Våren har varit här på besök idag! Med tio plusgrader på termometern är det lätt att lura sig själv och glömma bort att det fortfarande är februari månad. I strålande solsken tog vi tillfället att åka på en liten utflykt till Sala. För att riktigt förlusta oss gjorde vi 'återbesök' dels på en liten trevlig thai-restaurang för en lunch, dels på Augelimuseet för att se en utställning av ett par västeråsmålare. Tyvärr var det visade inget vi imponerades av, vilket kanske kan ge lite råg i ryggen för självförtroendet till den egna konstnärliga utövningen.
Igår var vädret inte riktigt lika inspirerande, men gav ändå plats för en långpromenad i de norra stadsdelarna här hemma.
Sedan ett par veckor har massmedierna kunnat vältra sig i årets största snackis hittills - den s. k.´'hästköttskandalen'. För en vanlig enkel medborgare är det hela ett väldigt ickeproblem, som man lyckats skruva upp till proportioner av dimensionen av ett världskrig. Problemet är inte att otjänlig eller giftig mat prånglats ut med drastiska effekter för folkhälsan. Nej, 'problemet' är att skandalkören tvingat handelskedjor och restauranger att kasta bort mängder av fullt användbara produkter bara för att någon byråkrat, ve och fasa, har sett spår av hästkött i animaliska produkter utan att detta nämnts på förpackningen.
Tänk om man vetat vad som kan dölja sig i dessa myriader av 'halvfabrikat' som dagligen säljs i miljontal världen över - utan att något nämns på förpackningen. För vår egen del satsar vi därför på att själv framställa vår mat av genuina råvaror. Hästkött skulle jag däremot inte ha något problem med att förtära, det är t o m i flera avseende bättre än mycket av det nötkött som hästköttsskandalisterna kritiklöst stoppar i sig!
onsdag 27 februari 2013
måndag 25 februari 2013
Mot ljusare tider
Först måste jag be svenska skidlandslaget om en liten ursäkt - igår tog de två silvermedaljer i sprintstafetten i VM och det lyfter vi på hatten för! Sedan kunde vi idag också glädja sig åt en klar och solig himmel för första gången på tio dagar, samtidigt som det ökande dagsljuset nu börja ge en svag aning om vår.
Idag var det dags för veckans målarpass på ClubArtis, som vi genomförde efter normal rutin. Igår tog vi en rejäl långpromenad längs Mälaren inne i stan och kunde konstatera att den sjönära byggnationen fortsätter i snabb takt. Östra hamnen är nu färdigbyggd och Lillåudden närmar sig snart sin fullbordan.
Det är inte helt enkelt med samhällsbygget idag. Här i stan byggs det på en massa ställen och ändå lider man av bostadsbrist (kanske inte så konstigt med en befolkningstillväxt runt 1 500 personer per år), medan man i mindre landsortskommuner står med tomma lägenheter. Detta är ett ständigt vågspel med tanke på att trenden kanske en dag vänder och vi plötsligt har överskott på svindyra bostäder som ingen vill betala för. Risken är dock inte så stor när man känner trycket från Stockholmsregionen, och får man bara ordning på tågförbindelserna så kan detta lätt öka ytterligare.
Västerås har dessutom en tydlig roll som ett logistiskt nav i västra Mälardalen och detta förstärker ju attraktionskraften för nyföretagande och handel. Kopplat till en expansiv strategi för Mälardalens högskola ser framtiden behagligt ljus ut för vår stad. Då är det bara att hoppas att våra lokala politiker har modet att utnyttja detta och inte fegar ur till någon form av kameral, byråkratisk förvaltarroll. Det är alltid trångt runt köttgrytorna även på den regionala arenan och det finns alltid någon som är beredd att lömskt försöka slita godbitarna ur ens händer.
Idag var det dags för veckans målarpass på ClubArtis, som vi genomförde efter normal rutin. Igår tog vi en rejäl långpromenad längs Mälaren inne i stan och kunde konstatera att den sjönära byggnationen fortsätter i snabb takt. Östra hamnen är nu färdigbyggd och Lillåudden närmar sig snart sin fullbordan.
Det är inte helt enkelt med samhällsbygget idag. Här i stan byggs det på en massa ställen och ändå lider man av bostadsbrist (kanske inte så konstigt med en befolkningstillväxt runt 1 500 personer per år), medan man i mindre landsortskommuner står med tomma lägenheter. Detta är ett ständigt vågspel med tanke på att trenden kanske en dag vänder och vi plötsligt har överskott på svindyra bostäder som ingen vill betala för. Risken är dock inte så stor när man känner trycket från Stockholmsregionen, och får man bara ordning på tågförbindelserna så kan detta lätt öka ytterligare.
Västerås har dessutom en tydlig roll som ett logistiskt nav i västra Mälardalen och detta förstärker ju attraktionskraften för nyföretagande och handel. Kopplat till en expansiv strategi för Mälardalens högskola ser framtiden behagligt ljus ut för vår stad. Då är det bara att hoppas att våra lokala politiker har modet att utnyttja detta och inte fegar ur till någon form av kameral, byråkratisk förvaltarroll. Det är alltid trångt runt köttgrytorna även på den regionala arenan och det finns alltid någon som är beredd att lömskt försöka slita godbitarna ur ens händer.
lördag 23 februari 2013
Inget att skriva hem om
Den gångna natten tilldelades vi ytterligare nysnö, dock i begränsad mängd och röjningen var snabbt avklarad. Idag fick jag det usla väderläget bekräftat av en kollega i astronomiföreningen, då han från sina loggböcker kunnat konstatera att årets februarimånad haft den lägsta andelen klar himmel sedan februari 1988. Då tycker jag man har goda skäl att klaga. Trots detta har vi unnat oss två. lite längre promenader norr om stan de två senaste dagarna, så på motionsfronten ligger vi bra till.
De som däremot inte ligger särskilt bra till är de svenska landslagen i skid-VM. I dagens två skiatlon-tävlingar bärgade norska åkare fem av de sex medaljerna som stod på spel. En av guldmedaljerna knep dock italienaren di Cologna. De svenska atleterna höll till i spannet mellan sjätte- och nittondeplatserna. Trots detta kände sig några ändå nöjda med sitt lopp.
