torsdag 27 februari 2014

Om att tänka innan man talar

Med en inte helt oväntad övergång i väderleken till mera höstlikt väder har vi hållit oss mest här hemmavid. Vi tog dock en promenad till stormarknaden för några inköp igår och idag tog jag en cykeltur till stan för ett styrelsemöte i Club Artis. Där var det som vanligt 'god diskussionslust' men vi kom åtminstone fram till några beslut som syftar till förbättringar och förnyelse av både lokaler och verksamhet. Sedan återstår förstås att förverkliga ambitionerna, men det får väl ta den tid som krävs för människor i pensionsåldern.

I andra situationer  kan det istället gå en aning för snabbt och dåligt genomtänkt, som t ex i den ledningskris som Uppsala universitet genomlidit det senaste halvåret. Tre vicerektorer vände sig till utbildningsdepartementet med kritik mot universitetsrektorn med krav på dennas avgång - en kritik som tydligen var alltför dåligt formulerad och som enligt förre universitetskanslern var abstrakt och oprecis.  Det hela slutade med att konsistoriet avslog deras krav och med stor majoritet uttryckte sitt förtroende för rektorn. I logikens namn såg därför de tre vicerektorerna nu sig tvingade att själva avgå istället.
En springande punkt var den brist på omdöme som vicerektorerna visat genom att i första hand vända sig till utbildningsdepartementet istället för att försöka lösa konflikten internt med rektorn och universitetets styrelse. De visar därmed också prov på dålig självinsikt genom att fara ut med halvkvädna visor med undermåliga argument utan tillräcklig förankring hos de som har sista ordet i processen. Det hela kokar då till sist ner till en kanske välbehövlig självsanering av organisationen när bråkstakarna tvingas 'ta sin Mats ur skolan'. Visst ska man kunna kritisera sin chef, men då är det lämpligt att rejält på fötterna innan man går till verket!

tisdag 25 februari 2014

Nu börjar det ljusna

Vårvädret har hållit i sig ytterligare två dagar om än i lite dämpad form. Värmen har i alla fall lockat fram vårblommor och idag kunde vi notera blomning av både snödroppar och krokus - ovanligt tidigt för våra breddgrader, där det de senaste åren varit flera decimeters snötäcke vid den här årstiden.
Igår började jag dagen med en cykeltur till ögonkliniken för att få suturer borttagna från mitt opererade ögonlock - både operationen och resultatet blev helt OK. Sedan tog vi båda en cykeltur till stan för att delta i veckans målarpass på Club Artis. Den här gången ägnade vi oss båda åt att göra färdigt redan påbörjade arbeten.
Idag tog jag vara på det varma vädret för en del utomhussysslor. Jag hann med att göra färdig beskärningen i trädgården, och började på med källarröjning för att kunna frakta en del överflödigt gods till återbruket, och så tvättade jag bilen för första gången denna vinter. Under tiden gjorde hustrun nya framsteg i släktforskningen då hon på internet hittade gamla foton på anfädernas gårdar i Småland. På eftermiddagen åkte vi sedan till Björnö för en långpromenad, fortfarande i soligt väder.

Från allt flera håll börjar det nu komma signaler om att de ekonomiska kriserna börjar att lättas upp. Våra egna toppministrar har deklarerat att det inte finns skäl till några flera skattesänkningar utan vill istället höja skatten på alkohol och tobak, samt skärpa beskattningen på bilåkandet. Och några nya 'reformer' är det inte tal med mindre än att de är finansierade "krona för krona", eller t o m "öre för öre" som Fredrik uttryckte det vid ett tillfälle. Tillsammantaget innebär det att staten inte längre anser sig behöva göda ekonomin. Men konsumenternas efterfrågan är fortfarande låg, så låg att vi de senaste månaderna legat på gränsen till deflation i den svenska ekonomin, vilket naturligtvis fött krav på sänkt reporänta. Även på EU-nivå har optimismen börjat härja när det konstateras att den ekonomiska aktiviteten börjat stärkas t o m med i de mest krisdrabbade länderna. Däremot tror man inte att tillväxten kommer att inverka på den höga arbetslösheten, där EU-genomsnittet ligger på över 10 procent.
Det är ju alltid glädjande att höra några positiva nyheter ibland, samtidigt som man hoppas att beslutfattarna lärt sig något av de senaste fem årens turbulens. Tyvärr brukar dessa hinna att bli utbytta innan påfrestningarna återkommer och då sitter en rad nya historielösa kostymnissar och gör om misstagen på nytt. Så har det alltid varit och så kommer det nog att förbli - det är bara att gilla läget!

