas bestå generation efter generation, men en i grunden hårt bunden tradition, kraftigt understödd av vapenindustrins tillskyndare, är inte lätt att ändra på. Inte ens mordet på president Kennedy för drygt 50 år sedan, eller Martin Luther King några år senare, satte några djupare spår i den debatten. Det finns heller inget som tyder på att våra dagars våg av massmord skulle kunna uppmuntra till en bättre ordning.

Klimatets dilemma

Enligt den gamla Bondepraktikan är december den första vintermånaden och i förrgår gjorde kung Bore ett försök till tjuvstart. Följaktligen blev det till att igår snöröja gårdsplanen på höstens sista dag. Sedan blev det mest innesittande, men på eftermiddagen tog vi oss ändå i snömodden till det sista målarpasset på Club Artis för den här terminen. Vi hade i alla fall redan dagen innan fått julkänning när vi åkte till Hallstahammar och besökte julmarknaden på trädgårdscentret.
Idag fanns överallt den förrädiska halka som brukar känneteckna den här årstiden och vid ett besök i vår närbutik idag tog vi chansen att även förse oss med broddar till skorna - med åldern får man ju både bättre förstånd och sämre balans. På eftermiddagen var vi sedan in till stan för att avlämna material, som den tidigare ordföranden donerat till Club Artis.

Igår inleddes i Paris den stora klimatkonferens, som på olika sätt förberetts i snart fem år. Det var 'de stora ordens dag' då de församlade stats- och regeringscheferna, från mer än 180 länder, ställde sig upp och vittnade om de 'klimatlöften' som man avgett inför framtiden. När dessa män och kvinnor nu återvänt hem ska deras förhandlare i två veckors tid försöka sy ihop ett bindande avtal om åtgärder för att förhindra en farlig klimatförändring. Om detta är möjligt och vad det konkreta resultatet blir får vi veta strax före jul. Svårigheterna belyses bäst av de milsvida skillnaderna i de sociala och ekonomiska skillnaderna mellan olika delar av världen. De industrialiserade västländerna har både ekonomi och teknik till förfogande för reducera utsläppen av koldioxid och har också ställt ut sådana löften i varierande grad. Dock finns det på flera håll politiska krafter för bibehållande av status quo. I utvecklingsländerna saknas på de flesta håll såväl ekonomi och teknik som intresse. Här har förbättrad materiell standard och i många fall ren fattigdomsbekämpning högre prioritet. Här är det också de fossila bränslena som står för lejonparten av energiförsörjningen.
Jag vill gärna vara optimist, men ser ändå dystert på förhandlarnas uppgift. Vad hjälper det att vi i Sverige minskar vår köttkonsumtion eller sätter upp några solpaneler på väggarna när det gigantiska Indien med över 1 300 miljoner invånare lovar att efter 2030 ska deras CO2-utsläpp sluta att öka. Indien släpper idag ur 60 ggr mera än Sverige. Tyvärr, medan gräset gror så dör nog kon!

Det stormar i ankdammen

Sedan snön tinat bort är vi nu tillbaka i ett kompakt vintermörker, som genom de senaste dagarnas blåst känns extra ogästvänligt. Trösten får väl bli att det är tämligen ovanligt med tio plusgrader utomhus i slutet av november. Igår tog vi oss i alla fall en tur till västra köpcentret för lite shoping och passade också på att äta lunch på en populär servering. Idag gjorde vädret att det fick räcka med en promenad i närområdet. Hustrun har också utnyttjat dagen till pepparkaksbak och en mängd annat julstök.

Stökigt värre är det också i det svenska politikerlägret just nu, sedan den nya överenskommelsen om flyktingpolitiken ställt till medlemsrevolt inom Miljöpartiet. Denna blåögda opinion vill fortsätta den näst intill okontrollerbara invandringen utan ha det ringaste begrepp om hur konsekvenserna av detta ska hanteras på vare sig kort eller lång sikt. På andra sidan solar sig Sverigedemokraterna, på sina Landsdagar i Lund, i glansen av att sagda överenskommelse inkorporerar det mesta av SD:s politik beträffande invandringsfrågor. SD-ledaren känner medvind till den grad att han idag erbjuder sig att bilda regering tillsammans med M och KD vilka båda med stor förtrytsamhet avvisar inviten.
Med fortsatt ökande förvirring i landet - tillströmningen av asylsökande har ingalunda upphört p g a de nya reglerna - är det nu vanskligt att ha någon bestämd uppfattning om det politiska landskapets framtida utseende. En opinionsmätning som presenterats idag visar att SD och M ökat tillsammans med en mindre ökning för V, medan de båda regeringspartierna fortsatt att minska. Samtidigt visar en förtroendemätning för partiledarna att S-ledaren sjunkit till Juholtnivå och att förtroendet för landets statsminister aldrig tidigare varit så lågt som nu. Detta tillsammans med att det turbulenta MP utfärdat ett latent hot om att lämna regeringen, jämnar vägen för en regeringskoalition av M och S, som i nuvarande mandatfördelning skulle få egen majoritet i riksdagen och kunna bestämma färdriktningen utan behov av något 'yttre stöd'. Detta har lyckats i andra länder och kunde vara värt ett försök även här i det läge som Sverige nu befinner sig i. Kanske ska de adoptera feministernas kampslogan: vi vill, vi törs, vi kan!

Skogen på rätt väg

Igår var höstvädret när det är som sämst, med regn hela dagen. Det var inte att tänka på att ta sig ut. Jag passade på att baka lite rågbitar och höll sedan på med datorarbete för Club Artis. Hustrun har för sin del satsat fullt ut med att ta hand om förberedelser inför advent och så småningom julen.
Idag fick jag en cykeltur till stan för ett styrelsemöte med Club Artis och sedan hann vi även med en promenad till stormarknaden på eftermiddagen. Vädret var en aning bättre idag.

I dessa dystra tider där terrorhot och flyktingkris helt dominerar våra enkelspåriga massmedier kan det kännas bra att någon gång reflektera över lite mera positiva drag i samhällsbilden. Ett sådant är att det nu går riktigt bra för svensk skogsindustri. En ökad efterfrågan på erbjudna produkter och en för industrin gynnsam utveckling av den svenska valutan, har bidragit till den goda lönsamheten. Detta har också lett till ökad efterfrågan på skogsmark både från etablerade skogsägare och nya intressenter. Dessa anger också värdet av säkra långsiktiga investeringar och löpande avkastning som de främsta skälen till intresset medan mjuka värden som jakt och rekreation minskat i betydelse. Den förväntade långsiktiga lönsamheten bygger både på fortsatt stor efterfrågan på den internationella marknaden och på utsikterna till helt nya användningsområden för skogsråvara i framtiden.
Jag vill gärna lyckönska skogsbranschen till den gynnsamma situationen, men kan samtidigt inte låta bli att snegla på den svenska energipolitiken, som på sikt kan riskera att bli en black om foten på hela den svenska basindustrin. Särskilt för olika former av processindustri är det livsviktigt att ha en prismässigt konkurrenskraftig elförsörjning med hög leveranssäkerhet. De verklighetsfrånvända politiker som just nu håller i rodret synes mig inte vara någon vidare bra garant för detta. Låt oss hoppas att vi snart kan få tillfälle att välja en bättre uppsättning!

Flyktingströmmen nu övermäktig

Igår var det riktigt kallt ute, neråt 10 minusgrader, men vinterns besök blev kort den här gången. Nu är det åter flera plusgrader och den lilla snö som kom ner är försvunnen. Den becksvarta hösten är med andra ord tillbaka.
Igår var det målningsdags på Club Artis, där hustrun målade naturmotiv i akvarell medan jag tog mig an ett porträtt av ett lodjur med mina färgpennor. Vi är ju nu inne på upploppet inför julsalongen och då måste man ju ha något att visa upp, vilket hustrun påpassligt nog redan är klar med.
Idag gjorde vi ett besök på östra köpcentret för att veckohandla, men för övrigt har vi hållit oss hemma i det småruggiga vädret.

Idag kom så verkligheten ikapp de hycklande regeringsföreträdare som hela hösten talat om att Sverige är 'kapabelt att ta emot alla som vill söka asyl här'. Visserligen har en viss uppgivenhet kunnat spåras i regeringens uttalande de senaste veckorna, men idag var det slut. Regeringen vill nu drastiskt minska inflödet av nya människor till Sverige och det handlar om regelverk på lägsta lagliga nivå, full gränskontroll, tillfälliga uppehållstillstånd (även för ensamkommande barn), försörjningskrav vid anhöriginvandring, medicinsk ålderskontroll för barn och utökad ID-kontroll. Motivet för åtgärderna är bl. a. att ge landets kommuner en chans att bygga upp socialtjänst, skola och omsorg. Statsministern beklagar samtidigt att andra EU-länder inte visat den solidaritet som regelverket stipulerar. De två senaste månaderna har ca 80 000 människor begärt asyl i vårt land. Dessa klarar sig undan de tvångsåtgärder som nu införs.
MP-ledaren Romson tyckte att de skärpta asylreglerna var så svåra att presentera att hon nästan föll i gråt under presskonferensen, medan oppositionsledaren välkomnade förslagen men oroas av det inte är tillräckligt. I detta instämmer självfallet SD-ledaren men tillägger att det är både för sent och litet.
Tyvärr tvingas jag i stor utsträckning ge den senare rätt i dessa avseenden. Redan för en månad sedan stod det helt klart att det vi nu ser, skulle komma att bli oundvikligt. Under tiden har politikernas senfärdighet medfört att det nu råder totalt kaos i ett stort antal kommuner i Sverige, där nu även de bofasta invånarna får sina rättigheter beskurna. Nu är det bara kommunisterna - som inte behöver ta något ansvar - som kräver en 'solidarisk flyktingpolitik', men därifrån var väl inget annat att vänta.

