I solidaritetens namn

Vintern har fortsatt ytterligare ett par dagar i oktoberstil - småmulet, småregn och småvarmt, ibland kryddat med varierande grad av blåst. Det känns outsägligt tjatigt och enformigt att notera, men sådan är verkligheten just nu. Idag var det en aning blekt solsken och vi passade på att åka ut för en långpromenad i Badelundaområdet. Dessförinnan hade jag på morgonen förnyat brödförrådet med frallor och veteskorpor.
Igår var vädret sämre och det blev bara en kort promenad till mataffären. F ö har det varit fortsatt innesittande. Det är vid den här tiden som längtan efter ljusare tider börjar tränga sig på mera konstant.

I dessa julefridens dagar har en liten eldfängd debatt blossat upp sedan professor Rothstein föreslagit att det borde utfärdas förbud mot att ge pengar till gatutiggare. Han anser att givaren är i en maktposition där han kan bidra till att öka tiggarens förnedring och jämför givandet med sexköp av prostituerade. Han anser också att ett förbud skulle tvinga fram "omfattande strukturella åtgärder". Vidare tror han att givarna bidrar till att föda den organiserade kriminaliteten.
De mera socialt befryndade debattörerna, på hela skalan från höger till vänster, reagerar naturligtvis med bestörtning mot en så hjärtlös och osolidarisk inställning. Men det finns också lokalpolitiker som delar hans uppfattning och redan har infört förbud mot tiggeri på sina respektive orter,
Saken är som vanligt ytterst komplicerad. Visst har professorn rätt i det att tiggeri som 'lönar sig' automatiskt kommer att stimulera flera till att komma hit och pröva lyckan - det är till minst 99 procent av fallen fråga om fattiga människor, främst från de tidigare kommunistländerna i Östeuropa som det handlar om. Tyvärr har professorn också rätt vad gäller den organiserade brottsligheten, som uppenbarligen i många fall finns bakom kulisserna i den här verksamheten. Mot den bakgrunden är det kanske en god idé för en del högljudda kritiker att lugna ner sina empatiska känslor och tänka efter vilka alternativa lösningar som professorn tror sig kunna se. I längden är tiggeriet ingen lösning och problemet är internationellt. Därför borde man lämpligen i första hand ta sig an frågan på EU-nivå och där avgöra vilka former av understöd som ska vara norm inom unionen, för att sedan anvisa regler för hur medlemsländerna ska hantera sina medborgares försörjning.

Kommunikativ förnyelse

Det sorgliga julvädret fortsätter, men igår var det ändå uppehållsväder på eftermiddagen och då åkte vi ut och tog en långpromenad i Geddeholmsområdet. Det blev samtidigt premiär för oss att åka den nya vägen ut till området och den ger verkligen en rejäl förbättring för nybyggarna därute när de ska ta sig till jobb, skola och annat som inte finns att tillgå på platsen.
Idag var det snöblandat regn på morgonen och det mesta pekade på ännu en innesittardag, men vid lunchtid slutade nederbörden och vi passade på att ta en promenad till mataffären. F ö fortsätter vi med våra ordinarie sysslor vid datorerna, nu när julceremonierna är överstökade.

En av de stora begivenheterna på kulturens område är den årliga Nyordslistan från Språkrådet och Språktidningen. Behovet av en ordlista för 2013 märker man direkt när man ser citatet: "Om du hamnar i betalskugga är det inte läge för att carpa. Men det går förstås bra att twerka och kanske avnjuta en hästlasagne".
Listan innehåller i år 40 ord och här är några exempel:
- betalskugga = brist på mobiltäckning så att kort inte kan användas i betalterminaler t ex i fjällvärlden,
- carpa = passa på att njuta av något medan tillfälle ges,
- dygnis = förskola med dygnet runt-öppet,
- e-cigarett = elektronisk cigarett med nikotin men utan tobak,
- fäbodifiering = trend där storföretag marknadsför massproduktion som småskalig, närproducerad och autentisk,
- gubbploga = snöröjning där bilvägar prioriteras före busshållplatser och gång- och cykelvägar,
- hikikomori = ung person som isolerar sig i föräldrahemmet (ursprung från Japan),
- hämndporr = naken- eller sexbilder som publiceras på internet som hämnd mot en tidigare partner,
- hästlasagne = lasagne innehållande odeklarerat hästkött, alternativt har låg kvalitet och oklart ursprung,
- löpsedelsteater = teaterpjäs som strävar efter att göra sensation,
- mobilmissbruk = ohälsosamt beroende av mobiltelefon,
- selfie = självporträtt publicerat i sociala medier,
-snippgympa = knipövningar kring könsorganet i syfte att stärka muskler för att förebygga inkontinens,
- twerka = intesivt skaka rumpan i takt till musik,
- utsmarta = överlista.
Det gäller som synes att vara alert med språket, särskilt om man umgås med den yngre generationen, för att slippa hamna i lägen där man pinsamt upptäcker att man inte längre är med i diskussionen. Språkförnyelse är ju den tydligaste och snabbaste indikationen på vad som rör sig i tiden och det vill man ju inte missa.

