Igår var det åter dags med ett pass i pensionärernas slöjdgrupp. Nu har jag börjat ett nytt litet projekt med ett salladsbestick med lite klurig design. På kvällen var det sedan dags med höstens första aktieträff med Aktiespararnas lokalavdelning. Det blev en intressant föredragning med Global Invest som huvudattraktion.
Idag höll jag först på en del med trädgården, klippte gräset (sista gången för detta år?) och lite allmän uppstädning här och var. På eftermiddagen tog jag en cykeltur till stan för ett möte med den stora analysgruppen inom Aktiespararna.
Idag brakade råkurret om den nya FRA-lagen igång igen.
Regeringen har presentera ett förslag om tillägg till FRA-lagen i 15 punkter. Man ska göra 15 tillägg till lagen för att förstärka integritetsskyddet.
De viktigaste förändringarna i förslaget innebär att endast regeringskansliet och försvarsmakten ska ha rätt att beställa signalspaning av FRA. Till skillnad från nuvarande lag ska även regeringens beställningar omfattas av tillståndskrav. Om FRA ska spana mot en viss fysisk person ska särskilt tillstånd krävas. En specialdomstol ska ge tillstånd till uppdragen.
Signalspaningen ska också vara avgränsad till viss trafik.
Dessutom ska personer som har varit utsatta för signalspaning att få prövat om den skett på felaktiga grunder.
Insamlat råmaterial får inte sparas i mer än ett år. Om information från själavårdande samtal skulle komma till FRA måste den omedelbart förstöras. I lagen ska också tydliggöras att FRA inte får signalspana mot trafik med både avsändare och mottagare i Sverige.
Detta tycks ändå inte räcka för FRA-lagens kritiker. Jag kan dock inte förstå vad man är rädd för. Alla är överens om att vi måste ha spioner för att kunna ge landet och dess medborgare en acceptabel säkerhet mot olika fientliga angrepp. Då är det väl lika bra att man själv håller sig inom lagens råmärken så får väl spanarna sitta där och titta. Är man ändå orolig så finns ju faktiskt fortfarande andra sätt att kommunicera än de elektroniska!
torsdag 25 september 2008
tisdag 23 september 2008
Skökorna tar strid
Igår var vi mest hemmavid med vardagliga sysslor som trädgårdsarbete och annat. Men vi hann också med en cykeltur till stan för lite shoping och biblioteksbesök.
Idag var jag först på möte med vår lilla aktieanalysgrupp och efter lunch åkte hustrun och jag till Björnön för en promenad i det fina höstvädret. Vi har faktiskt lyckats hålla igång motionerandet så att vi just nu ligger över vår målnivå. Det känns bra!
Idag fick vi ett tydligt exempel på hur man kan se olika på saker i ett par grannländer.
Prostituerade i Danmark vill nyansera bilden av sin försörjning och sina liv. På en hemsida på nätet ger de sin version. Kvinnorna har tröttnat på att den danska socialstyrelsen, Servicestyrelsen, beskriver dem som ömkansvärda. De prostituerades egen organisation har därför skapat en hemsida på Internet där de berättar om hur det i själva verket är.
En taleskvinna kritiserar Servicestyrelsens hemsida "Vem betalar priset?" för att vara full av osanningar. Hon hävdar att de prostituerade blir hånade och att sidan innehåller grova faktafel.
De prostituerade kräver att skolorna ska ta med deras hemsida i sin undervisning. Servicestyrelsens hemsida hävdar att de flesta prostituerade haft en dålig barndom och att de lider av samma trauma som soldater som varit i krig.
- Det är inte dokumenterat och det stämmer inte, säger taleskvinnan.
Här i Sverige är kunderna till kvinnorna i "världens äldsta yrke" kriminaliserade och jag kan se intressanta konflikter i den annars så integrerade Örestadsregionen inom detta "serviceområde". Om en dansk kvinna öppnar en filial i Malmö, så blir hennes svenska kunder kriminella, men om samma män köper sex av samma kvinna i Köpenhamn så är det helt OK. Om en dansk man går till kvinnans Malmöfilial så torde det inte vara något problem för någon (eller?). Råkar han däremot istället gå till en svensk kollega i branschen så är han sannolikt kriminell.
Det hela torde väl vara en bra illustration till hur svårt det måste vara att komma överens om betydligt mer komplicerade frågor mellan alla EUs medlemsländer där säkert många har mycket olika syn och där var och ser sin synpunkt som alldeles självklar. Ibland känns det skönt att slippa vara inblandad!
Idag var jag först på möte med vår lilla aktieanalysgrupp och efter lunch åkte hustrun och jag till Björnön för en promenad i det fina höstvädret. Vi har faktiskt lyckats hålla igång motionerandet så att vi just nu ligger över vår målnivå. Det känns bra!
Idag fick vi ett tydligt exempel på hur man kan se olika på saker i ett par grannländer.
Prostituerade i Danmark vill nyansera bilden av sin försörjning och sina liv. På en hemsida på nätet ger de sin version. Kvinnorna har tröttnat på att den danska socialstyrelsen, Servicestyrelsen, beskriver dem som ömkansvärda. De prostituerades egen organisation har därför skapat en hemsida på Internet där de berättar om hur det i själva verket är.
En taleskvinna kritiserar Servicestyrelsens hemsida "Vem betalar priset?" för att vara full av osanningar. Hon hävdar att de prostituerade blir hånade och att sidan innehåller grova faktafel.