söndag 23 februari 2014

Slutet gott, allting gott!

Veckohelgen har gått i vårens tecken och den relativt rikliga, men helt onödiga snön, som föll ner i veckan är nu försvunnen. Nu ser vi åter framåt med god tillförsikt och försöker förtränga de bakslag som man i själva verket alltid måste räkna med.
Igår började vi dagen med en tur till östra köpcentret för veckoinköp. På eftermiddagen åkte vi sedan till Frösåker och gick en långpromenad på landsbygden i det begynnande vårvädret. På hemvägen gjorde vi ett besök hos äldsta dottern och träffade hela hennes familj för en stunds trevlig samvaro. Idag hade jag ännu en föreningsangelägenhet att uppfylla då det var årsmöte i VARF. Där hade jag att redovisa vår revisonsberättelse och fick dessutom 'äran' att som ordförande leda årsmötet. Allt gick bra utan några oväntade incidenter.

Incidenter har det emellertid blivit, på både ont och gott, i de nu avslutade Olympiska spelen i Sotji. Prognosen som de svenska idrottsledarna gjort om medaljskörden klarade sig med råge, men fick en något lägre tyngdpunkt ifråga om medaljernas valör. Av de totalt 15 medaljerna blev det två guld mot förväntade fem. Och, som sagt, ibland hade vi turen med oss, men ibland grinade oturen oss i ansiktet. På det hela taget får man ändå ge betyget minst VG för de svenska atleternas insatser.
VG blev det däremot inte för Ukrainas president Janukovytj, som efter medborgarnas upploppsliknande protester avsatts av parlamentet. Det politiska tillståndet i landet är att betrakta som kaotiskt och ekonomin är i svår gungning, på gränsen till statsbankrutt. Hur man tänkt sig att lösa detta dilemma får vi veta de närmaste veckorna, men situationen är föga avundsvärd, och är inte heller klart storbror Ryssland tänker agera. Putin vill ju helst ha kvar sina lakejer och har dessutom stora intressen i Ukraina att försvara och är knappast upprymd över att en 'trogen granne' skulle vara på väg in i EU. Låt oss i alla fall hoppas att saken kan lösas vid förhandlingsbordet och inte på slagfältet.

fredag 21 februari 2014

Ett barn är fött...

Som förväntat blev solens besök på våra breddgrader kortvarigt och redan i förrgår hade molnen tätnat för att sedan kunna producera snöfall, med krav på snöröjning, i två omgångar de senaste dygnen, och nu regnar det ordentligt. Denna 'vinter' är inget annan lik!!
Vi har mest varit hemma och gjort ett par motionsrundor i närområdet, men igår blev det annorlunda. En mycket gammal och uppskattad vän gick ur tiden när vår åldrige mikrovågsugn gick ur tiden mitt under grötkokningen. Detta tillstånd var inte acceptabelt utan vi gav oss strax iväg till västra köpcentret för att inhandla en ersättare. Då passade vi också på att köpa en orkidé, som vi åkte hem med till en avgående styrelseledamot i målarklubben och överlämnade som avskedgåva från klubben. På kvällen var det sedan möte i släktforskarföreningen som stod på tur och där fick vi lyssna till intressanta berättelser om släktböcker som medlemmar dokumenterat sin forskning i. Det finns många, som liksom min hustru, gör ett imponerande arbete för att skriva historia i det lokala perspektivet.