Liberalerna

Vintern har fortsatt sitt angrepp, men inte alls på samma sätt som i de sydliga provinserna där snöfall och blåst tvingat till stundtals avstängning av allmän väg, t. o. m. motorväg i Skåne. Vi har klarat oss undan med vinterkyla, men även det känns ju ovant till en början.
Igår tog vi oss ut till den traditionella julmarknaden vid Skultuna bruk och där var det som vanligt knökfullt med folk, men marknadsståndet var de gamla bekanta utan någon egentlig förnyelse. Idag har vi nöjt oss med en långpromenad i de norra stadsdelarna och även det kan vara njutbart i hög, klar vinterluft.

På den politiska arenan har i veckohelgen det inträffat att Folkpartiets landsmöte beslutat att byta namn till Liberalerna. Partiledaren Jan Björklund dög dock till omval även för det 'nya' partiet. Det starkaste skälet till namnbytet anfördes som att "vi skall heta det i vi är och vi är liberaler". Dock fanns naturligtvis en opposition som anser att man istället för att förändra namnet borde satsa mera på att föra fram partiets politik. I det avseendet serverades förvisso också en del nyheter då partiledaren aviserade behov av en ny skattereform, med eller utan de övriga Allianspartier. Emot partiledningens vilja beslutade landsmötet om att bifalla ett förslag om att tillåta gårdsförsäljning av alkoholdrycker. Det om något skulle förvisso vara en liberal uppgörelse med de gamla frisinnades relation till nykterhetsrörelsen.
Jag kan för min del inte se hur ett namnbyte på partiet kan ändra trenden hos partiets opinionssiffror och än mindre en flört med den rödgröna regeringen. Tyvärr ser man allt oftare hur bygget av den borgerliga Alliansen krackelerar som en förklarlig effekt av småpartiernas trängande behov av profilering. Tyvärr kan detta leda till en utveckling där SD kan skörda ytterligare framgångar om man framgångsrikt kan fortsätta att profilera sig som 'det enda riktiga oppositionspartiet'.

Nyckeln till vår välfärd

Så aviserade till sist vintern sitt antågande även denna höst när vi igår kunde notera första snöfallet. Det var dock ganska blygsamt och krävde inte några direkta motåtgärder. Inte blev det så mycket ljusare ute heller. Trots det lite mera ogästvänliga vädret har vi ändå klarat av några promenader i närområdet och igår kväll tillbringade vi ett par timmar på stadsbibliotekets årliga VIP-träff. Där får vi, som de mest frekventa kunderna, en genomgång om bibliotekets pågående projekt och arrangemang tillsammans med presentation av ett antal böcker utvalda bland personalens favoriter.
Idag ägnade jag dagen åt ett studiebesök på HVDC i Ludvika, arrangerat av Westinghouse-pensionärernas illustra klubb, Old Generation. Där blev vi bjudna på ett högintressant program om dagens projekt och den tekniska utvecklingen. Särskilt intressant för mig var att jämföra med det som gällde när jag under ett par år i mitten av 1980-talet var inköpsansvarig för IPP-projektet i västra USA.

Rent generellt gav den information som förmedlades anledning till reflexioner över den svenska industrins roll och möjligheter i världen. ABB HVDC är världsledande med sina avancerade produkter, men är för den sakens skull inte utan konkurrenter. Mycket av detta handlar framför allt om Kina och Indien. Den gigantiska potential som finns därborta illustrerades bl a med exemplet att för 30 år sedan var elproduktionen i Indien ungefär lika stor som i Sverige. Idag är Sveriges elproduktion fortfarande densamma, men Indiens är tio gånger större. Följden av detta är, att det snart enda återstående konkurrensmedlet för svenska företag är produkternas kunskapsinnehåll. Därav följer direkt att kraven på det svenska utbildningssystemets kvalitet kan bli avgörande för vår industris framtid. En ytterligare jämförelse med Indien understryker detta, när man hör att Indien varje år examinerar lika många teknologie doktorer som det totalt finns i Sverige.
Min egen slutsats utifrån detta faktum är, att vi i jämlikhetens namn kan begå ekonomiskt självmord om vi inte på ett bättre sätt än idag tar tillvara alla unga begåvningar. Skolan måste ges både ekonomiskt och moraliskt stöd till att stimulera och premiera de elever och studenter som kan och vill ta täten i utvecklingen. Om inte detta sker riskerar vi snabbt att erodera ner det näringsliv som ska vara grunden för finansieringen av vår välfärd.

IT på gott och ont

Igår kom jag mig äntligen för att skifta till vinterhjul på bilen, denna återkommande och föga inspirerande sysselsättning. Antagligen känner hustrun detsamma för den fönsterputsning hon ägnat sig åt. Vissa nyttigheter måste ju trots allt utföras även om lusten saknas.
Igår var det åter dags för veckans målarpass, betydligt mera lustfyllt, och hustrun arbetade med två akvareller med naturmotiv, medan jag tog mig av ett dramatiskt vintermotiv med trafiktema. Idag har vi också hunnit med en promenad i närområdet.

De flesta av oss har väl inte kunnat undgå att märka hur hjulen i samhället snurrar allt snabbare. För en del av oss leder det till frustration och utbrändhet, för andra är det med stor entusiasm och stigande spänning som man tar del i det som händer. Sedan den digitala tekniken ledde oss in i informationssamhället, har vi fått vänja oss vid att viktiga funktioner runt omkring oss ändras från ena veckan till den kommande. För det mesta handlar det om nyttiga ting även om behoven till en början kan verka konstlade.
Några exempel på vad man kan träffa på idag är
- Blippfunktion i snabbköpets betalterminal så att man inte längre behöver 'dra kortet' och knappa in pinkod,
- Smarta kylskåp som berättar när det är dags att fylla på olika varor,
- Fjärrstyrda system som sätter igång olika funktioner i hemmet och som kan startas med mobilen på vägen hem från jobbet,
- 3D-skrivare kan, för den välsituerade, göra det möjligt att precisionstillverka olika prylar hemma i bostaden,
- Drönare som kan skapa en virtuell tredimensionell verklighet i hologramform om man t ex vill förnya utseendet på sitt vardagsrum-
Men det kan också vara en robot som med artificiell intelligens klara inträdesprov till universitetet med högre poäng än genomsnittet för mänskliga sökande,eller
det kan vara det förhatliga hackernätverket Anonymus, som ställt till mycket oreda i världen, men som nu med full kraft slår till mot terrororganisationen Daesh i det man kallar 'Operation Paris'. Redan efter några timmar hade de lyckats stänga 1000-tals twitterkonton för terroristerna.
Huruvida man ska se positivt eller tvivlande på IT-explosionen får väl var och en för sin egen del bestämma.

Ondska och oärlighet

Fortfarande har vi klarat oss undan snön denna varma höst, även om gränsen kryper allt närmare norrifrån. Lite lätt puder skulle kanske inte skada för att lätta upp den kompakta svärta som nu råder utanför fönstret mer än halva dygnet. Igår tog vi vår motionspromenad till stormarknaden och idag blev det en lång stadsvandring sedan vi åkt in till stan för ett biblioteksbesök. Då passade vi också på att göra en visit på Konstmuseet som just nu visar en utställning av hallstasonen Kent Iwemyr. Den var verkligen sevärd och bjöd på ett stort antal överraskande bra verk med naivistisk touch. Det är mycket begåvning och talang som gömmer sig i stugorna.

Lika överraskande var budskapet till den civiliserade världen igår om ett nytt terrorattentat mot en konsertlokal i Paris. Svartklädda män med maskingevär och självmordsbombare kunde på några minuter döda ett hundratal och skada betydligt fler oskyldiga människor. Samtidigt utfördes en bombattack mot Paris fotbollsarena under pågående landskamp. Islamiska staten har 'tagit på sig skulden' för dåden med hänvisning till hämnd för franska bombningar mot deras ställningar i Syrien.
Det inträffade ger ondskan ett nytt och ännu grymmare ansikte, där människoliv inte åsätts något värde. Dessa vidriga inslag Mellanösterns samhällen är också en av anledningarna till att hela Europa översvämmas av människor som flyr för sina liv. Det är mycket hög tid för världssamfundet att eliminera dessa hot mot vårt öppna och demokratiska samhällsskick.
En annan, men något mindre dramatisk, överraskning, kom samtidigt med beskedet att den internationella dopningsbyrån VADA, efter ingående utredning, beslutat att tills vidare stänga av det ryska friidrottslaget från internationella tävlingar på grund av systematiskt fusk med otillåtna medel. Visserligen har väl många av våra ostliga bröder och systrar på tävlingsbanorna ofta kunnat misstänkas för att 'inte ha rent mjöl i påsen', men en avstängning av hela landslaget är hårda bud. Nu återstår att se hur ryssarna placerar sig när de tillåts återkomma efter den beordrade saneringen.