De prostituerade kräver att skolorna ska ta med deras hemsida i sin undervisning. Servicestyrelsens hemsida hävdar att de flesta prostituerade haft en dålig barndom och att de lider av samma trauma som soldater som varit i krig.
- Det är inte dokumenterat och det stämmer inte, säger taleskvinnan.
Här i Sverige är kunderna till kvinnorna i "världens äldsta yrke" kriminaliserade och jag kan se intressanta konflikter i den annars så integrerade Örestadsregionen inom detta "serviceområde". Om en dansk kvinna öppnar en filial i Malmö, så blir hennes svenska kunder kriminella, men om samma män köper sex av samma kvinna i Köpenhamn så är det helt OK. Om en dansk man går till kvinnans Malmöfilial så torde det inte vara något problem för någon (eller?). Råkar han däremot istället gå till en svensk kollega i branschen så är han sannolikt kriminell.
Det hela torde väl vara en bra illustration till hur svårt det måste vara att komma överens om betydligt mer komplicerade frågor mellan alla EUs medlemsländer där säkert många har mycket olika syn och där var och ser sin synpunkt som alldeles självklar. Ibland känns det skönt att slippa vara inblandad!
söndag 21 september 2008
Framåt med nya tag!
Igår var det dags att fira vår dotterdotters födelsedag - lite extra högtidligt naturligtvis eftersom det var den femtonde. Det blev en trevlig träff trots att hon dagen innan fått en mindre trevlig födelsedagspresent. Under skolidrotten råkade hon landa fel efter ett höjdhopp vilket resulterade i ett benbrott på höger överarm. Förhoppningsvis kommer det hela att bli bra igen så småningom, men en läketid på ett par månader har hon nog ändå att se fram emot. Jag tycker synd om henne, som alltid är så lugn och fin - att hon ska behöva råka ut för något som det här.
Idag var vi på utflykt till höstmarknad på Nykvarn där hantverkare av olika slag torgförde sina alster. Det brukar alltid gå att få en annan idé till egna projekt bland det som visas. Samtidigt fanns utställningar av ett par riktigt bra konstnärer på Nykvarns gallerier. Efterårt tog vi en promenad i det vackra höstvädret vid Anundshög.
De senaste dagarna har pajkastningen kring årets statsbudget satt igång. Regeringen har i år valt strategin att "läcka" ut innehållet i förväg i små portioner. Varje gång kommer sedan Östros (s) med sur uppsyn och ger sina kommentarer. Det är uppenbart att han inte trivs med den roll han för närvarande har fått - med honom vid rodret hade vi istället varit, med god fart, på väg in i socialismen.
Regeringen spår att Sveriges BNP kommer att växa med 1,5 procent i år och 1,3 procent nästa år. Sedan går konjunkturen uppåt och BNP ökar med hela 3,1 procent 2010 och 3,5 procent 2011. Sysselsättningen stiger med 1,2 procent i år, står stilla nästa år och minskar med 0,2 procent 2010. Året därefter börjar den stiga igen med 0,9 procent. Arbetslösheten ökar från årets 6,0 procent till 6,4 procent nästa år, 6,6 procent 2010 men 2011 faller den tillbaka igen till 6,0 procent, enligt regeringens bedömning.
Detta kan säkert låta som en bra profetia, men som vanligt: Det enda vi säkert vet om framtiden är att vi egentligen ingeting vet. Den som lever får se hur det går!
Idag var vi på utflykt till höstmarknad på Nykvarn där hantverkare av olika slag torgförde sina alster. Det brukar alltid gå att få en annan idé till egna projekt bland det som visas. Samtidigt fanns utställningar av ett par riktigt bra konstnärer på Nykvarns gallerier. Efterårt tog vi en promenad i det vackra höstvädret vid Anundshög.
De senaste dagarna har pajkastningen kring årets statsbudget satt igång. Regeringen har i år valt strategin att "läcka" ut innehållet i förväg i små portioner. Varje gång kommer sedan Östros (s) med sur uppsyn och ger sina kommentarer. Det är uppenbart att han inte trivs med den roll han för närvarande har fått - med honom vid rodret hade vi istället varit, med god fart, på väg in i socialismen.
Regeringen spår att Sveriges BNP kommer att växa med 1,5 procent i år och 1,3 procent nästa år. Sedan går konjunkturen uppåt och BNP ökar med hela 3,1 procent 2010 och 3,5 procent 2011. Sysselsättningen stiger med 1,2 procent i år, står stilla nästa år och minskar med 0,2 procent 2010. Året därefter börjar den stiga igen med 0,9 procent. Arbetslösheten ökar från årets 6,0 procent till 6,4 procent nästa år, 6,6 procent 2010 men 2011 faller den tillbaka igen till 6,0 procent, enligt regeringens bedömning.
Detta kan säkert låta som en bra profetia, men som vanligt: Det enda vi säkert vet om framtiden är att vi egentligen ingeting vet. Den som lever får se hur det går!
fredag 19 september 2008
Hälsomat ifrågasatt
Igår ägnade jag eftermiddagen åt ett seminarium på Högskolan under rubriken "Vart tog elbilen vägen". Föreläsarna tog dock ett grepp på hela problemet om hur oljan ska kunna fasas ut som bas för bilismen. Det är ingen tvekan om att eldrivna bilar har ett stort försteg framför andra alternativ och idag finns i världen nära 1,5 miljon bilar med hybriddrift (elmotor + bensinmotor) och då mest Toyota Prius. Nu kommer dock allt fler biltillverkare med och antalet väntas öka snabbt de närmaste åren. Bilar som man kan ladda från ett eluttag hemma i garaget kommer dock inte i någon större omfattning förrän år 2012.
