God Jul till alla

Inte heller i år blev det en vit jul, men julvädret har ändå varit bättre än under tiden före helgen då det tidigare gråa och blöta vädret fortsatt. Årets julbord fick vi som ett knytiskalas hos dotterdottern med stora delar av familjeklanen närvarande - för det mesta är det nästan omöjligt att samla alla på en och samma plats. Hustrun tvingades i år att avstå på grund av en för henne sällsynt förkylning, men hon fick ändå hem sin del av julmaten och fick också viss kontakt med oss andra genom modern digitalteknik.  Efter att ha avnjutit den goda julmaten blev det traditionsenlig utdelning av julklappar allt summerat till en rakt igenom lyckad och trevlig sammankomst. För övrigt har det mesta rört sig kring olika julbestyr den senaste veckan.
 
Julfirandet är för de flesta kristna svenskar en viktig aktivitet, som man är beredd att satsa både tid och pengar på. Firandet har i Sverige dock sitt ursprung redan på vikingatiden då man firade vintersolståndet med att 'dricka joul'. I kristen bemärkelse var det på 300-talet som romarriket tog upp traditionen som ett sätt att fira Jesu födelse och det kristna julfirandet började i Sverige på 1100-talet, men det var först på 1800-talet som det närmade sig dagens traditioner då adel och borgare tog in andra europeiska traditioner medan bönder och andra fortsatte även med äldre traditioner med en blandning av gammalt och nytt.
På 1800-talet blev det också vanligare med olika former av julgåvor, men det var först i slutet av detta sekel som jultomten började dyka upp och då som efterträdare till julbocken som tidigare kommit med julklappar. Den svenska jultomten kom till genom Jenny Nyströms tomteteckningar på julkort. Hon gjorde sedan över 5 000 exemplar av denna figur i olika sammanhang. Julgranens plats i firandet har också sitt ursprung i Tyskland och sågs i Sverige för första gången år 1741 på Stora Lundby i Sörmland.
Vad gäller innehållet på julbordet har det rötter både i Tyskland och i svensk bondekultur. För bönderna var julgrisen en viktig del i vinterns matresurser och är grunden för den svenska julskinkans framträdande plats på julbordet.
Av praktiska skäl fortsätter julfirandet att utvecklas på olika sätt, men på de senaste årtiondena har det på gott och ont fått en ökande kommersiell prägel, som hos många skapat onödig stress och oro. För många människor med begränsade ekonomiska resurser har det lagt en tråkig sordin på det som för alla är tänkt att vara en glädjens högtid.

Ingen fred i sikte

Det tråkiga vintervädret har fortsatt med grådisiga dagar och beckmörka nätter, som gör att 'vårtröttheten' börjat komma redan före jul. På vår promenad igår fick vi dock en speciell upplevelse då vi för en kort stund fick se solsken för första gången under december. Enda trösten är att man åtminstone slipper besvär med snö och halka.
I söndags fick vi besök av vår yngsta svärson och vår dotterdotter. Det var en riktigt trevlig träff med prat om både nytt och gammalt under ett par timmar. För övrigt har de vardagliga rutinerna rullat på utan några större avvikelser.

Även det politiska livet, såväl här hemma i Sverige som internationellt, fortsätter att präglas av en dysterhet som totalt tycks ha översvämmat massmedia. Det eviga tjatet i nyhetsutsändningarna om krig och kriminalitet har börjat att allt mera belasta människors tankar när alla positiva saker som trots allt finns tycks vara helt tabu att rapportera om. Man får också en känsla av att världens ledare drabbats av en kronisk osäkerhet om hur man ska vända utvecklingen till en bättre värld. Kraftigt bidragande till detta har varit, och är, den politiska doktrin som Donald Trump försöker införa. Genom ständiga utspel som oftast är både motsägelsefulla och orealistiska gör han andra ledare antingen avvaktande eller aggressiva. Ett resultat av detta har blivit en oreda i världshandeln som allt mer verkar leda till att världens ekonomiska centrum kommer att förläggas i Sydostasien. Trumps ambition att "Make America Great Again" tycks däremot just nu vara mera avlägsen än tidigare och har dessutom försvagat Europas ställning på världsmarknaden. Tyvärr är detta något som vi sannolikt får räkna även under Trumps återstående tre år som USA:s president. Fred, vare sig militär eller ekonomisk, uppnås inte genom hotelser utan kräver ömsesidig diplomati och den ser vi inte idag.

Framgångsrik forskning belönad

Den usla väderleken har fortsatt ytterligare en vecka med blöta och mörker. Under december har det hittills kommit drygt 40 mm regn. Fördelen är dock att om nederbörden istället kommit i fast form skulle vi nu haft flera decimeters snödjup med allt besvär det skulle medfört. Väderförhållandena har naturligtvis också hämmat vår lust till utomhusmotion.
Igår ägnade vi traditionsenligt några timmar åt att ta del årets nobelprisutdelning och den efterföljande banketten. Det var som vanligt en intressant och påkostad tillställning och man imponeras verkligen av hur arrangören klarar av en middagsbjudning med över 1 300 gäster.
Höjdpunkten för vår egen del kom ändå i lördags då vi var inbjudna bland gästerna på vår dotterdotters bröllop i Björksta kyrka. Vigselceremonin följdes av en välorganiserad, glad och trevlig sammankomst med 35 gäster varav åtta i åldrar under tio år. Det var också ett fint tillfälle att kunna få se hela familjeklanen samtidigt församlad.

Utdelningen av årets nobelpris var som alltid ett skyltfönster för några av de mest remarkabla exemplen på framstående forskningsresultat eller kulturell utveckling.
Priset i fysik avser demonstration av kvantmekanisk tunnling och kvantiserade energinivåer i ett stort system. Dessa resultat kan bidra till utvecklingen av kvantdatorer, vilka i kombination med artificiell intelligens, kan komma att betyda en lika stor revolution för mänskligheten som en gång införandet av digitalteknik och internet.
Kemipriset tilldelades upptäckten av material med metallorganiska ramverk, strukturer med förmåga att absorbera stora mängder av främmande material. Förväntade användningsområden kan vara att skörda vatten ur ökenluft, fånga in koldioxid, förvara giftiga gaser eller driva kemiska reaktioner. De är alla områden, som på olika sätt kan bli betydelsefulla för mänsklighetens framtida existens.
Medicinpriset gavs för banbrytande forskning om kroppens immunsystem eller mer specifikt upptäckten av regulatoriska T-celler och genen FOXP3. Dessa resultat bedöms bland annat kunna bli av stor betydelse för den fortsatta utvecklingen av transplantationskirurgin.
Ekonomipriset belönar forskning kring betydelsen av ihållande ekonomisk tillväxt och vad man kallar för kreativ förstörelse. Denna belyser strategin för hur ekonomisk tillväxt bäst ska användas för att långsiktigt förbättra människors levnadsstandard, hälsa och livskvalitet över hela världen.
Litteraturpriset, sist men inte minst, tilldelades en ungersk författare "för hans visionära och kraftfulla författarskap som mitt i undergångens fasa upprätthåller tron på konstens möjligheter".
Alla utmärkelser är enligt min mening väl motiverade, men får för den skull naturligtvis inte åsidosätta alla de hundratals andra betydelsefulla forskningsframsteg som inte kom med på listan den här gången.

Moral och rättssäkerhet lagd i träda!?

Den gråtrista formen  av vinterväder har fortsatt ännu en vecka med disig luft och ett par plusgrader. De få solglimtar som visat sig har varit i minutskala och läget stimulerar inte till några utomhusaktiviteter. Trots detta lyckades vi ändå att få ihop runt fem mil till fots under november och det får man väl under rådande omständigheter vara nöjd med.
I tisdags hade vi ett kort besök av yngsta dottern som lämnade några adventspresenter från döttrarna, bland annat en jultomte, eftersom de tyckte att även jag skulle få ha en sådan stående i mitt rum och nu står den på fönsterkarmen och myser. Igår tog vi en biltur till Björksta kyrka för att ladda bilens batteri och samtidigt orientera oss om väg och parkering med mera inför dotterdotterns förestående bröllop där om ett par dagar. För övrigt har inget notervärt utöver vardagliga rutiner inträffat.

Den inrikespolitiska röran har fortsatt kring de ömsesidiga anklagelser mellan S- och SD-partiernas om deras förmenta dolda propaganda. Det är föga smickrande saker som uttalas i ärendet och den senaste 'skandalen' som kommit i ljuset är ett register över påverkbara barn och ungdomar som S-partiet byggt upp på basis av uppgifter som samlats in från sociala medier. Möjligen är detta ett lagbrott i form av otillåten åsiktsregistrering. Man ska tydligen snart inte förvåna sig över någonting längre.
Vad gäller regeringens program för bekämpning av den organiserade brottsligheten i landet verkar det som att åtgärderna så sakta börjar verka. Polisens färska genomgång av socioekonomiskt utsatta områden, som nu är 65 till antalet, visar ingen minskning även om polisen ser en svagt positiv utveckling. Av dessa betraktas 17 områden som särskilt utsatta där det är "svårt eller näst intill omöjligt" för polisen att fullfölja sitt uppdrag. I dessa anses kriminaliteten ha nått en samhällsfarlig nivå genom parallella samhällsstrukturer, extremism och hög koncentration av kriminella individer. Man vill gärna fråga sig hur det kommer sig att dessa områden nästan helt sammanfaller med landets mest invandrartäta regioner. Vi kan bara lita till att polisens tillkommande befogenheter och ett ökande internationellt samarbete så småningom ska kunna råda bot på detta tillstånd som till mycket uppstått genom en allt för långvarig politisk blåögdhet.

Stökig början på valåret

Förra veckens ljusa snötäcke försvann på ett par dagar och byttes mot ett grått och trist senhöstväder. Med detta följer som vanligt lite oförutsägbart väglag, vilket naturligtvis påverkat våra motionspromenader en del. Med första advent i antågande har julstöket börjat så sakta och nu gäller det bara att hitta alla klenoder och få dem på plats. Idag har vi haft besök av servicefolk, som på bostadsföreningens uppdrag monterat nya, moderna termostater på alla värmeelement för en förbättrad reglering av värmeflödet. Det är välmotiverat med tanke på de stigande energipriserna. För övrigt har inget speciellt inträffat i vardagslunken.

I den svenska inrikespolitiska hönsgården har kacklandet tagit extra fart efter alla partistämmor som avhållits den senaste tiden. En stor snackis är ömsesidiga anklagelser om försök till att på dolt sätt manipulera 'verkligheten' för väljarna. Vänstersidan har anklagat SD-partiet för att driva 'trollfabriker' i syfte att förvränga sina politiska motståndares budskap. SD försvarar sig med att deras mediebolag är helt fristående utan någon påverkan från partiet (sic!). Vad som nu ytterligare höjt temperaturen i debatten är att tidningen Expressen satt ljuset på sossarnas egen mediehantering, som i princip är uppbyggd på samma sätt som det de anklagat SD för. Situationen är något prekär och S-ledaren har tvingats göra en pudel för att tona ned högersidans påståenden om hennes egen 'trollfabrik', och hävdat att det självklart måste framgå vem som äger propagandabolaget. Vad som fortsättningsvis kommer att hända återstår att se.
Villervallan fortsätter för övrigt på bred front. Liberalerna och vänstersidan vägrar att acceptera SD, som därmed i någon form av martyrstatus fortsätter att växa. Även C-partiet tar avstånd från SD och deras nya partiledare (den tredje på ett år) kommer nog att få kämpa hårt för att hålla partiet ovanför riksdagsspärren, under vilken Liberalerna sedan länge ligger stadigt förankrade, nu med endast ca 2 procent välarstöd. Även KD-partiet har vissa svårigheter att hålla sig på rätt sida om spärren, vilket inte underlättats av att KD-ledaren nyligen sade att hon kunna tänka sig samarbete med S-partiet. Det senare blir säkert också ett problem för C-partiet som allt tydligare sluter upp bakom S-partiet. Jag kan bara konstatera att det valår som vi nu går in i har alla förutsättningar att bli en spännande historia.

Fortsatt klimatkonferens

Vintern har nu slagit till med full kraft med minusgrader i snart en vecka och igår ett ordentligt snöfall. Det senare har ställt till med rejäla problem i trafiken med ett antal rapporterade olyckor runt om i länet. För egen del betydde det röjning av en dryg decimeter snö på altanen idag. Trots den kalla väderleken har vi lyckats hålla igång motionspromenaderna någorlunda bra. I lördags fick vi ett överraskande besök av äldsta svärsonen och hans två äldsta barnbarn. Barnen bor utanför staden och vi träffar dem inte så ofta så det blev ett riktigt trevligt och välkommet möte. För övrigt har dagarna gått enligt vanliga rutiner. 

