Den leende framtiden!?

Nu har det gått en vecka med kallare, men i det närmaste nederbördsfritt, väder. Högtrycksläget har dock också medfört total brist på solsken vilket är tråkigt, speciellt vid den här årstiden. Vädret har heller inte direkt inbjudit till utomhusaktiviteter och statistiken för våra motionspromenader ser än så länge ganska dålig ut för den här månaden.
För några dagar sedan fick vi en liten tankeställare med en leverans av varor som vi inhandlat från Kina. För att få tag i nya armband till våra motionsklockor, krävdes att vi gjorde ett inköp för minst 280 kr även om armbanden kostade bara en fjärdedel. Vi hade följaktligen lagt in ett antal saker som vi tyckte vi hade användning för och fick en leverans av varor med överraskande bra kvalitet. Det starkaste intrycket fick jag emellertid när jag gjorde ett överslag av vad motsvarande inköp skulle kosta i svensk handel och fann att det sannolikt skulle landa på minst det tredubbla beloppet. Detta tycker jag är ett bra belysande exempel på vilka utmaningar vi har att möta generellt i Europas framtida konkurrens med Ostasien.

När det gäller massmedias rapportering om världens elände, så råder i stort sett status quo. Det som möjligen kan vara  avvikelse är att Donald Trump nu tydligt deklarerat att USA inte kommer att använda vapenmakt för att överta Grönland utan inriktar sig på förhandlingar (åtminstone för tillfället?). För det andra har de fortsatta protesterna mot regimen i Iran fortsatt, nu med skoningslösa motmedel från säkerhetsgardets sida. Enligt vissa uppgifter har hittills över 30 000 människor dödats, antingen genom gatustrider eller genom regimens avrättningar. Situationen är fullkomligt bisarr och obegriplig.

Jag tänkte istället reflektera över det kulturella fenomen som kallas Generation Z. I denna ingår de som är födda mellan åren 1997 och 2012. De karakteriseras av sin relation till den digitala tekniken, är ständigt uppkopplade och betraktar mobilen närmast som en kroppsdel. Deras kontakt med omvärlden går till övervägande del genom Instagram och Youtube, Snapchat och Tiktok.
Generationens etiska och moraliska värderingar skiljer sig så till vida att man på ett nytt sätt vill framhålla sin egen rätt till frihet och livskvalitet, något som visat sig börjat skapa problem för generationens inträde på arbetsmarknaden. Man accepterar kanske inte det som en självklarhet att arbetsgivaren är den som anger arbetets innehåll utan har synpunkter på vad man vill göra eller inte göra. En mera anarkistisk inställning till livet rent allmänt underlättar heller inte deras anpassning i samhället.
För egen del hoppas jag att dessa unga människor så småningom kan hitta in i sina roller som goda samhällsmedborgare som bidrar till allas försörjning. Än kan de inte ersättas med AI-baserade datorer eller robotar.

Oredan i världen fortsätter

Under den gångna veckan inträffade ett radikalt omslag i väderleken då en lång period av isande kyla blandad med kraftigt snöfall gick över till töväder. På bara några få dagar har hälften av de ackumulerade snömassorna försvunnit. Med tanke på allt besvär och stora kostnader som snön orsakat samhället känns det irriterande att man utan något val bara har att acceptera vädrets makter. Väderlek och väglag har också varit till förfång för våra motionspromenader. Hustrun har på egen hand trotsat problemen ett par gånger, men för egen del hade jag idag min första längre promenad på över två veckor.
Veckan har över lag varit stillsam utan några avvikelser från vardagsrutinerna, som nu kan stabiliseras när tjugondag Knut passerats och alla arrangemang kring julen definitivt är slut. Nu är det till att se fram emot fastan och påsken och semlorna finns redan att köpa i matbutiker och konditorier för den som är intresserad. 

Under föregående vecka har rapporteringen i svenska nyhetsmedier dominerats av två oroväckande frågor. För det första gäller det folkets demonstrationer mot prästväldet i Iran, som nu har utvecklats till rena upplopp över hela landet. Regimens svar på de fullt berättigade protesterna mot dess barbariska behandling av medborgarna är order till säkerhetsgardet att skoningslöst slå ned demonstrationerna. Om detta lyckas återstår att se, men konflikten har redan skördat tusentals dödsoffer och tiotusentals människor har arresterats. Den yngre delen av befolkningen ser ingen framtid i landet med den ordning som nu råder och vill kämpa för en bättre framtid.
För det andra handlar nyheterna om Donald Trumps krav att för USA:s del få ta över Grönland. Idéen är befängd och strider mot internationell rätt, samt utgör i praktiken en konflikt mellan två länder inom NATO-alliansen. Kraftiga protester till Danmarks förmån har lett till stor diplomatisk aktivitet och för närvarande vet ingen vad resultatet blir. Trump har för övrigt lyckats hinna med ännu en fadäs då han från Venezuelas oppositionsledare, som tidigare belönats med Nobels fredspris, tagit emot Nobelmedaljen som gåva från henne. Att transaktionen strider mot Nobelprisets regelverk tycks inte bekymra honom då han, enligt egen uppfattning borde varit den som fått priset från början. Hans lista på exempel av verklighetsfrånvaro förlängs hela tiden.
Till sist: Vi fick idag veta att det igår inträffade en mycket allvarlig järnvägsolycka i Spanien då ett persontåg spårade ur och därpå krockade med ett annat mötande persontåg. Olyckan vars orsak hittills är okänd har krävt minst 40 dödsoffer och 150 skadade personer.   