I julens tid

Tyvärr har besvikelsen blivit stor för dem som här längtar efter 'White Christmas'. Det har regnat, mer eller mindre ymnigt, både på julafton och juldagen och temperaturen ligger f n på sju plusgrader. Under gårdagen mätte man upp nytt jultemperaturrekord för Trondheim med 11,8 plusgrader. Ur led är tiden!
Vi har trots detta firat jul på traditionsenligt sätt med större delen av klanen Andersson församlad, med julklappsutdelning och hustruns njutbara julbord. Idag har vi sedan kopplat av med välförtjänt avslappning och inte ens lyckats ta oss ut p g a regnet. Det lär ju vara bra med att då och då ta en liten paus i rutinerna.

Julen är tänkt att vara fridens högtid till minne av Jesus födelse (han lär enligt vissa forskare dock ha varit ca tre år gammal vid den utpekade tidpunkten) och firas i hela den kristna världen. I sin traditionella julpredikan uppmanade påven Franciskus människorna att ta avstånd från stolthet och själviskhet och öppna sina hjärtan för Gud och sina medmänniskor. En uppmaning som dessvärre klingar ohörd i mångas öron.
- I Bagdad dödades idag 37 människor i två bombattacker riktade mot den lilla kristna minoriteten i Irak.
- I Turkiet har tre ministrar avgått idag på grund av en korruptionsskandal som skakar landet. Deras söner finns bland de sammanlagt 24 personer som gripits, och många av dessa står dessutom premiärministern nära.
- I Gävle har några som kallar sig Fragglarna återigen bränt ner den stora Julbocken på torget, men nu menar polisen att man är förövarna på spåren. En rejäl dom för mordbrand borde kanske ge en lämplig avkoppling för dessa missdådare. Bocken har genom åren brunnit ned åtminstone 24 gånger.
- Och Zlatan Ibrahimovic förnekar sig som vanligt inte när han kommenterade att Anders Svensson på Fotbollsgalan fick en bil för att ha slagit rekord i antal spelade landskamper, medan Therese Sjögran, trots fler spelade matcher, inte fick någonting. Ibras kommentar var: "Priset till en damspelare kan vara en cykel med min autograf på." och vill inte bli jämförd med damspelare.  Ödmjukhet är som bekant inte Zlatans starkaste sida och kommentarerna i branschen är heller inte nådiga. Dock finns det många som håller med och anser att han säger det som många andra tycker men inte vågar tala om.
Listan på alla olika sorters 'incidenter' i julens tid kan göras hur lång som helst och det verkar som att påven behöver tala högre om han ska nå fram med sitt budskap. Men å andra sidan sägs det ju att 'var och en blir salig på sin fason'.

När falska profeter lockar...

Vårvädret är bestående och har idag kryddats med blåst som tyder på aprilväder - synd att vi inte är där på riktigt. Situationen är unik och meteorologerna kan bara förklara det med ovanligt varm luft under ovanligt lång tid för årstiden.
Förutom en långpromenad i närområdet under gårdagen har vi sysselsatt oss med julförberedelser och idag startade vi med en tur till östra köpcentret för att proviantera till julbordet.

