Fortsatt politikeryra i vår stad

Nu har det gått en vecka till med disigt och lite trist höstväder. Dessutom har vår tillvaro mörknat efter övergången till normaltid i lördags. Trots detta har vi fått upp lite bättre volym på motionspromenaderna och en dag, då det var soligt väder, lyckades jag prestera nästan en halvmil. Det blev så för att jag ville gå runt för att titta på de gigantiska byggprojekten som nu pågår i de norra delarna av staden. I söndags fick vi sedan ett trevligt avbrott i vardagsrutinerna då vi firade yngsta svärsonens födelsedag med en liten familjeträff här hos oss.

De inrikespolitiska aktiviteterna har fortsatt ännu en vecka i vår stad och nu var det mitt eget parti, moderaterna, som höll en arbetsstämma i stadens stora kongressanläggning. Omkring 300 partivänner, inklusive hela den moderata riksdagsgruppen var på plats. Stämmans uppgift var att lägga fast partiets valplattform för nästa års riksdagsval. Huvudlinjen blir att säkra en positiv utveckling av landets ekonomi med fortsatta satsningar på 'arbetslinjen' genom att göra det mer lönsamt att arbeta än att leva på bidrag. Detta ska uppnås dels med sänkta skatter på arbete, dels med fastare regler för olika former av understöd.
En viktig uppgift för en kommande regering är också att arbeta för att regionerna kan och ska kunna leva upp till den vårdgaranti som sedan lång tid gäller. Här råder idag brister på många håll i landet och nya strukturer i samarbetet mellan regionerna föreslås för ett bättre utnyttjande av tillgängliga resurser.
Högt upp på listan av uppgifter står också ett fortsatt och vidarutvecklat arbete med bekämpningen av den organiserade brottsligheten, som nu på sina håll börjar nå en samhällsfarlig omfattning. I detta ska inte minst ingå olika metoder för att bryta rekryteringen av barn och ungdomar till de kriminella gängen.
Många andra punkter finns i programmet där inte minst frågor om migration och integration av nytillkomna medlemmar i det svenska samhället har en framträdande plats.
Mot bakgrund av det närmast kaotiska tillstånd som dagens riksdag uppvisar, är det viktigt att med nästa val kunna tillskapa underlag för en regering med en stabil majoritet i riksdagen, som kan hantera såväl kommande ekonomiska utmaningar, som det osäkra omvärldsläge som de senaste åren erbjudit. 

Yra på politikens bakgård

Efter förra veckans varma väderlek slog väderguden till med höstens två första frostnätter kring veckoskiftet och nu har det utlovats ruskväder en vecka framåt. Våra motionspromenader har drabbats till en del av väderomslaget, men vi försöker i alla fall att få lite rörelse i benen varje dag. Igår var vi ute på lite shopping, men annars har det inte varit några direkta avvikelser från de vardagliga rutinerna.

I den gångna veckohelgen behagade Miljöpartiet hålla sin partistämma i vår hemkommun inför valåret. Det var en samling av nästan 700 MP-are som invaderade stadens stora konferensanläggning. Av reportagen att döma har partiet inte nämnvärt förändrat sin illusoriska politik i någon nämnvärd grad. Den präglas fortfarande av det naiva önsketänkande som gällt för partiet sedan dess start för drygt 50 år sedan. Partiets ledande vision om att Sverige ska leda världen i socialistisk riktning genomsyrar alla förslag som läggs fram och motiveras främst genom deras ideologiskt färgade och aningslösa argument inom miljö- och klimatpolitiken. Trots att begränsningen av koldioxidutsläpp är en av deras huvudpunkter i politiken är man kraftig motståndare till användning av både befintlig och ny, i det närmaste koldioxidfri kärnkraft.

I det partiprogram som MP:s årsstämma nu beslutat att gå till val på finns bland mycket annat krav på återinförande av arvs- och gåvoskatt, förmögenhetsskatt och fastighetsskatt. Samtliga visade sig på den tiden de gällde, vara en allvarlig hämsko på landets ekonomiska utveckling, vilket dock inte är något hinder för att i avundsjukans tecken ställa kraven. I en förlängning kan man ana att även krav på förbud mot privat ägande kan komma.
Även på det sociala området färgas partiet av vänsterns alla argument med bland annat krav generösare invandring och en 'humanare' kriminalpolitik. Inget av alla de problem som befolkningen idag dignar under tycks ha nått fram till de människor som finns inom MP.
På punkt efter punkt strider MP:s program både realistiskt och förnuftsmässigt mot vad som behövs och som är bra för vårt land. Hur kan så många som dryga fem procent av väljarna ha blivit så förvirrade?!

Oroväckande utveckling av svenskt debattklimat

Nu har vi under ett antal dagar haft en riktigt njutbar brittsommar och hösten har fortfarande inte haft sin första frostnatt. Hösten gör sig dock påtagligt påmmind genom den gulnande färgförändringen hos träd och buskar. Genom det fina vädret har vi också lyckats bra med våra motionspromenader. Vardagen har för det mesta rullat på som vanligt, men igår fick vi en påminnelse om beroendet vi fått av den digitaliserade världen. På grund av ett tekniskt avbrott var vi igår utan internet i fyra timmar och blev plötsligt utan både datorer och TV under tiden. På något sätt gav det en absurd känsla av isolering från omvärlden, men som vi naturligtvis enkelt kunde kompensera med sådana sysslor som man var hänvisad till 'förr i världen'. Det är ändå bra att bli påmind om de nya beroenden vi numera lever under.