Växande oro i världen

Kung Bore har ännu en vecka bedrivit sin hårdföra vinterattack med 8 - 10 minusgrader dagtid. Det tillkommande snöfallet har vi dock i det närmaste sluppit undan, men på vissa ställen uppåt norrlandskusten har man mätt snödjup på över en meter och då är vår halvmeter inte så mycket att beklaga sig över. Väderläget har dock avsevärt begränsat våra motionspromenader och man känner av bristen på solljus och frisk luft.
Förra veckans höjdpunkt inträffade för vår del på onsdagen då vi fick besök av yngsta dottersonen och hans fru och hans föräldrar. Det var en trevlig och välkommen träff där vi blev uppdaterade om ur saker utvecklas i familjen, inte minst om ett väntande femte barnbarnsbarn.
För min egen del blev rutinerna för dagen idag lite avvikande då jag var kallad till sjukhusets forskningsmottagning för genomgång av levnads- och kostvanor. Den ingår i en rikstäckande undersökning av medborgarnas hälsostatus och omfattar många tusen statistiskt utvalda personer och är en uppföljning av en liknande undersökning för tio år sedan. Till min glädje kunde jag lämna 'besiktningen' med bra resultat och utan någon anmärkning av betydelse.

Det skulle känts ännu bättre om man kunde säga samma sak om säkerhetsläget i världen. Oron eskaleras hela tiden, inte minst beroende på den oförutsägbare presidenten i USA. Hans senaste bravad har varit att skicka elitsoldater till Venezuela för att arrestera landets självutnämnde president och diktator för att ställas inför domstol i USA anklagad för bland annat narkotika- och vapenbrott. Även om åtgärden kan anses motiverad är den ett klart brott mot internationell folkrätt och har väckt stor uppmärksamhet världen runt. Fortsättning följer.
En annan, och helt annorlunda, oroshärd är de tilltagande folkliga protesterna mot prästväldet i Iran. Läget där är nu sådant att revolutionsgardet har kommenderats ut för att lösa upp demonstrationerna som spritt sig över hela landet. Status för detta just nu är att flera hundra har dödats och tusentals av landets egna medborgare har arresterats. Situationen för människorna i landet är sedan länge omänsklig på flera sätt på grund av mullornas sätt att feltolka och missbruka religionens regler. I botten ligger också Irans uttalade ambition att förgöra staten Israel.
Sammantaget är det man nu ser av utvecklingen av säkerhetsläget i världen ytterligare bevis på hur odemokratiska diktatorer hänsynslöst kör över sina undersåtar till nytta för den egna makten. Utöver de ovan nämnda exemplen finns liknande situationer i åtminstone ett halvdussin andra länder i världen och ingen tycks vara kapabel att ta sig an problemen. Man känner för de miljontals människor som tvingas lida under förtrycket.

Ett gott nytt år önskas

Efter att vi under slutet av förra året haft en i det närmaste snöfri vinter slog kung Bore till med full kraft på nyårsdagen. Fram till nu har vi fått ett snötäcke på 30-40 cm som levererats av ett ihållande lågtryck med kraftiga vindar. På flera ställen längs ostkusten har det lett till stora problem i trafiken och för elförsörjningen. För vår del har det betytt inställda motionspromenader sedan årsskiftet och återkommande behov av snöröjning.
Mera positivt var det att vi förra söndagen fick besök av våra döttrar och svärsöner för en liten julfika. Deras ärende var dock egentligen att lämna över en kollektiv julklapp från familjeklanen. Förutom ännu mera julgodis bestod den av en modern airfryer till hustrun och en avancerad batteriladdare till mig. Det var både välkomna och användbara presenter som vi redan kunnat använda. Hustrun fick dessutom ett exemplar i inbundet format av hennes berättelse om hunden Frank och katten Frida, som hon under året skrivet och tecknat.
På vår önskelista står nu bara en bättre väderlek som tillåter oss komma ut på nya stärkande promenader.

Vill man försöka sammanfatta det gångna året sett utifrån massmedias rapportering, så blir det korta svaret ett rent 'skitår'. Den förhärskande vänstervridna journalistiken, framför allt i radio och TV, vältrar sig i en flod av mer eller mindre ointressanta, men starkt dramatiserade inslag av rapporter om krig och kriminalitet. Man vill ju gärna tro att även någon positiv händelse skulle vara värd att redovisa. Att det mesta dessutom emanerar från en handfull maktgalna diktatorer gör inte saken bättre. Det finns goda skäl att tro att den ständiga kanonaden av eländesrapportering har menlig inverkan på det allmänna hälsoläget och underbygger den ökande frekvensen av psykisk ohälsa, inte minst hos unga människor.
Med avstamp i detta resonemang skulle jag under det nya året vilja se en utveckling där goda krafter i samhället kan ta makten från alla korrumperade, mer eller mindre självutnämnda ledare, som driver det tillstånd vi nu har i världen. Samtidigt skulle jag vilja se en journalistisk rapportering som sakligt återger vad som sker utan infärgning av politisk agenda eller dramatiserad kontext. Vi skulle då kunna gå från en destruktiv världsbild till en konstruktiv vision av vad som är bra för mänsklighetens överlevnad. Låt oss tillsammans arbeta för detta!