Historia skrevs det också i New York då prinsessan Madeleine igår födde en dotter (50 cm lång, vägande 3 150 g). Vid den efterföljande presskonferensen lär fadern Chris O`Neill ha varit glad och nöjd, men märkbart tagen av stundens allvar. Inte helt oväntat började gratulationerna att strömma in från när och fjärran, och salut med 21 skott sköts traditionsenligt från Skeppsholmen idag.
Tilldragelsen gör att det svenska kungahuset får ännu en liten lockelse för massmedia och allmänheten att intressera sig för. Det ökar kungafamiljens popularitet och får flera att vända blicken framåt istället för att gräva ner sig i historiska ränksmiderier. En av de få som visat en tydligt avvisande åsikt är ordföranden i Republikanska föreningen, som tycker att det är roligt att de har fått ett barn, men har svårt att se att det är "så himla intressant för oss andra". Och det är ju hennes uppgift att ha en sådan inställning, och vem bryt sig!?

tisdag 18 februari 2014

Barn av idag

Efter nästan fyra veckor av ständigt molntäcke har vi nu haft två dagar av välkommet solsken. Tyvärr upphör detta lyckotillstånd förmodligen redan kommande natt och sedan är nytt gråväder utlovat. Igår var det dags för veckans målarpass och då började hustrun på ett nytt fågelmotiv, medan jag ägnade mig åt att göra avslutande insatser på 'verk under arbete'. Man måste gardera sig och säkra några bidrag till den kommande vårsalongen.
Idag har vi hållit oss hemma så när som på en promenad i de norra stadsdelarna. Då passade vi i förbifarten på att titta in i Önstakyrkan med dess 'turistattraktioner', gjorda av barn i församlingen under kyrkofolkets ledning. Sevärdheterna är bl a 'Legojesus' - en staty av Jesus uppbyggd av 33 000 legobitar - samt Leonardo daVincis 'Nattvarden' i form av världens största pärltavla, en skapelse framställd av över en halv miljon rörpärlor. Sagolikt magnifik!

På tal om barn, är det inte lika sagolikt att det visat sig att varannan förälder till överviktiga barn tror att barnet är normalviktigt. Tydligen tillhör det inte rutinen att barnavårdscentralen upplyser föräldrarna om barnens tillstånd och forskare som studerat förhållandena menar att denna information borde vara obligatorisk lika väl som att tandläkare berättar för föräldrarna om barnet har karies eller andra munproblem. Detta kan man ju tycka borde vara en självklarhet, men så är det uppenbarligen inte. Å andra sidan borde en engagerad förälder rimligen ganska enkelt själv kunna utföra en BMI-analys, om det inte som numera, i ganska många fall är helt uppenbart att barnets kroppsvikt är för hög.
Problematiken är emellertid väsentlig eftersom tecknen på en 'fetmaepidemi' blir allt tydligare. Med detta följer obevekligt både försämrad livskvalitet och ökande hälsoproblem. Därmed finns all anledning att ta tag i problemet även om det för många är generande att tala om kroppsvikt. Att negligera problemet är en otjänst både mot individen och mot samhället!

söndag 16 februari 2014

Guldtider

Veckohelgen har avlöpt i lugnets tecken. Med undantag för motionsrunda i närområdet för hustrun igår, så har fysiken fått vila. Igår höll jag mig inne p g a regnigt väder och idag blev det årsmötet i Club Artis som fick stå i centrum. Detta avlöpte ungefär som väntat med lugna formella procedurer, följda av livliga diskussioner om stort och smått. Hustrun fick nöjet att försöka dokumentera detta i ett protokoll, en uppgift som inte särskilt många är intresserade av.