Flyktingkrisen i nytt skede

Så har även vi i Mälardalen fått del av det vanligen så gråa och trista väder som normalt hör hösten till, men temperaturen håller sig väl på plussidan åtminstone på dagtid. Följaktligen har vi mest hållit oss hemma och sysselsatt oss inomhus. En promenad per dag i närområdet har vi ändå unnat oss. Något problem med leda behöver vi dock inte känna tack vare våra outsinliga verksamheter - släktforskning för hustrun och Wikipedia för min egen del. Snarare är det väl så, att några extra timmar varje dag skulle säkert kunna fyllas även de.

I vår omvärld är flyktingkrisen nu det helt dominerande ämnet för både samhällsdebatt och nyhetsmedia. Igår gick processen för svensk del in i en ny fas sedan regering infört temporär inresekontroll vid landets gräns. Huruvida detta kommer att minska tillströmningen av människor återstår att se, men berörda myndigheter klarar inte längre, trots olika förstärkningar, att på ett acceptabelt sätt lösa sina uppgifter. Den första bekräftelsen på migrationens kostnader kom också igår med finansministerns presentation av en tilläggsbudget med avsättning av 11,5 miljarder kronor för att bekosta det initiala mottagandet av 'nyanlända'. Vidare ingick i regeringspaketet krav på övriga EU-länder att bereda sig på att ta emot de som inte får uppehållstillstånd i Sverige - asyl ska enligt Dublinförordningen sökas i det första EU-land man ankommer till, vilket i de flesta fall inte har skett. EU står nu inför ett skarpt läge där unionens förutsättning prövas i grunden. Hur provet kommer att bestås kan vara avgörande för hela Europas framtid.
Det man från åskådarbänken kan fråga sig är hur ledande europeiska politiker så här länge har blundat för, eller inte kunnat inse, den sedan flera månader självklara utveckling, som nu pågår. Sverige har redan under det här året fått en extra årstillväxt av befolkningen och tillströmningen fortsätter. Redan räknar myndigheterna med processtider på upp till två år för inslussning i det svenska samhället, samtidigt som det i Mellanöstern och Nordafrika finns mellan fem och tio miljoner människor som helst av allt vill komma till Europa. Allra värst är kanske att det fortfarande inte kunnat presenteras någon hållbar lösning på problemen!

Farlig nyfikenhet

Igår tog vi oss ut till västra köpcentret för att inhandla trädgårdskalk och passade där också på att avverka dagens motionsrunda. Kalken kunde jag sedan sprida över gräsmattan i väntan på nästa nederbörd. Vi har faktiskt fått 25 mm regn under den senaste veckan.
Idag var vädret åter soligt och efter att ha provat en för oss ny lunchrestaurang åkte vi norrut och gick en rejäl långpromenad ute på landsbygden. De svåridentifierade krämporna i benen, som vi drabbats av från och till har, åtminstone för tillfället, dragit sig tillbaka.

En som också fick dra sig tillbaka är en sjuksköterska på Sahlgrenska i Göteborg, som i strid med gällande lagar och förordningar, smygläst 375 elektroniska patientjournaler. Hennes motiv var att stilla sin oro över det egna barnets sjukdom, som också behandlades på samma sjukhus. Efter att först ha läst dotterns journal började hon 'studera' andra liknande fall. Men priset blev högt. Enligt en villkorlig dom för dataintrång ska hon betala 5 000 kr i skadestånd till varje drabbad patient och blir dessutom avskedad från sin tjänst. Hon åläggs också en prövotid på tre år för att återfå sin legitimation som sjuksköterska. IVO betecknar brottets dignitet som så allvarligt att det kan skada allmänhetens förtroende för legitimerade yrkesutövare.
Nyfikenhet och kunskapssökande anses ju för det mesta vara en eftersträvansvärd egenskap hos människor, men skyddet av andras personliga integritet väger tyngre. En tillåtelse till snokande i sina medmänniskors privata angelägenheter skulle på sikt lätt kunna leda till något liknande det som bedrevs av Stasi i gamla Östtyskland fram till 1989. Samtidigt kan det tyckas att man i byråkratins namn i vissa fall driver denna försiktighet in i ett löjets skimmer, men det är som i många andra sammanhang en balansgång som ständigt söker sin praktiskt rationella tillämpning. Öppenhet är bra, men bara till en viss gräns!

Om att vara oönskad

Bortskämda som vi varit med soligt och varmt väder i en och en halv månad kan det blöta höstrusk som vi just nu omges av kännas en aning deprimerande i de allt mörkare dagarna. Då är den rätta tankegången istället att det är just detta som är 'normal' höst och känna glädje över det vi tidigare fått. Under gårdagens solglimt hann vi i alla fall med en lång promenad i närområdet innan vi fick besök av döttrarna för ett enkelt firande av Fars dag. Det blev som alltid en trevlig pratstund om både nytt och gammalt.
Till veckans målarpass fick jag åka ensam idag sedan hustrun fått ett återfall av besvären i ena benet, men förhoppningsvis är problemet övergående. Jag kunde åtminstone göra färdigt mitt porträtt av en gotländsk fårbagge.

På tal om djur så noterar jag att det inte är bara människor som migrerar för att nå en bättre tillvaro. Den senaste veckan har en stor brunbjörn 'sökt asyl' i ett tättbebyggt område utanför Uppsala. Det gick inte så bra eftersom polisen, sedan man hört byns invånare, betecknade djuret som en säkerhetsrisk och beslutade att skjuta den. Förhistorien till denna upplösning av konflikten var klart negativ för björnen sedan besökt en rad ställen runt ikring där det inte är lämpligt för en björn att vara.
Parallellen till den kaotiska flyktingsituation som just nu råder i Europa är självfallet inte relevant, men det kan vara värt en tanke på hur t ex vargen hela tiden förjagas av sin överman människan. En annan obalans i naturen som är under uppbyggnad gäller bävern. Den har nu, efter att ha varit utrotningshotad och fridlyst i Sverige under många år, lyckats revanschera sig till den grad att det nu börjar utlysas skyddsjakt där den hotar att ställa till skador på skogsbruk och vattenanläggningar.
I en fundamental mening finns trots allt en analogi mellan konkurrensen i djurvärlden och flyktingsituationen, nämligen överbefolkning och försörjningsbrister. Min gamla mormor hade två uttryck för detta: "det blir inte fred så länge som det finns två människor på jorden" och "när krubban är tom så bits hästarna". Låt oss hoppas att människorna i vår tid har kommit lite längre och kan nå fram till mera konstruktiva lösningar!

På väg mot ett kallare och mörkare Sverige

Idag vaknade vi till något för denna höst så ovanligt som regn. Senast detta inträffade var den 22 september och 45 nederbördsfria dagar i följd måste väl vara något av ett rekord! Vi passade på att utnyttja väderläget till bakning - kaffebröd av hustrun och frallor för min egen del. På eftermiddagen hade molnen lättat och vi kunde ta en långpromenad i närområdet. Även igår höll vi oss mest på hemmaplan men det blev en liten runda i närområdet även då.

Igår meddelades det officiellt att min sista arbetsgivare, Westinghouse Electric, har fått uppdraget att demontera reaktortankarna i det sedan 10 - 15 år avstängda Barsebäcksverket. Det är beklämmande att tänka på hur de dåraktiga beslut som då fattades har försämrat elförsörjningen i södra delen av vårt land. Inte blev det bättre av tanken på att jag själv på olika sätt varit delaktig i kraftverkets tillkomst i mitten på 1970-talet.
Tyvärr håller den infantila svenska energipolitiken nu på att leda oss in i en betydligt mera allvarlig situation då man genom kombinationen av subventioner till vindkraft, solceller o dyl. och ökande beskattning på kärnkraft bestämt sig för att straffa ut den senare genom konstgjord olönsamhet. Ett liknande experiment sedan några år i Tyskland har lett till fördubblade elpriser för elkonsumenterna. För Sveriges del är just nu konsekvensen att ägarna till Oskarshamnsverket och Ringhalsverket beslutat att starta planering av förtida avstängning av vardera två reaktorer. Det betyder en minskning med runt 3 000 MW baskraft i södra Sverige med ytterst oklara idéer om hur den skall ersättas.
Det är med sorg i hjärtat jag tvingas se på hur inskränkta politiker, i strid med folkets vilja, under de senaste 35 åren lyckats förstöra det som då var en av svenskt näringslivs stora konkurrensfördelar, nämligen en säker och prisvärd elproduktion. Med stängning av ytterligare fyra reaktorer utan likvärdig ersättning står man istället inför påtagliga risker för rullande avstängning av elnätet. Med dagens teknikläge och miljökrav är det endast nya reaktorer som klarar detta. Allt annat kräver en rad nya tekniska genombrott för att ens komma i närheten. Annars kan det bli mörkt i Sverige!

Oron sprider sig

Det har nu varit ett par dagar med mest sysselsättning på hemmaplan. Igår var vi ändå ute i de västra stadsdelarna för några mindre inköp och passade då på att ta vår dagspromenad på en för oss lite ovanligare mark. Idag blev det en kort tur till stan för att på vår vårdcentral få årets influensavaccinering, som landstinget så frikostigt erbjuder kostnadsfritt till oss gamlingar och andra lytta personer. I år har man dessutom byggt på med en vaccinering mot lunginflammation, så nu är vi rejält preparerade.