Denna devalverade attityd är något man allt oftare ser och hör, inte bara inom idrotten. Man är nöjd med i stort sett hur usla resultat som helst. Det bådar inte gått för 'det svenska stålet', som verkar mjukna allt mera. Visserligen finns det inskrivet i OS-statuterna att det viktigaste inte är att vinna, utan att delta och göra sitt bästa, och det är naturligtvis gott och väl om man känner sig nöjd med att vara en nobody i den grå massan.
Annat var det på Ingemar Stenmarks tid. Då var devisen 'vinna eller försvinna'! Därtill kan det vara värt att påminna sig att i USA benämns den som kommer tvåa "the best loser". Attityden hos många svenska idrottsmän och -kvinnor påminner dessvärre en del om boxaren som gick upp i ringen med den stolta målsättningen att bli tvåa i matchen!
De som däremot inte ligger särskilt bra till är de svenska landslagen i skid-VM. I dagens två skiatlon-tävlingar bärgade norska åkare fem av de sex medaljerna som stod på spel. En av guldmedaljerna knep dock italienaren di Cologna. De svenska atleterna höll till i spannet mellan sjätte- och nittondeplatserna. Trots detta kände sig några ändå nöjda med sitt lopp.
Denna devalverade attityd är något man allt oftare ser och hör, inte bara inom idrotten. Man är nöjd med i stort sett hur usla resultat som helst. Det bådar inte gått för 'det svenska stålet', som verkar mjukna allt mera. Visserligen finns det inskrivet i OS-statuterna att det viktigaste inte är att vinna, utan att delta och göra sitt bästa, och det är naturligtvis gott och väl om man känner sig nöjd med att vara en nobody i den grå massan.
Annat var det på Ingemar Stenmarks tid. Då var devisen 'vinna eller försvinna'! Därtill kan det vara värt att påminna sig att i USA benämns den som kommer tvåa "the best loser". Attityden hos många svenska idrottsmän och -kvinnor påminner dessvärre en del om boxaren som gick upp i ringen med den stolta målsättningen att bli tvåa i matchen!
torsdag 21 februari 2013
Ett rasande väder
Igår gjorde vi ett besök hos yngsta dottern för att hustrun skulle lämna över resultatet av forskningen kring svärsonens anor. Det har blivit en imponerande, 113 sidor tjock, forskningsrapport. Samtidigt hann vi med att gå igenom en del saker för att ha bättre användning av våra datorer. Vi fortsatte sedan till östra köpcentret för en del inköp istället för någon motionsrunda, som de isande nordvindarna inte alls uppmuntrade till.
Idag har det istället var en skön senvintersol och vi tog en långpromenad i de norra stadsdelarna. För övrigt har vi hållit oss på hemmaplan.
Jag, och många med mig, har ju då och då klagomål på vädret och speciellt de oförtjänt stora snömängderna detta år. Det kan i detta läge vara trösterikt att veta att 'det kunde vara värre'. I en nyss utkablad CNN-rapport varnas för en snöstorm av ovanliga mått över de mellersta delarna av USA. Över 20 stater med ca 60 miljoner invånare är det på gång kraftig storm och uppåt en halv meter nysnö. I Kansas City befaras det värsta snöfallet sedan 1912 och myndigheterna uppmanar invånarna att stanna hemma.
Men inget ont som inte har något gott med sig. Stora delar av Nebraska, Kansas, Oklahoma och Texas lider av exeptionell torka och där ser man fram emot att snöfallet ska motsvara åtminstone 25 - 50 mm regn, vilket de innerligt välkomnar. Om sedan kommunikationerna stannar några dagar och antalet trafikolyckor mångdubblas (vinterdäck är ett okänt begrepp i större delen av USA), ja, det är smällar man får ta ibland! Ännu värre kan det bli ner mot Gulfkusten där ovädret kan övergå till åskväder, tornados och skyfall med upp till 150 mm regn över området kring New Oleans.
I dessa perspektiv så förefaller vår lugna tillvaro i Mälardalen trots allt ganska hanterbar.
Idag har det istället var en skön senvintersol och vi tog en långpromenad i de norra stadsdelarna. För övrigt har vi hållit oss på hemmaplan.
Jag, och många med mig, har ju då och då klagomål på vädret och speciellt de oförtjänt stora snömängderna detta år. Det kan i detta läge vara trösterikt att veta att 'det kunde vara värre'. I en nyss utkablad CNN-rapport varnas för en snöstorm av ovanliga mått över de mellersta delarna av USA. Över 20 stater med ca 60 miljoner invånare är det på gång kraftig storm och uppåt en halv meter nysnö. I Kansas City befaras det värsta snöfallet sedan 1912 och myndigheterna uppmanar invånarna att stanna hemma.
Men inget ont som inte har något gott med sig. Stora delar av Nebraska, Kansas, Oklahoma och Texas lider av exeptionell torka och där ser man fram emot att snöfallet ska motsvara åtminstone 25 - 50 mm regn, vilket de innerligt välkomnar. Om sedan kommunikationerna stannar några dagar och antalet trafikolyckor mångdubblas (vinterdäck är ett okänt begrepp i större delen av USA), ja, det är smällar man får ta ibland! Ännu värre kan det bli ner mot Gulfkusten där ovädret kan övergå till åskväder, tornados och skyfall med upp till 150 mm regn över området kring New Oleans.
I dessa perspektiv så förefaller vår lugna tillvaro i Mälardalen trots allt ganska hanterbar.
tisdag 19 februari 2013
Kemi på gott och ont
Igår var det på nytt dags för ett målarpass på ClubArtis och man förvånas över hur snabbt veckorna passerar. Jag började på ett nytt 'husmotiv', enligt teminens tema, nu ett gatumotiv från Västerås för 60 år sedan. Hustrun fortsatte med påbörjade målningar i både olja och akvarell.
