Historiskt val av statsminister

Under föregående vecka slog vintern till med full kraft med flera minusgrader men utan snöfall. I lapplandsfjällen sjönk temperaturen lokalt till rekordnivå för november på -36,1 grader. Trots kylan lyckades vi ändå hålla igång våra promenader varav en skedde på stan då vi var där för att få vår tredje covidvaccinering. Nu hoppas vi vara skyddade, men en ny virusvariant (omikron) sprider ny osäkerhet världen över så inget är klart än så länge. Detta fick oss att denna gång byta ut vår fredagslunch mot hämtmat att inta här hemma.
Rapporten från vår fiktiva långpromenad, som fortsatt trots kylan, säger att vi igår kommit till den lilla byn Lenmora söder om Kungsör och man börjar ana hembygden.

Den som trodde att röran i svensk inrikespolitik inte kunde bli värre fick förra veckan tillfälle att ändra sin uppfattning. Det 'historiska' valet i tisdags då Sveriges riksdag för första gången skulle välja en kvinnlig statsminister slutade med att den valda Magdalena Andersson avgick redan efter sju timmar på posten. Anledningen till detta var att Miljöpartiet beslutade lämna regeringen efter det att riksdagen beslutat anta den borgerliga reservationen till statsbudgeten. Motiv: MP kunde inte tänka sig att regera på en budget som Sverigedemokraterna haft inflytande på.
Idag kommer Magdalena med största sannolikhet att väljas på nytt, nu som statsminister i en ren S-regering. Tillsammantaget förefaller detta vara en optimal lösning i det rådande parlamentariska läget. I MP:s frånvaro finns goda möjligheter att driva mer verklighetsförankrad politik och möjligen påbörja en väg till lösning av de svåra problem som landet för närvarande lider av. Mera resurser kan nu ges till bekämpning av kriminalitet och mildrande av utanförskapet i storstädernas förorter, men också till en skärpning av kraven på 'nyanlända' för integration i det svenska samhället. Låt oss hoppas att den kaotiska veckan blir den vändpunkt som landet så väl behöver.

Kaos i inrikespolitiken

Väderleken har den gångna veckan envisats med att mest erbjuda typiskt fuktigt novemberväder med bara ett par små undantag av solsken. Fortsatt frihet från snö och halka ser vi ändå som en fördel. Avbrotten i våra vardagsrutiner har varit få, men fredagslunchen på stan är ändå en 'guldkant på tillvaron' som vi pensionärer officiellt anses behöva. Våra dagliga motionspromenader ger också en känsla av välbefinnande förutom att de är nyttiga för hälsan. Vi har fortsatt lyckats hålla uppe ett bra tempo och på vår fiktiva långpromenad kom vi igår till Äs, en gammal ärevördig herrgård i det vackra Sörmland. På de två senaste veckorna har vi avverkat fem mil till fots. Det är likvärdigt med arméns jägarmarsch, bortsett från soldaternas packning och att de gör den på en tredjedel av tiden.

Det råder för närvarande ett intressant läge inom den svenska inrikespolitiken. S-partiets nyvalda partiledare har uppenbara problem med att samla tillräckligt stöd i riksdagen för att bli accepterad som statsminister och som lök på laxen så presenterade oppositionen (M, KD, SD) i veckan ett gemensamt förslag till statsbudget, som dessutom har vissa förutsättningar för att kunna gillas av riksdagen. Tillsammantaget verkar Magdalena Anderssons start som statsminister, om hon nu till slut ändå väljs, inte bli någon dans på rosor. Det finns också tecken på viss desperation inom S-partiet inför denna osäkra situation.
Detta manifesterades påtagligt när den nytillträdde partisekteraren, sprungen ur fackets mest socialistiska flank, i en tweet idag sade sig 'bli förbannad' när han läste oppositionens budgetförslag som han menade var 'ett dråpslag mot de sämst ställda i samhället'. Vad han med detta påhopp glömt bort att tänka på var att LO-medlemmarna idag har minst lika stora sympatier för SD som för SAP. Reaktionen lät heller inte vänta på sig när hans tweet fick en kanonad av mothugg där gamla trogna S-väljare inte längre känner igen sig i S-partiets flumpolitik. Man kan undra om Stefan Löfven i god tid såg (till skillnad från allt annat) att det var dags att lämna det sjunkande skeppet.
För egen del konstaterar jag att S-partiet, visserligen med ett lik (MP) i lasten, under sin sjuåriga regeringstid på praktiskt taget alla områden misslyckats med att föra landet framåt. I facit står ohanterligt flyktingmottagande, eskalerande kriminalitet, sviktande skolresultat, försämrad sjukvård, försämrade pensioner, bostadsbrist, begynnande elförsörjningskris och en allmänt bristande uppföljning av skattemedlens användning. Detta borde vara tillräckliga skäl för att vilja tillsätta en alternativ styrning av landet.