Idag tog hustrun och jag en halvmils promenad längs Mälarstranden och tittade på hur bebyggelsen växer fram med bostäder kring Gamla hamnen. Det är facinerande att se hur en stadsbild kan förändras på bara några få år. Eftermiddagen gick sedan åt till trädgårdsarbete med fortsatt äppelskörd och invintring av växthuset.
Idag kunde man läsa om en rapport från EUs myndighet för livsmedelssäkerhet, som redogör för granskningen av hur hälsoprodukter marknadsförs. Enligt en EU-förordning får påstådda hälsoeffekter användas i reklamen, endast om de är vetenskapligt bevisade. Nu har det visat sig att av åtta granskade produkter var det endast en som fick godkänt - det var påståendet att växtsteroler (finns bl a i broccoli och vissa oljor) sänker blodets kolesterolhalt, som fick godkänt.
Jag, som alltid känt en skepsis mot alla mer eller mindre märkliga hälsopreparat, tycker mig härmed ha fått min tes bekräftad. Säkert finns det många bra produkter i branschen, men utrymmet för lurendrejeri känns allt för stort. Förmodligen mår man bäst om man kan äta lagom mycket från varje fält i den gamla hederliga kostcirkeln!
Idag tog hustrun och jag en halvmils promenad längs Mälarstranden och tittade på hur bebyggelsen växer fram med bostäder kring Gamla hamnen. Det är facinerande att se hur en stadsbild kan förändras på bara några få år. Eftermiddagen gick sedan åt till trädgårdsarbete med fortsatt äppelskörd och invintring av växthuset.
Idag kunde man läsa om en rapport från EUs myndighet för livsmedelssäkerhet, som redogör för granskningen av hur hälsoprodukter marknadsförs. Enligt en EU-förordning får påstådda hälsoeffekter användas i reklamen, endast om de är vetenskapligt bevisade. Nu har det visat sig att av åtta granskade produkter var det endast en som fick godkänt - det var påståendet att växtsteroler (finns bl a i broccoli och vissa oljor) sänker blodets kolesterolhalt, som fick godkänt.
Jag, som alltid känt en skepsis mot alla mer eller mindre märkliga hälsopreparat, tycker mig härmed ha fått min tes bekräftad. Säkert finns det många bra produkter i branschen, men utrymmet för lurendrejeri känns allt för stort. Förmodligen mår man bäst om man kan äta lagom mycket från varje fält i den gamla hederliga kostcirkeln!
onsdag 17 september 2008
På väg mot det svarta hålet
Under gårdagen lade jag sista handen vid husbilens vinterförvaring och ställde av den hos Vägverket. Nu är den delen av livet avstängt fram till maj nästa år. Sedan tog jag itu med att slutföra årets tomatskörd. De nu återstående får eftermogna inomhus och en del småtomater kommer hustrun att koka in gröna. De är riktigt goda att äta till någon kötträtt. Totalt har sex tomatplantor i år lämnat ca 8 kg tomater som skörd.
Idag var det så dags med att börja med slöjden i pensionärsgruppen för höstterminen. Under uppstartningen för lite större projekt hann jag idag också med att tillverka två damben (smörknivar). Konstigt vad denna lilla enkla tingest kan vara populär.
På det globala planet är det nu den alltmer omfattande finanskrisen som dominerar nyhetsflödet. Den misskötta amerikanska nationalekonomin har till sist havererat och är nu på väg att dra med sig resten av världen. Förebuden för det som nu sker kunde man se redan i mitten av förra året då den lättsinniga, för att inte säga vansinniga, kreditgivningen med bristfälliga säkerheter blev allt tydligare. Understödd av USAs tvivelaktiga statsledning blev situationen till sist ohållbar. Resultatet blev att människor nu får gå från gård och grund och bankerna sitter med Svarte Petter i form av en mängd osäljbara hus. I slutändan blir det i vanlig ordning skattebetalarna som får stå för fiolerna.
Hur långt detta kommer att gå i Europa och Sverige får framtiden utvisa, men jag tror inte man ska känna sig alltför säker på politikers och bankfolks lugnande uttalanden. Efter mer än fyra års ständigt uppåtgående ekonomi är det nu mest troligt att vi leva med ett par års ordentligt åtdragen svångrem. Så har det varit sedan marknadsekonomin började tillämpas och så kommer det att bli även i fortsättningen. Det finns nämligen inga träd som växer upp i himlen!
Idag var det så dags med att börja med slöjden i pensionärsgruppen för höstterminen. Under uppstartningen för lite större projekt hann jag idag också med att tillverka två damben (smörknivar). Konstigt vad denna lilla enkla tingest kan vara populär.
På det globala planet är det nu den alltmer omfattande finanskrisen som dominerar nyhetsflödet. Den misskötta amerikanska nationalekonomin har till sist havererat och är nu på väg att dra med sig resten av världen. Förebuden för det som nu sker kunde man se redan i mitten av förra året då den lättsinniga, för att inte säga vansinniga, kreditgivningen med bristfälliga säkerheter blev allt tydligare. Understödd av USAs tvivelaktiga statsledning blev situationen till sist ohållbar. Resultatet blev att människor nu får gå från gård och grund och bankerna sitter med Svarte Petter i form av en mängd osäljbara hus. I slutändan blir det i vanlig ordning skattebetalarna som får stå för fiolerna.