Idag började vi dagen med bakning, dels mina tvåstegsbröd, dels en ny variant av grova frukostbröd som hustrun provade. De är riktigt njutbara och kommer sannolikt att upprepas. På eftermiddagen bestämde vi oss för en promenad på Björnö, men halkigt väglag och blåsigt senvinterväder gjorde den mindre njutbar.
Något jag inte förvånas över är den 'nyupptäckta' koppling mellan kemikalier och folksjukdomar, nyligen presenterad i en WHO-rapport. Hormonstörande ämnen vi andas in trattar i oss har en uppenbar påverkan på risken för cancer, fetma och diabetes har forskare kommit fram till. Lågt räknat har man funnit ett tusental kemikalier som måste regleras omgående. Detta är en bråkdel av alla de substanser som den explotionsartade utveckling biokemin och annan organisk kemi under de senaste decennierna besudlat vår dagliga miljö med. Man räknar med att det idag totalt finns 100 000 till 150 000 substanser som modern teknologi anser sig behöva, och de sprids på både kända och okända vägar i miljön och näringskedjorna.
I detta perspektiv blir den givna frågan hur man kommit fram till att just ett tusental substanser bör förbjudas och inte 2 000 eller 10 000. Detta 'miljöproblem' är relativt sparsamt förkommande i den allmänna debatten, men vissa politiker funderar på nya lagar som ska bemöta riskerna. Det kan ju tyckas progressivt, men enda chansen är nog att på egen hand försöka undvika att komma i kontakt med så mycket som möjligt av den kemiska industrins produkter. Nya substanser kommer fram varenda dag och regleringar kommer alltid att ligga efter. 'Du sköna nya värld' är inte alltid något att eftertrakta!
Idag började vi dagen med bakning, dels mina tvåstegsbröd, dels en ny variant av grova frukostbröd som hustrun provade. De är riktigt njutbara och kommer sannolikt att upprepas. På eftermiddagen bestämde vi oss för en promenad på Björnö, men halkigt väglag och blåsigt senvinterväder gjorde den mindre njutbar.
Något jag inte förvånas över är den 'nyupptäckta' koppling mellan kemikalier och folksjukdomar, nyligen presenterad i en WHO-rapport. Hormonstörande ämnen vi andas in trattar i oss har en uppenbar påverkan på risken för cancer, fetma och diabetes har forskare kommit fram till. Lågt räknat har man funnit ett tusental kemikalier som måste regleras omgående. Detta är en bråkdel av alla de substanser som den explotionsartade utveckling biokemin och annan organisk kemi under de senaste decennierna besudlat vår dagliga miljö med. Man räknar med att det idag totalt finns 100 000 till 150 000 substanser som modern teknologi anser sig behöva, och de sprids på både kända och okända vägar i miljön och näringskedjorna.
I detta perspektiv blir den givna frågan hur man kommit fram till att just ett tusental substanser bör förbjudas och inte 2 000 eller 10 000. Detta 'miljöproblem' är relativt sparsamt förkommande i den allmänna debatten, men vissa politiker funderar på nya lagar som ska bemöta riskerna. Det kan ju tyckas progressivt, men enda chansen är nog att på egen hand försöka undvika att komma i kontakt med så mycket som möjligt av den kemiska industrins produkter. Nya substanser kommer fram varenda dag och regleringar kommer alltid att ligga efter. 'Du sköna nya värld' är inte alltid något att eftertrakta!
söndag 17 februari 2013
Vår strålande tillvaro
Livet har rullat på i oförändrade banor ytterligare två dagar. Med fortsatt grått slaskväder ökar vår längtan till våren allt mer för varje dag. Idag blev det dock ett lite avvikande inslag med årsmöte i VARF, som jag fick förtroendet att leda. Jag försågs också med ett nytt förtroendeuppdrag som föreningens revisor. Efter årsmötet bjöds vi på ett intressant föredrag om radioastronomi, med beskrivning av de stora insatser som gjorts, och som planeras för framtiden, för att vi genom studier av den icke synliga strålningen ska lära oss att allt bättre förstå universums gåtor.
När man ändå är inne på ämnet rymden kan det passa att skänka en tanke till de problem som solen, vårt helt oumbärliga energikälla, kan ställa till för oss. När människan en gång i tiden tappade sin päls, ökade hudens pigmentmängd till skydd mot den farliga UV-strålningen. Det är en känslig balans eftersom vi alltid behöver en viss dos för att klara av den livsviktiga produktionene av D-vitamin.
I dagens samhälle har vi emellertid skaffat oss livsstil och resvanor som gör att vi ofta avviker från de platser på Jorden där hudens typ och solens strålningsmängd är i balans. Följden blir att vissa människor får för lite D-vitamin medan andra drabbas av markant ökad risk för hudcancer. Även D-vitaminbristen har visat sig kunna öka riskerna för att drabbas av de så kallade vällevnadssjukdomarna.
För mig, som utpräglad soldyrkare, är det bara ännu ett problem att hantera. Visst låter det som att man nu ska tvingas 'välja mellan pest eller kolera' - om det förstås inte är så att forskarna ännu en gång försöker skrämmas för att kunna få nya forskningsanslag.
När man ändå är inne på ämnet rymden kan det passa att skänka en tanke till de problem som solen, vårt helt oumbärliga energikälla, kan ställa till för oss. När människan en gång i tiden tappade sin päls, ökade hudens pigmentmängd till skydd mot den farliga UV-strålningen. Det är en känslig balans eftersom vi alltid behöver en viss dos för att klara av den livsviktiga produktionene av D-vitamin.
I dagens samhälle har vi emellertid skaffat oss livsstil och resvanor som gör att vi ofta avviker från de platser på Jorden där hudens typ och solens strålningsmängd är i balans. Följden blir att vissa människor får för lite D-vitamin medan andra drabbas av markant ökad risk för hudcancer. Även D-vitaminbristen har visat sig kunna öka riskerna för att drabbas av de så kallade vällevnadssjukdomarna.