Inomhusvistelsen gör att man också får tid för att läsa böcker och i en årsbok från Tekniska Museet finns en hel del tyckande, som man kan ifrågasätta. På ett ställe påstår skribenten att “ farliga kemikalier släpps ut i naturen” Vad finns det för belägg för detta? Vindkraften påstås producera sammantaget mer el än ett genomsnittligt kärnkraftverk. Där vore det bra om man också talat om hur oregelbunden och svårdistribuerad vindkraften är. Danmark utnämns som “ ett föregångsland” men inget sägs om hur lite som kommer från vindkraften och all koleldning i Danmark för övrigt. På samma sätt talas om “ ökad miljömedvetenhet = “ nej till olja och uran”. Detta stämmer inte! Det finns många som är för kärnkraft just av miljöskäl. På ett annat ställes talas det om att vindkraften är ett av de förnyelsebara energislagen - ett påstående som är en ren lögn då vindkraften subventioneras med miljarder, hitintills c:a 30 miljarder kronor. Där hävdas också att vindkraftverk “är  på väg att bli en naturlig del av vår infrastruktur” - inte heller detta är sant. Ständiga protester förekommer mot utbyggnaden!
Detta är försåtlig propaganda och en så viktig fråga att den måste bemötas. Det är en skam att Tekniska museet ägnar sin årsbok åt sådant med, får man förmoda, subvention från allmänna medel. Tyvärr är de inte ensamma. Allt större del av det offentliga Sverige hemfaller i den politiska korrekthetens namn till vulgärpropaganda och ibland ren desinformation när det kommer till den inflammerade energi- och miljödebatten. Som väl är brukar sanningen ändå till sist segra och ställa opportunisterna vid den nesliga skampålen!

Om att slå in en öppen dörr

Det felplacerade 'vårvädret' fortsätter med flera plusgrader och fuktig luft. Nu har vi också fått veta att prognoserna ger en fortsättning av värmen även över julhelgen - ingen vit jul i år heller alltså. Igår var vi hemma hela dagen och sysselsatte oss med julförberedelser inkl. uppställning och pyntning av årets julgran. Vår mångårige trotjänare av plast underlättar på flera sätt denna del av ceremonierna.
Idag startade vi dagen med att förnya brödförrådet med ett storbak (finska rågkakor, danskt grovbröd och tvåstegsbröd), så nu är frysen uppfylld inför helgerna. Vi hann också med att ta en stärkande promenad i närområdet på eftermiddagen.

Förstärkning ska det också bli i det brasilianska flygvapnet när Brasiliens regering nu meddelat att man tänker köpa 36 Jas 39 Gripen-plan, vilka dragit längsta strået i konkurrens med ett franskt och ett amerikanskt alternativ. Med ett beräknat ordervärde på drygt 30 miljarder kronor, blir detta ett av de största industrikontrakten till Sverige på senare år. Det kan dessutom framledes bli ännu större eftersom brassarna antytt att hela behovet av nya plan kan röra sig om ett 100-tal. Ordern kommer också lägligt med tanke på det svenska flygvapnets planer på förnyelse, då man därmed får möjlighet att fördela vissa kostnader på ett betydligt större antal plan.
I vanlig ordning dröjde det inte länge förrän det pacifistiska nätverket Ofog anklagade Saab för att motarbeta den eftersträvade världsfreden. Nu är det ju förstås så att om Saab tackat nej till ordern så hade ett antal arbetstillfällen och en icke föraktlig exportintäkt gått oss ur händerna, när Brasilien istället fått vända sig till någon av konkurrenterna för att få tag i sina plan. Men det har väl Ofog inget problem med för de är ju fullt sysselsatta med diverse 'ofog'. Världsfreden kräver dessutom helt andra insatser än civil olydnad för att uppnås, t ex ett trovärdigt nationellt försvar.
Det är f ö en annan sak som Ofog engagerat sig i när man säger sig ha 'avslöjat' en anonym bloggare inom försvarspolitiken som av vissa journalister kallats "Sveriges bäst bevarade försvarshemlighet". Fram träder därmed en flygvapenofficer vid namn Carl Bergqvist, en person som jag kände i hans barndomsår och vars far jag hade nära samarbete med inom politiken. Båda är korrekta och i högsta grad oförvitliga personer som tänker/tänkte i betydligt vidare banor än bråkstakarna inom Ofog. Det behöver väl knappast påpekas att de senare har tydliga preferenser till vår stora granne i öster. Carls initierade analyser kommer vi trots allt helt säkert att kunna fortsätta att följa på bloggen Wiseman s Wisdoms.