Om jag går från vädret till klimatet konstaterar jag att klimatkonferensen COP30 nu har avverkat hälften av det planerade programmet. Inte helt oväntat kvarstår den befintliga splittringen på en rad punkter inte minst ifråga om vem som ska betala för alla 'nödvändiga' åtgärder som man anser krävs. Situationen har inte förenklats av att 1 500 lobbyister från oljeländerna och de stora oljebolagen deltar för att understryka den verklighet som faktiskt råder och som miljörörelsens propaganda gärna bortser ifrån. Det faktiska läget är att 80 procent av världens energiförsörjning fortfarande tillgodoses med olja, gas eller kol och att mycket begränsade åtgärder görs för att ändra detta faktum. Oljeindustrin förordar därför större insatser för anpassning till, istället för motverkan mot, den pågående temperaturhöjningen.
Jag kan tänka mig att en strategi av både och kommer att bli den framkomliga vägen då även världens ekonomiska utveckling måste upprätthållas. Förändringar i människors levnadsvillkor kommer att krävas oavsett var temperaturnivån hamnar vare sig de kommer sig av fysiska eller ekonomiska skäl. Idag finns det tyvärr endast begränsade tekniska förutsättningar att klara klimat/miljörörelsens förväntningar på de fossila bränslenas avveckling till mitten av detta århundrade. Därför måste en ekonomiskt hållbar avveckling löpande kombineras med en anpassning till klimatutvecklingen. Kalla gärna situationen för ett 'val mellan pest eller kolera'.

Klimatet åter i vågskålen

Nu har vi under en längre tid haft ett envist grått och trist novemberväder som gör mörkret ännu mörkare och bara någon kort, sporadisk solglimt. Jag vill nu istället se torrt vinterväder med klar och frisk luft och tillhörande solsken. I förrgår fick jag i alla fall på vinterhjulen på bilen och sedan får vi se om det blir någon vinter. Vi har hittills bara haft två frostnätter med temperatur alldeles under nollan.
Det dåliga vädret i kombination med en del smärre influensasymptom efter vaccinering har gjort att våra motionspromenader blivit en aning lidande, men nu känns det som vi snart kan vara på gång för fullt igen. Lite avbrott i de vardagliga rutinerna blev det med lite shopping i fredags då vi skaffade en ny TV-fåtölj åt hustrun, men också på söndagen då yngsta dottern gjorde ett besök och uppvaktade mig på Fars dag.

Den stora händelsen ute i världen just nu är FN:s klimatkonferens COP30 i Belém i Brasilien som startade i förrgår. Tusentals människor från över 190 länder har samlats för att försöka klara ut hur pågående klimatförändringar ska kunna hanteras. Det så kallade 1,5-gradersmålet för temperaturhöjning som var rekommendationen från klimatmötet i Paris för tio år sedan bedöms idag vara omöjligt att nå och frågan är om det överhuvud taget går att organisera en samordnad global strategi för att komma till rätta med en utveckling som kan bli mänsklighetens kanske största prövning. Ett bra tecken på svårighetsgraden är president Trumps beslut att USA ska lämna Parisavtalet. Ett annat är den ständigt pågående prospekteringen efter nya oljefyndigheter att utvinna. Att småländer som till exempel Sverige gnetar på för utsläppsminskningar blir i praktiken betydelselöst så länge som de stora utsläppen av växthusgaser i Kina, USA, Indien med flera snarare ökar än minskar. Det ska bli intressant att se om en vecka vad COP30 kan tillföra i den pågående processen, men det är nog lugnast att inte ha för stora förväntningar - intressekonflikterna är stora som höghus och alla lurpassar på varandra. Låt oss emellertid hoppas att jag har helt fel i mina tankar just nu.

Religionens mörka baksida

Det trista höstvädret har dominerat ännu en vecka och har på något sätt gjort de mörka dagarna ännu mörkare. De solglimtar som sporadiskt dykt upp har vi ändå försökt utnyttja för utomhusaktiviteter. En sådan var en biltur till de västra grannkommunerna i söndags då vi också passade på att ta en långpromenad i Surahammar. En annan avvikelse från normalrutinerna kom igår då vi åkte in till stan för att få årets vaccinering mot influensa och covid. Följderna av detta har, inte helt oväntat, gjort oss en aning stillasittande idag, men vi hoppas att symptomen ska klinga av snabbt.
I förra veckan fick vi sorgesamt veta att två av våra vänner gått ur tiden. Den ena var en av mina partikollegor i min egen ålder, och den andra var en gemensam bekant från vår tid i målarklubben, som hann uppnå den aktningsvärda åldern av 103 år. Oavsett vilket känns det tungt varje gång man ser bekantskapskretsen krympa allt mera.

Massmedias rapportering fortsätter i en strid ström att spegla hur det svenska samhället förgiftas av såväl spontan som organiserad brottslighet. Trots den nuvarande regeringens tappra försök till motåtgärder tycks problemen ha bitit sig fast på ett allt mera permanent sätt. De senaste veckorna har våldspiralen i de kriminella gängen åter stegrats och de senaste veckorna har det skett fyra mord och några mordförsök i fem olika städer.
I förrgår inträffade sedan en incident i vår egen stad som istället kan kopplas till den förskräckande företeelse som benämns 'hederskultur'. Här är gärningsmannen en man under skilsmässa som kändes sig tvungen att knivmörda sin hustru på öppen gata och samtidigt försöka ta livet av sin egen son. Mannen sitter nu anhållen för dåden tillsammans med tre egna släktingar. Han har dessutom tidigare var dömd för våld mot den nu dödade hustrun.
För mig är det omöjligt att förstå hur man under religionens täckmantel kan kalla detta vidriga beteende för kultur. Det handlar ju i verkligheten enbart om ett osunt sätt för maktutövning och borde istället för heder leda till förakt och nedvärdering. Fenomenets månghundraåriga historia kommer tyvärr nog att stödja traditionen även i framtiden, men i vårt land borde det leda till omedelbar utvisning. 

Fortsatt politikeryra i vår stad

Nu har det gått en vecka till med disigt och lite trist höstväder. Dessutom har vår tillvaro mörknat efter övergången till normaltid i lördags. Trots detta har vi fått upp lite bättre volym på motionspromenaderna och en dag, då det var soligt väder, lyckades jag prestera nästan en halvmil. Det blev så för att jag ville gå runt för att titta på de gigantiska byggprojekten som nu pågår i de norra delarna av staden. I söndags fick vi sedan ett trevligt avbrott i vardagsrutinerna då vi firade yngsta svärsonens födelsedag med en liten familjeträff här hos oss.

De inrikespolitiska aktiviteterna har fortsatt ännu en vecka i vår stad och nu var det mitt eget parti, moderaterna, som höll en arbetsstämma i stadens stora kongressanläggning. Omkring 300 partivänner, inklusive hela den moderata riksdagsgruppen var på plats. Stämmans uppgift var att lägga fast partiets valplattform för nästa års riksdagsval. Huvudlinjen blir att säkra en positiv utveckling av landets ekonomi med fortsatta satsningar på 'arbetslinjen' genom att göra det mer lönsamt att arbeta än att leva på bidrag. Detta ska uppnås dels med sänkta skatter på arbete, dels med fastare regler för olika former av understöd.
En viktig uppgift för en kommande regering är också att arbeta för att regionerna kan och ska kunna leva upp till den vårdgaranti som sedan lång tid gäller. Här råder idag brister på många håll i landet och nya strukturer i samarbetet mellan regionerna föreslås för ett bättre utnyttjande av tillgängliga resurser.
Högt upp på listan av uppgifter står också ett fortsatt och vidarutvecklat arbete med bekämpningen av den organiserade brottsligheten, som nu på sina håll börjar nå en samhällsfarlig omfattning. I detta ska inte minst ingå olika metoder för att bryta rekryteringen av barn och ungdomar till de kriminella gängen.
Många andra punkter finns i programmet där inte minst frågor om migration och integration av nytillkomna medlemmar i det svenska samhället har en framträdande plats.
Mot bakgrund av det närmast kaotiska tillstånd som dagens riksdag uppvisar, är det viktigt att med nästa val kunna tillskapa underlag för en regering med en stabil majoritet i riksdagen, som kan hantera såväl kommande ekonomiska utmaningar, som det osäkra omvärldsläge som de senaste åren erbjudit. 

Yra på politikens bakgård

Efter förra veckans varma väderlek slog väderguden till med höstens två första frostnätter kring veckoskiftet och nu har det utlovats ruskväder en vecka framåt. Våra motionspromenader har drabbats till en del av väderomslaget, men vi försöker i alla fall att få lite rörelse i benen varje dag. Igår var vi ute på lite shopping, men annars har det inte varit några direkta avvikelser från de vardagliga rutinerna.

I den gångna veckohelgen behagade Miljöpartiet hålla sin partistämma i vår hemkommun inför valåret. Det var en samling av nästan 700 MP-are som invaderade stadens stora konferensanläggning. Av reportagen att döma har partiet inte nämnvärt förändrat sin illusoriska politik i någon nämnvärd grad. Den präglas fortfarande av det naiva önsketänkande som gällt för partiet sedan dess start för drygt 50 år sedan. Partiets ledande vision om att Sverige ska leda världen i socialistisk riktning genomsyrar alla förslag som läggs fram och motiveras främst genom deras ideologiskt färgade och aningslösa argument inom miljö- och klimatpolitiken. Trots att begränsningen av koldioxidutsläpp är en av deras huvudpunkter i politiken är man kraftig motståndare till användning av både befintlig och ny, i det närmaste koldioxidfri kärnkraft.

I det partiprogram som MP:s årsstämma nu beslutat att gå till val på finns bland mycket annat krav på återinförande av arvs- och gåvoskatt, förmögenhetsskatt och fastighetsskatt. Samtliga visade sig på den tiden de gällde, vara en allvarlig hämsko på landets ekonomiska utveckling, vilket dock inte är något hinder för att i avundsjukans tecken ställa kraven. I en förlängning kan man ana att även krav på förbud mot privat ägande kan komma.
Även på det sociala området färgas partiet av vänsterns alla argument med bland annat krav generösare invandring och en 'humanare' kriminalpolitik. Inget av alla de problem som befolkningen idag dignar under tycks ha nått fram till de människor som finns inom MP.
På punkt efter punkt strider MP:s program både realistiskt och förnuftsmässigt mot vad som behövs och som är bra för vårt land. Hur kan så många som dryga fem procent av väljarna ha blivit så förvirrade?!

Oroväckande utveckling av svenskt debattklimat

Nu har vi under ett antal dagar haft en riktigt njutbar brittsommar och hösten har fortfarande inte haft sin första frostnatt. Hösten gör sig dock påtagligt påmmind genom den gulnande färgförändringen hos träd och buskar. Genom det fina vädret har vi också lyckats bra med våra motionspromenader. Vardagen har för det mesta rullat på som vanligt, men igår fick vi en påminnelse om beroendet vi fått av den digitaliserade världen. På grund av ett tekniskt avbrott var vi igår utan internet i fyra timmar och blev plötsligt utan både datorer och TV under tiden. På något sätt gav det en absurd känsla av isolering från omvärlden, men som vi naturligtvis enkelt kunde kompensera med sådana sysslor som man var hänvisad till 'förr i världen'. Det är ändå bra att bli påmind om de nya beroenden vi numera lever under.

På den svenska politiska arenan har de senaste dagarna också bjudits på en del tankeväckande händelser. Den i söndags TV-utsända partiledardebatten kom att utvecklas till en kaotisk tillställning som programledarna helt tappade kontrollen över. Flera av deltagarna visade prov på en minst sagt ociviliserad debatteknik, som i mångt och mycket gick ut på att avbryta eller överrösta sin motpart och mest kritik för detta har den gapiga V-ledaren fått. Det fanns också en rad av övertramp i form av rena lögner och osakliga tillvitelser i deltagarnas argumentation. Allmänhetens dom över hela tillställningen har också varit hård och det är nu hög tid att ställa krav på våra toppolitiker att axla det ansvar de har som förebilder i det politiska samtalet. Söndagens uppvisning påminde mest om en sandlådebatalj på en förskola.
En ny överraskning serverades idag då C-ledaren Anna-Karin Hatt aviserade sin avgång efter mindre än sex månader på posten. Skälet till detta är att hon inte står ut med den mängd av hat och hot som hon fått leva med under sin korta tid som partiordförande. Detta är i sig ännu en god spegling av det politiska landskap vi hamnat i. Den hätska och råa tonen i kommunikationen brer ut sig allt mera och seriöst arbetande politiker tvingas utstå allt större obehag i sin verksamhet. Detta kan på sikt bli ett stort hot mot det demokratiska samhället då allt fler människor väljer att avstå från politiskt arbete. Med en stundande anarki som alternativ till demokratin har vi alla en anledning att påverka det politiska spelets regler i en mera gynnsam riktning. Under min egen tid som politiker för ganska länge sedan fanns inte mycket av dessa problem och jag vill gärna se att vi kan återvända till den debattmiljön.