Bortsett från att migrationsministern nu officiellt deklarerat det kaos som jag beskrev i mitt förra blogginlägg, kan man börja ana en uppgivenhet överlag i landets styrande församling. Oppositionsledaren har idag satt ner foten och sagt att om regeringen inte sköter sig så kan det bli nyval snart. Det hon främst då syftar på är regeringens systematiska ohörsamhet mot de anvisningar som riksdagen utfärdar beträffande olika politiska ärenden då regeringssidan förlorat omröstningen i riksdagen. En regering som beter sig på sådant sätt måste räkna med att misstroendeförklaring från riksdagen kan bli aktuella.
Samtidigt kan man förstå att herr statsministern ser allt mera sliten ut för varje gång han visar sig. Jag frågar mig ibland hur mycket han ångrar sig som gav sig i kast med att städa i partiets ruiner efter Sahlin och Juholt - han ville ju egentligen inte ha det här jobbet. Nu är det emellertid så, att har man tagit fan i båten så måste man ro honom i land. Om Löfven lyckas med detta är han att gratulera, men oddsen verkar just nu rysligt dåliga. För landets skull får vi ändå hoppas att de styrande på något sätt kan styra upp turbulensen och då duger det inte med att sätta till utredningar som ska komma med besked om ett år när 'det redan brinner i gaveln' och släckningen måste påbörjas omgående!

Ny tryter pengarna

Både lite annorlunda aktiviteter och en del småkrämpor har gjort att våra motionsrundor har kommit i bakgrunden de senaste dagarna. I söndags hade ett konstnärskollektiv öppet hus i sina ateljéer ute i de östra stadsdelarna. Vi var naturligtvis där och kunde ta del av flera riktigt sevärda utställningar. Arrangemanget är en numera årligen återkommande tillställning som drar stor publik.
Igår var det dags för vår egen målning på Club Artis och där följde vi de vanliga rutinerna. På kvällen var det dags att besöka yngsta dottern för ett gemensamt födelsedagsfirande för henne och svärsonen.
Idag, slutligen, började jag dagen med bakning av finska rågbitar och hårt tunnbröd under tiden som hustrun gav sig iväg för ett besök hos frisören. Sedan var vi hemma till framåt kvällstid då hustrun gick på en egen promenad medan jag for till ett möte på Tekniska föreningen. Där fick man lyssna till ett briljant föredrag av FOI:s chef för ubåtsutveckling, som gav en mycket intressant exposé av svensk ubåtsteknik från 1883 och fram till våra dagar.

I en annan del av den svenska offentligheten håller nu den eskalerande flyktingvågen att gå ur händerna på politiker och myndigheter. Praktiskt alla samhällssektorer varnar för att deras kapacitetstak är nått, vilket än så länge inte haft någon dämpande effekt på tillströmningen. Mest akut är frågan om s. k. asylboenden där man nu beslutat att sänka utrymmesstandarden till tre kvadratmeter per boende. Nästa problem är Migrationsverkets prövning av uppehållstillstånd, som nu i vissa fall kan komma att ta flera år. När de 'nyanlända' väl kommit ut i samhället möts de av en redan sedan tidigare grav bostadsbrist, och f n sitter 11 000 personer p g a detta fast på asylboende trots att de fått uppehållstillstånd. De väntas också, efter en nödtorftig språkutbildning, kunna försörja sig, men arbetsförmedlingen har tydligt markerat att man med nuvarande resurser inte kommer att klara denna uppgift. På lite längre sikt kommer motsvarande problem att dyka upp inom barnomsorg och skola, framför allt i form av personalbrist. Slutligen ser vi redan exempel på hur landets resurser för sjuk- och tandvård saknar beredskap för den ökade efterfrågan.
Allt detta kostar självklart pengar och en första åtgärd för att täcka behoven är att ta cirka en tredjedel av budgeten för u-landsbistånd. På längre sikt räcker det emellertid inte på långa vägar och ingrepp som även blir märkbara för landets medborgare blir nödvändiga. Det är då som den nu i massmedia mycket omtalade 'solidariteten' sätts på skarpt prov. Idag vet vi inte hur det kommer att sluta!

Ödets oberäkneliga nycker

Igår tog vi time out från våra motionsrundor - det lär ju var viktigt med lite 'återhämtning' då och då. Istället satsade vi på en utelunch och shopingtur till västra köpcentret och IKEA. Där inhandlade vi en kontorsstol för att avsluta renoveringen av hustruns arbetsplats.
Idag var vi tillbaka till normal rutin och gjorde en långpromenad på landsbygden väster om stan. Fortfarande är det väderlek som mest påminner om början av september och vi har fått 2 mm nederbörd under hela oktober. Jag har inget minne av att vi någon gång tidigare haft en så varm höst, men det återstår ju en höstmånad, så vi får väl se var det slutar.

Hur det slutade i årets upplaga av Allsvenskan i fotboll fick vi veta för en stund sedan då det stod klart att IFK Norrköping besegrat MFF med 2-0. Loppet var helt kört för 'di blåe' när två av spelarna lyckats dra på sig rött kort. De mår väl inte så bra just nu, kan man tro. Men dramatiken var inte slut med det. Hela toppklanen gick på pumpen då IFK Göteborg fick stryk av Kalmar FF och AIK kämpades ner av Örebro SK. Härmed kan väl Putte Kocks gamla devis om att "bollen är rund" anses slutgiltigt bevisad. Ingenting kan tas för givet!
Hur det kommer att sluta i Turkiet kommer vi att få veta först när morgondagens parlamentsval är avklarat och hopräknat. Förutsättningarna är minst sagt en aning darriga och extra förstärkning av säkerhetsapparaten är igångsatt efter ett larm om att extremistgruppen IS har planerat en attack. Till detta kommer att relationerna mellan turkarna och kurderna för ögonblicket inte är de allra bästa och vänstergerillan PKK kanske också vill pröva lyckan med något litet 'extra arrangemang'.
Man är glad att inte behöva vara politiker i detta land, som dessutom har planer på att försöka komma in i EU:s gemenskap. Hur detta ska kunna ske är idag inte lätt att begripa!

Fler kineser önskas

Igår kunde vi ännu en gång ta en långpromenad i vackert höstväder, denna gång i de norra stadsdelarna. Nederbörden under oktober har i våra trakter varit ca 2 mm mot normalt ca 50. Nu stiger vår oro för att hämnden kommer att bli en halv meter snö i januari - allt brukar ju jämna ut sig i längden.
Idag har det varit mycket aktiviteter på gång. Medan hustrun fortsatte 'julstädningen' tog jag cykeln till ett styrelsemöte på Club Artis. Sedan tog vi itu med en uppgradring av hustruns arbetsplats med inköp och montering av ett nytt skrivbord och det därtill hörande arrangemanget med all datautrustning. Nu är hennes arbetsmiljö en aning mera fräsch och ändamålsenlig.

Ändamålsenlig är förmodligen också den nya familjepolitiken som från och med nu gäller i Kina, då man officiellt avslutat den s. k. ettbarnsprincipen som varit 'lag' i 35 år. Beskedet från det styrande kommunistpartiet var för vissa något överraskande men ändå väntat. Man har nämligen liksom på många håll i västvärlden kunnat notera den raskt stigande medelåldern i befolkningen mot vilken enda medlet är ett ökat barnafödande. Man beräknar att ettbarnpolitiken förhindrat födsel av ca 400 miljoner barn. Det har också lett till en ökande andel av manliga individer i befolkning vilket också lett till förvrängning av befolkningspyramiden. En annan konsekvens är en minskning av den arbetande befolkning med framtida försörjningsproblem som konsekvens.
Hur den snabbare befolkningsökningen som med den nya politiken blir följden i Kina ska hanteras ger rapporten inget besked om. I bästa fall blir skillnaden inte så stor eftersom många kineser redan de senaste åren hittat vägar att kringgå de officiella bestämmelserna, men syftet med förändringen är ju trots allt att fler barn ska födas och detta i en del av världen som redan är tungt överbefolkad. Låt oss hoppas att de ledande kommunisterna har begrundat detta dilemma!

Om att skrämmas med maten

Med återinförandet av normaltid har vår omvärld genast blivit lite mörkare och det lilla extra ljuset på morgonen är en klen tröst. Den njutbara tiden för utevistelse krymper snabbt och det känns precis lika dåligt som alla tidigare år. Vi har åtminstone fortsatt bra väderlek och igår var det som vanligt dags för veckans målarpass på Club Artis. Där tog vi båda oss an djurporträtt, hustrun en hund av spanieltyp i akvarell och jag själv en bagge av gotländskt utegångsfår med mina färgpennor. Nästa vecka får vi se hur vi lyckas.
Idag började vi med en tur till östra köpcentret och efter lunch åkte vi ut och tog en långpromenad på landsbygden öster om stan. Där passerade vi markerna hos en eko-bonde som hade lyckats få ihop inte mindre än 75 får i hagen.

Ekobonden leder mig osökt in på tankarna kring hälsa och goda matvanor. Idag publicerade det svenska Livsmedelsverket en rapport om WHO:s forskning kring rött kött och cancerrisker. Det förmanande budskapet är denna gång att vi ska sluta stoppa i oss charkuterier av vilket slag det vara må, och det hjälper inte ens att det är ekologiskt framställt! För att riktigt krydda anrättningen har man lyckats placera denna sedan stenåldern utmärkta föda i samma riskklass som asbest och tobaksrökning. Måttfullhet är tydligt inget uttalat signum för våra svenska myndigheter. Dessa 'alarm' brukar komma med viss regelbundenhet och man kan misstänka, med viss koppling till verkets anslagsäskanden i statsbudgeten.
För de flesta människor betyder det ingenting eftersom de var och en förmår anpassa sitt ätande till en någorlunda nyttig kosthållning. För en mindre grupp betyder det heller ingenting eftersom de besinningslöst sätter i sig det de gillar oavsett om det är nyttigt eller livsfarligt. För den andra minoriteten, som låter sig skrämmas av rapporterna, kan dessa 'budskap' bli förödande och leda till både ångest och depression över oron om att inte 'äta på rätt sätt'. Dessa arma människor, ofta redan nervöst lagda, har inte förtjänat att drabbas av myndighetspropåer, som ur den enskilde individens synpunkt är betydelselösa. Faktum är att vi alla någon gång står inför att göra den sista resan, och när den tidpunkten är inne lär inte påverkas i någon nämnvärd grad av att man råkat äta något hekto kött för mycket ibland. Så, ät sunt och lev väl!