För mig, som utpräglad soldyrkare, är det bara ännu ett problem att hantera. Visst låter det som att man nu ska tvingas 'välja mellan pest eller kolera' - om det förstås inte är så att forskarna ännu en gång försöker skrämmas för att kunna få nya forskningsanslag.
fredag 15 februari 2013
En riktig stjärnsmäll
Nu har väderleken bestämt sig för att vi ska ha snöslask istället för fin, torr och frusen snö ett tag. Framkomligheten på terra firma blir därmed avsevärt försämrad, Detta har dock inte hindrat oss från våra motionspromenader. Igår blev det dock inte så mycket då vi åkte till västra köpcentret för lite shoping och en god lunch på en thai-restaurang. Hustrun tog ändå för säkerhets skull en extra tur på egen hand efter hemkomsten.
Idag gick vi en längre runda i närområdet, men har för övrigt hållit oss inomhus, idogt sysselsatta vid vår respektive dator. Hustrun har nu slutfört släktforskningen för yngsta svärsonen och detta har resulterat i en krönika på en bit över hundra sidor. Det är idag få svenska familjer som är så väl dokumenterade som den Anderssonska klanen.
Väl dokumenterad kommer med all säkerhet också den händelse bli, som nyhetsmedierna idag kablade ut över världen. Omkring kl 04.20 svensk tid bröt en bolid in i jordatmosfären strax utanför Tjeljabinsk i södra Ryssland. Stenbumlingen, som av vissa astronomer uppskattats till en vikt av ca 50 ton, exploderade och brann upp när friktionen mot de yttre atmosfärslagren hettade upp den. Detta inträffade på 30 - 50 km höjd över jordytan och förde med sig ett stort antal nedslag av av mindre stycken. Meteoritens stora hastighet (8 km/sek) gjorde också att kraftiga ljudbangar ställde till skador på byggnader och annat som i sin tur gav skador till flera hundra människor i området.
Det som inträffat ses av en del personer som 'en varning från rymden' med tanke på att Jorden idag passeras av asteroiden 2012 DA14 på ett avstånd av bara ca 28 000 km, vilket är extremt nära och det närmsta som registrerats. Här handlar det dock om en småplanet med ett hundratal meter i diameter och någon kollisionsrisk finns inte (åtminstone den här gången). Man vet ju inte hur det ser ut nästa gång den passerar om några tiotal år. En krock med denna skulle sannolikt leda till ett tillstånd för Jorden liknande det för 85 miljoner år sedan då dinosaurierna utplånades.
Efter den första korta rapporten om det inträffade var det inte utan att man reagerade med ryggmärgen och drog sig till minnes att Tjeljabinsk var ett av den gamla sovjetmaktens kärnvapencentrum, som redan på 1950-talet hade några otrevliga incidenter. Som väl är, verkar det skedet numera tillhöra historieböckerna.
Idag gick vi en längre runda i närområdet, men har för övrigt hållit oss inomhus, idogt sysselsatta vid vår respektive dator. Hustrun har nu slutfört släktforskningen för yngsta svärsonen och detta har resulterat i en krönika på en bit över hundra sidor. Det är idag få svenska familjer som är så väl dokumenterade som den Anderssonska klanen.
Väl dokumenterad kommer med all säkerhet också den händelse bli, som nyhetsmedierna idag kablade ut över världen. Omkring kl 04.20 svensk tid bröt en bolid in i jordatmosfären strax utanför Tjeljabinsk i södra Ryssland. Stenbumlingen, som av vissa astronomer uppskattats till en vikt av ca 50 ton, exploderade och brann upp när friktionen mot de yttre atmosfärslagren hettade upp den. Detta inträffade på 30 - 50 km höjd över jordytan och förde med sig ett stort antal nedslag av av mindre stycken. Meteoritens stora hastighet (8 km/sek) gjorde också att kraftiga ljudbangar ställde till skador på byggnader och annat som i sin tur gav skador till flera hundra människor i området.
Det som inträffat ses av en del personer som 'en varning från rymden' med tanke på att Jorden idag passeras av asteroiden 2012 DA14 på ett avstånd av bara ca 28 000 km, vilket är extremt nära och det närmsta som registrerats. Här handlar det dock om en småplanet med ett hundratal meter i diameter och någon kollisionsrisk finns inte (åtminstone den här gången). Man vet ju inte hur det ser ut nästa gång den passerar om några tiotal år. En krock med denna skulle sannolikt leda till ett tillstånd för Jorden liknande det för 85 miljoner år sedan då dinosaurierna utplånades.
Efter den första korta rapporten om det inträffade var det inte utan att man reagerade med ryggmärgen och drog sig till minnes att Tjeljabinsk var ett av den gamla sovjetmaktens kärnvapencentrum, som redan på 1950-talet hade några otrevliga incidenter. Som väl är, verkar det skedet numera tillhöra historieböckerna.
onsdag 13 februari 2013
En desperat väg
Nu har vi kunnat notera att prognosen om rikligt snöfall gällde även oss.Upplagen närmast rengöringsytorna är överfulla och jag har fått börja frakta en del av snön med snösläpan till en annan del av tomten. Vad har vi gjort för att vi ska behöva drabbas på detta sätt? Trots all snöröjning så har vi ändå orkat med våra motionspromenader - igår en lite längre och idag en kortare i närområdet.
På gårdagskvällens månadsmöte på ClubArtis fick vi oss till livs ett föredrag om Vedic Art. Grundad i urgamla indiska vishetsläror karaktäriseras konstformen som "verktygen att hitta nycklarna till sitt inre egna uttryck". Det hela blev åtminstone för min del en aning för abstrakt, så jag fortsätter ett tag till att använda även min vänstra hjärnhalva vid min konstnärliga utövning. Var och en blir ju, som bekant, 'salig på sin fason'.
Detta hoppas nog också den nordkoreanske diktatorn Kim Jong-Un, när han igår beordrade den utfattiga nationens tredje kärnvapenprov, detta i trots mot hela världssamfundet. I detta läge börjar också den siste(?) bundsförvanten, Kina, att tveka om sitt stöd. Spekulationer om att insatsen gjorts för att kunna hota sig till fördelar i förhandlingarna om omvärldens hjälp till den svältande befolkningen synes mig tämligen ologiska. Snarare verkar då regimens behov av att visa mäktighet och styrka mera troligt.