På den svenska politiska arenan har de senaste dagarna också bjudits på en del tankeväckande händelser. Den i söndags TV-utsända partiledardebatten kom att utvecklas till en kaotisk tillställning som programledarna helt tappade kontrollen över. Flera av deltagarna visade prov på en minst sagt ociviliserad debatteknik, som i mångt och mycket gick ut på att avbryta eller överrösta sin motpart och mest kritik för detta har den gapiga V-ledaren fått. Det fanns också en rad av övertramp i form av rena lögner och osakliga tillvitelser i deltagarnas argumentation. Allmänhetens dom över hela tillställningen har också varit hård och det är nu hög tid att ställa krav på våra toppolitiker att axla det ansvar de har som förebilder i det politiska samtalet. Söndagens uppvisning påminde mest om en sandlådebatalj på en förskola.
En ny överraskning serverades idag då C-ledaren Anna-Karin Hatt aviserade sin avgång efter mindre än sex månader på posten. Skälet till detta är att hon inte står ut med den mängd av hat och hot som hon fått leva med under sin korta tid som partiordförande. Detta är i sig ännu en god spegling av det politiska landskap vi hamnat i. Den hätska och råa tonen i kommunikationen brer ut sig allt mera och seriöst arbetande politiker tvingas utstå allt större obehag i sin verksamhet. Detta kan på sikt bli ett stort hot mot det demokratiska samhället då allt fler människor väljer att avstå från politiskt arbete. Med en stundande anarki som alternativ till demokratin har vi alla en anledning att påverka det politiska spelets regler i en mera gynnsam riktning. Under min egen tid som politiker för ganska länge sedan fanns inte mycket av dessa problem och jag vill gärna se att vi kan återvända till den debattmiljön.

En tröttsam tid av våld

Den senaste perioden har bjudit på ett normalt höstväder, men under veckoslutet drabbades vi en aning av stormen "Amy". Vi kom dock lindrigt undan jämfört med andra delar av landet där det har varit en hel del problem med utslagen elförsörjning, omkullblåsta träd och översvämningar efter skyfallen i stormen. För vår del blev den största konsekvensen att höstens städdag i bostadsföreningen blev lite 'rumphuggen' på grund av vädret då ingen hade någon större lust till utomhusarbete. Våra motionspromenader har vi ändå lyckats hålla på en acceptabel nivå och idag blev det en tur till biblioteket. För min egen del har jag nu lyckats komma igång med motionscykeln ordentligt och hoppas att jag i fortsättningen ska få till ett litet pass varje dag.

Ute i stora världen har inte mycket förändrats med alla pågående konflikter. Ukrainakriget är numera en typ av ställningskrig där fiender står på var sin sida om en mer eller mindre oföränderlig frontlinje och skjuter drönare och missiler på varandra - med andra ord en helt meningslös förstörelseverksamhet driven av en despotisk diktator i Moskva. Såväl människoliv som materiella tillgångar går till spillo till ingen nytta.
I Gaza-kriget har man nu för åtminstone tredje gången åter börjat med fredsförhandlingar vars möjlighet till ett värdigt avslut är omöjliga att bedöma. Under  tiden fortsätter även här en outsäglig förstörelse driven av en mångårig, historisk terrorbalans mellan israeler och islamister. Även här är det befolkningens massor som får betala priset. Inte blir det bättre av att medieskapade aktivister av typen 'Greta Thunberg' försöker, och till viss del lyckas, skaffa sig publicitet, som massmedia sedan ogenerat slår mynt av, istället för att belysa hela fenomenets ihålighet.
Vi på åskådarläktaren kan bara hoppas att spelet är slut så snart som möjligt och en återgång till fredliga förhållanden kan påbörjas. Tyvärr verkar dock världens toppolitiker fortfarande inte vara beredda till att kunna enas om en sådan utveckling. 

Generösa budgetsatsningar för 2026

Det vackra höstvädret har till största delen för vår del fortsatt ännu en vecka och regn och blåst har passerat längre norrut. Det har varit bra när vi ägnat oss åt höstskötsel av kvarterets växtlighet. Klippning av häckar och rosenbuskar har gjorts av inhyrd personal och själv har jag gjort säsongens sjunde gräsklippning. Även våra motionspromenader har gynnats av det goda vädret. För övrigt har vardagen rullat på som vanligt.

Den stora händelsen på inrikespolitikens område är regeringens budgetproposition till riksdagen för nästa år. Där används landets relativt starka finanser bland annat till att stärka hushållens köpkraft i avsikt att snabba på brytningen av den envisa lågkonjunkturen. Om detta kommer att påverka människors framtidstro och öka konsumtionen i den oroliga tid vi just nu lever i återstår att se. Satsningarna ska förhoppningsvis också pressa ner den relativt höga arbetslösheten som tynger landet.
Andra områden som prioriteras i budgeten är försvaret, sjukvården och bekämpning av organiserad brottslighet samt förbättrat underhåll av vägar och järnvägar, som under lång tid varit kraftigt eftersatt. Men, precis som vanligt, har budgetförslagen kritiserats av oppositionen och diverse särintressen och betecknats som en typisk valbudget och så ska det väl vara i en fungerande demokrati. Huvudsaken är ändå att praktiska åtgärder mot de problem som samhället brottas med verkligen kommer till stånd i den löpande verksamheten.
Värre blir det kanske i USA där en regel som stoppar federala utbetalningar utan godkänt budgetutrymme har satt stopp för stora delar av USA:s offentliga verksamhet. Låsningen  i kongressen mellan Donald Trumps nedskärningsambitioner och demokraternas krav på förbättrad social service för landets fattiga gör att all service utan livsnödvändig betydelse ställs av och 100 000-tals anställda permitteras utan lön. Den kroniska försämringen av USA:s ekonomi under 25 år tycks vara omöjlig att bryta.