I oärlighetens namn, amen!

Även om en del träd och buskar gått in i lövfällningen är det fortfarande, för årstiden, ovanligt grönt i naturen. Man undrar ju hur det är med klimatförändringen, är uppvärmningen tillfällig eller ser vi en bestående förändring. Igår hade vi som mest 16 plusgrader på utetermometern! Då passade vi på att gå vår promenad vid Mälaren i de östra stadsdelarna och åt lunch på ett för oss nytt matställe, som var till full belåtenhet.
Idag tog vi en tur ut till nybyggnadsområdet i Geddeholm där det nu efter några år hunnit byggas ett 100-tal villor och anlagts en fin badplats vid Mälarstranden. Vid vår promenad passade vi också på att titta lite närmare på den gamla herrgården, som nu till vissa delar är ägnad åt turistverksamhet.
Idag hade hustrun ny bakningsdag och tog sitt ansvar för fikabrödet till nästa veckas möte med vår grupp på Club Artis. Hon har också börjat så smått med julstädningen - julen inleds ju numera redan i november om man får tro skyltningen i butikerna. Redan ikväll är det dags att gå över till vintertid så allt pekar på mörkare tider.

Höjden av mörker är också det misstänkta, organiserade fusk som tros ha förekommit vid årets högskoleprov. Svaga provdeltagare påstås ha kunnat 'köpa tjänster' med svar på besvärliga uppgifter. Metoden vilar, som så mycket annat idag, på kommunikation i cyberrymden. Genom att med mobilen filma provfrågorna och skicka bilden till en 'sambandscentral' som tog fram rätt svar och skickade detta tillbaka till mobilen, så kunde provdeltagaren få detta levererat i sin öronsnäcka. Priset för 'tjänsten' uppges kunna uppgå till tiotusentals kronor. Den som till äventyrs går bet på detta sätt att fuska har alltid alternativet att hyra en 'spökskrivare' som totar ihop svaren med ett lagom bra resultat.
Det finns verkligen anledning att fråga sig vart samhället är på väg med den allt snabbare utbredningen av olika former av oärlighet. Dopning och annat fusk inom idrott och sport bekämpas intensivt, men ses ändå av många som en 'normal' del av verksamheten. Fusk i skolan har väl förekommit i alla tider, men tekniken och metoderna har nu nått en nivå där den 'intellektuella dopingen' ger skäl till polisanmälan. Man kan heller inte värja sig mot misstanken att dessa försök till 'genvägar' föder en mentalitet som i förlängningen blir grogrund till de allt mer omfattande nätbedrägerierna eller annan ekonomisk brottslighet, som det nästan dagligen rapporteras om. Tillsammans med brist på disciplin och rakryggad hållning i samhället rycker hotet om en anarkistisk utveckling närmare!

Våldshysteri

Efter att under gårdagen ha startat med en tur till östra köpcentret och lite senare en promenad i närområdet, var det på kvällen dags för medlemsmöte i Club Artis. Förutom de vanliga rutinärendena hade vi bjudit in en konstnär till programmet. Hon arbetar med tekniken encaustic art och var en intressant och underhållande föredragshållare. Tekniken går ut på att med hjälp av strykjärn och andra värmeverktyg smälta ett speciellt vax och fördela det över målningsytan med dessa redskap. Resultatet kan bli minst sagt uppseendeväckande och medlemmarnas intresse var stort.
Idag, när vi för första gången på nästan en månad drabbades av höstregn, har vi hållit oss inomhus, så när som på en promenad till mataffären. Vi har utnyttjat tiden väl och bakat grahamsskorpor och tre sorters matbröd, så nu är frysen åter proppfull. För min del väntar om en stund ett besök på astronomiföreningens observatorium för ännu ett medlemsmöte.

Idag fick vi ännu ett sorgligt exempel på den växande instabilitet som håller på att ta över vårt land. Nästan dagligen rapporteras om olika former av våldsdåd med politiska förtecken. De återkommande bränderna på igångsatta eller blivande asylboenden är mycket oroande och den våldsattack mot en skola som rapporterats idag iscensattes av en ung man med stort intresse för högerextrema rörelser.
Utvecklingen under hösten tyder mer och mer på att samhällets institutioner håller på att tappa greppet. Såväl sociala som rättsvårdande myndigheter erkänner nu öppet att de tilldelade resurserna inte räcker till för att de ska klara av sina lagstadgade uppgifter. De politiskt ansvariga visar heller inga tecken på att ha situationen under kontroll. Vad händer imorgon?

Kaos i den politiska ankdammen

Igår var det som vanligt på måndagar dags för veckans målarpass. Hustrun gjorde färdigt ett par akvareller med blomstermotiv och jag min målning med stadsmotiv. Sedan började jag skissa på en utmaning med avbildning av ett gutefår som kan bli en riktig prövning.
Idag började vi dagen med en tur till östra köpcentret och på eftermiddagen gjorde vi en långpromenad i de norra stadsdelarna. Tyvärr är vädret nu inte längre soligt utan mulet, men det är vid det här laget förstås inte så oväntat efter fyra veckor med torrt väder.

Den svenska politiska ankdammen håller på att svämma över! På snart sagt alla områden finns mer eller mindre tydliga tecken på att kaos råder. De flesta propositioner som kommer från regeringen innehåller någon form av löftesbrott vis-á-vis S-partiets vallöften, som ju till stor del beror på deras kvävande beroende av virrpannorna inom Mp- och V-partierna. Ett exempel på detta är kraftföretagens aviseringar om för tidig stängning av fyra kärnreaktorer som en direkt följd av Mp:s galna idéer om höjd effektskatt. Skoningslös kritik har följdriktigt genast kommit från den elberoende industrin inom landets basnäringar.
Lika förvirrat är det inom riksdagen interna arbetsprocesser där det råder total oreda sedan DÖ förra veckan gick i graven. Detta gav SD anledning till att yrka på misstroendevotum mot finansministern, vilket i sin tur fick M-partiet att framhålla att man inte i det ansträngda läge som råder vill medverka till att fälla finansministern. Med detta fick SD den sökta bekräftelsen på att man i själva verket är den enda 'verkliga oppositionen' i riksdagen för närvarande, något som i sämsta fall kan leda till mer väljarflykt från Borgarna till SD. Denna sorgliga röra får mer och mer anarkistiska drag och kan komma att stå vårt land mycket dyrt om inte statsministern snabbt kan återta kontrollen över regeringen!
I besvärliga situationer försöker man då trösta sig med att det finns de som har det värre. SD verkar kanske arroganta och inhumana, men då ska vi veta att Marine Le Pen, ledare för Nationella fronten i Frankrike, just nu står inför rätta, anklagad för hets mot folkgrupp, sedan hon jämfört bedjande muslimer på stadens gator med nazisternas ockupation under andra världskriget. Dessförinnan har hon ju lyckats få sin egen far, partiets grundare, utesluten ur partiet sedan han anklagat henne för att ha förrått partiets principer och identitet. Han hade ju 'bara' klart och tydligt deklarerat sina nazistiska preferenser. Låt oss hoppas att de svenska väljarna så småningom inser sina misstag och återvänder till den gamla trygga mittfåran i politiken!

Brandhot mot flyktingar

Vi är fortsatt lyckligt lottade med soligt högtrycksläge i vädret och ca 15 plusgrader på utetermometern på eftermiddagarna. De norra och södra delarna av landet har inte på samma sätt fått del av denna 'extra sensommar'. Igår utnyttjade vi denna fördel till en utflykt till Surahammar för att besöka en konstutställning i Stenhuset. De 'proffs' som ställde ut var dessvärre inte så imponerande, men hade gott självförtroende vad gällde prissättningen (4 000 - 15 000 kr) för verk som flera i vår amatörklubb skulle gjort mycket bättre. Som tröst fanns istället en konstfotoutställning av en grekisk konstnär, som välvilligt beskrev tekniken bakom de förnämliga motiv han skapat - en kreatör av stora mått. Vid vår promenad, som vi efteråt tog utmed kanalen, fick vi uppleva ett annat teknikens under då vi mötte en drönare, som flög fram över vattenytan i kanalen.
I det fortsatt soliga vädret fick det idag bli en långpromenad på landsbygden väster om stan. Där var upplevelsen främst den stora mängd av långtradare som väntade på tillträde till ICA:s centrallager. Inom handeln går det nu för högtryck veckan runt.

För högtryck arbetar också polisen efter att det på olika håll i landet under de senaste dagarna inträffat svåra bränder, med största sannolikhet anlagda, i byggnader planerade för flyktingboende. Hittills i år har över tio asylboenden eldhärjats. Forskning kring en våg av liknande attentat riktade mot flyktingförläggningar på 1980- och 90-talen visar, att det då handlade om gärningsmän "som uppfattade att stämningarna i lokalsamhället rättfärdigade deras handlingar". Idag går det snabbare att piska upp sådant hat då lokala grupper bildas genom sociala medier. Där höjs retoriken kraftigt och i många fall ses sådana här aktioner som något positivt.
Låt oss nu hoppas att våra politiska ledare har uppfattat signalerna och börja gå från ord till handling för att ta ledningen över en process som just nu verkar gå helt ur kontroll. Det brådskar innan något riktigt allvarligt inträffar.