Hur långt detta kommer att gå i Europa och Sverige får framtiden utvisa, men jag tror inte man ska känna sig alltför säker på politikers och bankfolks lugnande uttalanden. Efter mer än fyra års ständigt uppåtgående ekonomi är det nu mest troligt att vi leva med ett par års ordentligt åtdragen svångrem. Så har det varit sedan marknadsekonomin började tillämpas och så kommer det att bli även i fortsättningen. Det finns nämligen inga träd som växer upp i himlen!
måndag 15 september 2008
På en resa i historien
Idag har vi avrustat husbilen för den här säsongen och den är flyttad till vinterförvaring. Nu känns det lite dystert att sommaren inte varade längre och att man nu måste ställa in sig på mörka kvällar och allt kortare dagar.
Igår gjorde vi sista resan och for runt på en trevlig tur till Kolsva, Hallstahammar och Kolbäck.
Där tog vi del av hembygdsföreningarnas kampanj för "Kulturens hus" kopplat till matkultur. I Kolsva besökte vi Guttsta vattenfabrik med vattentappning från Guttsta källa och anor från det tidigare Guttsta bryggeri. I Hallstahammar besökte vi museerna på Skanzen och träffade, som guide, en gammal (m)-kollega från Hallstatiden på 1980-talet. Han gav en intressant visning av saker från tiden för bygget av Strömsholms kanal för över 200 år sedan. Slutligen besökte vi Kolbäcks värdhus där en annan gammal (m)-kollega berättade om värshusets och dess omgivnings intressanta historia. Centralt för hans forskning har varit att visa att Birger Jarls slag vid Herrevad stod i Kolbäck och inte i Häradsvad i Västergötland som en del forskare vill hävda.
Så här skriver Kolbäcks Rotaryklubb om slaget:
"Innebörden av ortnamnet "Kolbäck", som är känt sedan åtminstone 1335, har tolkats på olika sätt. Platsen kan ha fått sitt namn från något närbeläget ställe där man framställt kol för eldning. Men mycket talar också för att namnet kan förknippas med Slaget vid Herrevad år 1251, då en viss biskop Kol övertalade stormännen inom Folkungapartiet att komma obeväpnade till Herrevad för att rådslå med Birger Jarl. Det hela slutade dock med blodbad invid Kolbäcksån, ty "ther loth them jerlin hoffwod aff slaa", säger den medeltida Erikskrönikan: jarlens folk tog livet av sina motståndare och så småningom bidrog detta dåd till att landet ändå kunde enas. Enligt krönikan ångrade biskop Kol sin medverkan i sveket, och som botgöring lät han bygga till platsens kyrka, som också fick bära hans namn, och dessutom vandra barfota till Jerusalem, som framgår av en tavla i kyrkan."
Västgötska forskare anser istället att bl a följande gäller:
"Krigshandlingarna tog sin början under hösten år 1251, kanske med att stormännen gav sig på Birger Jarls och Valdemars män med raider in bland deras domäner för att försvaga motståndet och för att tilltvinga sig förstärkningar, bondesoldater från allmogen. Detta kan ha skett som ett slags förbekämpning innan legohären trängt in på svenskt område.
Något senare samma år stod det militära avgörandet vid Härvadsbro, mellan Birger Jarls styrkor å ena sidan och folkungarna och deras legohär å den andra. Enligt en samtida källa, den isländske lagmannen, historikern och skalden Sturla Tordson, författare till Håkon Håkonssons saga, hade Birger Jarl kämpat vid Härvadsbro (vid Nårunga). Det är en uppgift som stöder förmodandet att en drabbning, ett slag, verkligen kommit till stånd, inte att de upproriska folkungarna bara givit upp."
Jag säger som en gång vissångaren Björn Afzelius: "Vem i hela världen kan man lita på?" Den frågan gäller inte minst historiker!
Igår gjorde vi sista resan och for runt på en trevlig tur till Kolsva, Hallstahammar och Kolbäck.
Där tog vi del av hembygdsföreningarnas kampanj för "Kulturens hus" kopplat till matkultur. I Kolsva besökte vi Guttsta vattenfabrik med vattentappning från Guttsta källa och anor från det tidigare Guttsta bryggeri. I Hallstahammar besökte vi museerna på Skanzen och träffade, som guide, en gammal (m)-kollega från Hallstatiden på 1980-talet. Han gav en intressant visning av saker från tiden för bygget av Strömsholms kanal för över 200 år sedan. Slutligen besökte vi Kolbäcks värdhus där en annan gammal (m)-kollega berättade om värshusets och dess omgivnings intressanta historia. Centralt för hans forskning har varit att visa att Birger Jarls slag vid Herrevad stod i Kolbäck och inte i Häradsvad i Västergötland som en del forskare vill hävda.
Så här skriver Kolbäcks Rotaryklubb om slaget:
"Innebörden av ortnamnet "Kolbäck", som är känt sedan åtminstone 1335, har tolkats på olika sätt. Platsen kan ha fått sitt namn från något närbeläget ställe där man framställt kol för eldning. Men mycket talar också för att namnet kan förknippas med Slaget vid Herrevad år 1251, då en viss biskop Kol övertalade stormännen inom Folkungapartiet att komma obeväpnade till Herrevad för att rådslå med Birger Jarl. Det hela slutade dock med blodbad invid Kolbäcksån, ty "ther loth them jerlin hoffwod aff slaa", säger den medeltida Erikskrönikan: jarlens folk tog livet av sina motståndare och så småningom bidrog detta dåd till att landet ändå kunde enas. Enligt krönikan ångrade biskop Kol sin medverkan i sveket, och som botgöring lät han bygga till platsens kyrka, som också fick bära hans namn, och dessutom vandra barfota till Jerusalem, som framgår av en tavla i kyrkan."