En tröttsam tid av våld

Den senaste perioden har bjudit på ett normalt höstväder, men under veckoslutet drabbades vi en aning av stormen "Amy". Vi kom dock lindrigt undan jämfört med andra delar av landet där det har varit en hel del problem med utslagen elförsörjning, omkullblåsta träd och översvämningar efter skyfallen i stormen. För vår del blev den största konsekvensen att höstens städdag i bostadsföreningen blev lite 'rumphuggen' på grund av vädret då ingen hade någon större lust till utomhusarbete. Våra motionspromenader har vi ändå lyckats hålla på en acceptabel nivå och idag blev det en tur till biblioteket. För min egen del har jag nu lyckats komma igång med motionscykeln ordentligt och hoppas att jag i fortsättningen ska få till ett litet pass varje dag.

Ute i stora världen har inte mycket förändrats med alla pågående konflikter. Ukrainakriget är numera en typ av ställningskrig där fiender står på var sin sida om en mer eller mindre oföränderlig frontlinje och skjuter drönare och missiler på varandra - med andra ord en helt meningslös förstörelseverksamhet driven av en despotisk diktator i Moskva. Såväl människoliv som materiella tillgångar går till spillo till ingen nytta.
I Gaza-kriget har man nu för åtminstone tredje gången åter börjat med fredsförhandlingar vars möjlighet till ett värdigt avslut är omöjliga att bedöma. Under  tiden fortsätter även här en outsäglig förstörelse driven av en mångårig, historisk terrorbalans mellan israeler och islamister. Även här är det befolkningens massor som får betala priset. Inte blir det bättre av att medieskapade aktivister av typen 'Greta Thunberg' försöker, och till viss del lyckas, skaffa sig publicitet, som massmedia sedan ogenerat slår mynt av, istället för att belysa hela fenomenets ihålighet.
Vi på åskådarläktaren kan bara hoppas att spelet är slut så snart som möjligt och en återgång till fredliga förhållanden kan påbörjas. Tyvärr verkar dock världens toppolitiker fortfarande inte vara beredda till att kunna enas om en sådan utveckling. 

Generösa budgetsatsningar för 2026

Det vackra höstvädret har till största delen för vår del fortsatt ännu en vecka och regn och blåst har passerat längre norrut. Det har varit bra när vi ägnat oss åt höstskötsel av kvarterets växtlighet. Klippning av häckar och rosenbuskar har gjorts av inhyrd personal och själv har jag gjort säsongens sjunde gräsklippning. Även våra motionspromenader har gynnats av det goda vädret. För övrigt har vardagen rullat på som vanligt.

Den stora händelsen på inrikespolitikens område är regeringens budgetproposition till riksdagen för nästa år. Där används landets relativt starka finanser bland annat till att stärka hushållens köpkraft i avsikt att snabba på brytningen av den envisa lågkonjunkturen. Om detta kommer att påverka människors framtidstro och öka konsumtionen i den oroliga tid vi just nu lever i återstår att se. Satsningarna ska förhoppningsvis också pressa ner den relativt höga arbetslösheten som tynger landet.
Andra områden som prioriteras i budgeten är försvaret, sjukvården och bekämpning av organiserad brottslighet samt förbättrat underhåll av vägar och järnvägar, som under lång tid varit kraftigt eftersatt. Men, precis som vanligt, har budgetförslagen kritiserats av oppositionen och diverse särintressen och betecknats som en typisk valbudget och så ska det väl vara i en fungerande demokrati. Huvudsaken är ändå att praktiska åtgärder mot de problem som samhället brottas med verkligen kommer till stånd i den löpande verksamheten.
Värre blir det kanske i USA där en regel som stoppar federala utbetalningar utan godkänt budgetutrymme har satt stopp för stora delar av USA:s offentliga verksamhet. Låsningen  i kongressen mellan Donald Trumps nedskärningsambitioner och demokraternas krav på förbättrad social service för landets fattiga gör att all service utan livsnödvändig betydelse ställs av och 100 000-tals anställda permitteras utan lön. Den kroniska försämringen av USA:s ekonomi under 25 år tycks vara omöjlig att bryta.

Tungt arbete för den kommande FN-sessionen

Efter att vi under förra veckan haft ett ganska blött och trist väder, bjuder innevarande vecka på ett typiskt 'nordiskt' höstväder med sol och klar himmel och temperatur strax över 10 grader. Det bättre vädret har gynnat våra motionspromenader och i förrgår tog vi en långpromenad nere längs Mälarstranden. Den gick extra smidigt då hustrun samma dag hämtat ut en ny och bättre rollator. Den tidigare kommer nu att pensioneras för inomhusbruk, efter att under fem år ha avverkat 473 mil i alla olika väglag. Veckans höjdpunkt kom i lördags med en familjeträff hos vår dotterdotter för att fira hennes födelsedag. Hon bjöd på smörgåsbord och en smarrig marsipantårta under ett par timmars trevlig samvaro. Vårt vardagliga liv har för övrigt rullat på som vanligt.

Friidrotts-VM har nu avslutats och det blev, nästan som förväntat, ytterligare en guldmedalj för Sverige. Den bärgades av diskuskastaren Daniel Ståhl, som vann genom ett perfekt 70-meterskast i sista omgången i tävling, som dessförinnan varit lite av en nagelbitare. Med två guld och ett brons kom Sverige på delad femteplats i medaljligan, vilket får ses som fullt godkänt av vårt i sammanhanget relativt lilla land. Vi hade ytterligare några atleter som slutade strax utanför prispallen.
På den politiska världsscenen är det pågående toppmöte i FN:s generalförsamling som tar stor plats i nyhetsflödet. Över 100-talet stats-och regeringschefer är församlade för att lägga upp planerna för FN:s arbete det närmaste året. Inte oväntat kommer krigen i Ukraina och Gaza ta stor plats på agendan och Donald Trump har sin vana trogen åter kommit med ett överraskande inlägg. Efter att i två år varit 'kompis' med Putin och till viss del gått hans ärenden, sade han igår att Putin missköter sig och att Ukraina mycket väl, med EU:s hjälp, kan vinna kriget och helt återta de av Ryssland ockuperade delarna av landet. Rysslands allt mer utarmade ekonomi kan bli tungan på vågen som avgör detta.
Vad gäller Gazakriget är det närmast att betrakta som en öppen varböld i Mellanöstern utan någon realistisk bot i sikte. Det faktum att ytterligare ett antal tongivande länder erkänt Palestina som en egen stat kan möjligen bidra till att tvinga fram reella fredsförhandlingar i konflikten.
En tredje fråga som står högt på FN:s agenda är hur de ökande flyktingströmmarna i världen ska kunna hanteras. Frågan ställs på sin spets där ekonomi dominerar över mänskliga rättigheter som motiv till migrationen.
Slutligen ligger också frågan om klimatpolitiken på FN:s bord. Trots alla vackra avtal som träffats genom åren lyser resultaten till stor del med sin frånvaro. Efter coronapandemin och efterföljande ekonomiska recession har utsläppen av växthusgaser åter börjat öka liksom planeringen för utvinning av fossila bränslen globalt. Det som måste göras för att få en ny trend verkar fortfarande ligga långt bort i tiden, samtidigt som klimatförändringens effekter blir allt mer påtagliga. Alla punkterna ovan pekar på att FN har ett hårt arbete framför sig med att eliminera de motsättningar som tycks vara omöjliga att rätta till.

 

På gott och ont

Nu har tiden gått vidare med ganska höstlikt väder och under den senaste veckan kompletterat med ett par rejäla regnområden (totalt nästan 50 mm) och då är man glad för att man inte bor i någon dalsänka där översvämningar är ett återkommande problem. En särskild händelse den här veckan var mitt besök på bilprovningen där vår nu sexåriga bil, populärt kallad 'Pysen', fick betyget 'med beröm godkänd'. Det känns riktigt bra med tanke på vad det numera kostar att tvingas anlita en bilverkstad. Vi själva har väl börjat känna av en del ålderskrämpor som den senaste tiden begränsat våra promenader en aning, men vi kämpar på efter bästa förmåga. Det är i alla fall inte sämre än att jag igår klarade av ännu en gräsklippning.

Ute i världen är det pågående VM i friidrott i Tokyo som tagit mycket av massmedias intresse. Där kom den stora höjdpunkten för svensk del i förrgår då Armand Duplantis tog sin förväntade guldmedalj i stavhopp och tillika satte sitt 12:e världsrekord nu på 6,30 meter. När man försöker se en sådan höjd i sin omgivning känns den nästan svindlande. En annan svensk medalj som hittills bärgats är den tredjeplats som Andreas Almgren tog hem på 10 000 m löpning och ett par placeringar strax utanför prispallen har de svenska atleterna också kunnat ta hem. Någon mer framgång kan vi kanske hoppas på de återstående dagarna.
Inom världspolitiken tycks det för närvarande råda något sorts dödläge där alla passar på varandra och under tiden fortsätter lidande och förstörelse i de sedan länge etablerade krigsområdena. Det är tragiskt att man måste notera hur några få despotiska figurer kan ta sig friheten att plåga sina medmänniskor på olika sätt. Förstapriset för detta tas sannolikt av Nordkoreas diktator, som nu infört risk för dödsstraff för dem, som läser litteratur, tittar på film eller lyssnar på musik som härstammar från västerlandet, allt i syfte att utestänga medborgarna från all information som kan störa propagandan om hur bra det är att leva i det helt stängda landet. Man hoppas ju hela tiden att det någon dag ska komma goda krafter som till sist kan sätta människors rättigheter och välbefinnande i fokus.

När livet regnar bort

Vi har nu haft några dagar då sommarvädret har återvänt med temperatur över 20 grader och sparsam nederbörd. Våra motionspromenader har vi fått inskränka en del på grund av dålig form i benen för oss båda, men det går upp och ner som vanligt. För egen del har jag faktiskt lyckats hålla mina dagliga pass på motionscykeln och hoppas att äntligen få in det i den dagliga rutinen. För övrigt har vår vardag rullat på utan några speciella händelser.

Ett tydligt hösttecken för svensk del var gårdagens 'högtidliga öppnande' av det kommande riksdagsåret, som blir det sista för nuvarande regerings mandatperiod. I statsministerns regeringsförklaring framhöll han de många resultat man klarat av på tre år, men underströk samtidigt att mycket återstår att göra för att återföra landet till en trygg och säker plats för alla dess invånare. Den organiserade brottslighetens fortsatta härjningar och de långa köerna inom sjukvården är ett par, för alla märkbara, exempel på vad som finna att göra. Väljarkåren är uppenbarligen heller inte nöjd med situationen, eftersom oppositionen har 10 procentenheter högre opinionssiffror än regeringsblocket, inom vilket dessutom sverigedemokraterna, som står utanför regeringen, just nu är det största partiet. Nästa års valrörelse kommer med stor sannolikhet bli en ganska stökig tillställning.
Ett annat icke avundsvärt tillstånd är läget längs mellersta norrlandskusten efter förra veckans skyfallsliknande regn. Både landsvägar och järnvägar är på många ställen avklippta på grund av ras efter översvämningar och på flera ställen har människor blivit avskurna från omvärlden av samma skäl. Många andra har fått sina bostäder översvämmade. Bedömningen är nu att det kommer att ta flera veckor att rätta till enbart de större skadorna, och som om detta inte vore nog, säger väderprognoserna att ett liknande oväder kan vara att vänta de närmaste dagarna. Man känner verkligen sympati för alla drabbade, oskyldiga människor. Tyvärr säger klimatforskarna att tillstånd av detta slag kommer att bli både kraftigare och vanligare i vår del av världen på grund av den pågående klimatförändringen. Åtgärder för motverkan och anpassning mot detta ligger även det på regeringens bord, som uppenbarligen inte behöver känna sig sysslolös.

En ny världsordning på agendan

Höstvädret är nu definitivt etablerat när solen går allt lägre på himlen, men vi har ändå fått en och annan riktigt varm dag och fortfarande ingen frostnatt. Våra motionspromenader har av olika skäl sackat efter en del, men idag fick vi en bra långpromenad i varm höstsol. Den var riktigt givande och vi träffade flera trevliga människor. På ett ställe erbjöds vi till  och med att plocka en hel påse plommon i en villaträdgård. För egen del har jag än en gång försökt att på allvar komma igång med arbetet på motionscykeln, så nu får vi se om det lyckas bättre den här gången. För övrigt finns det inget notervärt som avvikit från vardagsrutinerna.

På den politiska världsarenan är det denna vecka en militärparad i Peking som tilldragit sig stor uppmärksamhet. Paradens syfte för Kina är att fira 80-årsdagen av Japans kapitulation efter andra världskriget. Den har i publiken deltagande av ett 20-tal mer eller mindre prominenta statschefer och de som främst nämns är presidenterna från Ryssland, Nordkorea och Iran, varav de två senare i västerlandet ofta kallas 'ondskans axelmakter'. Tillsammans med Kinas president avser denna kvartett att skapa en ny allians som motvikt till Nato med målet att bryta USA:s och Europas dominans inom internationell ekonomi och politik. En ny 'världsordning' med Kina och Ryssland som ledande krafter är tänkt att skapas. Vad detta i praktiken kan betyda återstår att se, men västvärlden har definitivt anledning att ta dessa planer på allvar och värna sina intressen på ett relevant sätt.
En mycket uppmärksammad händelse i den svenska politiska ankdammen var ett förslag till regeringen om införandet av en kulturkanon i avsikt att i 100 punkter beskriva vad som är den hållbara grunden för svensk kultur. Det är ett gott försök till att med välkända historiska exempel från litteratur, konst, arkitektur och näringsliv etc. beskriva det svenska samhällets själ. I vanlig ordning fick naturligtvis initiativet kritik från vänsterpolitiker och från den PK-tyngda, självutnämnda 'kultureliten'. Vi får väl se var det hela slutar, men själv tycker jag förslaget verkar bra och kan säkert komma till nytta i många sammanhang.