Flyktingkrisen på väg mot katastrof

Med risk för att verka tjatig måste jag nu redovisa ytterligare två soliga höstdagar. Dessa har vi bland annat använt till att ta hand om vår skörd av vindruvor (!). På en enda vinstock kunde jag igår plocka av bortåt sju kilo druvor och av dem fixade hustrun idag två och en halv liter perfekt druvjuice. Med den pågående klimatförändringen i ryggen kan vi nog snart få se riktiga vingårdar växa upp även på våra breddgrader.
Våra motionsbehov har vi tillgodosett med en promenad till stormarknaden igår och en lite längre till stan idag. Där passade vi också på att inta en god lunch i Culturhuset i Industribyn som en gång i tiden var Svenska Metallverkens industriområde. Tiderna förändras!

Tiderna håller nu också på att snabbt förändras vad gäller den sociala situationen i Sverige. Den stora flyktingströmmen över Europa har nått en omfattning som pressar vårt land allt snabbare mot en ohållbar situation. Detta märks inte minst på hur tonen skärps i inläggen på sociala medier. Vilsenheten hos våra beslutsfattare utvecklas till beslutsförlamning samtidigt som migrationsmyndigheten förbereder för uppförande av tältläger i södra Sverige. På det nationella planet försöker man ge sken att man kan hantera situationen, men har endast lyckats utfärda krav på 'alla landets kommuner att ta sitt ansvar'. Därifrån finns respons av två slag. Antingen konstaterar man frankt att man kan inget mer göra eller också håller man krismöten i desperata försök att krama ytterligare lite must ur den lokala organisationen. På flera håll är den gränsen både nådd och passerad samtidigt som strömmen av nytillkommande inte minskar. Till detta kommer att hos polisen ligger  21 000 utvisningsärenden om migranter utan uppehållstillstånd på hög i väntan på att verkställas - bara 1 000 av de 9 000 som överlämnats i år har verkställts, resten gömmer sig i landet.
Oron för var vi till sist slutar i detta kaos sprider sig och våra skattebetalande medborgare ser tecknen på hur trycket ökar på samhällets serviceinstitutioner. Problemet är inte mängden individer i sig, Sverige behöver fler unga människor, utan takten som de anländer. Nu är det snart bara fråga om dagar innan vi måste inse och erkänna detta och slå till bromsen tills vi vet hur saken kan behandlas i kontrollerade former!

Att vara eller inte vara...

Väderleken har, som sig bör på hösten, varit varierande, men på ett förhållandevis positivt sätt. Igår var det visserligen en del dimmoln och sedan kom en ny frostnatt, men idag var det klarblå himmel, strålande solsken och drygt 15 plusgrader ute - inte alls dåligt för mitten av oktober.
Vi har varit mest här hemma och uteaktiviteterna har inskränkt sig till en promenad i närområdet igår och en promenad till stan idag för ett besök hos en parallellgrupp i målarklubben. Som ordförande måste man ju ha kontakt med hela verksamheten.

De senast dagarnas politiska tumult i vår lilla svenska ankdamm har förvirrat riktlinjerna för många och inte minst massmedia. Nu spetsar SD-ledaren dessutom cocktailen med ett yrkande om misstroendevotum mot finansministern med motiveringen att hennes kommande statsbudget p g a invandringen är underfinansierad redan innan den är lagd. Får se var detta tar vägen?
Trots denna röra ska vi trösta oss med att i vi inte befinner oss i USA, där det om ett drygt år stundar presidentval. Där ska inom en nära framtid republikaner och demokrater utse sin respektive kandidat, och för de senare ligger f d utrikesministern och presidenthustrun Hillary Clinton bäst till. I dessa primärval kan i detta lobbyisters  och sponsorers förlovade land nästan vad som helst hända. Gårdagens kandidatmatch inom det demokratiska partiet innehöll följdriktigt gott om deltagarnas förklemande omdömen om varandra. Värst är det kanske för Clinton som beskylls för att surfa på 'gamla meriter' och därför nu, trots en stark ledning i opinionsmätningarna, skrivits ner av diverse 'analytiker'. Från åskådarplats kom samtidigt inlägg från republikanska spin doctors om att samtliga av deras fyra kandidater utan svårigheter skulle slå Clinton.
Dessa amerikanska presidentval är sorglustiga och oberäkneliga tillställningar som vi ska vara glada att slippa. Tacka vet jag vårt gamla trygga kungahus, som rullar på utan några yviga valprocedurer!

Partiledardebatt

Vi har kunnat glädja oss åt ännu några dagar av nederbördsfritt och mestadels soligt höstväder. Den senaste natten blev emellertid den första riktiga frostnatten med ca 5 minusgrader. Det fick bli den definitiva signalen till invintring av utemöblerna. För övrigt var det idag veckans målarpass som stod på dagordningen och där fortsatte vi båda på redan påbörjade arbeten. En avvikelse var dock att vi hade besök av en 'konsult' som håller på med en videofilm om klubben, och som nu samlade in material om den praktiska verksamheten.
Igår tog vi en promenad i närområdet och passade då på att besöka 'invigningen' av det nya bostadsområdet som ska växa upp i grannskapet. På tre år är det tänkt att drygt 300 lägenheter och radhus ska uppföras på den gamla ängen - en mycket påtaglig förändring således. Många intresserade var på plats, nu när bostadsbristen blir allt mer besvärande i vår stad, men inte blir det billigt att bo där - prisidé ca 8 000 kr per månad i hyra för en tvårumslägenhet.

Billigt blir det inte heller för Sverige att 'ta sitt ansvar' i den pågående flyktingkrisen. Med en tillströmning på över 1 000 personer per dygn den senaste veckan närmar sig kapacitetsgränsen för snart sagt alla moment i processen. Enbart i vår egen kommun bereds just nu plats för ca 800 asylboenden. Problematiken tog också upp en del när den TV-sända partiledardebatten igår gick av stapeln i skuggan av den nyligen dödförklarade DÖ. Den därav följande osäkerheten i det politiska landskapet gjorde att beskeden i olika sakfrågor var, om möjligt, ännu mer svävande än vanligt. Den minst skakade var SD-ledaren Åkesson, som nu av förklarliga skäl vädrar morgonluft. Vad den närmaste framtiden bär i sitt sköte är det svårt att sia om, men i debatten 'utsträcktes flera händer över blockgränsen' vilket förhoppningsvis kan avsevärt reducera vänsterns ohemula inflytande på den politiska utvecklingen.
För egen del vidhåller jag att ett nära samarbete mellan M och S vore det bästa sättet att överbrygga det osäkra läge vi nu befinner oss i, men då måste man vara beredd att både ge och ta från båda sidorna.  

Palatsrevolution!?

Vi har haft fortsatt högtrycksläge i vädret med mycket sol men låg temperatur. Det ger mycket bättre stämning än mulet och blött väder. Igår for vi iväg på utflykt till norra grannkommunen där vi deltog i en träff med fika på Måns Ols med hustruns barndomskamrater från förskoleåldern. Efter över 60 år fanns det mycket att berätta, diskutera och begrunda. Men igenkännandet var ändå förbluffande bra. Själv fick jag lite vidgat perspektiv på de berättelser jag hört från hustrun genom åren.
Idag blev det bara en tur till västra köpcentret där vi åt lunch och tog en promenad i omgivningarna.

På eftermiddagen idag briserade en politisk laddning i vår egen hemstad där Kristdemokraterna på sin stämma beslutade att lämna den s. k decemberöverenskommelsen (DÖ). Denna har i snart ett år förlamat arbetet i riksdag och regering enbart av skälet att utestänga SD från inflytande över politiken. Den förödande bieffekten har varit att landet saknat en reell politisk opposition vilket lett till ett oproportionerligt stort inflytande för diverse grupperingar på vänstersidan. Kritik har funnits och finns mot DÖ inom alla borgerliga partier och frustration har brutit ut i valmanskåren över det läge som man faktiskt själv har skapat.
Vad som nu kommer att hända är mycket oklart. Möjligen slås sista spiken i DÖ:s likkista på M-partiets stämma nästa vecka där även en mycket tung kritik mot DÖ finns på dagordningen. Faller DÖ även där, är portarna vidöppna för ett nytt kaotiskt tillstånd i svensk inrikespolitik. Vad som än kommer att hända går vi en orolig framtid till mötes. Riskerna är stora för felsteg i ett för övrigt känsligt läge i den svenska ekonomin och behovet av en stabil och handlingskraftig regering är större än vanligt. Det sittande regeringen har inte på något sätt visat några tecken i den riktningen.
För egen del tror jag att vi närmar oss vägs ände för den blockpolitik som varit rådande under lång tid. I flera av våra grannländer har regeringar av koalition mellan M och S kunnat manövrera runt blindskären i politiken, och kanske är det dags att pröva den lösningen även hos oss. Därmed skulle alla särintressen som skockas i småpartierna få maka på sig till förmån för en förhoppningsvis rationell majoritetspolitik. Den som lever får se!