Västgötska forskare anser istället att bl a följande gäller:
"Krigshandlingarna tog sin början under hösten år 1251, kanske med att stormännen gav sig på Birger Jarls och Valdemars män med raider in bland deras domäner för att försvaga motståndet och för att tilltvinga sig förstärkningar, bondesoldater från allmogen. Detta kan ha skett som ett slags förbekämpning innan legohären trängt in på svenskt område.
Något senare samma år stod det militära avgörandet vid Härvadsbro, mellan Birger Jarls styrkor å ena sidan och folkungarna och deras legohär å den andra. Enligt en samtida källa, den isländske lagmannen, historikern och skalden Sturla Tordson, författare till Håkon Håkonssons saga, hade Birger Jarl kämpat vid Härvadsbro (vid Nårunga). Det är en uppgift som stöder förmodandet att en drabbning, ett slag, verkligen kommit till stånd, inte att de upproriska folkungarna bara givit upp."
Jag säger som en gång vissångaren Björn Afzelius: "Vem i hela världen kan man lita på?" Den frågan gäller inte minst historiker!
lördag 13 september 2008
Höst i antågande
Idag har jag använt en del av dagen till arbete med bygget av nytt observatorium i Åkesta. Nu är det mesta klart för i höst och sedan fortsätter projektet i vår är vi får hit leveranser från det gamla observatoriet i Uppsala där vi köpt teleskopet. Vi, är i det här fallet VARF (Västerås astronomi- och rymdforsknings-förening).
Hustrun tog istället sin tillflykt till Eskilstuna idag tillsammans med båda döttrarna för shoping inför dotterdotterns födelsedag.
Det märks nu allt tydligare att hösten har gjort sin entré. Björkarna börjar att gulna och växterna på altanen har fått komma inomhus. Men vi ska väl ändå inte ge upp hoppet ännu. Brittsommaren har vi ju kvar och uppvärmningen av klimat kanske också kan bidra med lite förlängning av den varma årstiden.
Klimatfrågan får numera stort utrymme i politikernas planering och det är bra. Frågan är bara om inte vår olycksalige miljöminister ännu en gång är på fel spår när han envisas med sitt stöd till etanolbilar. Jag säger än en gång: Det kommer att straffa sig när man eldar med vår mat!
I Linköping öppnas en ny etanolfabrik och man är där förtjust över att vetepriset sjunkit p g a bra skörd i år. Global befolkningsökning och krympande odlingsarealer kommer dock förr eller senare att sätta stopp för denna väg och då kan problemen bli akuta både inom trafiksektorn och livsmedelsförsörjningen. Därför anser jag att den hybridteknik med kombination av el- och förbränningsmotor som nu börjat utvecklas är en betydligt bättre väg att gå. Alltså - sluta att elda med maten!
Hustrun tog istället sin tillflykt till Eskilstuna idag tillsammans med båda döttrarna för shoping inför dotterdotterns födelsedag.
Det märks nu allt tydligare att hösten har gjort sin entré. Björkarna börjar att gulna och växterna på altanen har fått komma inomhus. Men vi ska väl ändå inte ge upp hoppet ännu. Brittsommaren har vi ju kvar och uppvärmningen av klimat kanske också kan bidra med lite förlängning av den varma årstiden.
Klimatfrågan får numera stort utrymme i politikernas planering och det är bra. Frågan är bara om inte vår olycksalige miljöminister ännu en gång är på fel spår när han envisas med sitt stöd till etanolbilar. Jag säger än en gång: Det kommer att straffa sig när man eldar med vår mat!
I Linköping öppnas en ny etanolfabrik och man är där förtjust över att vetepriset sjunkit p g a bra skörd i år. Global befolkningsökning och krympande odlingsarealer kommer dock förr eller senare att sätta stopp för denna väg och då kan problemen bli akuta både inom trafiksektorn och livsmedelsförsörjningen. Därför anser jag att den hybridteknik med kombination av el- och förbränningsmotor som nu börjat utvecklas är en betydligt bättre väg att gå. Alltså - sluta att elda med maten!
torsdag 11 september 2008
Låt icke hoppet fara!
Idag var det på nytt dags för stor bakdag med den vanliga menyn; Ungerskt lantbröd, Frallor och Veteskorpor. Tillsammans med hustruns bakning av grovbröd för ett par dagar sedan har vi brödbehovet tillgodosett för ett par veckor framåt. Det är gott med hembakat bröd istället för det ofta själlösa, massproducerade brödet som erbjuds i butikerna. Gott bröd där kostar ungefär tio gånger vad det hembakade kostar.
Den 11 september har blivit ett historiskt datum i mörkrets tecken.
År 2001 förändrades världen av de terrorister som med kapade flygplan raserade World Trade Centers tvillingtorn på Nedre Manhattan i New York och kraschade ett plan i det amerikanska försvarshögkvarteret Pentagon. Totalt miste på dessa båda platser nästan 4 000 människor livet.
År 2003 fick vi åter en påminnelse om vansinnets oberäkneliga härjningar. Då föll Sveriges utrikesminister Anna Lindh offer för en mördares knivöverfall. Endast en människas död i och för sig, men med en symbolisk betydelse som gav genljud över världen - en attack mot det fria samhälle som hon representerade.