Svenska troféer hemtagna

De senaste dagarna har väderleken blivit allt mera höstlik. Särskilt nattemperaturen har sjunkit och idag på morgonen visade termometern på endast 6 grader. Det har ändå varit mycket sol och liten nederbörd så bönderna har kunnat glädja sig åt närmast ideala skördeförhållanden. För vår del blev den senaste veckohelgen späckad med ovanliga aktiviteter. Mycket tid gick till att följa den 100:de Finnkampen där de svenska lagen kämpade hem en kristallklar dubbelseger och mellan de båda delarna var vi inbjudna till årets sista 'barnkalas' då äldsta dottersonsonen firade sin 7-årsdag. Det blev som vanligt en livad tillställning. Till sist avslutades söndagen med att på  TV följa singelfinalen i bordtennis vid Smashgalan på Malmö Arena där Truls Nöregårdh mötte den topprankade kinesen Lin Shidong och vann en ärofull seger. Det var en enastående match som var spännande ända till sista bollen var vunnen efter ett stenhårt 7:e set. För övrigt har livet hos oss följt de vanliga rutinerna.

Från vår omvärld har madiarapporteringen låtit ungefär som vanligt. Trots ivriga försök från bland annat Donald Trump med att uppnå fred i krigen i Ukraina och Gaza har inga framsteg kunnat nås. För dagen tycks ingen av de angripande krigsherrarna ha något reellt intresse av fredsförhandlingar. Dödandet och förstörelsen fortsätter vecka efter vecka utan några synbara tecken på avmattning.
I Sverige har vi de senaste dagarna fått höra om nya skjutningar, som i värsta fall kan vara embryot till ett nytt gängkrig. Facit hittills för innevarande vecka är två dödade och två skadade. Dessutom har antalet sprängningar ökat drastiskt i år, vilket självklart också är ett dåligt tecken för framtiden. Polisen har emellertid nu fått en rad nya verktyg för att stävja buset och brottsuppklarningen har börjat öka en del, vilket ju istället är ett gott tecken. Stora satsningar görs också på kriminalvården och för att kunna möta den förväntat ökande efterfrågan på 'vårdplatser' håller nu regeringen slutförhandlingar om att hyra 600 fängelseplatser i Estland. Kanske går det ändå att vända den nu ganska tråkiga trenden  och komma tillbaka till ett anständigare och mindre riskfyllt samhälle.

En unik transport genomförd

Höstvädret har i år bjudit på ännu en liten värmebölja med temperatur på drygt 25 grader under några dagar. Idag har dock norrländsk kalluft dragit ner över landet och kanske betyder det att sommaren på allvar är slut för den här gången. Vi har trots värmen  hållit igång motionen ganska bra och i förrgår tog vi en långpromenad nere vid Mälarstranden. Då fick jag själv också en extra dos när det var dags för årets femte gräsklippning. För övrigt har inget utöver våra normala rutiner berört oss.

Igår och idag har Sverige kunnat bjuda på en världsunik händelse och jag tänker då på flytten av Kirunas kyrka till dess nya plats. Förflyttningen av den kompletta träbyggnaden, med en vikt på 672 ton, på en trailer har tillräknat sig intresse från hela världen. Kyrkans historia är kopplad till ortens explosiva utveckling kring förra sekelskiftet i samband med järngruvans tillkomst. På 20 års tid ökade dåvarande Loussavaaras befolkning från 200 till 10 000 personer och man krävde att orten skulle få en egen kyrka. Samtidigt tillkom namnet Kiruna. Kyrkan började byggas år 1909, min fars födelseår, och stod färdig 1912, två år före min mors födelseår. Kyrkans inredning är i all sin enkelhet en unik konstupplevelse med bland annat stora målningar av prins Eugène. Skälet till flytten är att delar av staden måste flyttas till följd av järngruvans fortsatta expansion och därmed sammanhängande rasrisker.
Ute i stora världen fortsätter både de ekonomiska och militära konflikterna som  pågår utan några synbara tecken på några konstruktiva, fredliga lösningar. De hittills resultatlösa förhandlingar som hålls från och till  fortsätter och vi på åskådarplats får nöja oss med det.

'Hett om öronen' för många

Nu har vi under en tid haft relativt normalt högsommarväder, med lagom temperatur, lite blåst och någon regnskur. Igår började temperaturen så smått dock stiga igen och nu är det utlovat några dagar med 25 - 28 grader, något som man absolut inte sitter och längtar efter, men vi har lyckats hålla igång våra motionspromenader ganska bra och följt våra vardagliga rutiner. En höjdpunkt blev det i söndags då yngsta dottersonen med hustru bjudit in till en familjeträff. Den avhölls på yngsta dotterns uteplats med korvgrillning och fika. Det blev som vanligt en glad och givande sammankomst. Idag har vi ägnat en stor del av tiden åt en utflykt till Uppsala. Där besökte vi hustruns kusin och hennes make för att äntligen få träffas irl efter att under många år ha setts endast på sociala medier. Det blev ett både roligt och lite nostalgiskt möte inte utan mersmak. Själva resan var också en nyttig påminnelse om hur världen ser ut utanför vår egen kommun.
 
Värmeböljan som nu under lång tid drabbat framför allt Sydeuropa detta år fortsätter att plåga befolkningen och varningar för hälsorisker kommer på löpande band. Med temperatur ofta kring 40 grader blir de ihållande skogsbränderna, som härjar framför allt i Spanien, Frankrike och Grekland, mycket svåra att bemästra. De materiella skadorna är gigantiska och även dödsfall har inträffat. Det är svårt att ta in att bränderna fortsätter dag efter dag på hundratals kvadratkilometer.
En annan form av problem som drabbar samhället i värmen, även på sina håll i Sverige, är invasioner av olika arter av myggor, som på sitt sätt är ett ohägn för människor. Här ingår också risk för sjukdomspandemier som dessa parasiter kan sprida. Tyvärr är nog allt detta något som vi med den pågående klimatuppvärmningen har att räkna med för framtiden och det är bara anpassa sig så gott det går.
Som avslutning kan jag nämna att stavhoppsfenomenet Armand Duplantis igår ännu en gång höjde sitt världsrekord, denna gång till 6,29. Nu har även hans syster, med brodern som förebild och inspiration, börjat tävla för att försöka göra en liknande karriär i samma gren.

'Du sköna nya värld'!?

Förra veckan bjöd på ganska normalt svenskt sommarväder, dock med temperaturer i överkant. Flera dagar kändes det obekvämt att röra sig utomhus. Vi kunde ändå ge oss en del motion och igår var det dags för mig med sommarens fjärde gräsklippning, som tog ganska hårt i värmen. Veckans höjdpunkt var ett besök av yngsta dottern och hennes man för att uppmärksamma min födelsedag. Det  upprepades också i förrgår, då med dottern och vår dotterdotter. Båda träffarna var lika glada och välkomna. Vid det senare tillfället fick vi också ta del av den glada nyheten att dotterdottern och hennes sambo planerar att inträda i det 'äkta ståndet' i början av december. Hon följer därmed sin bror på den vägen. Och högtidsdagarna är inte slut med det, för idag firar hustrun och jag vår 62:a bröllopsdag.

Ute i stora världen pågår sedan några år en strukturell förändring som många inte uppmärksammat. Jag avser då den allt bredare tillämpningen av artificiell intelligens som i ökande tempo gör sitt inträde i de flesta av samhällets sektorer. I elfte timmen har EU-kommissionen nu sjösatt ett omfattande regelverk om hur AI kan/ska användas och vilka begränsningar som måste iakttas.
Användning av AI kommer, precis som en gång internet, revolutionera livet på jorden i alla möjliga avseenden. Detta är, som alltid med ny teknik, på gott och ont. De människor, institutioner  och företag som inte kan, vill eller förhindras ta tillvara AI:s kapacitet kommer med stor sannolikhet att bli samhällets förlorare. Sett utifrån denna dignitet hos tekniken är det därför oerhört viktigt att allt missbruk av tekniken både kan förebyggas och snabbt stävjas där det uppträder.
Här vilar ett ansvar på rättsvårdande instanser, men också på utbildningsväsendet, för att skapa en bred medvetenhet om de förändringar som nu sker på allt flera ställen i vår vardag. En samtalspartner på sociala medier behöver idag inte nödvändigtvis vara en mänsklig individ och i en inte alltför avlägsen framtid kommer många att få räkna med att på sin arbetsplats arbeta sida vid sida med humana robotar av olika slag. Det finns redan idag till och med exempel på företag där människor arbetar under en digital chef. För våra barnbarn kommer detta att med tiden säkert kännas helt normalt.

Fortsatt oreda i världen

Jag tvingas nu notera ännu en vädermässigt het vecka med temperatur på över 25 grader varje dag. I mitten av veckan kom också höjdpunkten med ett riktigt rejält åskväder tillsammans med 40 - 50 mm, i och för sig välbehövligt, regn under två dagar. Två åsknedslag fick vi i närområdet med en del materiella skador som följd, dock inga bränder. Värmen har satt 'p' för det mesta av våra utomhusaktiviteter och vi har mest suttit inomhus och njutit av den luftkonditionering vi installerat i bostaden.

Ute i stora världen fortsätter oredan på grund av krigen i Ukraina och Gaza utan någon synbar lösning i sikte. På det civila området står Donald Trumps förvirrade handelspolitik för ett liknande kaos med diverse motsägande utspel i långa rader. En liten ljusning kan möjligen skönjas i det senare fallet då Trump och EU:s kommissionsordförande Ursula van der Leyen igår undertecknade ett handelsavtal mellan EU och USA. Men säkrast är kanske ändå att avvakta ratificeringen på parlamentsnivå innan man kan andas ut. Kan sedan de pågående förhandlingarna mellan USA och Kina ge ett liknande resultat finns det kanske förutsättningar för en något lugnare framtid.
Totalt sätt är mitt intryck av allt som nyhetsmedia förmedlar att världen just nu befinner sig i ett labilt tillstånd som ingen riktigt vet var det kan ta vägen när två toppfigurer som Putin och Trump, när som helst med ett penndrag, kan helt förändra förutsättningarna. Trots detta får vi ändå hoppas att vi kan komma till rätta med utvecklingen på samma sätt som man lyckats lösa andra kriser under historiens gång.

Sommarvärme i överflöd

Sommarvädrets höga temperatur har fortsatt ännu en vecka med nivå mellan 25 och 30 grader. Vid middagstid igår mätte jag upp 55 grader i solen på fönsterblecket. Våra motionspromenader har naturligtvis reducerats ordentligt på grund av detta. Man orkar helt enkelt inte gå längre sträckor i hettan och det är säkert inte heller särskilt nyttigt. Veckans höjdpunkt var ännu ett barnkalas och nu var det äldsta barnbarnsbarnet som skulle firas på sin 9-årsdag. Det var en trevlig sammankomst där alla deltagarna i den yngsta generationen (åtta stycken) fick tillfälle att svalka sig med vattenspridaren på gräsmattan. För övrigt har vi mest hållit oss inomhus med flitig användning av AC-aggregatet.

Problemen med värmen är just nu globala med bland annat svåra skogsbränder i både Sydeuropa och Nordamerika och även i vårt eget land har brandfrekvensen varit ovanligt hög den senaste tiden. Ett annat fenomen som påverkas av den höga temperaturen är de kraftiga monsunregnen i Sydostasien. Där har Sydkorea drabbats extra hårt med svåra översvämningar efter att 800 mm regn fallit på fem dygn (den genomsnittliga årsnederbörden i Sverige är ca 600 mm). Den trenden som nu råder har även sina rötter i en förhöjd ytvattentemperatur i världshavet, som i genomsnitt stiget med 0,6 grad de senaste 50 åren. Spekulationer om framtiden i dessa avseende är tämligen meningslösa, men det mesta tyder på att utvecklingens inriktning ligger fast.
En liten besvikelse att notera är att det svenska laget i damernas fotbolls-EM 'föll på målsnöret' i kvartsfinalen mot England. Efter oavgjort i fulltid förlorade de i den avgörande straffsparksläggningen och har nu lämnat mästerskapen för den här gången.