Feodalismens come back

Det något ovanliga decembervädret håller i sig med + 6 grader på eftermiddagen. Tyvärr för den varma luftströmmen med sig blåst och fuktighet som gör det mindre trevligt att vara utomhus. Idag tog vi ändå en promenad i närområdet när det blev en tillfällig uppklarning. Nu väntar för mig, om en stund, årets luciamöte i Tekniska föreningen med glögg, pepparkaka och föredrag av Ingenjörsvetenskapakademins VD. Denna mångåriga traditioner bjuder varje gång på en intressant exposé över tekniska och naturvetenskapliga spjutspetsar under det gångna året tillsammans med en utblick mot vad som lurar runt hörnet i framtiden.
Igår var jag en kort tur till stan för att lämna in våra bidrag till den julsalong som Club Artis arrangerar på Stadsbiblioteket över jul- och nyårshelgerna. Det blir vårt första deltagande i en mera offentlig utställning och det ska bli spännande att se hur det hela avlöper.

Det ska också bli spännande att se hur Swedbanks fondbolag Robur ska klara sig ur den knipa man hamnat i sedan Aktiespararna avser att stämma dem för bedrägeri. Saken gäller den falska information som en miljon Swedbankskunder fått angående en aktiv fondförvaltning, och som de betalat flera miljarder kronor för, när pengarna i själva verket placerats i mer eller mindre 'automatiska' indexfonder. Därmed har Robur tagit saftigt betalt utan att ens försöka leverera den högre avkastning som ställs i utsikt genom aktiv förvaltning. Ingen i Roburs eller bankens ledning är beredd att kommentera den uppkomna situationen.
Det inträffade är bara ännu ett i raden av exempel på storbankernas snikenhet och girighet. Man ser hela tiden den tydliga trenden av ökande avgifter och försämrad service, må det sedan vara fondförvaltning, kreditkortsbetalning eller kontanthantering. Det är dags för småspararna att organisera sig för att 'ta sin Mats ut skolan' för att lämna dessa blodsugare och söka sig ut på marknaden till den stora floran av nischbanker!
Idag har Riksbanken sänkt reporäntan med 0,25 procentenheter och därmed sänker även storbankerna med all säkerhet sina inlåningsräntor med motsvarande belopp. Man har däremot god anledning att misstänka att utlåningsräntorna får en mindre sänkning med en motsvarande höjning av bankernas marginaler.

Konstiga tider

Nu har vi levt vidare i milt höstväder ytterligare tre dagar och enligt meteorologerna är det rådande väderläget mycket sällsynt, åtminstone vad gäller temperaturen (+ 6 grader idag). I fredags åkte vi in till stan och åt en god lunch och tog sedan en promenad i nybyggnadsområdena vid gamla hamnen. Man kan inte låta bli att förundras över den omdaning som skett från ålderstigna hamnmagasin till ett 40-tal stora flerfamiljhus varav en 'skyskrapa' på 16 våningar.
Veckohelgens väder har däremot inte uppmuntrat till någon utevistelse med regn, ibland snöblandat, och rusk till och från hela tiden. Istället var vi och hela familjeklanen under gårdagskvällen på fest hos yngsta dottern för att, i rationalitetens namn, fira hennes och svärsonens födelsedagar, samtidigt som vi firade äldsta dotterns 50-årsdag. Det känns obegripligt att ens barn blivit 50-åring!
Idag började vi dagen med en tur till östra köpcentret och provianterade inför julens utsvävningar och under dagen har hustrun gjort färdiga alla julklappspaketen.

Ett helt annat sätt att förebereda sig inför julen hade man vid en manifestation mot nazism i Kärrtorp i södra Stockholm. Där blev minst två personer knivskurna när flera hundra personer samlats för att protestera mot nazistiskt klotter i området. Mot detta hade naturligtvis en grupp på ett 50-tal högerextremister invändningar att göra, trots att demonstrationen hade giltigt tillstånd och var helt fredlig. Till och med barnfamiljer hamnade en stund mitt i tumultet som dessa hjärntvättade individer tyckte behövdes.
Inte helt överraskande är situationen i Nordkoreas ledning minst lika absurd, när den andra extremistsidan sätter igång. Diktatorn Kim Jong-Un har 'visat musklerna' genom  att avrätta sin ingifte farbroder, en gång hans mentor och förtrogne, anklagad för förräderi och katastrofal ekonomisk politik. (Han hade planer på att börja ett litet försök med marknadsekonmi!) Samtidigt utsågs hans maka (diktatorns faster) till medlem av det styrande partiets begravningskommitté (!?), som anses som en mycket prestigefylld post. Hon ska nu förbereda begravningen av Kim Kuk-Thae, som varit ordförande i partiets kontrollkommission.
Det är inte ens värt ett försök att begripa hur man tänker i dessa förstenade kretsar, när de samtidigt låtsas ta ansvar för ett folk som levt med nöd och svält i årtionden. Finns det inget sätt att rycka upp otyget med roten en gång för alla!