Resultatet från COP26 ett sedvanligt urvattnat dokument

Vädret har de senaste dagarna, som i vanlig ordning blir allt kortare, åter markerat vinterns antågande med kvarliggande snö en morgon, men har samtidigt till största delen hållit temperaturen över nollstrecket. Dåligt väder gjorde ändå att vi avstod från veckans målarpass på Club Artis. Avbrotten i vardagsrutinen blev istället den här veckan besök på läkarmottagningen för årets vaccinering mot säsongsinfluensan och igår ett trevligt besök av våra döttrar för att uppmärksamma mig på Fars dag (i förskott).
Våra motionspromenader har vädret emellertid inte kunnat begränsa utan det har tvärtom blivit något av en rekordvecka, vilket betyder att vi på vår fiktiva långpromenad idag har kommit fram till Katrineholm.

Något rekord blev det, kanske som väntat, dessvärre inte på klimatkonferensen COP26 som nu avslutats i Glasgow. Även om de flesta förhandlarna håller masken och talar om 'segrar' och 'bra samtal', så lyser de konkreta och nödvändiga åtgärderna till största delen med sin frånvaro i det slutdokument som blev resultatet av nästan två veckors diskussioner. Istället präglas dokumentet av sedvanliga 'gummiparagrafer' med stort utrymme för alternativa tolkningar. Främst är det två huvudfrågor som skaver nämligen de fossila bränslenas avveckling och finansieringen av allt som måste göras för att 1,5-gradersmålet över huvud taget ska vara inom räckhåll. Det förstnämnda problemet präglas i slutdokumentet av tydliga eftergifter till de länder vars ekonomi till stor del bygger på just utvinning av fossila bränslen. Vad gäller kolet har t ex ordet 'utfasning' bytts ut mot 'nedfasning' samtidigt som fossilgas förväntas svara för stor andel av energiförsörjningen under överblickbar framtid och den fossilfria kärnkraften knappt ens nämns i protokollet. Vad gäller finansieringen är situationen i det närmaste kaotisk, framför allt beträffande frågan om de 'rika västländernas' ansvar för 'fattiga u-länders' möjligheter att förminska sin klimatpåverkan.
För min egen del är jag inte ett dugg överraskad av det presenterade resultatet, men känner viss oro för bristen på probleminsikt hos världens ledare. Tiden för 'katt- och råttalek' är faktiskt förbi när världens energianvändning fortfarande till över 70 procent baseras på sådant, som enligt de flesta forskarna inte får användas mer än kanske 20 - 30 år från idag. Det är hög tid att gå från ord till handling!

En milstolpe i svensk politik!?

Övergången i väderläget till vinter blir allt tydligare med ytterligare ett par frostnätter. Vi har också begåvats med en hel del regn, men gläds ändå över att nederbörden kommer i flytande form. Idag har jag slutligen bekräftat vinterns antågande genom att få bytt till vinterhjul på bilen. Trots lite sämre väderläge har vi ändå lyckats hålla uppe takten i vårt motionerande och vår fiktiva långpromenad nådde igår fram till Ändebol ett par mil söder om Katrineholm.
Den gångna veckan har också innehållit ett par välkomna avbrott i vardagsrutinerna när vi i lördags besökte grannkommunen Surahammar där vi dels tog en promenad i kanalområdet och dels besökte en trevlig konstutställning. På kvällen var vi sedan på en träff hos yngsta dottern för ett gemensamt födelsedagsfirande för henne och hennes man. De bjöd på en likaledes gemensamt tillagad, jättegod supé. 