Sedan går det inte att låta bli att ännu en gång återvända till OS i Sotji, där de två senaste dagarna ur svensk synpunkt uppfyllt alla förväntningar med råge. Våra  båda stafettlag i längdskidåkning lyckades ta hem guldmedaljerna på både herr- och damsidan. Detta lär aldrig tidigare ha inträffat i ett och samma OS. Prestationerna är i bragdnivå och klara kandidater till årets upplaga av Svenska Dagbladets guldmedalj!!
Med alla de svenska skidmedaljerna följer också att Norge tappat i rang som världens ledande skidnation, åtminstone för tillfället. Som sportslig gentleman har Petter Northug gratulerat till de svenska framgångarna, speciellt tjejerna, men skyller också ifrån sig på dåliga skidor. Den norska vallarpersonalen blir nog inte välkomna hem. För oss är det bara att i ödmjukhetens namn glädjas åt framgångarna. Nu återstår 'bara' tre guldmedaljer innan prognosen är uppfylld!

fredag 14 februari 2014

Något överraskande

Så har ytterligare två dagar passerat utan att solen lyckats tränga igenom molntäcket. Det är dystert, men vi tröstar oss med att nederbörden är sparsam och i flytande form. Man kan ju inte klaga när man tänker på hur det ser ut i södra England just nu med de värsta översvämningarna på över hundra år och tusentals hus stående i vatten.
Under gårdagen höll vi oss inomhus, dels på grund av vädret och dels för jag skulle rehabilitera mig efter operationen i onsdags, en process som förlöper överraskande enkelt och bra. Idag tog vi oss ändå ut och åt en god lunch för att celebrera St Valentine Day och efter det åkte vi till östra köpcentret och veckohandlade, för att sedan avsluta med promenad öster om stan.

Rapporterna från OS i Sotji har för svensk del varit övervägande positiva idag. Curlinglagen vinner det mesta på både herr- och damsidan och herrarnas hockeylag har efter seger över Tjeckien och Schweiz vunnit sin grupp och gått vidare till kvartsfinal. När vi därtill idag kunde räkna in ytterligare en brons- och en silvermedalj från herrarnas längdskidåkning, så vore det helt fel att klaga. Nu är det 'bara' de fem guldmedaljerna som saknas för att prognoserna ska stämma perfekt.
Något som tyvärr inte är lika roligt är att årets epidemi av vinterkräksjukan nu tycks ha drabbat vår stad med ökande sjukfrånvaro på arbetsplatser och stängda avdelningar (smittade) på sjukhuset. En tröst i bedrövelsen kan kanske vara att amerikanska forskare har visat att den klassiska pizzakryddan oregano kan skydda mot otyget - den verksamma substansen är karvakrol, som i någon grad finns även i mejram och timjan. Den kemiskt sett korrekta benämningen är 5-Isopropyl-2-methylphenol - bra att veta för att vara på den säkra sidan om vi börjar äta mera pizza för att skydda oss. Tänk vad det kan finnas i våra kryddor!

onsdag 12 februari 2014

En storhet gick ur tiden

Inne på tredje veckan med dagar som i princip är helt fria från solsken, så börjar detta att bli något tröttsamt. Det  har nu gått så långt att vi börjat äta kosttillskott i form av var sin multivitaminmineraltablett varje dag. Inte ska man ge upp för vädergudarnas ovilja!
Igår gjorde vi en insats för miljön genom att frakta en last utstädat material från Club Artis till återbruket - resultatet av röjning för att förnya användningen av en av lokalerna. Vi hann också med att ta en promenad bland miljonärsvillorna i de östra stadsdelarna.
Idag blev det istället ett mera speciellt program då jag hastigt och lustigt kom in på ögonkliniken på en återbudstid för att få utförd den sedan länge planerade justeringen att ett 'hängande' ögonlock. Det var en fascinerande upplevelse och hela operationen var klar drygt tjugo minuter och sedan var det bara att knalla hem. Jag fick hjälp av yngsta dottern med transporten till och från sjukhuset eftersom jag avråtts från bilkörning med 'bara ett öga'. Det hela gick smärtfritt och nu är det bara till att vänta ett par veckor på att svullnad och blåtira ska försvinna. Hustrun fick följaktligen klara motionsvandringen på egen hand idag.