Kunskap är makt

Nu har till sist brittsommaren fått ge vika för höstens krafter med nordlig vind och betydligt sänkt dagstemperatur. Snart blir man tvungen att leta reda på en mössa att ta på sig när man går ut. Igår började vi dagen med den vanliga turen till östra köpcentret för att veckohandla och på hemvägen stannade hustrun i stan för ett tandläkarbesök och sedan promenad hem. Själv fick jag min motion genom att gräva upp fjolårets trädgårdskompost till jordlådan. Produktionen blev både omfattande och av god kvalitet.
Idag har vi varit på hemmaplan så när som på en promenad i närområdet. En del av sysselsättningen gick även idag i äpplenas tecken då vi gjorde två olika sorters äppelsylt. Nu är årsbehovet tillgodosett även på det området och de ca 15 kg som återstår får vi efter bästa förmåga konsumera som färskvara så länge de håller sig.

Mitt i flödet av tillkännagivanden av årets nobelpristagare kunde vi idag äntligen notera en svensk när Tomas Lindahl fått utmärkelsen för sina upptäckter kring reparation av dna. Även om han arbetat under ganska många år i England, är det ändå ett lyft för Sverige och svensk forskning. Vi är idag som nation i ett läge där kunskap och spetskompetens många gånger är avgörande för vår position på världsmarknaden. Svenska produkter och tjänster måste ha ett stort kunskapsinnehåll för att kunna konkurrera.
Kunskapssamhället som begrepp började för övrigt att diskuteras redan i slutet av 1970-talet då behoven av en både bredare och djupare utbildning hos människorna började uppmärksammas. Stora satsningar har sedan gjorts på utbildningsväsendet men den offentliga sektorns dominans inom området har i långa stycken gjort utvärderingen av resultaten svåröverskådlig och sannolikt ineffektiv genom byråkratiskt tänkande. Forskning och utbildning måste snarast avpolitiseras för att ge större inflytande åt sakkunskapen i styrningen. Jämställdhet in absurdum leder inte till den elit som är nödvändig för att leda vårt land rätt i framtiden.

Mankell in memorian

Det milda och soliga höstvädret fortsätter och idag fick vi veta att den gångna september varit den varmaste sedan mätningarna började i slutet på 1800-talet. Det är naturligtvis behagligt när man vill vistas ute, men priset för en uppvärmd atmosfär kan få betalas i form av svårare och mer frekventa oväder med åska och skyfall. Det har följaktligen också drabbat bl. a. södra Frankrike och Nordamerikas atlantkust de senaste dagarna med ohanterliga översvämningar som följd.
För vår egen del använde vi en del av gårdagen för shoping i västra köpcentret och idag på förmiddagen tog vi hand om en del av äppelskörden för infrysning, innan det sedan var dags för veckans målarpass.

Idag nåddes vi av det tråkiga och nedslående beskedet att en av Sveriges främsta och mest välkända författare, Henning Mankell, lämnat oss under sin kamp mot cancer. Hans stora internationella läsekrets sörjer sin uppskattade berättare. Han skrev ett fyrtiotal romaner och teaterpjäser, hans böcker har sålts i över 40 miljoner exemplar och har översatts till mer än 40 språk. Under de år han var bosatt i Maputo i Mocambique var han konstnärlig ledare för Teatro Avenida. Här i Sverige har väl knappast någon kunnat förbli obekant med den något egocentriske Ystadspolisen Kurt Wallander, som skapats av Mankells penna.
Vid sidan av sitt författarskap var han en kraftfull förkämpe för rättvisa och mänskliga rättigheter. I kampen mot apartheid och andra orättvisor i världen, som diskriminering och rasism, var han obönhörligt konsekvent. Här blir det nu en plats ledig för den som är beredd att fortsätta striden mot korrumperade makthavare och blodtörstiga terrorister. Tyvärr ser det inte ut att bli någon brist på arbetsuppgifter i den branschen under överskådlig tid.

En ändlös mardröm?

Vi har på olika sätt försökt ta tillvara det osedvanligt milda höstvädret. På motionssidan har vi kommit igång riktigt bra i den nya månaden. Förutom ett par promenader i närområdet gick vi idag en längre vända längs Mälaren öster om stan. Till det kan jag också lägga grävningen av trädgårdslandet som blev gjord idag. Ytan är för all del inte så imponerande längre, men ändå.
I förrgår var vi på besök hos yngsta dotterns svärföräldrar och igår gjorde vi en bilutflykt till Avesta för gravskötsel i Grytnäs. Vi passade också på att äta lunch på en för oss ny restaurang i Krylbo där maten var både njutbar och prisvärd. Däremot fick vi inte den promenad i Dalom som vi tänkt oss p g a det alltför blåsiga vädret på de nordliga breddgraderna.

För snart fyra år sedan, den 20 oktober 2011, skrev jag

"Hur som helst var Libyen nummer tre av den arabiska vårens korrigeringar av styrelseskick. Nu väntar man på Jemen och Syrien för att sedan sannolikt fortsätta med alla de "tio små negerpojkarna"."

Ingen kunde då ana den fruktansvärda utveckling som konflikten i just Syrien skulle ta. Mellanösterns mycket komplicerade historiska bakgrund har förvisso en stor del i händelsernas gång men trots allt är det människans missbedömningar och maktspel som ska tillskrivas den största skulden och framtidens dom över detta kommer att bli hård och skoningslös. Tyvärr är detta en mycket klen tröst för alla oskyldiga människor som får se sina hem och sitt land läggas i ruiner. Ingen vet längre riktigt säkert vem som strider mot vem och varför. På slagfältet lägrar sig ömsom desperation och ömsom uppgivenhet, vilket i kombination lett till de mest omfattande flyktingströmmarna efter andra världskriget.
Det finns f n heller inget i sikte som skulle kunna tyda på en stabilisering av situationen, snarare tvärtom. Rysslands senaste intervention med bombning av "terroristfästen" ses av många som en ren provokation mot västmakterna och en upptrappning till en storpolitisk konflikt kan inte helt uteslutas. En annan obehaglig konsekvens är rekryteringen av 'frivilliga' till olika stridande grupper, där det f n finna 125 'svenskar' i IS-grupperna och tillströmningen ökar från olika håll i världen.
Man skulle ju önska att en övergripande makt av FN-typ skulle ha mandat att ta förmyndarskap över sådana aktörer som nu demonstrerar sin arrogans i Syrienkonflikten, men inte heller där finns något hopp att vänta. Ingen vill släppa av på sin prestige och under tiden lider och dör oskyldiga människor - varje dag!

Opålitliga politiker

Nu har vi förunnats ytterligare två dagar med soligt och för årstiden ovanligt varmt väder. Igår följde jag med 'pensionärsklubben' för min gamla arbetsgivare på ett studiebesök vid Solcellsparken. Där fick vi veta en massa om hur man producerar el med hjälp av kiselceller uppsatta i solföljande stativ. Anläggningen är en av de största i Sverige (märkeffekt 1 MW) som rent statistiskt levererar ström under ca 1 200 timmar per år. Ett litet aber är bara det att tekniken, alla subventioner till trots, inte är kommersiellt konkurrenskraftig, men hoppet sätts ändå till fortsatt teknisk utveckling.
Sedan använde vi en del av dagen till invintring av husbilen, som nu ska stå parkerad här hemma eftersom den tidigare vinterförvaringen inte längre är tillgänglig, och därför har bilen nu fått 'överdragskläder' istället. Vi hann också med att ta en kvällspromenad i närområdet.
Idag har vi sysselsatt oss på hemmaplan då hustrun fortsatt storrengöringen inomhus medan jag klippt gräsmatta och klarat av äppelskörden (totalt ca 50 kg). Men vi började dagen med bakning där hustrun gjorde danskt grovbröd och jag frallor och hårt tunnbröd, så nu är brödförrådet åter intakt för några dagar.

Villervallan i den svenska politiken fortsätter. Sedan Reinfeldt lämnade rorkulten ser man allt oftare tecken på bristande ledarskap och förvirring. Det parlamentariska läget är självfallet en del av förklaringen men knappast någon ursäkt. Förra månaden kungjorde Mp:s ordförande i riksdagens trafikutskott det helt osannolika beskedet att ett kinesiskt företag offererat utbyggnad av snabbtågsbanor i Sverige till halva kostnaden och på halva den beräknade tiden, vilket naturligtvis SVT kablade ut på bästa sändningstid. Nu har det emellertid visat sig att det hela var en ren 'hitta på'-historia och den opålitliga kvinnan har bett om ursäkt.
En annan kvinna, som inte ber om ursäkt, är SD-ledarens svärmor, som nu med häftig kritik av  ledarstilen inom partiet lämnar detta och blir politisk vilde i riksdagen. Hon är dessutom gift med SD:s partijurist. Hon säger bl a att attityder, hierarkier och maktstrukturer som finns inom partiet idag är ohälsosamma och skulle bli en fara för Sverige om partiet fick regeringsmakten. Nu får vi hoppas och tro att den svenska valmanskårens omdömeslöshet inte ska komma att sträcka sig så långt, men som exempel på den politiska elitens krackelering är det gott nog. Vi får dock inte glömma att i en demokrati får människorna de politiker de förtjänar!

Himmelska sensationer

Ibland känns det påtagligt hur snabbt två dagar kan förflyta och med en för tidig brittsommar som just nu, skulle de gärna kunna få gå lite långsammare. Igår tillbringade vi en del av dagen ute i skogen på jakt efter trattkantareller, men resultatet blev =0 och vi fick nöja oss med några taggsvampar. Det är tydligen inget bra svampår i år.
Idag var det sedan dags för veckans målarpass där hustrun började på ett näckrosmotiv i akvarell och jag själv satte igång med ett äldre stadsmotiv från vår egen stad. Det blev dock inte så mycket för min del eftersom jag hade fikajour den här veckan, men även den sociala biten måste ju skötas om.