Läget är oroväckande så till vida att man i slutet av förra året under förespegling av en satellituppskjutning testade en raket som tros kunna bli en långdistans kärnvapenmissil. Om så verkligen är fallet måste deras omvärld förhålla sig till vad som kan hända i den kommunistiska regimens allt mer desperata situation. Det slutna landet går sin egen väg till synes helt utan någon som helst hänsyn till andra. Under trycket av de, av FNs säkerhetsråd, utvidgade sanktionerna kan vad som helst hända. Bäva månde Gudarna!
På gårdagskvällens månadsmöte på ClubArtis fick vi oss till livs ett föredrag om Vedic Art. Grundad i urgamla indiska vishetsläror karaktäriseras konstformen som "verktygen att hitta nycklarna till sitt inre egna uttryck". Det hela blev åtminstone för min del en aning för abstrakt, så jag fortsätter ett tag till att använda även min vänstra hjärnhalva vid min konstnärliga utövning. Var och en blir ju, som bekant, 'salig på sin fason'.
Detta hoppas nog också den nordkoreanske diktatorn Kim Jong-Un, när han igår beordrade den utfattiga nationens tredje kärnvapenprov, detta i trots mot hela världssamfundet. I detta läge börjar också den siste(?) bundsförvanten, Kina, att tveka om sitt stöd. Spekulationer om att insatsen gjorts för att kunna hota sig till fördelar i förhandlingarna om omvärldens hjälp till den svältande befolkningen synes mig tämligen ologiska. Snarare verkar då regimens behov av att visa mäktighet och styrka mera troligt.
Läget är oroväckande så till vida att man i slutet av förra året under förespegling av en satellituppskjutning testade en raket som tros kunna bli en långdistans kärnvapenmissil. Om så verkligen är fallet måste deras omvärld förhålla sig till vad som kan hända i den kommunistiska regimens allt mer desperata situation. Det slutna landet går sin egen väg till synes helt utan någon som helst hänsyn till andra. Under trycket av de, av FNs säkerhetsråd, utvidgade sanktionerna kan vad som helst hända. Bäva månde Gudarna!
måndag 11 februari 2013
Ovanligt avhopp
Nu har kung Bore definitivt kopplat greppet när det är sex minusgrader ute och snöfall samtidigt. Ännu ett dygn med mycket snö har ställt till nya trafikproblem - tur att man inte behöver åka mer än någon kilometer in till stan. Vinterns mäktighet börjar visa sig även i de uppösta snöhögarna kring gårdsplanen där den största nu nått en höjd på en och en halv meter.
Igår började jag dagen med att baka frallor innan vi fick besök av äldsta dottern. Sedan tog vi oss, trots lite avigt väder, ut på en promenad i närområdet. Idag var det istället dags för ordinarie målarpass på ClubArtis, där jag gjorde färdig min akryl med ett Arbogamotiv. Hustrun gjorde å sin sida fina framsteg med de nya oljefärgerna med ett trevligt landskapsmotiv.
Idag fick världen sig till livs en synnerligen ovanlig händelse då den sittande påven Benedictus XVI meddelade sin abdikering från ämbetet. Något liknande har inte inträffat sedan Gregorius VII självmant hoppade av år 1415. Den nu 85-årige kyrkoledaren anger att krafterna inte längre räcker till för att göra ett fullgott jobb. Detta får man betrakta som en klarsynt slutsats och är något som en del andra toppfigurer i världen borde ta sig en funderare på, som t. ex. åldringen Mugabe i Zimbabwe.
Benedictus har förvisso inte alltid visat samma grad av klarsynthet då han t. ex. deklarerat att användning av kondomer inte skulle hindra spridning av HIV-virus utan snarare verka tvärtom!? Han har också visat en tämligen nedlåtande kvinnosyn och visat mycket liten förståelse HBT-personers berättigade krav på livskvalitet. Till hans tidigaste meriter kan också läggas en tid som tonåring i Hitlerjugend på 1930-talet.
Nu blir det till att raskt skramla ihop kardinalerna för en ny valprocedur så romarna kan börjat att titta efter färgen på röken från tabernaklets skorsten i Vatikanen. På de engelska spelbolagen har vadhållningen redan börjat!
Igår började jag dagen med att baka frallor innan vi fick besök av äldsta dottern. Sedan tog vi oss, trots lite avigt väder, ut på en promenad i närområdet. Idag var det istället dags för ordinarie målarpass på ClubArtis, där jag gjorde färdig min akryl med ett Arbogamotiv. Hustrun gjorde å sin sida fina framsteg med de nya oljefärgerna med ett trevligt landskapsmotiv.
Idag fick världen sig till livs en synnerligen ovanlig händelse då den sittande påven Benedictus XVI meddelade sin abdikering från ämbetet. Något liknande har inte inträffat sedan Gregorius VII självmant hoppade av år 1415. Den nu 85-årige kyrkoledaren anger att krafterna inte längre räcker till för att göra ett fullgott jobb. Detta får man betrakta som en klarsynt slutsats och är något som en del andra toppfigurer i världen borde ta sig en funderare på, som t. ex. åldringen Mugabe i Zimbabwe.
Benedictus har förvisso inte alltid visat samma grad av klarsynthet då han t. ex. deklarerat att användning av kondomer inte skulle hindra spridning av HIV-virus utan snarare verka tvärtom!? Han har också visat en tämligen nedlåtande kvinnosyn och visat mycket liten förståelse HBT-personers berättigade krav på livskvalitet. Till hans tidigaste meriter kan också läggas en tid som tonåring i Hitlerjugend på 1930-talet.