Igår nåddes vi av budet att popikonen Alice Babs lämnat jordelivet vid 90 års ålder. För inte allt för många år sedan gjorde hon fortfarande framträdanden som artist, hon, som jag själv i princip kunnat lyssna till ända sedan min egen födsel. Hon slog igenom som Sveriges kanske första tonårsidol redan 1940. Med starten i jazz och swing fortsatte hon in i storbandsgenren med Duke Ellington och med Charlie Normans friska boogie-woogie-takter. Genom åren var det sedan allt, från Swe--Danes virtuosa sväng till barnvisor, filmer, kyrkomusik och Mozart i bagaget, som gjorde henne till en av 1900-talets mest folkkära artister.
Nu får vi nöja oss med alla inspelningar som gjorts genom åren, då musiken och sången innehöll både melodi, harmonier och svängande rytmer.
Som en ödets nyck gick Shirley Temple, en annan klassisk storhet, ur tiden samma dag. Hon blev 85 år och gjorde sin filmdebut som 3-årig barnstjärna i början av 1930-talet. Men var sak har sin tid och redan vid 21 års ålder gjorde hon sin sista filmroll. Men hon kom tillbaka och efter några år i TV-branschen engagerade hon sig politiskt för republikanerna och blev ambassadör först i Ghana och sedan i Tjeckoslovakien. Växla karriär kunde man tydligen göra redan för 50 år sedan.

måndag 10 februari 2014

Ömsom vin, ömsom vatten i OS

Veckohelgen passerade med samma trista väderlek som varit i snart två veckor. Nu är snön borta och bäckarna genom staden har övergått till vårflod. Dessvärre är det väl ännu risk för några bakslag - lärkan har ännu inte kommit och sedan ska den 'snöa ner' tre gånger innan vi kan räkna med vår på allvar, allt enligt den gamla Bondepraktikan.
I lördags tog vi trots vädret en långpromenad i de norra stadsdelarna, men igår höll vi oss inomhus. Då fick vi istället ett trevligt besök av vår dotterdotter och hennes pappa. Det gav en stunds givande samvaro, som borde förekomma mycket oftare. Men alla har mycket att stå i och ibland missar man hur snabbt tiden flyter förbi oss.
Idag var det åter dags för ett målarpass där jag fortsatte på ett redan pågående fågelmotiv, medan hustrun började på en ny akvarell med ett sensuellt landskapsmotiv.

Från stora världen flyter nu rapporterna in från de pågående Olympiska spelen och nu är det mera sport och mindre socialt gnäll. Då vi är i lycklig avsaknad av den reklambelastade kanalen TV3, så får vi nyhetsflödet via radion och det räcker gott. För svensk del har resultaten pendlat mellan dur och moll. Än så länge har utbytet blivit en manlig och en kvinnlig silvermedalj från längdskidåkning. På flera andra håll har våra atleter emellertid intagit en betydligt mera undanskymd tillvaro. Inom skidskyttet verkar t. ex. lågkonjunkturen ha timats in med stor precision till just dessa tävlingar. De manliga deltagarna är långt bak i kön när de närmar sig målet och kvinnorna har inte ens kvalificerat sig till att delta överhuvud taget. Vad är det som har hänt med denna vår, för bara något år sedan, verkliga paradgren. Men det är bara att svälja förtreten och komma ihåg att fortfarande återstår 90 procent av spelen och hoppas på bättre tider - svenskarna brukar ju vara sega i starten. De som tror sig veta har tippat 10 - 12 svenska medaljer vara fem guld, så än är det för tidigt att kasta in handduken!

fredag 7 februari 2014

Ett utskällt OS

Igår hade hustrun anledning att besöka en tidigare kollega i östra stadsdelarna för att överlämna resultat av släktforskning. Under tiden uträttade jag ärenden på stan och besökte bl. a. Folkuniversitetet som är samarbetspartner till Club Artis. Idag blev det istället en liten biltur till Sala, där vi åt en god lunch på en kinarestaurang, och med hemresa via Enköping för att få lite laddning av bilbatteriet - det har ju varit alldeles för mycket småkörning de senaste månaderna. Tyvärr försämrades vädret ytterligare och har nu helt lämnat vinterläget med regn och blåst.