Katt och råtta-lek XXL

Tiden rullar vidare mot jul och nu är snön åter borta, tillintetgjord av de vårliga vindar som blåser från söder för tillfället. Trots att mörkret därmed återvunnit en del terräng är det ändå bekvämt med att ha barmark och slippa slira på nederbörden.
Igår var vi åter en tur till västra köpcentret för att klara av de absolut sista julklappsinköpen och idag kunde vi 'koppla av' med en långpromenad i närområdet.

Koppla av verkar man däremot inte kunna i det allt rörigare Ukraina. Efter att den vänstervridne presidenten Janukovytj bestämt sig för att, förmodligen sufflerad av ryssen Putin, avstå från att underteckna ett samarbetsavtal med EU, så har folkets demonstrationer i Kiev börjat närma sig kravallnivån. Bland annat välte man häromdagen omkull en Leninstaty och började misshandla densamma. Från demonstranterna är kraven entydiga - presidenten ska bort!
Nu ser det emellertid ut att ha hänt saker sedan presidenten haft besök av och samtal med EU:s utrikeschef Ashton, och säger sig vara beredd att underteckna avtalet, men vill då ha pengar för att räta upp den usla ekonomiska situation han lyckats skapa i landet. Pengar verkar han att kunna få under förutsättning att han visar upp ett godtagbart sätt att använda dem på. För att hjälpa honom på traven har USA hotat med sanktioner om han fortsätter att låta polisen misshandla demonstranterna, men samtidigt fortsätter Putin att med diverse favörer försöka locka in honom i ryssfållan, vilket det ukrainska folket är måttligt intresserade av. De har fortfarande sovjettiden i tillräckligt bra minne för att låta sig luras.
Det hela får ses som ännu ett exempel på hur korrumperade kommunistregimer sätter makten framför medborgarnas behov och rättigheter. Vi får hoppas att sunt förnuft avgår med segern innan situationen går ur ledarnas kontroll.

Ingen gratislunch!?

Nu har det kalla vintervädret börjat förbytas till ett mera novemberartat slaskväder och snön försvinner så sakta. Den har gett barnen chans till lite pulkaåkning, men annars bara varit till förtret i trafiken och orsakat massor med både mänskliga och materiella skador - helt onödigt kan man tycka.
Igår tog vi ändå en tur till östra köpcentret för veckoinköp och julklappsjakt. Idag blev det bara en promenad till stormarknaden för att fullborda det senare. Sedan var det dags att bänka sig för att traditionsenligt ta del av den högtidliga Nobelprisutdelningen och ikväll kan den som så önskar, med SVTs hjälp ta del av den skvallerstinna redovisningen av Nobelmiddagen i Stockholms stadshus.

En som har en lite mindre trevlig framtid är den numera sparkade direktören för Allmännyttiga Bostadsbolaget i Göteborg, som meddelats misstanke om bedrägeri. Orsaken är hans beramade lunchnota från en bostadsmässa i Cannes tidigare i år, vilken i själva verket rörde sig om inköp av ett svart damplagg i storlek 40 till ett pris av 60 euro. Till sitt försvar hävdar han att han 'råkade' lämna in fel kvitto med reseräkningen.
Man kan ju undra hur den missen hade handlagts om inte SVTs Uppdrag granskning 'råkat' upptäcka lurendrejeriet. Till att börja med var deltagandet i mässan på skattebetalarnas bekostnad som sådant att ifrågasätta. Därtill är hans hantering av verifikationer oförsvarbar. Av en tjänsteman i hans ställning måste man kräva bättre ordning och omdöme. Ledande personer i företag och förvaltning ska föregå med goda exempel och får inte tillåtas den uppenbara nonchalans som här har visats upp! Nu återstår att se om direktören utöver sparken också får tåla juridiska sanktioner.