Huvudpunkten i nyhetsrapporteringen har under veckan varit S-partiets kongress i Göteborg där Magdalena Andersson nu valts till partiets nya ordförande. Hon aspirerar därmed på att bli landets första kvinnliga statsminister genom alla tider. Vägen dit är dock inte helt utstakad utan först måste en del ganska tunga frågor redas ut med Mp, C och V. Någon lösning kommer säkert de närmaste dagarna för i nuläget är inget parti intresserat av en regeringskris som kan leda till extraval. Vi kan väl ändå förmoda att hon nog får ett rejält elddop i starten av sin nya karriär.
FN:s samtidigt pågående klimatkonferens i Glasgow har för oss svenskar genom ovanstående event hamnat något i skymundan. Av det som ändå har rapporterats kan man lätt dra slutsatsen att mycket kvarstår att åtgärda innan man kan hoppas nå Parisöverenskommelsens mål om att begränsa den globala temperaturhöjningen till 1,5 grad. Under det senaste året har utvecklingen istället nästan gått åt fel håll och tyvärr tyder det mesta på att detta kommer att fortsätta ett tag till. Låt oss bara hoppas att krisinsikten inte dröjer för länge!

När de stora elefanterna dansar

Väderleken har för den gångna veckan varit varm för årstiden med temperatur över 10 grader flera dagar och ingen mera frostnatt. För oss som bedriver vår motion utomhus, så är naturligtvis detta extra stimulerande och slutet av oktober blev ett riktigt lyft. Detta har lett till att vi på vår fiktiva långpromenad igår hade tagit oss ända till Åby nordost om Norrköping.
För övrigt har våra externa aktiviteter inskränkt sig till ett pass på målarklubben på tisdagen och vår fredagslunch med en stadig schnitsel på tallriken.

Nyhetsmedia har, förutom det kontinuerliga bruset av kriminalitet och konflikter, inriktat sig på årets G20-möte som avhållits i Rom. Utöver diskussion om lämpliga åtgärder för att stärka världsekonomin efter de skador som coronapandemin orsakat avhandlades program till hjälp för att snabba på vaccineringen mot covid 19, som i stor utsträckning släpar efter i tredje världen och därför tillåter virusets fortsatta härjningar i många länder (i nuläget har det globalt sedan pandemins början för 20 månader sedan rapporterats ca 248 miljoner bekräftade smittfall varav ca 5 miljoner lett till dödsfall). Ett problem i sammanhanget är många människors motstånd mot vaccinering bland annat på grund av diverse rykten om biverkningar som sprids i samhället.
Huvudpunkt på G20-mötet var dock förberedelse för FN:s klimattoppmöte som startar i Glasgow idag. Här rapporteras det om en del ökade ambitioner till åtgärder mot klimatförändring och en uttalad överenskommelse om att målet ska vara max 1,5-gradig genomsnittlig global temperaturökning. När det kommer till frågan om hur detta ska tillgodoses blir beskeden dock mera luddiga och uttalanden från flera länder vars ekonomi till stor del bygger på utvinning av fossila bränslen minskar också förhoppningarna om bindande konkreta åtgärder. Ett annat stort frågetecken är hur finansieringen av nödvändiga åtgärder i tredje världens fattiga länder ska klaras ut. Kanske kommer några svar vid COP26 i Glasgow, men det mesta tyder tyvärr ändå på att probleminsikten fortfarande inte infunnit sig fullt ut - men hoppet är ju det sista som överger människan och kanske kan ytterligare några små steg tas i rätt riktning.