Politisk 'skandal' utan proportioner

Förra veckans väderlek var riktigt dålig med kraftig blåst under flera dagar och regnskurar dess emellan. Detta gjorde också att våra motionspromenader blev lidande. Undantaget var dock torsdagen då vi i soligt väder kunde ta en biltur till Avesta för att bredda våra perspektiv en aning. Där promenerade vi i innerstaden och besökte ortens fina bibliotek. Vi passade också på att inta veckans utelunch på en, för oss ny, thai-restaurang.  Där serverades en god buffé och vi var båda nöjda med besöket. För övrigt har rutinerna rullat på här hemma och idag var det dags för mig att göra säsongens tredje gräsklippning samtidigt som hustrun bakade en ny omgång av danskt rågbröd.

I nyhetsmedierna har den senaste veckan florerat en ny 'skandal' i regeringskretsen efter att den starkt vänstervridna tidskriften Expo 'avslöjat' att migrationsminister Johan Forsells 15-årige son haft samröre med våldsbejakande högerextremister. Nyheten skapade snabbt, i vanlig ordning, ett mediadrev som efter någon dag hängde ut far och son till allmänhetens bespottning och yttersta vänsterns inom politiken tog snabbt chansen att kräva åtgärder mot ministern. Efter att denne nu framträtt och beskrivit situationen och meddelat sonens ångerfullhet har förmodligen det hela kunnat föras vidare i en mera normal samtalston. Det pojken i själva verket hade gjort var att på sociala medier ha kommunicerat med några figurer på yttersta högerkanten utan att på något sätt ha gjort något olagligt. Gamarna på tabloidtidningarna tyckte ändå att detta borde ses som en säkerhetsrisk, men statsministern har uttalat ett fortsatt fullt förtroende för sin regeringskollega. Det hela kan egentligen mest ses som ett exempel på konvulsioner som lätt uppstår av händelser på extremisternas politiska bakgård, utan att ha någon reell betydelse för samhället i stort.
Slutligen ska det noteras att de svenska damerna nu vunnit sin kvalgrupp i fotbolls-EM. Nu väntar England på dem i kvartsfinalen och det blir säkert en tuff utmaning, men vi fortsätter att hålla tummarna för våra blå-gula atleter.

Människan liten mot naturens raseri

Första juliveckan har vädermässigt varit en besvikelse. Regn från och till, temperatur på 15-20 grader och en massa blåst är inte vad jag vill ha på sommaren - man tycker särskilt synd om alla de som fått en semestervecka med detta väder. Som tröst har vi varit med om ett par trevliga aktiviteter. I torsdags blev vi överraskande inbjudna på kaffe hos de senast inflyttade grannarna. De samlade in alla gamlingarna i vårt kvarter på en riktigt trevlig sammankomst. Av de sju deltagarna var hustrun den yngsta och äldst är värdinnan med den aktningsvärda åldern av 93 år. Igår var sedan aktviteten av rakt motsatt slag då vi var med och firade femårsdagen för ett av våra barnbarnsbarn. Det var en riktigt livad tillställning med sex deltagare under tio år. Man får vid ett sådant tillfälle en tydlig påminnelse om vad det betyder att vara småbarnsförälder.

Ute i världen fortsätter tyvärr det dystra tillstånd som rått sedan Ukrainakriget började för snart tre och ett halvt år sedan. Det har skadligt påverkat ekonomin i stora delar av världen genom spridningseffekter av olika slag med improduktiv produktion och tillspillogivna resurser. Man hoppas ju hela tiden att positiva krafter ska förmå att stoppa dessa vansinnigheter.
Även naturens krafter har den senaste tiden visat prov på sin förmåga att skada människorna. Hettan på 30 -40 grader som sedan några veckor ligger över Medelhavsområdet har påtagligt försvårat samhällets funktioner och bland mycket annat skapat svåra skogsbränder i bland annat Grekland. För ett par dagar sedan drabbades också Texas då en regnstorm slog till över södra delen av delstaten. Strax norr om San Antonio steg vattennivån i en flod med åtta meter på ett par timmar med omfattande förstörelse som följd och många omkomna människor.
För att ändå till sist nämna något positivt så har vi noterat att de svenska damerna vann sin första match med 1 - 0 mot Danmark i det pågående fotbolls-EM. I morgon väntar Polen och på lördag Tyskland och vi håller tummarna för ett likande resultat i dessa matcher.

Politiker på grönbete

Den sista juniveckan har bjudit på ganska dramatiskt väder med ovanligt mycket och kraftig blåst. Det har också vid ett par tillfällen kommit välbehövligt regn (totalt ca 50 mm), men det har också emellanåt funnits solsken och go' värme. Veckans mera speciella händelse var att vår gamle trotjänare, diskmaskinen, i början av veckan bestämde sig för att, med ett klagande läte, sluta sitt aktiva liv. Efter ett par dagars mindre trevlig kontakt med handdiskningens vedermödor kom yngsta dottern och hennes man till vår undsättning. Raskt åkte vi tillsammans ut och köpte en ny maskin som de fraktade hem hit och sedan på ett proffsigt sätt tog itu med att installera den. Redan efter ett par, tre timmar hade vi vår nya medhjälpare på plats och den gamla förflyttad till återbruket.
För övrigt rullade veckan på som vanligt även om motionsaktiviteterna begränsats en del av väderläget, men idag var det full fart. Först gjorden jag årets tredje gräsklippning och sedan åkte vi över till våra gamla hemtrakter i staden och tog en riktig långpromenad i behagligt sommarväder.

Förra veckan har svensk politik varit koncentrerad till Visby och Almedalen, av vissa kritiker kallad 'lobbyisternas paradis'. Almedalsveckan är självfallet ett enastående tillfälle för alla som vill försöka vinna toppolitiker för sina intressen, men konkurrensen är stenhård och risken för förvirring på en del håll är sannolikt inte försumbar. Några nya explicita politiska budskap blev det kanske inte men ett par punkter utanför standardprogrammet förekom trots allt. 
Sverigedemokraterna släppte äntligen deras vitbok om partiets rötter och tidiga historia och i sin presentation av denna passade Jimmy Åkesson, å sina egna och partiets vägnar, på att be judarna om ursäkt för de angrepp på  dem som partiet en gång i tiden ägnat sig åt.
Liberalerna utsåg sin nya partiledare, Simona Mohamsson, efter den avgångne Johan Persson. Hon har sina rötter i Libanon och har haft ett långt engagemang inom Liberalerna. I sammanhanget presenterade Ulf Kristersson en regeringsombildning där sagda Mohamsson kommer att ta plats som utbildningsminister och integrationsminister. Samtidig kommer Johan Britz ta över posten som arbetsmarknadsminister efter den avgångne Mats Persson.
Nu blir det bara till att hålla tummarna för att personbyte i toppen räcker till för att rädda Liberalerna kvar i riksdagen efter nästa val.

Politik som gyckelspel

Sommarvädret har varit halvbra den gångna veckan med temperatur på 15 -20 grader, ganska mycket vind och mycket sparsamt med nederbörd. Senaste natten kom 10 mm, men nu har SMHI utfärdat 'gul varning' för skyfallsliknande regn, så vi får se vad det närmaste dygnet har att erbjuda. Midsommarafton firade vi hos yngsta dottern med knytkalas i en mindre familjeträff - tre av barnbarnens familjer hade lämnat hembygden för att fira midsommar på andra ställen i landet. Sammankomsten blev ändå en trevlig träff med god mat och roliga och stimulerande samtal. Vi passade också på att fira hustruns födelsedag ett par dagar i förväg. Vi fortsatte själva sedan firandet igår med en liten utflykt till Sala för ett besök i stadens fina vattenpark.

Från stora världen fortsätter nyhetsmedia ständig krisrapportering dels om Ukrainakriget, men nu mera dominerat av den eskalerande krigssituationen i Mellanöstern. Efter Israels och USAs angrepp på Iran i veckan har läget om möjligt blivit än svårare att bedöma. Nu vet snart sagt ingen vad som kan stå på agendan nästa dag.
Här hemma har politiken tagit sommarledigt och en opinionsmätning av väljarnas förtroende för partiledarna, som en utvärdering av deras insatser under det gångna riksdagsåret, var en nedslående läsning för M-ledaren och statsministern, Ulf Kristersson, som blivit nerpetad av SD-ledaren Jimmy Åkesson. I topp ligger dock fortfarande S-ledaren Magdalena Andersson, som enligt min uppfattning inte direkt rosat marknaden. I sökandet efter en förklaring till hennes populariet frågade jag AI-boten varför hon ljuger så ofta - flera fall av direkt lögn från henne har ju belagts. Botens svar blev: 
"Det är förstås en viktig och allvarlig fråga! Det är dock värt att påpeka att Magdalena Andersson är en etablerad politiker som ofta är noga med att ge korrekta och genomtänkta svar. I politiken kan det ibland uppstå situationer där det verkar som att någon "ljuger", men ofta handlar det om att det finns olika tolkningar av fakta, politiska strategier eller att man vill skydda vissa intressen."
Ja, så kan det vara, men jag fick ändå känslan att svaret är något PK-artat. I ärlighetens namn ska väl dock sägas att diverse 'nödlögner' inte är helt ovanliga hos de flesta politiker. Numera vet man snart aldrig vem man kan lita på.

Intåget i den digitala världen

Den andra sommarveckan fortsatte med växlande, men relativt dåligt väder, men i den gångna veckohelgen slog sommaren till med sin fulla kraft med sol och temperatur uppåt 30 grader i skuggan. Det blev naturligtvis för bra och AC:n fick tas i bruk på riktigt för första gången i år. I fredags gjorde  vi så den slutliga bekräftelsen av sommarens ankomst genom att sätta upp vårt parasoll på lilla altanen där vi nu kan njuta av den friska luften i skuggan. Samtidigt placerade vi ut våra egenodlade krasseplantor för att pryda uteplatsen en aning.
Veckans höjdpunkt kom då vi med SVT:s hjälp kunde beskåda Diamond League-tävlingarna på Stockholms gamla anrika olympiastadion. Två exceptionella resultat kom för svensk del då först stavhopparen Armand Duplantis gjorde sitt tofte(!) världsrekord (6,28 m) i karriären. Därefter gjorde Andreas Almgren ett närmast perfekt 5 000-meterslopp och satte nytt europarekord (12.44,27), en putsning med över 6 sekunder. I samma tävling deltog också vår diskusstjärna Daniel Ståhl, som dock den här gången fick nöja sig med en andraplats, vilket naturligtvis inte heller är något att förakta.
För vår egen del har annars veckan flutit på enligt invanda rutiner.

I nyhetsflödet från stora världen är det som numera vanligt svårt att hitta något positivt att skriva om. Krigen i Ukraina och Mellanöstern ältas av upphetsade journalister om och om igen utan att något nytt egentligen hänt. Läget har snarare blivit sämre än bättre och alla 'fredsiniativ' rinner ut i sanden då de angripande parterna visar litet intresse av att uppnå något fredsavtal.
Något som under det senaste året formligen exploderat för allmänt bruk är användningen av artificiell intelligens (AI) - på gott och ont. Dess omvittnade skärpa kom jag plötsligt på att försöka testa och bad chatboten skriva om något positivt som händer just nu. Svaret som kom inom fem sekunder blev:
"En fantastisk positiv händelse den senaste tiden är att fler och fler människor börjat odla sina egna grönsaker och växter hemma. Det har blivit en trend att skapa små trädgårdar på balkongen eller uteplatsen, vilket inte bara ger färsk mat utan också sprider glädje och lugn. Det känns inspirerande att se hur människor tar hand om naturen och hittar glädje i att odla sina egna grödor."
Detta inkast blev en aning överraskande för mig och helt utan den numera vanliga sensationsivern som råder i samhället. Vem vet, kanske kan AI lära oss att tänka mera 'utanför boxen'. Själv kommer jag nog att prata lite mera med boten i fortsättningen, när man känner behov av nya uppslag i olika sammanhang.

Hotad demokrati?!

Vädermässigt har den första sommarveckan varit 'så där'. Temperaturen har varit låg för årstiden och blåsten alldeles för intensiv flera dagar. Trots detta har vi ändå lyckats hålla igång våra motionspromenader på ett acceptabelt sätt. I mitten av veckan gjorde vi ett, numera ganska sällsynt, besök i stadens centrum för hustruns årliga tandläkarbesök, som genomfördes utan anmärkning. Samtidigt passade vi på att göra ett besök på stadens centralbibliotek, för att ta del av litteratur som vår lokalavdelning saknar. Svenska flaggans dag och pingst har vi i år firat själva här hemma i lugn och ro.

Uti världen har inte några större förändringar inträffat. Krigen i Ukraina och Gaza fortsätter som vanligt liksom Donald Trumps handelskrig mot större delen av världen. Inom Trumps kaotiska regim har det dock inträffat att han blivit osams med sin tidigare vapendragare miljardären Elon Musk. Situationen i USA håller i stort sett på att utvecklas till någon form av 'chicken race' där fattade beslut ofta rivs upp redan nästa dag och där domstolar titt som tätt griper in mot åtgärder som lanserats utan lagligt stöd. Vissa bedömare har också börjat oroas över en utveckling till en auktoritär stat av världens största demokrati. Landets befolkning har de senaste dagarna dock börjat visa sitt missnöje genom demonstrationer på flera håll i landet och rörelser i kongressen tyder på att man nu är beredd att börja beskära presidentens makt. Till sist kan vi kanske ändå få se det sunda förnuftets återkomst efter ett halvår av Trumps oförutsägbara härjningar. Världens folk förtjänar en bättre miljö än den som just nu råder.