Idag invigs vinter-OS i Sotji och våra massmedier fortsätter att efter bästa förmåga dra fram allt negativt som finns att säga om Ryssland i allmänhet och OS-projektet i synnerhet. Huvuddelen av rapporteringen handlar om korruption och miljöförstöring, och om landets inhumana attityder i största allmänhet. Man ifrågasätter också det lämpliga att låta detta ickedemokratiska land överhuvud taget ges förtroendet att arrangera detta globala spektakel. Det är nästan så man misstänker att de vill hämnas för att TV3 och Viasat snuvat SVT på sändningsrätterna, men vem bryr sig?
En liten bekräftande incident inträffade också redan första dagen när RFSL:s ordförande fördes till en polisstation i Moskva efter att ha deltagit i en manifestation på Röda Torget med ryska aktivister i samband med OS-invigningen. Hon blev dock inte formellt arresterad och släpptes efter en stund.
Det är bara att hoppas att intresset istället riktas in på idrotten, Ryssland är som det är och efter OS kommer säkert gangsterväldet att ostört kunna fortsätta att missbruka människorna och naturtillgångarna.

Härmed är inlägg nr 1 000 av Tankar i tiden inskrivet.

onsdag 5 februari 2014

Om att ta för sig

Igår kunde jag promenera till bilverkstaden för hämta ut fordonet, som nu till priset av några tusenlappar försetts med nya dörrlås. Utan att på något sätt låta mig överraskas av den svindyra fakturan satte jag mig i bilen, glad i hågen för att åka hem, men kunde genast konstatera att fönsterhissarna var ur funktion. Efter att ha påpekat denna brist för verkmästaren fick en montör skruva isär dörrarna på nytt för att koppla i kontakterna till hissmotorerna. Man kan ju undra hur det gått om jag inte upptäckt felet förrän efter någon dag - hade det då blivit tal om ny felsökning, nya åtgärder och ännu en svettig faktura? Det är gott att inte veta! På eftermiddagen var jag sedan i Åkesta för att göra elmontage i klubbhuset, medan hustrun under tiden var ute på egen motionsvandring.
Idag åkte vi ut till västra stadsdelarna och vandrade runt på en långpromenad. Längs vägen hann vi med 'studiebesök' både i den nyöppnade saluhallen i gamla Slakteriet, och på målarklubben Art-021, som bedriver liknande verksamhet som vår Club Artis. Det var trevligt att se, på båda ställena, hur de ordnat för sig där ute på landet. På vägen hem tankade vi bilen, och det var första gången sedan den 27 november - det åks verkligen inte mycket bil under vintern!

Idag fick vi veta vem som är de verkliga vinnarna i dagens samhällsekonomi när de fyra storbankerna publicerade sina årsrapporter för 2013. Det var kraftigt ökade vinster över hela linjen och värst var SEB med en årsvinst 18,1 miljarder kronor efter skatt. Den direkta följden blir, inte oväntat, rejäla höjningar av utdelningen till aktieägarna där SHB står främst med 53 procent ökning. Efter att tillsammantaget 47 sköna miljarder betalats till aktieägarna följer förstås sedan ett antal extra miljoner till direktörernas bonusprogram.
Utfallet är ett direkt resultat av den vidgade räntemarginal som bankerna lyckats tillskansa sig, där låntagare får kämpa för att hålla räntan nere samtidigt som spararna, vilka föder hela karusellen, får låna ut sina pengar till närmast symbolisk ränta. Detta har även finansmarknadsministern observerat och kräver nu att bankerna sänker sina avkastningsmål, och Finansinspektionen kommer under våren att skärpa kraven på bankernas kapitalisering för att bättre kunna stå emot i sämre tider. För oss småsparare är det istället hög tid att 'ta sin Mats ur skolan' och vända sig till andra kapitalförvaltare, som är beredda att ge rimligt betalt för att få kunna tjäna pengar på våra pengar!