Idag känns det lämpligt att uppehålla sig kring fenomen inom astronomin, som ju är ett av mina amatöristiska intressen. Visserligen blev morgonens säregna kombination av 'supermåne' och månförmörkelse en av tunga dimmoln fördold föreställning i vår hemtrakt, men många människor fick tillfälle att se den visuellt förstorade och apelsinröda himlakroppen. Nästa tillfälle lär inträffa i början av 2030-talet, så det långt mellan repriserna.
Ett betydligt mera sensationellt avslöjande kom idag istället från NASA, som nu rapporterar bevis för att flytande vatten med största sannolikhet finns på planeten Mars. Den slutsatsen drar amerikanska forskare som funnit de första säkra bevisen för saltlösningar som nyligen bildats på planetens yta. Det är rymdsonden Reconnaissance Orbiter, som ligger i omloppsbana kring planeten, och som med hjälp av spektrometeranalyser konstaterat tre olika typer av saltlake. Om detta verkligen stämmer så finns åtminstone en av förutsättningarna för någon form av liv på planeten uppfylld. En annan aspekt på upptäckten är, att om det finns vatten på Mars, så skulle det avsevärt kunna underlätta en eventuell framtida bemannad expedition dit, genom att man då kunde slippa att transportera dit allt vatten som behövs.
Sedan får man inte glömma att det tills vidare, som vanligt, är säkrast att ta det hela med liten nypa salt. Kommunikationen mellan planeter saknar förvisso inte felkällor, men visst blir livet lite mera spännande med tanke på alla historier som cirkulerat om 'små gröna män från Mars'.

Mörka moln över Europa

Vädret har de senaste dagarna varit hyfsat för det mesta även om höstkaraktären blir allt mer påtaglig. I förrgår var det dock regn som gällde när jag skulle till stan för styrelsemöte i Club Artis. Men det blev bättre och vi kunde senare ta en kvällspromenad.
Igår gick en hel del tid åt i västra köpcentret för shoping, bland annat kopplat till vårt byte av telefon - nu är vi båda 'med mobil', för min del mitt enträgna motstånd till trots. Till sist blir vi alla tvungna att acceptera samhällets utveckling och gilla läget. Vi passade också på att inta en god lunch på köpcentrets thairestaurang.
Idag har vädret varit bättre och vi unnade oss en långpromenad på landet norr om stan. Hustrun hann också med en liten shopingtur tillsammans med yngsta dottern.

I världspressen har nu flyktingströmmarna fått god konkurrens av VW-skandalen om utrymmet i spalter och sändningstid. Under den gångna veckan har tillströmningen av migranter summerats till drygt 1 000 individer per dygn. Hur länge detta kan fortsätta är oklart, men troligen blir bostadssituationen det som till sist gör situationen omöjlig. Migrationsministern har redan flaggat för att läget börjar bli kritiskt och vill skärpa kraven på att a l l a kommuner i Sverige måste dra sitt strå till stacken. Alla tänkbara gamla oanvända byggnader som möjligen kan göras om till flyktingboende ska snarast inventeras. Läget är detsamma i flera andra EU-länder och någon avmattning i flödet har inte kunnat anas, snarare tvärtom. Tyvärr är nu risken att flera länder börjar stänga sina gränser, vilket då är ett hot mot en av EU:s grundläggande förutsättningar, nämligen fri rörlighet för människor inom hela unionen. 'Kris' är nog bara förnamnet på den just nu rådande situationen.
Det i det närmaste obegripliga tilltaget av Volkswagen, en av världens största biltillverkare, att fuska med redovisningen av bilarnas utsläppsdata, håller nu på att stjälpa ett av Tysklands och Europas största företag över ända. VD:n är avsatt och aktiekursen har i det närmaste halverats, och idag har det antytts att problemet eventuellt gäller hela världen och inte bara USA. Hur detta ska sluta är just nu omöjligt att säga, men frågan har en dignitet som i sämsta fall kan få globala ekonomiska konsekvenser. Till detta blir det säkert anledning att återkomma och under tiden är det bäst att hålla andan och hoppas på det bästa!

Kärnvapen och miljöfusk

Allt eftersom hösten slår sina klor i oss blir vädret mindre trivsamt. Temperaturen sjunker och allt blir blött och trist. I förrgår var det dock en aning bättre och vi kunde ta oss torrskodda till och från vårt målarpass på Club Artis. Där tog hustrun sig an ett intressant 'fönstermotiv' med utsikt över landskapet medan jag gjorde färdigt den pågående trädmålningen.
Igår började vi dagen med en tur till östra köpcentret för veckoinköp och sedan var dagen mer eller mindre förstörd av regn och vi fick hålla oss inne. På kvällen lyckades jag dock ta mig till högskolan för att lyssna på en uppsalaprofessors framställning om universums historia under 13,8 miljarder år och hur lite vi trots allt vet om dess materiella innehåll. Ca 95 % av all materia är antingen mörk materia eller mörk energi, om vilka vi än så länge har ganska begränsade kunskaper. Kosmologerna kommer således knappast att bli arbetslösa.
Idag kunde vi, med fortsatt regnig väderlek, ta oss an en andra omgång av framställning av äppelsylt och trots detta finns det fortfarande mängder med äpplen kvar på trädet att ta hand om. Men det får ju ändå anses som ett relativt angenämt problem.

Ett mindre angenämt problem är den hotande kapprustning med kärnvapen som pågår mellan USA och Ryssland. De ryktesvisa planerna på missiler med kärnstridsspetsar i Tyskland resp. Kaliningrad, som alla utan problem kan nå Sverige, är alarmerande. Är det dessutom små laddningar för taktiska insatser riskeras gränsen mot konventionella vapen att bli suddig. I ett läge där retoriken mellan de båda länderna börjar likna den under kalla krigets dagar är det särskilt oroande att också båda satsar enorma resurser på att utveckla och modernisera sina kärnvapen. Kanske är det nyligen ingångna avtalet mellan USA och Iran om de senares nukleära teknologi bara att betrakta som en mindre tuppfäktning i en jämförelse.
Veckans stora skandal, och i alla avseenden mera akut, är emellertid avslöjandena om Volkswagens fusk med utsläppsdata för bilar levererade i USA. Frågan ligger nu på de amerikanska myndigheternas bord med hot för VW om 10-tals miljarder dollar i böter. Det lär dröja innan ärendet är moget för slutavräkning, men att aktiekursen för VW sjönk med 30 % på två dagar tyder på att det är ingen rök utan eld. För att travestera Björn Afzelius: Vem i hela världen kan man lita på?

Grekland vid nytt vägskäl

De senaste dagarna har även vi fått vår beskärda del av den nederbörd som så rikligt drabbat andra delar av landet. I morse kunde jag tömma ut 45 mm ur regnmätaren och räknade snabbt ut att det på två dagar fallit ner 36 000 liter vatten på vår tomt. Det är mer hälften av vår årsförbrukning i hushållet och då förstår man lätt vad litet man kan uträtta med slang och vattenkanna.
Igår eftermiddag blev det emellertid slut med nederbörden vilket passade bra eftersom det på kvällen var dags för årets Kulturnatt. Vi passade på att besöka flera av våra målarkollegers utställningar där mycket sevärt fanns att skåda. Sedan avslutade vi med att lyssna på ett framträdande av det lokala poprock-bandet Poplinrock, en grupp som bildades av några musikaliska västeråsare i slutet av förra århundradet. I nu uppnådd pensionsålder är de med sin 60-talsmusik still going strong och nostalgifaktorn var hög. Lokalen de uppträdde i var sprängfylld till sista ståplatsen med en mer eller mindre gråhårig publik.
Idag har det varit soligt, men nu skockar sig åter molnen. Det blev i alla fall tillfälle till den inte så entusiasmerande sysselsättningen med att klippa gräsmattan, som nu efter allt vatten från ovan växer det så det knakar. Nu ska vi strax, som betydligt trevligare aktivitet, istället besöka yngsta dottern för att fira dotter-dotterns födelsedag.

Något att fira har väl däremot knappast grekerna som idag går till val för tredje gången i år. Landets valtrötta och misstrogna invånare har in i det sista fått höra av den avsuttne vänsterledaren Tsipras att de ska få stabilitet och stegvis befrielse från alla umbäranden som varit deras vardag hittills i år. Hans anhängare jublar och hälsar honom som en frälsare. De flesta grekerna har dock aldrig riktigt trott på den optimism han försöker sprida men inser samtidigt att det kommer att ta lång tid att rätta till följderna av ett par decenniers ekonomiskt vanstyre i landet. Störst är besvikelsen hos ungdomarna, som fäst stora förhoppningar till vänsterns löften, men som nu istället får lida under en 50 %-ig ungdomsarbetslöshet.
Möjligen bli det nu ungdomarna som kommer att avgöra Greklands politiska framtid. Ytterkantspartier till både höger och vänster lockar med mer eller mindre trovärdiga idéer om hur allt ska bli bättre och svårigheterna att få ihop en bärkraftig regering är enorma. Viktigast är det nog att nu ge hopp om en bättre framtid så att inte ungdomarna börja lämna landet. Europa har redan mer än tillräckligt med folkvandring för närvarande!