Vi måste hålla dessa båda händelser i minne när vi ser på vår omvärld. Var och en är de symboler för den kamp vi hela tiden måste föra för att destruktiva element i samhället ska kunna hindras från att förpesta vår tillvaro. Dessa finns hela tiden i en mängd olika skepnader och deras attacker är helt oberäkneliga i tid och rum. Därför får arbetet med att förbättra världen, speciellt för dem som i sin desperation inte ser någon framtid, aldrig upphöra. Samma gäller för de insatser som behövs för att eliminera en växande, globalt organiserad kriminalitet, som helt hänsynslöst förstör människor tillvaro!
Den 11 september har blivit ett historiskt datum i mörkrets tecken.
År 2001 förändrades världen av de terrorister som med kapade flygplan raserade World Trade Centers tvillingtorn på Nedre Manhattan i New York och kraschade ett plan i det amerikanska försvarshögkvarteret Pentagon. Totalt miste på dessa båda platser nästan 4 000 människor livet.
År 2003 fick vi åter en påminnelse om vansinnets oberäkneliga härjningar. Då föll Sveriges utrikesminister Anna Lindh offer för en mördares knivöverfall. Endast en människas död i och för sig, men med en symbolisk betydelse som gav genljud över världen - en attack mot det fria samhälle som hon representerade.
Vi måste hålla dessa båda händelser i minne när vi ser på vår omvärld. Var och en är de symboler för den kamp vi hela tiden måste föra för att destruktiva element i samhället ska kunna hindras från att förpesta vår tillvaro. Dessa finns hela tiden i en mängd olika skepnader och deras attacker är helt oberäkneliga i tid och rum. Därför får arbetet med att förbättra världen, speciellt för dem som i sin desperation inte ser någon framtid, aldrig upphöra. Samma gäller för de insatser som behövs för att eliminera en växande, globalt organiserad kriminalitet, som helt hänsynslöst förstör människor tillvaro!
tisdag 9 september 2008
Vin till varje pris
Nu har det gått ett par dagar med vardagliga sysslor här hemma, men vi har kommit igång bra med motionerandet. Igår blev det en cykeltur i stan och idag tog vi först en promenad på förmiddagen och sedan tog jag en rejäl cykelrunda på landsbygden norr om stan. Det gäller ju att ta vara på dagar med tjänlig väderlek.
Idag passerade jag ännu en milstolpe i trädgårdsskörden då jag tog den första skörden av vinrankan som jag planterade förra sommaren. Det blev drygt ett kilo små druvor och det är inte så dåligt av något som bara var en liten pinne i våras.
Det känns egentligen fortfarande lite konstigt att vi kan odla vindruvor så här långt norrut. Men enligt Jordbruksverket har intresset för vinodling i Sverige ökat under senare år. År 2006 fanns det fyra företag som sålde egenproducerat vin. Därtill kommer ett 20-tal företag som planterat vinrankor för att nå en skörd som kan komma att användas för vinframställning. Den totala produktionen i Sverige år 2006 var 5 617 liter (3 632 liter rött vin och 1 985 liter vitt vin) på en yta av ca 10 hektar.
Uppenbarligen är vinstockarna på väg att bli en alternativ gröda i Sverige och fortsätter klimatet att värmas upp så har vi kanske snart på allvar ett inhemskt alternativ till det gamla hederliga äppelvinet. Men de volymer vi sett hittills blir naturligtvis ekonomin för odlarna skral, men man får inte tappa sugen!
Idag passerade jag ännu en milstolpe i trädgårdsskörden då jag tog den första skörden av vinrankan som jag planterade förra sommaren. Det blev drygt ett kilo små druvor och det är inte så dåligt av något som bara var en liten pinne i våras.
Det känns egentligen fortfarande lite konstigt att vi kan odla vindruvor så här långt norrut. Men enligt Jordbruksverket har intresset för vinodling i Sverige ökat under senare år. År 2006 fanns det fyra företag som sålde egenproducerat vin. Därtill kommer ett 20-tal företag som planterat vinrankor för att nå en skörd som kan komma att användas för vinframställning. Den totala produktionen i Sverige år 2006 var 5 617 liter (3 632 liter rött vin och 1 985 liter vitt vin) på en yta av ca 10 hektar.
Uppenbarligen är vinstockarna på väg att bli en alternativ gröda i Sverige och fortsätter klimatet att värmas upp så har vi kanske snart på allvar ett inhemskt alternativ till det gamla hederliga äppelvinet. Men de volymer vi sett hittills blir naturligtvis ekonomin för odlarna skral, men man får inte tappa sugen!
söndag 7 september 2008
Trend in absurdum
Idag tog vi vår promenad till stadens friluftsmuseum och bevistade den traditionella linskördefesten. Det är alltid lika intressant att se dessa skickliga hantverkare, som visar upp sina alster framställda med de arbetssätt, som man levde med på självhushållens tid före den kommersiella masskonsumtionens tidevarv.
Efter att åter ha kommit hem firade vi årets goda fruktskörd med en egen liten skördefest med stekt ankbröst och en förnämlig äppelkaka med vaniljsås.
Besöket på museet får mig osökt att tänka på de bojor som fjättrar dagens människor - framförallt de unga - i s k trender. Trender sättes av individer som av någon, ibland outgrundlig, anledning begåvats med förmåga att dupera sin omvärld. Till sin hjälp har de det massmediala trycket som i ett ständigt ökande tempo "förklarar" för sina läsare/lyssnare/tittare vad som är "inne" och vad som är "ute". Karaktäristiskt för det som är "inne" är nästan alltid att det är dyrt, vilket för många människor leder till stress och frustration när deras ekonomiska resurser inte längre räcker till i jakten på det man "måste" ha i sig eller på sig. Då har världen dock varit så vis att det växande överskottet av oförbrukade varor blivit grund för second hand-affärer till tröst för dem som håller på att duka under för statusjakten.