Nu blir det till att raskt skramla ihop kardinalerna för en ny valprocedur så romarna kan börjat att titta efter färgen på röken från tabernaklets skorsten i Vatikanen. På de engelska spelbolagen har vadhållningen redan börjat!
lördag 9 februari 2013
Om animalisk föda
Låga temperaturer kombinerat med återkommande snöfall har påtagligt dämpat vår lust till uteaktiviteter, även om jag själv fått en omgång med snöskyffeln varje dag. Efter att vi haft barmark för en vecka sedan har nu ca 30 cm nysnö gett oss vinter i överkant. Det börjar också att bli besvärligt med förvaringsutrymme för snön som ska flyttas från gårdsplanen.
Igår tog vi i alla fall en promenad till mataffären för att säkra tillgången på födoämnen, men för övrigt har det blivit till att hålla sig inomhus.
På tal om mat, så seglade det igår upp en ny 'skandal' i matbranschen. Det hade uppdagats att djupfryst lasagne från Findus innehåller hästkött. Idag kom så beskedet det kan ha varit häst ända sedan augusti i fjol i produkterna från det franska Comigel. Det franska köttföretaget Spanghero som är underleverantör förbereder i sin tur stämning av sin rumänske underleverantör. Findus och svenska livsmedelskedjor har reagerat med ryggmärgen och dragit in stora mängder fryst lasagne från butikerna, förmodligen för vidare transport till soptippen. På flera håll har även hamburgerkedjor gjort liknande insatser och återkallat miljontals hamburgare när det visade sig att köttleverantören i själva verket haft hovar istället för klövar.
Nu ställer sig vän av ordning frågan om hur denna panik kan motiveras. Har det gått alldeles utmärkt att äta upp pålle sedan i augusti borde det kunna gå att i all tysthet äta upp även det nuvarandet lagret. Köttet är ett utmärkt livsmedel och ses av många finsmakare som en delikatess. Ibland borde man kunna ge avkall på gamla fördomar. Det var ju kyrkan som förbjöd oss att äta hästkött när vi blev befriade från asatron.
En helt annan sak är köttleveranserna geografiska ursprung. Den här gången var det Rumänien och för några månader sedan fick vi färgad fläckfilé under beteckningen oxfilé från Ungern. Det synes mig att EU fortfarande har en del kvar att göra med uppstagningen av de gamla kommunistländerna som inte helt verkar kunna ha lämnat sitt traditionella lättsinne bakom sig.
Igår tog vi i alla fall en promenad till mataffären för att säkra tillgången på födoämnen, men för övrigt har det blivit till att hålla sig inomhus.
På tal om mat, så seglade det igår upp en ny 'skandal' i matbranschen. Det hade uppdagats att djupfryst lasagne från Findus innehåller hästkött. Idag kom så beskedet det kan ha varit häst ända sedan augusti i fjol i produkterna från det franska Comigel. Det franska köttföretaget Spanghero som är underleverantör förbereder i sin tur stämning av sin rumänske underleverantör. Findus och svenska livsmedelskedjor har reagerat med ryggmärgen och dragit in stora mängder fryst lasagne från butikerna, förmodligen för vidare transport till soptippen. På flera håll har även hamburgerkedjor gjort liknande insatser och återkallat miljontals hamburgare när det visade sig att köttleverantören i själva verket haft hovar istället för klövar.
Nu ställer sig vän av ordning frågan om hur denna panik kan motiveras. Har det gått alldeles utmärkt att äta upp pålle sedan i augusti borde det kunna gå att i all tysthet äta upp även det nuvarandet lagret. Köttet är ett utmärkt livsmedel och ses av många finsmakare som en delikatess. Ibland borde man kunna ge avkall på gamla fördomar. Det var ju kyrkan som förbjöd oss att äta hästkött när vi blev befriade från asatron.
En helt annan sak är köttleveranserna geografiska ursprung. Den här gången var det Rumänien och för några månader sedan fick vi färgad fläckfilé under beteckningen oxfilé från Ungern. Det synes mig att EU fortfarande har en del kvar att göra med uppstagningen av de gamla kommunistländerna som inte helt verkar kunna ha lämnat sitt traditionella lättsinne bakom sig.
torsdag 7 februari 2013
Varg i veum
Med stor besvikelse kan jag konstatera att vintern återvänt med full kraft. Nästa två decimeter nysnö har uppfordrat till flera omgångar med snöskyffeln det senaste dygnet. En liten tröst är det ju, att snön ser vacker ut på träden, åtminstone så länge som den är färsk. Vi har således, med visst utnyttjande av löpbandet fått vår dagliga motion på lite annorlunda sätt, men tog ändå en liten promenad för ett ärende i närområdet på eftmiddagen idag.
Cirkusen kring licensjakten på varg tog en ny vändning idag då kammarrätten beslutade om inhibering av de licenser som Naturvårdsverket utfärdat, detta efter överklagande från diverse natur- och djurrättsorganisationer. De kände stolthet över att kunnat betvinga en svensk myndighet med EUs hjälp. För det mesta är det helt annat ljud i skällan från dessa håll när EU-besluten går dem emot och man propsar så Sveriges utträde ur Unionen. Det är ju förstås inte mycket annat att vänta från grupperingar som i huvudsak befolkas av opportunister.
En av vargarna, dock förmodligen ingen av de licensutpekade, tycks ha fått nys om att läget förändrats när han idag 'besökte' bilprovningen i Gislaved. Han lufsade lugnt rakt igenom biluppställningen utan någon brådska.
Förmodligen betyder domstolens beslut att det inte blir någon mera jakt i år och ett antal degenererade vargar får möjlighet att producera ytterligare en årskull med genetiskt instabila djur. Detta är inte någon fördel för vargstammens fortsatta utveckling i Sverige. Så vad har man då egentligen vunnit?
Cirkusen kring licensjakten på varg tog en ny vändning idag då kammarrätten beslutade om inhibering av de licenser som Naturvårdsverket utfärdat, detta efter överklagande från diverse natur- och djurrättsorganisationer. De kände stolthet över att kunnat betvinga en svensk myndighet med EUs hjälp. För det mesta är det helt annat ljud i skällan från dessa håll när EU-besluten går dem emot och man propsar så Sveriges utträde ur Unionen. Det är ju förstås inte mycket annat att vänta från grupperingar som i huvudsak befolkas av opportunister.