måndag 3 februari 2014

Den sociala revolutionen

Med bilen på verkstad fick vi idag ta oss till stan till fots när det var dags för veckans målarpass. Igår blev det likaledes en promenad till mataffären istället för att åka till storköpet för att veckohandla. Men det är bra med lite avbrott i rutinerna - omväxling förnöjer och stimulerar kreativiteten. Till vår fördel är samtidigt omslaget i väderläget, som de senaste dagarna pekat mot vårväder efter det helt onödiga snöfallet i förra veckan.

I denna veckan inträffar en märkesdag i den sociala revolutionen då Facebook fyller tio år. Det som från början var tänkt som ett forum för studenterna på Harvard har idag ca 1,2 miljarder användare över hela världen. I morgon den 4 februari är det tio år sedan Mark Zuckerberg startade sajten Thefacebook.
Sedan gick det som det gick. Facebook blev en total succé och är idag ett börsnoterat företag med en omsättning på 7,87 miljarder dollar förra året. Hur bemärkelsedagen ska firas är okänt, men Zuckerberg fyller själv 30 år den 30 maj, så han kanske i sparsamhetens tecken slår ihop båda festerna.
Det speciella med denna nutida sannsaga är ändå hur teknisk utveckling så fundamentalt kan förändra människors levnadsvillkor. För oss som minns tiden före internet är det på något sätt hisnande att se hur man numera på några sekunder kan nå ett godtyckligt antal människor kring större delen av vårt klot med några knapptryckningar - och sedan, åtminstone i många fall, få ett svar tillbaka inom någon minut, ofta uttryckt i digitala bilder. Det mest spännande i sammanhanget är vad nästa steg blir. Utveckling av röststyrda datorer har redan kommit långt, så kanske blir det tangentbordet som snart ligger i själatåget. Då är säkert någon form av multi-Skype inte långt borta. Den som lever får se!

lördag 1 februari 2014

Det knakar i regeringsfogarna

Gårdagen fick jag börja tidigt med att lämna bilen till verkstad för översyn av krånglande dörrlås. Efter en morgonpromenad tillbaka hem höll jag mig inomhus under dagen, medan hustrun tog en promenad själv under eftermiddagen.
Efter den här vinterns rikligaste snöfall hittills (ca 1 dm nysnö) under natten fick jag idag, efter att ha bakat en omgång frallor, ta itu med snöröjning. Sedan hann vi också med en promenad i närområdet under eftermiddagen i mulet och disigt väder - alltså den minst trevliga formen av vinterväder.

Särskilt trevligt är det inte heller för C-partiet när de mitt under sin pågående kommunalpolitiska samling fick veta av en opinionsmätning att väljarstödet nu är nere i 3,1 procent - det lägsta sedan mätningarna började för 35 år sedan. Förra bottennoteringen med 3,2 procent inträffade för knappt ett år sedan och en liknande stod Lennart Daléus för hösten 2000. Hittills har partiet trots allt varje gång lyckats ta sig över riksdagsspärren när det varit skarpt läge, men hur länge går detta. Det är allt flera som frågar sig om C-partiet alls behövs och frågan är onekligen berättigad. Historiskt sett har partiet aldrig varit riktigt att lita på, då man, trots en förhållandevis konservativ prägel, från tid till annan slunkit in i vänsterfållan. När de nu dessutom tänker gå till val under devisen 'Närodlad politik' kan man ana att paniken är nära.
Ur Alliansens synpunkt förbättras inte läget av att KD befinner sig på samma usla nivå i väljarstödet. Den uppförsbacke som borgarna har framför sig fram till valet i höst verkar både lång och brant. Med dagens siffror räcker det inte ens till med ett helhjärtat stöd från Sverigedemokraterna, vilket man dessutom inte är intresserad av. Det ska bli intressant att se hur härföraren Reinfeldt tänker leda styrkorna den här gången, oddsen ser just nu inte så bra ut!