Droppen som kom min bägare att rinna över serverades idag, då jag fick veta att det nu är trendigt att bära glasögon. Något synfel behöver man inte ha eftersom den kreativa modebranschen snabbt börjat leverera glasögon med vanligt fönsterglas, naturligt vis för dyra pengar.
Därmed tror jag att min sista illusion om människosläktet fallit till marken och inget mera kan väcka någon förvåning över vad som dyker upp!
Efter att åter ha kommit hem firade vi årets goda fruktskörd med en egen liten skördefest med stekt ankbröst och en förnämlig äppelkaka med vaniljsås.
Besöket på museet får mig osökt att tänka på de bojor som fjättrar dagens människor - framförallt de unga - i s k trender. Trender sättes av individer som av någon, ibland outgrundlig, anledning begåvats med förmåga att dupera sin omvärld. Till sin hjälp har de det massmediala trycket som i ett ständigt ökande tempo "förklarar" för sina läsare/lyssnare/tittare vad som är "inne" och vad som är "ute". Karaktäristiskt för det som är "inne" är nästan alltid att det är dyrt, vilket för många människor leder till stress och frustration när deras ekonomiska resurser inte längre räcker till i jakten på det man "måste" ha i sig eller på sig. Då har världen dock varit så vis att det växande överskottet av oförbrukade varor blivit grund för second hand-affärer till tröst för dem som håller på att duka under för statusjakten.
Droppen som kom min bägare att rinna över serverades idag, då jag fick veta att det nu är trendigt att bära glasögon. Något synfel behöver man inte ha eftersom den kreativa modebranschen snabbt börjat leverera glasögon med vanligt fönsterglas, naturligt vis för dyra pengar.
Därmed tror jag att min sista illusion om människosläktet fallit till marken och inget mera kan väcka någon förvåning över vad som dyker upp!
lördag 6 september 2008
Vad är ett miljöproblem?
Efter en promenad i närområdet på förmiddagen blev det idag en innesittardag med regnigt väder - en bra dag för läsning av böcker (se nedan). Igår var vädret bättre och jag tog tillfället att bärga årets äppelskörd (ca 25 kg). En hel del finns ändå kvar därute och för stunden vet jag inte hur de bäst ska komma till användning.
På biblioteket hittade jag en ny (läro)bok med titeln "Vad är ett miljöproblem?" Den ger på ett pedagogiskt sätt en bra översikt av hur svårt det här med miljöfrågor är. Vad som är ett problem bestäms i hög grad av den horisont man har i såväl tid som rum. En ökande kunskap och allt mer förfinade mätmetoder frestar lätt till alltför snäva marginaler i synen på vad som är ett problem.
Ser man till mänskliga skador så är tobaksrökningen fortfarande ett av Sveriges största miljöproblem - mycket större än t ex vägglössen i 1930-talets Lortsverige. Men detta leder endast till någon enstaka, begränsad punktinsats här eller där.
Ser vi problemet istället i perspektiv av mänsklighetens möjlighet till långsiktig överlevnad är kombinationen av accelererande befolkningstillväxt och hotande klimatförändringar det helt avgörande. Det är nog en god idé att redan nu börja tänka på de ca 3 miljarder människor som beräknas komma till fram till mitten av detta århundrade. Var ska de bo och vad ska de äta, och framför allt, hur ska tillgängligt färskvatten fördelas? Vi ser redan idag stora folkförflyttningar av dessa skäl. I det läget blir miljöproblemen både fysiska, sociala och politiska. Därför är det viktigt för oss att höja blicken och sluta upp med att sila mygg och svälja kameler! Klarar vi inte av att lösa dessa "miljöproblem" kommer alla andra frågor att vara mer eller mindre triviala!
På biblioteket hittade jag en ny (läro)bok med titeln "Vad är ett miljöproblem?" Den ger på ett pedagogiskt sätt en bra översikt av hur svårt det här med miljöfrågor är. Vad som är ett problem bestäms i hög grad av den horisont man har i såväl tid som rum. En ökande kunskap och allt mer förfinade mätmetoder frestar lätt till alltför snäva marginaler i synen på vad som är ett problem.
Ser man till mänskliga skador så är tobaksrökningen fortfarande ett av Sveriges största miljöproblem - mycket större än t ex vägglössen i 1930-talets Lortsverige. Men detta leder endast till någon enstaka, begränsad punktinsats här eller där.
Ser vi problemet istället i perspektiv av mänsklighetens möjlighet till långsiktig överlevnad är kombinationen av accelererande befolkningstillväxt och hotande klimatförändringar det helt avgörande. Det är nog en god idé att redan nu börja tänka på de ca 3 miljarder människor som beräknas komma till fram till mitten av detta århundrade. Var ska de bo och vad ska de äta, och framför allt, hur ska tillgängligt färskvatten fördelas? Vi ser redan idag stora folkförflyttningar av dessa skäl. I det läget blir miljöproblemen både fysiska, sociala och politiska. Därför är det viktigt för oss att höja blicken och sluta upp med att sila mygg och svälja kameler! Klarar vi inte av att lösa dessa "miljöproblem" kommer alla andra frågor att vara mer eller mindre triviala!
torsdag 4 september 2008
Tafsa inte på yttrandefriheten!