Vänstersväng för S-partiet

När vi nu  gått in i sommarperioden för året får man säga att väderleken presenterat sig på ett acceptabelt sätt med temperatur på 15-20 grader och något lite regn ibland, men onödigt mycket blåst. Den relativt starka solstrålning som vi upplevt och njutit av kan kopplas till det solfläcksmaximum som just nu råder på solen och därmed skapar extra mycket UV-strålning - extra varning för för mycket solbad är därmed berättigad. Vädret har också varit stimulerande för våra motionsaktiviteter som nu återgått till en 'normal' nivå med bland annat en promenad vid Mälarstranden i förrgår.
På Kristi himmelfärdsdag gjorde vi en liten utflykt till västra grannkommunen och passade då på att premiäråka en del av den nybyggda motorvägen på E18, som blivit ett verkligt lyft för trafiken västerut. Nu finns det äntligen sammanhängande motorväg mellan Stockholm och Örebro.
Dagens aktiviteter för vår del var lite annorlunda när hustrun i sällskap med yngsta dottern tog en liten shoppingtur samtidigt som jag avverkade årets tandläkarbesök, båda med gott resultat.

Under den gångna veckan har S-partiet haft kongress i Göteborg, med resultat som tillvitar partiet en tydlig vänstersväng i politiken. Lite anmärkningsvärt är att en del förändring på ett besvärande sätt liknar det som, de ur S-synpunkt förhatliga, Sverigedemokraterna står för. Med för närvarande relativt goda opinionssiffror i ryggen vill man nu 'återställa' Sverige från Tidöpartiernas arbetslinje till den tidigare bidragslinjen, vilket per automatik kommer att motverka en progressiv arbetsmarknad. En sådan politik har också en prislapp, som sannolikt kommer att leda till höjd skatt för de som arbetar och producerar mervärden i samhället. På plussidan i partiets budskap står dock en fortsatt stram invandringspolitik och skärpta åtgärder mot den expanderande organiserade brottslighet som nu pågått under allt för lång tid.  
Tyvärr måste det också sägas att en del av den optimism som partiet demonstrerar bygger på en skönmålning av verkligheten. Svensk ekonomi är mer än någonsin beroende av vad den oförutsägbare Donald Trump kan ta sig för och vad den imperialistiske Vladimir Putin har för planer. Dessa makthavare har båda kapacitet att, var och en på sitt sätt, tippa världsekonomin över ända och därmed också ange förutsättningarna för Sverige. Min känsla är att svenska beslutsfattare över lag ännu inte riktigt tagit in vidden av detta. Varje ny dag kan också betyda en ny dagordning som vi helt enkelt bara har att rätta oss efter.

Det svenska stålet biter än

Väderleken under förra veckan var inte mycket att glädja sig åt. Låg temperatur och mycket blåst och regn (visserligen välkommet) var ett nästan permanent argument mot att vistas utomhus. Detta gjorde naturligtvis starka intryck på våra motionspromenader, som blivit kraftigt reducerade. Hela månaden har för övrigt hittills varit riktigt dålig på den fronten och vi har en hel del att ta igen. Veckans speciella händelse var en träff hos oss igår för att fira Mors dag. Det gjordes med ett trevligt besök av våra döttrar och yngsta svärsonen. För övrigt har vi följt våra normala rutiner.

Från omvärlden tvingas jag notera att resultaten i förra veckans stortävlingar får betecknas som 'acceptabla'. Både Tre Kronor i ishockey-VM och Truls Möregård i bordtennis-VM fick nöja sig med bronsmedaljer, men det är kanske gott nog för ett litet land som Sverige.
Men vårt land har många strängar på sin lyra och en av de kraftigast ljudande är den svenska musikindustrin som omsätter tiotals miljarder kronor över hela världen. Förutom välkända ABBA och Avicii (Tim Bergling) som tragiskt gick bort för sju år sedan, är den kanske starkast lysande stjärnan Max Martin (Martin Sandberg). Hans musik har varit ett dominerande inslag på den amerikanska Billboardlistan sedan 1990-talet där han hittills haft 27 topplaceringar och är därmed på andraplats mellan Beatlesmedlemmarna John Lennon (26) och Paul McCartney (32). Under nästan tre årtionden har en rad av världens främsta artister framfört hans musik. Av världens musikexpertis betecknas han som en av världens mest inflytelserika och framgångsrika musikproducenter och låtskrivare genom tiderna. Han ses som en musikkraft och ikon som satt ett bestående avtryck på popkulturen, med listtoppar över hela världen. Det känns faktiskt riktigt bra att veta att Sverige har annat att visa upp än den eviga eländesrapportering som massmedia ständigt öser över oss i dessa tider. Svenska folket skulle säkert må gott att även få höra något om allt gott som trots allt existerar!

Tävlingssäsong

Under den gångna veckan har väderleken varit emot oss med en massa blåst. Visserligen har det varit mest soligt med temperatur på 10 - 15 grader, men den isiga vinden från norr har avsevärt dämpat lusten att vistas utomhus. Detta har självfallet också satt sina spår i resultaten för våra motionspromenader. För att vidga våra vyer en aning gjorde vi därför, efter fredagens utelunch, en liten biltur i de östra delarna av hemkommunen. Det var trevligt att se naturens och åkerfältens frodiga grönska och kunna konstatera att ännu så länge syns inga spår av den dåliga vattentillgången i markerna. De flesta, och då särskilt lantbrukarna, hoppas nu på en ordentlig regnperiod för att vattenbalansen ska återställas.

I omvärlden var igår finalen i Eurovision Song Contest den stora begivenheten och segrare blev till sist Österrikes bidrag. Vårt segertippade svensk-finska bidrag med gruppen Kaj (låten: Bara bada bastu) fick till sist nöja sig med en fjärdeplats och det var väl lika bra det, så slipper vi stå för kostnaderna för nästa års spektakel.
Under veckan har VM i ishockey pågått i Sverige och Danmark, med hittills bra resultat för Tre Kronor, som leder sin grupp. Under den kommande veckan blir det sedan finalspelet och då håller vi tummarna för att de blå-gula atleterna ska få fortsätta sina framgångar. Guldmedaljer här skulle tveklöst vara en bra peppning för den svenska vinterlagsporten.
En tredje stortävning som just startats är VM i bordtennis i Doha, Qatar. Hur det svenska laget klarar av detta vet vi om en vecka, men förra gången, 2023, gick alla titlar till Kina. Vissa chanser har vi väl ändå med bland annat Truls Möregårdh i laget. Vi håller tummarna även här.

Bröllop i familjen

Vårvärmen har fortsatt att svika oss ytterligare några dagar, men ett högtrycksläge har ändå gett en acceptabel väderlek. Nederbörden har åter uteblivit och nu börjar bristen på vatten i och på marken närma sig ett kritiskt läge. Våra motionsaktiviteter har kunnat återgå till mer normal nivå sedan jag repat mig från förkylningen. Den stora händelsen i familjen under den gånga veckan var bröllopet mellan yngsta dottersonen och hans sambo igår. Det var en stor fest för ett vackert och lyckligt brudpar, som genomfördes i Öregrund i 'Roslagens famn'. Själva kunde vi delta i efterhand genom en videofilm över hela ceremonin. För övrigt har rutinerna rullat på som vanligt.

När man blickar ut i omvärlden blir dessvärre bilden inte lika ljus. Nyhetsmedia upptas numera till helt övervägande del av tre delar - Donald Trumps handelskrig, organiserad brottslighet och internationella krigssituationer. Till och med det eviga tjatet om klimatförändringar har börjat få stå tillbaka. I vår lokala miljö är det främst brottsligheten som tar plats. I förrgår gick storlarm om en 'farlig gärningsman' som mördat en kvinna och allvarligt skadat en annan, men gärningsmannen greps dock snabbt, då själv också skadad. Idag fick vi istället veta att larm gått om tre separata incidenter med beväpnade personer, varvid en knivskadad person förts till sjukhus vid ett av tillfällena.
Det är emellertid inte bara i vår stad som denna skrämmande utveckling äger rum. Under innevarande månad har minst sju människor mördats i Sverige och flera mordförsök därutöver rapporterats. Man ställer sig osökt frågan hur vårt gamla fina land kunnat utvecklas på detta sätt. Bilden utomlands av Sverige är alltmer ett farligt land att vistas i. Trots politikens ambitiösa insatser mot brottsligheten verkar ändå trenden peka i fel riktning. Hårdare tag och strängare straff tycks inte nämnvärt påverka rekryteringen till kriminalitet, som till och med kan ske på lektionstid i våra skolor, där allt yngre presumtiva våldsverkare ställer sig till förfogande. Frågorna är många och svaren allt mera sällsynta. Jag kan bara säga som satirikern Messiah Hallberg: "Hur fan hamnade vi här? " 

Kraftens begränsningar

Inledningen av maj har bjudit på ganska trist och kyligt väder och men med en del välbehövlig nederbörd, men idag har solen åter bjudit på sin värmande kraft på ett mera behagligt sätt. För min del har dock problemen varit av annat slag då en besvärande förkylning hållit mig bunden i över en vecka. Detta har naturligtvis satt djupa spår i min motionering, men hustrun har för sin del kunnat fylla de kvoter som vi normalt har tänkt oss. Nu hoppas jag på snabbt tillfrisknande så vi kan återgå till normal ordning. För övrigt har inget speciellt inträffat under veckan.

För en vecka sedan inträffade i Spanien något som accentuerar det moderna samhällets sårbarhet, då obalanser i elnätet på bara några ögonblick gjorde hela Spanien, hela Portugal och delar av södra Frankrike strömlöst. Ett skräckscenario, som knyter an till den väderberoende elproduktionens osäkerhet, blev ett faktum när kraftiga molnbankar drog ner en stor del av solelpanelernas dominerande andel av produktionen. Svagheter i elnätets balandberedskap medförde att säkerhetssystem började stänga ned även andra produktionsslag som kärnkraft och gaskraft. Resultatet blev snabbt en i det närmaste totalt utslagen verksamhet i de berörda länderna. Först efter någon timme kunde elanvändare åter börja kopplas upp lugn takt och först efter ett par dygn var nätet helt återställt.
För svensk del är situationen något bättre om än inte helt bra. Vår än så länge stora andel vattenkraft kan parera stora bortfall, men gränsen för denna trygghet ligger nära om inte fortsatt utbyggnad av vindkraft kompletteras med motsvarande andel planerbar elproduktion. Under en kall vindfri vinterdag kan det spanska fallisemanget i värsta fall även bli vårt. Med den förväntade ökningen av elektrifieringen i landet är det redan bråttom få detta till stånd.

Liberalerna åter i stöpsleven

Under senaste veckan har vi fått ett ganska normalt aprilväder med sol varvat med regn och ibland lite småblåsigt. Den tidiga våren har varit till klar fördel för bönderna, som på våra breddgrader i det närmaste redan är helt klara med vårbruket. Våra motionsaktiviteter låg också riktigt bra till, men för min del blev det en radikal omställning när jag för fyra dar sedan drabbades av en rejäl vårförkylning. Min statistik för slutet av månaden kommer därför att bli en sorglig läsning. När jag tittade tillbaka i den här bloggen kunde jag konstatera att det är sju och ett halvt år sedan jag var förkyld senast och då kan man väl ändå inte klaga. För övrigt har det inte varit några aktiviteter som sticker ut från de vardagliga rutinerna.

I lördags genomfördes begravningsceremonin för den nyligen avlidne påven i närvaro av 250 000 personer på St Peters-platsen i Rom. I de sörjande folkmassorna befann sig speciellt alla världens kardinal och ett hundratal inbjudna stats- och regeringschefer. Påvens önskan om en 'enkel' begravning verkar inte direkt ha hörsammats. Nu vidtar direkt processen där en konklav av kardinaler ska utse efterträdaren och det ser ut att kunna bli en känslig historia innan vit rök kommer ut genom skorstenen på Sixtinska kapellets tak med tanke på de ganska divergerande åsikterna inom olika grupper av katoliker i världen.
Liknande funderingar kan man kanske ha för svensk del när vi för en stund sedan fick veta att Johan Pehrson avgår som liberalernas partiordförande om en dryg månad. Efter 30 år inom politiken och tre år som partiledare vill han 'göra något annat'. Liberalerna är förvisso också en organisation som drabbats av fraktionering och med dagens opinionsläge med 2,5 procent av väljarna kan det säkert finnas viss tveksamhet om att åta sig uppdraget att styra det sjunkande skeppet. Pehrsons uttalande i samband med avgångsaviseringen om att 'vara stolt över att ha gjort Liberalerna till att åter vara ett relevant parti' ger onekligen utrymme tolkningsproblem. Framtiden får utvisa vem som får äran att försöka återvinna det gamla Folkpartiets starka position i svensk politik och uppdraget blir säkert inte lätt. Täta partiledarbyten i Centerpartiet och Miljöpartiet har visat att det inte är något lätt uppdrag för en person att ställa om fallande trender.