En av vargarna, dock förmodligen ingen av de licensutpekade, tycks ha fått nys om att läget förändrats när han idag 'besökte' bilprovningen i Gislaved. Han lufsade lugnt rakt igenom biluppställningen utan någon brådska.
Förmodligen betyder domstolens beslut att det inte blir någon mera jakt i år och ett antal degenererade vargar får möjlighet att producera ytterligare en årskull med genetiskt instabila djur. Detta är inte någon fördel för vargstammens fortsatta utveckling i Sverige. Så vad har man då egentligen vunnit?
tisdag 5 februari 2013
Grumliga ambitioner
När allt nu börjat kännas riktigt positivt med vädret kom naturligtvis bakslaget som ett brev på posten. Idag var marken åter vit och en ny omgång med snöskyffeln blev av nöden. Det var visserligen ganska liten tilldelning men hoppet om att vintern snart är över naggas ju ändå lite i kanten. Idag fick hustrun ta en promenad på egen hand till mataffären medan jag fullgjorde mitt återbesök hos tandläkaren. Det gick smärtfritt även denna gång, men plånboken blev förstås ännu tunnare.
Igår hade vi veckans målarpass och då arbetade hustrun med oljefärg och kom en bit på väg med ett kvinnoporträtt och blombukett. Själv fortsätter jag att hålla mig till akrylfärgen (bekväm och användarvänlig) och har nu bestämt att mitt tema för den här terminen blir byggnadsexteriörer. De är inte riktigt lika stingsliga som porträtten jag jobbade med förra terminen.
Stingsligt är det (som vanligt?) också i politiken. Sossarna har presenterat ett nytt förslag om utformnngen av den allmänna förskolan och vill bland annat sänka ingångsåldern från tre till två år. Motiv: "Tidig inlärning är viktig och är det viktigt att pedagogiken (!) följer med". Socialministern Hägglund är emellertid av en helt annan åsikt. Han oroas av att socialisterna vill täcka in individernas tid från två till nitton år genom tidig förskola och obligatoriskt gymnasium och tycker att det är föräldrarna som ska få bestämma vad som är bäst för just deras barn.
Utan att vara en av Hägglunds närmaste beundrare måste jag hålla med honom. (S)-partiets senaste insatser på det här området börjar påminna om ryssarnas indoktrineringsarbete under sovjettiden, då barnen fick lämna sina föräldrars överblick för att börja sin 'inlärning' i mycket tidig ålder, och för att efter många år släppas ut, väl skolade i det rätta tänkandet. Dessbättre är de möjligheterna med dagens alla kommunikationer inte lätta att uppnå. Det måste istället vara mångfald och valfrihet som ska ge den kommande generationen de bästa förutsättningarna i livet!
Igår hade vi veckans målarpass och då arbetade hustrun med oljefärg och kom en bit på väg med ett kvinnoporträtt och blombukett. Själv fortsätter jag att hålla mig till akrylfärgen (bekväm och användarvänlig) och har nu bestämt att mitt tema för den här terminen blir byggnadsexteriörer. De är inte riktigt lika stingsliga som porträtten jag jobbade med förra terminen.
Stingsligt är det (som vanligt?) också i politiken. Sossarna har presenterat ett nytt förslag om utformnngen av den allmänna förskolan och vill bland annat sänka ingångsåldern från tre till två år. Motiv: "Tidig inlärning är viktig och är det viktigt att pedagogiken (!) följer med". Socialministern Hägglund är emellertid av en helt annan åsikt. Han oroas av att socialisterna vill täcka in individernas tid från två till nitton år genom tidig förskola och obligatoriskt gymnasium och tycker att det är föräldrarna som ska få bestämma vad som är bäst för just deras barn.
Utan att vara en av Hägglunds närmaste beundrare måste jag hålla med honom. (S)-partiets senaste insatser på det här området börjar påminna om ryssarnas indoktrineringsarbete under sovjettiden, då barnen fick lämna sina föräldrars överblick för att börja sin 'inlärning' i mycket tidig ålder, och för att efter många år släppas ut, väl skolade i det rätta tänkandet. Dessbättre är de möjligheterna med dagens alla kommunikationer inte lätta att uppnå. Det måste istället vara mångfald och valfrihet som ska ge den kommande generationen de bästa förutsättningarna i livet!
söndag 3 februari 2013
Melodi(?)festival
Vi har, glatt överraskade och delvis emot gjorda prognoser, kunnat notera ytterligare två dagar av skönt vårvinterväder. Igår var det trots detta tid för brödbakning och vi producerade raskt veteskorpor och tre slags matbröd - förvånande dock hur mycket bröd ett par pensionärerer kan konsumera. Efter den insatsen tog vi en promenad i närområdet och passerade stormarknaden för en del kompletterande inköp.
Efter en del inneaktiviteter gjorde vi idag en liten biltur väster om staden och passade på att ta en njutbar långpromenad i Rytternetrakten. Noterade upplevelser på lagom avstånd var dels tre hjortar, dels två springande (!) rävar - en tredje satt och skränade inne i skogen.
Skränades gjordes det även igår kväll när årets upplaga av spektaklet Melodifestivalen drog igång i Karlskrona. Jag har alltid ansett mig vara 'allätare' vad gäller musik (möjligen med undantag för rap), men jag hade svårt att hitta något direkt tilltalande i gårdagens repertoar. Förmodligen börjar åldern till sist ändå ta ut sin rätt. Ungdomarna tyckte säkert att det som presenterades var toppen. Av de två nummer som gick vidare till finalen minns jag enbart att den ene var beväpnad med dansare från Västerås och att den andre visade upp en skepnad som kunde göra den mest saktmodige odalman schizofren. När man sedan till detta lägger ett missbruk av psykedelisk pyroteknik och en öronbedövande kakafoni av elektroniskt oväsen, så är bilden för min del komplett. Svensk kultur har inget att förlora på en övergång till den franska modellen där en utvald grupp utser landets representant till Eurovision Song Contest!
