Misslyckad klimatpolitik

Även om väderleken börjat bli en aning kyligare har vi fortfarande haft ett behagligt sensommarväder och hösten har fått stå tillbaka. Vår dagliga verksamhet tyngs fortfarande av flyttningsbestyr med vårt bostadsbyte, men i lördags kunde vi med hjälp av barn och barnbarn och inlånad lastbil avyttra återstoden av möblemang och andra tyngre saker och nu är vi inne i den absoluta slutfasen av utflyttningen. Idag kunde jag också pricka av en punkt när jag, med hjälp av en dotterson, invintrat husbilen med torrboll och presenning.

Ute i världen har FN:s klimatmöte, med ett 50-tal inbjudna stats- och regeringschefer församlade, tagit stor plats i massmedia. Det var en till intet förpliktigande förpostfäktning med sedvanligt avgivna löften inför FN:s klimatkonferens i december. Dagordningen var kryddad med nytt sensationsmakeri av Greta Thunberg, som gav en frustrerad avhyvling av världens ledare för att de 'inte börjat göra något åt klimatet'. Vad man tvingas konstatera är att, trots alla försäkringar om att frågan tas på största allvar och trots alla ljungande brandtal av t ex Greta, så har de globala samlade utsläppen av växthusgaser fortsatt att öka. Detta kommer självfallet att leda till en allvarlig utveckling och kräver radikala motåtgärder med det snaraste. I detta har Greta helt rätt, men konkreta åtgärder kräver hänsyn till den totala samhällsbilden och om detta säger vara sig Greta eller andra klimataktivister inte någonting. Själv väntar jag på att kärnkraften ska erkännas som en del av lösningen!

Hösten är här

Vädermässigt är hösten nu här på allvar med allt kortare dagar, men vi har hittills sluppit någon nattfrost och växtligheten i naturen är fortfarande ovanligt grön. Dagarna kring den senaste veckohelgen använde vi till en resa med husbilen till Skåne. Vi hade soligt väder största delen av resan, men vårt sydligaste landskap presenterade sig med sedvanlig kraftig vind, på gränsen till storm i byarna. Trots detta hade vi ett par trevliga dagar på besök hos min syster och svåger. Väl återkomna hem fortsatte vi med röjningen av vårt gamla hem och snart ska det hela vara avklarat. Som vanligt under innevarande vecka gjorde vi igår avrustning av husbilen för säsongen och idag har jag kört den till vinterförvaringen och ställt av den från trafik.

På det inrikespolitiska planet har riksdagen nu börjat sitt arbete för höstterminen med att ta emot och debattera regeringens förslag till höstbudget. Tillkommen i januariöverenskommelsens anda möttes den, helt förutsägbart, av massiv kritik från den politiska vänsterflygeln och borttagandet av värnskatten ses som ett stort svek av S-partiet. Rent allmänt hävdas att budgeten 'göder de rika' och står i strid med utlovad jämlikhetspolitik. Att detta är det pris sossarna fått betala för att kunna stanna i regeringsställning vill man gärna förtränga. Det börjar också att bränna till i invandringsfrågan när kommunalråd (även S-märkta sådana) i drabbade kommuner börjat protestera mot de allt tyngre bördor de förväntas bära och krav på en mera strikt migrationspolitik kommer från allt flera håll. Denna sektor i samhället visar allt tydligare på oförmågan att hantera integrationen av de nyanlända, samtidigt som allt tydligare tecken kommer på en förestående lågkonjunktur. Detta är ingen bra kombination och det är nu hög tid för mera 'ordning och reda', för precis som redan de gamla grekerna visste, så 'går krukan efter vatten tills den spricker' och nu är vi snart där!

Tandlös statsledning

I år verkar hösten ha det besvärligt med att ta sommarens plats och väderleken är fortfarande lite 'somrig'. Vår vardagliga verksamhet har fortsatt att präglas av vårt bostadsbyte, men nu är det i allt väsentligt klart och vi stortrivs i vår nya miljö. Idag fick Stadsmissionen hämta vad de ansåg säljbart av de sista resterna av vårt tidigare bohag och nu återstår enbart slutrensningen på Jaktvårdsgatan.

Under tiden som vi varit hårt engagerade i vår egen process, så har riksdagen hunnit inleda sitt nya verksamhetsår. Detta började med sedvanlig öppning av kungen med påföljande regeringsförklaring av statsministern. Eftersom denna i stora stycken är styrd av januariöverenskommelsen mellan regering, liberalerna och centern, så var den i allt väsentligt tämligen förutsägbar. Till de tyngre punkterna kan ändå räknas borttagandet av värnskatten, införande av en utökad bankskatt, väsentligt ökade anslag till försvaret och dito till rättsväsendet, avvecklingen av Arbetsförmedlingen samt ökad skatteutjämning mellan kommunerna. På det hela taget saknas den kraftfulla reformagenda för näringslivets konkurrenskraft som borde ha prioritet inför en befarad förestående lågkonjunktur. Till detta kommer riksbankens misslyckade penningpolitik som sänkt den svenska kronans värde till den lägsta nivån sedan början av 1980-talet. Detta motiverar man med att Sverige har för låg inflation trots att vi konsumenter dagligen störs av ständiga prisökningar på det mesta. Det är något, oklart vad, som står fel till i vårt land just nu och det blir ju inte bättre av att vi hela tiden tvingas beskåda en expanderande organiserad kriminell verksamhet på allt flera orter. Det är hög tid att ropa: Vargen kommer!

En milstolpe passerad

Hösten har kommit med svalare väder men fortfarande mycket sol och måttlig nederbörd. Detta har vi varit mycket tacksamma för under vårt bostadsbyte under veckan. Efter Stadsbudens möbelflyttning i tisdags har veckan varit fylld av mera transporter och sortering av ägodelar och inredning av vårt nya hem. Till allt detta har vi också haft god hjälp av yngsta dottern och hennes make. Till min stora förvåning är vi nu nästan helt inboade i en ny miljö efter bara fyrafem dagar och ska nu vänja oss vid de förändringar i rutinerna som kommer på köpet.

På den inrikespolitiska fronten börjar det nu också röra på sig en del inför det nya riksdagsåret. Igår kom besked om att utrikesminister Wallström kommer att avgå och det kan jag inte se som någon större förlust, men vi får ju se vad som kommer istället. Läckorna kring regeringens kommande budgetförslag avslöjar att den i allt väsentligt blir en fortsättning på bidragslinjen på jobblinjens bekostnad och vi får trösta oss med att den kontraproduktiva värnskatten åtminstone kommer att försvinna från kommande årsskifte. Politikerna har nu till sist äntligen vaknat till att ta itu med den eskalerande och allt grövre gängkriminaliteten och inrikesministern har inbjudit riksdagspartierna till överläggningar om vilka åtgärder som kan bli aktuella för att ändra våldsutvecklingen till ett tryggare samhälle. Någon inbjudan har dock en gått till SD-partiet vilket bekräftar den infantila inställning som nonchalerar en femtedel av landets väljare. Olämpligheten i detta beteende bekräftades också av en opinionsmätning som publicerades idag och som visar att SD nu är endast 2,5 procentenheter mindre än S-partiet och är på väg att opinionsmässigt bli det största riksdagspartiet. Om detta är bra eller dåligt för Sverige återstår att se, men så länge som vi fortfarande har en parlamentarisk demokrati i landet är det till sist väljarnas ord som gäller i slutändan och det sandlådeaktiga beteende med utestängning av SD, som pågått i nio år kan komma att straffa sig hårt!