En from man har gått ur tiden

Lagom till påskhelgen fick vårvädret ett rejält bakslag. Efter en tid med flera nya värmerekord blev vädret grått, blött och kallt under hela helgen, vilket självklart inverkade på vårt uteliv. Distanserna på våra motionspromenader fick åter reduceras och en planerad tur på konstrundan i Kolbäcksådalen på påskdagen beslutade vi att ställa in. Men på påskafton hade vi en familjesammankomst här hemma där hustrun bjöd på en god påskbuffé, och som vi därefter fyllde med ett nyinkommet sällskapsspel. Idag på annandagen var det sedan dags att delta i ett 'barnkalas' där vi firade yngsta barnbarnsbarnets 2-årsdag. I övrigt har vardagen rullat på som vanligt.

Ute i stora världen har bråket kring Donald Trumps orimliga agerande på olika områden fortsatt som tidigare. Hans 'tullkrig' är på god väg att skapa en oöverblickbar oreda i världsekonomin och hans förmenta insatser som 'medlare' Ukrainakriget håller på skapa osäkerhet om vilken världsordning vi har att se fram emot. Utspelen haglar från både honom och Rysslands Putin över huvudet på det ukrainska folket och någon fred i konflikten är knappast synlig inom överskådlig tid.
Dagens uppmärksammade händelse är annars att katolikernas åldrige påve Franciskus idag somnat in. Hans sista ord till sitt folk var "Kära bröder och systrar, Glad Påsk" som en hälsning i sitt sista framträdande från sin balkong i Vatikanen. Under sin elvaåriga tid som påve gjorde han sig känd som en progressiv röst inom den katolska kyrkan och betonade ansvar gentemot de fattiga och ökade kvinnors inflytande inom kyrkan. Hans grundattityd mot varje människa var att alla "är i behov av Jesu helande och helgande nåd". Nu får vi avvakta katolikernas förmåga att utse en ny ledare kapabel att axla hans mantel.

Kraftig finansiell turbulens efter tullbesked

Den här veckan har våren slagit till med full kraft med mycket sol och temperatur uppåt 20 grader ett par dagar. I naturen har både växt- och djurlivet påtagligt uppskattat detta och vårtecknen har formligen exploderat. Ett säkert sådant är också att jag i förrgår skiftat till sommardäck på bilen. Själva har vi nu också lyckats ta upp distansen på våra motionspromenader till full nivå och igår tog vi oss ned till Mälarstranden för skön långpromenad längs vattnet.

Riktigt lika positivt ser det just nu inte ut i stora världen där stor osäkerhet råder efter att Donald Trump startade sitt 'tullkrig'. Med fullständigt snurriga budskap från hans sida kom reaktionerna från finansvärlden som ett brev på posten. Stor turbulens på både aktie- och obligationsmarknaden världen över gjorde att han tvingades införa en 90-dagars 'paus' i införandet redan efter två dagar. De för honom tydligen helt oväntade effekterna inom den egna nationen har medfört att nu ingen vet vad som kommer att bli hans nästa drag i den till synes helt ogenomtänkta politiken.
Det är både uppseendeväckande och bekymmersamt att ledaren för världens största ekonomi tydligt inte har klart för sig vad som kan bli följden av oförutsägbara ingrepp i den känsliga finansmarknaden. Om fortsättning följer på den inslagna vägen finns stor risker för mycket allvarlig nedgång i världshandeln och därmed försämrad ekonomisk utveckling, vilket i sin tur försämrar möjligheterna till att bekämpa fattigdom i världen och att motarbeta klimat- och miljöförändringar som hotar våra möjligheter att överleva på vår planet. Återigen kan vi bara hoppas att goda krafter och sunt förnuft kan återställa en demokratisk styrning av världen.

Ogenomtänkt tullpolitik

Den här veckan har vårvädret närmast exploderat med ett par dagar med utetemperatur runt 20 grader och i förrgår var temperaturen i solen på vår uteplats 40 grader. Inspirerade av det vackra vädret har vi inte bara ökat ut våra motionspromenader rejält utan också gjort ett par utflykter. I måndags åkte vi till Askövikens fågelområde för att se hur långt våren kommit där och fick alla vårtecknen till livs. Där fanns lärkor, tofsvipor, sångsvanar och tranor och säkert en hel del andra som höll sig gömda i vassfälten. På vägen hem hann vi sedan med att handla tvåårspresent till yngsta barnbarnsbarnet, ett frisörbesök för hustrun och en snabblunch med chickenburgermeny på Max. Den andra utflykten blev i förrgår då vi åkte till ett annat fågelområde på Ängsö. Där var fågellivet dock mycket sparsamt, men det blev i alla fall en trevlig picnic i den vackra omgivningen och vi fick tillfälle att fotografera en stor padda, förmodligen på väg till våtmarken för den kommande vårleken.

Veckans nyhetsflöde har helt dominerats av det 'tullpaket' som Donald Trump presenterade i början av veckan, en åtgärd som i sämsta fall kommer att leda till ett globalt handelskrig. Presidentordern säger att USA med omedelbar verkan kommer att införa importtullar på varor från ett 90-tal länder i hela världen. Motivet ska vara att USA:s handelsbalans med dessa länder utnyttjar USA på ett otillbörligt sätt och måste justeras. Omvärldens reaktion var snabb och obönhörlig då de flesta länder har aviserat liknande åtgärder mot USA och alla världens stora börser, inklusive den amerikanska, har sjunkit 15 - 20 procent under veckan. Detta torde vara tillräckligt besked om hur dåligt genomtänkt Trumps åtgärd faktiskt är. Nu återstår att se hur länge spektaklet kommer att vara, men om det blir ett permanent tillstånd är det den svåraste politiska åtgärden mot den fria handeln sedan 1930-talets depressionsår. Nu kan vi bara 'sitta still i båten' och som vanligt hoppas att någon med sunt förnuft kan återställa ordningen och förhindra att inkompetenta ledare får härja till allas nackdel.

Rapport från en dyster tid

Vårvädret har varit en aning tvekande den senaste veckan, men vårtecknen i övrigt dyker upp pö om pö. Vi väntar dock fortfarande på att få se den första tussilagon. Våra motionspromenader har förbättrats en del, men även där råder viss tvekan utifrån benens funktion för tillfället. Igår firade vi ändå våren med en biltur till östra grannkommunen där vi också passade på att inta veckans utelunch på en för oss ny kinesrestaurang. Det samlade intrycket var OK, men ändå inte riktigt på toppnivå. Gårdagen blev tyvärr också en sorgens dag då vi fick veta att hustruns kusin i Torshälla hade lämnat jordelivet för tre veckor sedan.

Intrycken från mediarapporteringen ger också en allmänt dyster bild av samtiden. Under hela 2020-talet, med start i coronapandemiens förödande konsekvenser, har rapporterna ständigt haft obligatoriska inslag från olika pågående konflikthärdar och man får lätt en känsla av inget längre fungerar som man tänkt sig. Sedan den ryska invasionen av Ukraina för drygt tre år sedan handlar nu allt mer om militär upprustning och enorma ekonomiska resurser satsas på funktioner som syftar till förstörelse istället för uppbyggnad av det mänskliga samhället.
Situationen har definitivt inte förbättrats av att USA fått en president med diktatoriska fasoner, som han använder till att splittra och förvända den politiska och diplomatiska balans som tidigare rått i världen. Från såväl öst som väst tenderar allt mer att präglas av oförutsägbarhet och man vet sällan vad nästa dag kan föra med sig. Många människor mår inte bra nu!
Som en ödets ironi blandade sig i förrgår även naturens krafter in i förstörelsevågen. Då inträffade i Myanmar en jordbävning som var den största i landets historia. Resultatet blev över 1 600 dödsfall och tusentals skadade människor och därtill en näst intill oöverskådlig materiell förstörelse. Värsta skadorna har inträffat i staden Mandalai i jordbävningens epicentrum, men så långt bort som i grannlandet Thailands huvudstad Bangkok rasade ett femtonvåningars hus under byggnad ihop som ett korthus.
Det är bara att som vanligt hoppas på att de goda krafterna åter få ta kommandot och bryta den trend av negativism som varit tydlig de senaste åren. 

Rekonstruktion pågår

De senaste dagarna har våren gjort påtagliga framsteg inte minst vädermässigt. Även om nätterna fortfarande har temperatur på minussidan, så ger tvåsiffriga plusgrader på dagarna en klar fördel för naturens uppvaknande. Blommande snödroppar och krokusar är vanliga i trädgårdstäpporna och i naturen finns riklig blomning av vintergäck. Ett annat säkert vårtecken är att ringduvorna åter börjat höras i vår omgivning. I vår egen vardag har inte så mycket speciellt inträffat den senaste veckan, men mina fotproblem har börjat lätta och under veckan har vi börjat att succesivt återta de eftersträvade distanserna på våra motionspromenader. Utelivet är ändå ett bra sätt att motverka de tendenser till vårtrötthet som vi båda haft lite känning av.

Ett drag av trötthet vilar även över den process som nu pågår för att försöka rekonstruera det konkursade bolaget Northvolt. Mycket oro vilar nu över Skelleftetrakten som är värsta drabbad. Ett stort antal anställda som kan bli utan jobb, leverantörer med obetalda fakturor och en kommun med stora frågetecken om framtiden har alla anledning att känna denna oro. Signaler från konkursförvaltaren andas ändå en viss optimism om anskaffning av nytt kapital från nya ägare och möjlighet till fortsatt drift av Northvolts verksamhet. Tydligen finns det intressenter som trots allt tror på den 'gröna omställningen' och hotet om att bli allt för beroende av kinesisk dominans i branschen är inte minst av betydelse för detta.
Utöver friska pengar för en omstart krävs dock en drivande och kompetent ledning av företaget, som kanske tidigare saknats i tillräcklig grad, men också tillräcklig tillgång på kompetent personal på golvet. Hur nuläget är i dessa avseenden är oklart, men teamet som förvaltar konkursen har stor erfarenhet av liknande situationer, som vi får hoppas att de kan implementera i det nuvarande uppdraget. Om någon månad har vi nog svaret om detta och tills dess får leva med hoppet om en lyckosam utgång.

En gigantisk bolagskolapps

Efter att vårväder översköljt oss några dagar i förra veckan har vintern nu slagit tillbaka med temperatur kring nollan, men snöfall har ändå mest stannat längre norrut. Våra motionsaktiviteter är fortsatt begränsade, mest på grund av mitt hälproblem, som verkar kräva en viloperiod för att läkas ut. En 'höjdpunkt' i vardagen sedan sist var lördagens final i årets Melodifestival, som inte helt oväntat vanns av den finska humorgruppen Kaj, som sjöng om 'Bara bada bastu' - lite pinsamt att inte svenska artister, med Måns Zelmerlöw i spetsen, klarade av att vinna tävlingen. Bättre gick det för de svenska damerna i skid-VM i Trondheim där de tog hem alla sex guldmedaljerna, medan det på herrsidan tyvärr tvärtom blev Norge som gjorde samma bravad.

Veckans dominerande nyhet för svenskt vidkommande kom igår då batteritillverkaren Northvolt, som redan befarats, lämnade in ansökan om konkurs för moderbolaget. Efter stora problem med en gigantisk skuldsättning på över 80 miljarder kronor, var den största konkursen i svensk industrihistoria till sist oundviklig. Hur bolagets framtid nu ska gestalta sig ligger i konkursförvaltaren Mikael Kubus händer. Många förlorare i processen får, som alltid i en konkurs, se sina pengar gå upp i rök och en av de större är AP-fonderna, som har satsat över 8 miljarder kronor. Stora förlorare är också de över 5 000 anställda som nu samtliga sagts upp i väntan på resultatet av bolagets omställning.
Att kommentera den utveckling som pågått i ett par år är nästan omöjligt, men tydligt är att bolagets ledning, möjligen förblindad av grön klimatpolitik, haft en allt för optimistisk tro på sina illusioner och saknat insikt om batteritillverkningens tekniska komplexitet. Nu återstår att se om en ny ledning klarar av att styra upp verksamheten och kan samla in de ekonomiska resurser som måste tillföras för att en omstart ska bli möjlig.