Efter en del inneaktiviteter gjorde vi idag en liten biltur väster om staden och passade på att ta en njutbar långpromenad i Rytternetrakten. Noterade upplevelser på lagom avstånd var dels tre hjortar, dels två springande (!) rävar - en tredje satt och skränade inne i skogen.
Skränades gjordes det även igår kväll när årets upplaga av spektaklet Melodifestivalen drog igång i Karlskrona. Jag har alltid ansett mig vara 'allätare' vad gäller musik (möjligen med undantag för rap), men jag hade svårt att hitta något direkt tilltalande i gårdagens repertoar. Förmodligen börjar åldern till sist ändå ta ut sin rätt. Ungdomarna tyckte säkert att det som presenterades var toppen. Av de två nummer som gick vidare till finalen minns jag enbart att den ene var beväpnad med dansare från Västerås och att den andre visade upp en skepnad som kunde göra den mest saktmodige odalman schizofren. När man sedan till detta lägger ett missbruk av psykedelisk pyroteknik och en öronbedövande kakafoni av elektroniskt oväsen, så är bilden för min del komplett. Svensk kultur har inget att förlora på en övergång till den franska modellen där en utvald grupp utser landets representant till Eurovision Song Contest!
fredag 1 februari 2013
Teliaskandalen
Vi har nu kunnat njuta av ytterligare två dagar av härligt vårvinterväder. Igår gjorde vi en tur till Hallstahammar, där vi först åt en god lunch och sedan gick på en rundtur i samhället - inte så mycket har egentligen förändrats sedan vi flyttade därifrån för snart 28 år sedan. Vi avslutade besöket med att beskåda en både sevärd och intressant konstutställning på biblioteket.
Idag började jag dagen med ett besök hos tandläkaren. Det var inte särskilt smärtsamt vare sig för mig eller för min plånbok. Jag får dock göra ett återbesök för att rätta till en mindre fraktur i en tand, så det återstår ju en del prövningar. På eftermiddagen åkte vi till västra köpcentret där våra affärer gick helt i tidens tecken. Det blev investering i ett nytt väggur (en föryngring på minst 50 år) och ett nytt armbandsur som ersättning för min gamla Tissot-trotjänare sedan 40 år, som nu börjat tröttna. Åldern tar ut sin rätt på alla områden.
Ta ut sin rätt fick även TeliaSoneras vd Nyberg göra idag, när han till sist tvingades att säga upp sig med sex månaders avgångsersättning (ca 5 miljoner kr). Efter alla utredningar kring bolagets dubiösa affären i bl a Uzbekistan kunde styrelsen 'inte göra något uttalande om förtroendet för sin VD' och då var loppet, så att säga kört.
Utfallet stod ju klart sedan länge då VD i ett bolag alltid har det slutliga ansvaret för allt som sker i företaget. Dock bör i rättvisans namn sägas att oegentligheterna skedde innan Nybergs tid som VD och därmed blir han lite grand av syndabocken. Men regeringen har, som ägarrepresentant också aviserat stora ommöbleringar i styrelsen och ordföranden har redan fått veta att det inte blir något omval för hans del.
Naturligtvis är det bra att de här affärerna kommit upp på bordet för att ge tillfälle till att i efterhand rätta till det som är möjligt. Ännu viktigare är det emellertid att få svenska beslutsfattare på alla nivåer att förstå att det är inte OK att okristiskt anamma internationell korruption och falla in i kören. Förr eller senare spricker ballongen och då finns bara förlorare. Det kan skönjas en mycket bra, omvänd samstämmighet mellan länders placering på välståndslistan och korruptionsrankingen, så vi har allt att förlora på att hemfalla till mutor och bestickning. Den här gången var det SVTs Uppdrag granskning som avslöjade de oacceptabla förhållandena, men i verkligheten är det revisorernas uppgift att sätta tummen på dessa och på den kanten behövs det ordentlig skärpning på väldigt många håll!
Idag började jag dagen med ett besök hos tandläkaren. Det var inte särskilt smärtsamt vare sig för mig eller för min plånbok. Jag får dock göra ett återbesök för att rätta till en mindre fraktur i en tand, så det återstår ju en del prövningar. På eftermiddagen åkte vi till västra köpcentret där våra affärer gick helt i tidens tecken. Det blev investering i ett nytt väggur (en föryngring på minst 50 år) och ett nytt armbandsur som ersättning för min gamla Tissot-trotjänare sedan 40 år, som nu börjat tröttna. Åldern tar ut sin rätt på alla områden.
Ta ut sin rätt fick även TeliaSoneras vd Nyberg göra idag, när han till sist tvingades att säga upp sig med sex månaders avgångsersättning (ca 5 miljoner kr). Efter alla utredningar kring bolagets dubiösa affären i bl a Uzbekistan kunde styrelsen 'inte göra något uttalande om förtroendet för sin VD' och då var loppet, så att säga kört.
Utfallet stod ju klart sedan länge då VD i ett bolag alltid har det slutliga ansvaret för allt som sker i företaget. Dock bör i rättvisans namn sägas att oegentligheterna skedde innan Nybergs tid som VD och därmed blir han lite grand av syndabocken. Men regeringen har, som ägarrepresentant också aviserat stora ommöbleringar i styrelsen och ordföranden har redan fått veta att det inte blir något omval för hans del.
Naturligtvis är det bra att de här affärerna kommit upp på bordet för att ge tillfälle till att i efterhand rätta till det som är möjligt. Ännu viktigare är det emellertid att få svenska beslutsfattare på alla nivåer att förstå att det är inte OK att okristiskt anamma internationell korruption och falla in i kören. Förr eller senare spricker ballongen och då finns bara förlorare. Det kan skönjas en mycket bra, omvänd samstämmighet mellan länders placering på välståndslistan och korruptionsrankingen, så vi har allt att förlora på att hemfalla till mutor och bestickning. Den här gången var det SVTs Uppdrag granskning som avslöjade de oacceptabla förhållandena, men i verkligheten är det revisorernas uppgift att sätta tummen på dessa och på den kanten behövs det ordentlig skärpning på väldigt många håll!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)