På hemmaplan är det alltid, med några dagars bortavaro, en hel del att ta ifatt med upplagrad post och annat. Men nu är vi ikapp och hann även med en cykeltur till stan för besök på biblioteket. Jag har också gjort en första genomgång av ett 50-tal digitala bilder från Ölandsresan - de ger en hel del att syssla med någon regnig dag framöver.
Idag kom det till våra öron att Europaparlamentets kulturutskott föreslagit en reglering av bloggarna som bland annat skulle göra det svårare att blogga anonymt. Förslaget – som väckt stor uppståndelse i bloggvärlden – innehöll åtskilliga punkter, men har nu dragits tillbaka. Nästa vecka kommer därför ett nytt förslag på betänkandet. I detta ska alla skrivningar som rör regleringar av bloggande komma att strykas.
Till de mest kritiserade punkterna hörde
- att bloggarnas status skulle klargöras, vilket i praktiken skulle göra det omöjligt att blogga anonymt,
- att etiska uppförandekoder skulle skapas med bland annat replikrätt för dem som kritiseras i bloggarna, och
- att bloggare skulle tvingas "redovisa sina intressen".
Kritikerna anser att det är fel att EU ska gå in och reglera bloggandet eftersom det inskränker yttrandefriheten. Det skulle innebära självcensur och strida mot själva idéen med internet som öppet, spontant och fritt. Det är uppenbart att politikerna är oroade över att det finns många nya kanaler av information och nyheter. De är vana vid att ha kontroll.
Själv kan jag bara med kraft instämma i kritiken. Bloggarna har blivit ett effektivt verktyg för "den lille mannen" till att bekämpa avarter både inom politiken, byråkratin och journalistiken - denna landvinning måste till varje pris hävdas gentemot dessa överheter!
Idag kom det till våra öron att Europaparlamentets kulturutskott föreslagit en reglering av bloggarna som bland annat skulle göra det svårare att blogga anonymt. Förslaget – som väckt stor uppståndelse i bloggvärlden – innehöll åtskilliga punkter, men har nu dragits tillbaka. Nästa vecka kommer därför ett nytt förslag på betänkandet. I detta ska alla skrivningar som rör regleringar av bloggande komma att strykas.
Till de mest kritiserade punkterna hörde
- att bloggarnas status skulle klargöras, vilket i praktiken skulle göra det omöjligt att blogga anonymt,
- att etiska uppförandekoder skulle skapas med bland annat replikrätt för dem som kritiseras i bloggarna, och
- att bloggare skulle tvingas "redovisa sina intressen".
Kritikerna anser att det är fel att EU ska gå in och reglera bloggandet eftersom det inskränker yttrandefriheten. Det skulle innebära självcensur och strida mot själva idéen med internet som öppet, spontant och fritt. Det är uppenbart att politikerna är oroade över att det finns många nya kanaler av information och nyheter. De är vana vid att ha kontroll.
Själv kan jag bara med kraft instämma i kritiken. Bloggarna har blivit ett effektivt verktyg för "den lille mannen" till att bekämpa avarter både inom politiken, byråkratin och journalistiken - denna landvinning måste till varje pris hävdas gentemot dessa överheter!
onsdag 3 september 2008
Med kikare och kamera på Öland
Nu är vi åter i hemmet efter en härlig femdagars resa till Öland. Vi hann med besök vid Solliden och i Borgholm, men framför allt hade vi en fin dag i Ottenby i kontakt med djurlivet på och kring Ölands södra udde. Höjdpunkten var att betrakta det dussintal sälar (både gråsäl och knubbsäl) som låg makligt utsträkta på stenar ett par hundra meter från land. Men det är också en närmast bedövande upplevelse att se dessa mängder av flyttfåglar som förbereder sig för "det stora språnget" över Östersjön. Uppskattningsvis fanns det 500 - 1000 gäss av olika arter och på andra håll kunde vi se flockar med hundratals starar och därtill mycket, mycket annat.
Ibland tycker man lite synd om alla dessa fåglar som tvingas till flyttningar för matens skull. Talgoxar och blåmesar har det onekligen bekvämare som kan sitta på fågelborden på vintern och smörja kråset.
På hemvägen besökte vi Mönsterås, Oskarshamn och Loftahammar på jakt efter olika pusselbitar till hustruns släktforskning.
Varje gång vi besöker Öland kommer en känsla av att vi lämnat Sverige. Denna ö har så många unika och exotiska miljöer. Bredden är stor från det mjuka och bördiga odlingslandskapet till det karga Alvaret. Det korta steget däremellan kunde lika gärna vara steget mellan danskt åkerbruk och skottska hedar och över allt vilar ett ljus som mycket kunde höra hemma i Provence. Detta återvänder man gärna till år efter år och det är alltid lika trivsamt.
Ibland tycker man lite synd om alla dessa fåglar som tvingas till flyttningar för matens skull. Talgoxar och blåmesar har det onekligen bekvämare som kan sitta på fågelborden på vintern och smörja kråset.
På hemvägen besökte vi Mönsterås, Oskarshamn och Loftahammar på jakt efter olika pusselbitar till hustruns släktforskning.
Varje gång vi besöker Öland kommer en känsla av att vi lämnat Sverige. Denna ö har så många unika och exotiska miljöer. Bredden är stor från det mjuka och bördiga odlingslandskapet till det karga Alvaret. Det korta steget däremellan kunde lika gärna vara steget mellan danskt åkerbruk och skottska hedar och över allt vilar ett ljus som mycket kunde höra hemma i Provence. Detta återvänder man gärna till år efter år och det är alltid lika trivsamt.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)