Politisk cirkus i Vita huset

En vecka har gått med fortsatt tydligt vårväder, visserligen till priset av 'vårvindar friska', men ändå med utetemperatur på uppåt 10 grader ett par dagar. Blåsten har också gjort att överskottet på vindkraft pressat ned elpriset till några få ören per kWh. Vårtecknen har också utökats med blommande vintergäck och i vår norra grannkommun hade någon påstått sig ha sett blåsippor blomma. Motionspromenaderna hämmas för min del fortfarande av fotproblem, men hustrun har idogt tagit sig an uppgiften och ligger på acceptabelt resultat. Avbrottet i rutinerna den här veckan var årets Vasalopp, som vi i vanlig ordning deltog i med hjälp av SVT. Det blev i år ett riktigt  upplyftande resultat med svensk seger i damklassen och svensk dubbelseger i herrklassen, men därefter var det ganska tjockt med  norska atleter på 10-bästalistan i båda klasserna.

Nyhetsflödet från omvärlden har helt dominerats av hur Donald Trump tar sig an uppgiften som självutnämnd fredsmäklare i Ukrainakriget. Hans uppenbara preferens för ryska intressen har spritt både förvåning och irritation runt om i Västvärlden. Hans syn på  Ukrainas roll i konflikten är anmärkningsvärd och hans relation till president Zelenskyj förbättrades inte när ett möte dem emellan i Vita huset i Washington totalt havererade inför öppen ridå när han beskyllde den senare för att vara 'fredsmotståndare' och otacksam för all hjälp som USA lämnat till hans land. Spektaklet ses av olika bedömare runt världen som fullständigt ovärdigt och skandalöst. Framtiden kommer att utvisa hur de tänker reparera relationen, men resultatet har hittills blivit att krismöten inom EU avlöst varandra med diskussioner om hur Europa ska kompensera ett aviserat tillbakadragande av USA:s stöd till Ukraina.
För egen del misstänker jag att Trump har en dold agenda med sitt agerande, men hans enmansteater balanserar på slak lina och om bubblan brister kan vad som helst hända. Det mesta som han nu för till torgs pekar åt 'fel håll' inte minst vad gäller världsekonomin. Låt oss hoppas att någon hinner sätta stramare tyglar på honom innan några riktiga otrevligtheter briserar. 

Nya trender i politiken

De senaste dagarna har väderleken åter närmat sig det som kan kallas vårväder och i grannens trädgårdsrabatt blommar nu snödroppar och det kanske kan bli dags att börja spana efter tussilagons återkomst. Det är därför lite trist att jag tvingats begränsa mina motionspromenader på grund av besvär med ena hälen (hälsporre?). Ett avbrott i vardagsrutinen fick vi i söndags med en fika hos yngsta dottern och hennes man och vår dotterdotter. Det blev en riktigt trevlig träff, först med diskussioner kring vår fotosamling som de håller på med att digitalisera och sedan en stunds roliga samtal om nytt och gammalt.

En framträdande händelse inom politiken var det tyska förbundsdagsvalet som framtvingats efter en regeringskris före jul. Det blev föga överraskande resultat med kraftig tillbakagång för socialdemokraterna då kristdemokraterna åter blev största partiet och det högerpopulistiska Afd näst störst. Liberaler däremot lyckades inte ta sig över spärren och får lämna förbundsdagen. Afd har av alla andra partier åsatts pariastämpel på samma sätt som gjorts med SD i Sverige och det blir spännande att se hur man ska kunna bilda en funktionsduglig regering, vilket Tyskland i högsta grad är i behov av. Landets ekonomi har i spåren av Ukrainakriget blivit rejält vingklippt och tyskarna har nog ett stålbad att se fram emot.
Trenden med liberalismens tillbakagång har även blivit påtaglig i Sverige där liberalerna nu är landets minsta parti och skulle även de fått lämna riksdagen om det vore val idag. Trenden har även drabbat Centerpartiet som på senare tid genomgått en identitetskris med oklar inriktning på den politiska höger/vänster-skalan. Detta ledde igår till att partiledaren Muharrem Demirok avgår efter bara två år på posten. Nu återstår det att se om byte av partiledare är tillräckligt för att ändra den skakiga kurs som partiet just nu är inne på. Den 'breda mitten' som deras förra partiledare Annie Lööf alltid orerade om tycks allt mera se ut som illusion utan förankring i verkligheten. Framtiden får utvisa vad resultatet blir.

Orimliga fredsplaner

Känslan av vårväder blev kort sedan kung Bore under förra veckan slagit till med full kraft. Ett par dagar var utetemperaturen neråt 13 minusgrader och isiga nordanvindar gjorde att vi åter fick begränsa våra motionspromenader. Vi är ändå glada att vi slapp undan de snöoväder som drabbade ostligaste Svealand som blev orsak till två masskrockar på E4 och E18. Totalt blev över 100 fordon inblandade och 10-tals personer hamnade på sjukhus med mer eller mindre svåra skador. Vårt vardagliga liv har som vanligt följt rutinerna utan några egentliga avvikelser, men i förrgår hade vi ett välkommet besök av yngsta dottern som kom med en lite försenad uppvaktning på Alla hjärtans dag. Som tack fick hon med sig ett exemplar av hustruns saga om Frank och Frida.

Ute i världen fortsätter galenskapen att härja och det som dominerat veckans nyhetsflöde är turerna kring Donald Trumps idéer om hur kriget i Ukraina ska avslutas. Kriget går nu in på sitt fjärde år och har utvecklats till ett utmattningskrig med obetydliga förändringar i frontens positioner. Nu förbereder USA och Ryssland ett toppmöte mellan deras respektive statschefer där de tänkt sig att fastställa linjerna för ett 'fredsavtal' utan närvaro av Ukraina eller dess europeiska allierade! USA:s vicepresident J.D. Vance redovisade igår vid Natos toppmöte i München för vilka eftergifter man tänkt sig att Ukraina måste göra för att slippa ur de ryska terrorangreppen, vilket bland annat handlade om att avstå ryskannekterade landområden och acceptera ett förbud mot anslutning till Nato.
Varje förnuftig människa kan direkt inse det orimliga i att inbilla sig att en sådan lösning skulle kunna accepteras av Ukraina som ett fredsavtal. Det skulle på sin höjd kunna ge en tillfällig vapenvila med en frusen konflikt i bagaget och därmed återföra Europa till det 'kalla krigets' tid på 1900-talet. Det skulle också i någon mening ge angriparen Ryssland en form av vinnarstatus och känsla av att krig lönar sig. Detta vill inte Europas länder och därmed är de yviga fredsplanerna reducerade till retoriskt nonsens och ett slag i luften.
Eftersom den imperialistiska regimen i Moskva inte tycks kunna vika från sin linje återstår bara för västvärlden, med eller utan USA, att fortsätta sanktioner mot den ryska ekonomin tills krigskassan sinar och kriget självdör. Under tiden kommer oskyldiga människor att lida och dö i Ukraina på ett meningslöst sätt på grund av befängda idéer hos grannlandets despotiska regim. Vi lider med dem!

Ett vansinnesdåd som förmörkade hela landet

Den senaste veckan har väderleken börjat visa allt tydligare tecken på vårens ankomst, men fortfarande håller kalla nätter växtligheten i sin dvala. Vi försöker som vanligt att upprätthålla vårt program för motionspromenader, men det har av olika skäl blivit lite knapert på senaste tiden, men vi fortsätter att trampa på. Vardagslivet har också följt de vanliga rutinerna, men hustrun har roat sig med ett nytt projekt. Det handlar om skriva sagan om hunden Frank och katten Frida och om deras äventyr. Målgruppen i läsekretsen är barnbarnsbarnen, men även några vuxna i familjekretsen har visat intresse för den nya litteraturen. Idag roade jag mig själv med att baka surdegsbröd.

Idag för en vecka sedan skedde en masskjutning på Risbergska skolan i Örebro, med elva dödsoffer och flera andra svårt skadade personer. Illdådet var det värsta i Sverige i modern tid och utfördes av en psykiskt sjuk 35-årig man, som tog sitt eget liv när polisen inringat honom. Gärningsmannens motiv till dådet har fortfarande inte kunnat fastställas, men en majoritet av offren hade invandrarbakgrund, dock möjligen av en slump med tanke den undervisning i skolan som berördes. Händelsen har helt dominerat nyhetsflödet i Sverige och även väckt uppmärksamhet internationellt, som något helt oväntat för svenskt vidkommande. Den har också väckt sorg och förstämning hos många och rest frågor om hur det kunde hända.
Tyvärr är det lätt att sammankoppla angreppet med den våldskultur som de senaste åren utvecklats i kriminella ungdomsgäng, men massmordet i Örebro är mera kopplat till en utveckling av ökande psykisk ohälsa i samhället kombinerat med en nedbantad och i samhället eftersatt del av sjukvården i Sverige. Vi ser återkommande hur psykotiska människor kunnat göra, kanske ofrivilliga, vansinnesdåd efter att vården inte kunnat tillgodose deras berättigade vård. Händelse i Örebro kan kanske vara en ögonöppnare för de politiker som vill göra gällande att vi har ´världens bästa sjukvård'. Så är det tyvärr inte och den debatt som nu kommer att följa kan förhoppningsvis leda till åtminstone en del av de korrigeringar som redan borde ha varit på plats.

Fortsatt oklarhet om världens framtid

Den senaste veckan har bjudit på skapligt senvinterväder med stundtals känning av lite vår, men idag slår kung Bore tillbaka och serverar ett nytt snöfall. De gröna gräsmattorna är åter vita. Disigt väder kombinerat med våra fysiska krämpor har gjort att motionspromenaderna har fått stå tillbaka en del, men vi försöker ändå komma ut lite varje dag. I söndags hade vi besök av yngsta dottern och hennes man, som kom hit för att hjälpa till med digitalisering av våra fotoalbum. Detta ska göra det möjligt att digitalt lägga in ett stort antal personfoton i den släktkrönika som hustruns mångåriga släktforskning lagt grunden till. För övrigt har dagarna rullat på i de vanliga rutinerna.

Nyhetsflödet från vår omvärld har fortsatt att domineras av det tragikomiska agerande som Donald Trump bjuder oss på. Det är omöjligt att nu ha en uppfattning om hur USA:s roll i framtiden kommer att se ut efter de prov på oförutsägbarhet som presidenten redan flitigt visat upp. Han har uppenbarligen inte förstått skillnaden mellan att driva ett fastighetsbolag och att styra ett land. Hans agerande mot sina grannländer och Kina och så småningom förmodligen även EU är oroväckande när hans typiskt protektionistiska idéer sätts i verket. Risken för ett eskalerande handelskrig är inte försumbar i ett läge där en stabil ekonomisk tillväxt är avgörande för möjligheten att lösa våra problem med bland annat miljö- och klimatförändringar och fattigdomsbekämpning. Vissa imperialistiska tendenser i hans retorik pekar dessutom i liknande riktning som den som uppvisas av Putin i Ryssland.
Tillsammantaget lägger detta en osäkerhet om vart världen är på väg, en osäkerhet som dessutom förstärks av Trumps tydliga oförutsägbarhet. Vi kan bara hoppas att goda krafter kan ta udden av de värsta utspelen vi fått oss till livs.

Urspårning i både vädret och politiken

Det ostabila väderläget har fortsatt ytterligare en vecka - mycket sparsamt med sol, småblåsigt och dimmigt. Igår kom det åter lite ny snö, men den är snart nästan borta. Väderleken har trots allt tillåtit oss att hålla igång våra motionspromenader och senaste veckan gav en förbättring av distanserna jämfört med årets första veckor. I fredags provade vi ett, för oss, nytt lunchställe kallat Drivers Bar. Det är ett matställe som är placerat mitt i stadens bildistrikt och är, som hörs av namnet, lite inriktat på lastbilsfolket. Det var en positiv upplevelse i en trevlig lokal med god mat i rikligt tilltagna portioner. Vi kommer säkert att besöka det någon mera gång.

På tal om lastbilar kan jag konstatera att väderleken runt om i landet den senaste veckan har varit betydligt otrevligare är här hos oss. I två omgångar har storm och rikligt snöfall ställt till det ordentligt för trafiken och då inte minst för lastbilarna. Snömodd och blixthalka har fört med sig många avåkningar och kollisioner, problem inte minst för de många utländska långtradare som rullar på vägar och som ofta har undermålig däcksutrustning för svenskt vinterväglag. Även elförsörjningen har fått ta sina smällar med långa avbrott när träd blåst ned över ledningarna.
I nyhetsflödet från stora världen har inte oväntat president Trump fått stå i centrum. Hans rivstart har exploderat i en rad av mer eller mindre orealistiska insatser. Han fortsätter att hävda att Grönland bör tillhöra USA och han vill ändra världskartan och byta namn på Mexikanska Golfen till Amerikanska Golfen. Han har också fortsatt sitt agerande om Ukrainakriget där han nu hotar Putin med långtgående sanktioner om han inte avbryter striderna och sätter sig vid förhandlingsbordet. Det allra senaste är att han skämtsamt (?) menade att han redan börjat samla pengar till valkampanjen för en tredje period i Vita huset, även om han tillstod att det strider mot landets konstitution. Man vill gärna undra över hur det är möjligt att det amerikanska folket kunnat välja en sådan pajas till sin ledare. Världen är för närvarande i stort behov av seriösa politiker, något som verkar bli allt mer av en bristvara.