Våra dagliga risker

Igår blev till att begå säsongspremiär med snöskyffeln. Det fanns inte särskilt mycket snö att flytta, men det ser ju alltid ambitiöst och bra ut att ha gårdsplanen renstädad. Vi tog oss sedan in till stan för att jaga julklappar och ett par luckor lyckades vi fylla. Samtidigt kunde vi notera det vikande intresset för cityhandeln till förmån för externa köpcentra - någon typisk julhandelsträngsel förekom praktiskt taget inte alls.
Idag hade kylan slagit till igen med tio minusgrader (trösterik jämförelse är ändå Nikkaluokta med minus 38 i morse) så därför nöjde vi oss med en promenad i närområdet i väntan på tjänligare väderförhållanden.

Vad som är tjänligt vad gäller exotiska frukter har förts på tal av Naturskyddsföreningen, som granskat odlingen av bl a ananas och mango och hittat samma problem som brukar förknippas med bananer. Det saken gäller är de farliga bekämpningsmedel som används vid odlingen. NSF hävdar att mycket mer kan göras av den svenska matvaruhandeln för att få bort dessa otyg. De ämnen som används misstänks vara cancerframkallande och hormonstörande och är förbjudna eller hårt reglerade inom EU. Värst utsatta är de lantarbetare som arbetar med odlingarna.
Visst är det behjärtansvärt att tänka på de fattiga lantarbetarna i Västindien, men det är föga sannolikt att NSFs alarm har någon annan effekt än att skrämma upp några av de svenska konsumenterna, som serveras ännu ett hot om matens risker. De 'hänsynslösa' odlarna i Costa Rica och närliggande länder lär knappast bry sig, och för dem som avstår från att äta skalet på ananas eller bananer, är risken för att få i sig giftet högst symbolisk. Det är heller inte troligt att ekologisk odling kan få någon större omfattning så länge som priset på de produkterna är dubbelt så högt eller mer. Visserligen säger handlarna att stor ökning av efterfrågan på ekologiska produkter märkts, men totalt handlar det fortfarande endast om några få procent av den totala omsättningen.

Dagar av glädje och sorg

Efter att med blotta förskräckelsen ha blivit förskonade från stormen Sven, som det senaste dygnet drabbat Sydsverige, har vi nu att förhålla oss till kvarliggande snö. Vi som helst klarar oss utan denna ställer vårt hopp till varmare väderlek i nästa vecka med återställd barmark som främsta önskemål. Sedan är man ju också lite kluven med tanke på att snö på marken lättar upp det kompakta mörkret en aning.
Igår kunde vi ändå ta oss ut en stund med en promenad till mataffären och så fortsatte jag med en del gallring i trädgården. Idag tvingade vädret oss att stanna inomhus och jag tog tillfället att baka matbröd på förmiddagen. Det blev förutom de gamla vanliga frallorna också premiär för hårt tunnbröd. Om inte perfekt, så blev det åtminstone ätbart, och nu finns ju möjlighet att förfina och utveckla proceduren nästa gång. Det finns många spännande experiment att ägna sig åt vid bakbordet. Sedan har jag också gjort färdigt målarstaffliet jag åtagit mig att tillverka, så nu får vi hoppas att 'kunden' är nöjd med resultatet.

Nöjd är man definitivt inom WTO när Världshandelsorganisationen nu syr ihop de sista detaljerna för att kunna skriva under ett globalt handelsavtal. Detta är en historisk händelse som förväntas kunna ge en kraftig skjuts framåt för världsekonomin. Efter tre månades förhandlingar på Bali kunde man till sist kompromissa sig förbi de sista stötestenarna, som bland annat handlade om Indiens program för livsmedelssäkerhet. Förhoppningen är att avtalet ska kunna öka den globala handeln med 1000 miljarder dollar och skapa 21 miljoner nya jobb varav 18 miljoner i utvecklingsländerna. Detta nås genom förenklade regler som gör export och import smidigare och mindre kostsam, vilket är särskilt viktigt för U-länderna. Samtidigt gör man också livet svårare för politiker med protektionistiska ambitioner vilket är ett stort plus.
Ett smolk i glädjebägare blev dock nyheten att den Sydafrikanske frihetshjälten Nelson Mandela igår lämnade jordelivet, 95 år gammal. Denne man, som i 28 år under apartheidpolitikens tidevarv satt inspärrad som politisk fånge, har under de senaste 20 åren haft en ovärderlig betydelse för utvecklingen både i Sydafrika och resten av Afrika. Han går till historien som en av de allra största ledarna i modern tid och sörjs av en hel värld.

Världens bästa skola?

Igår återvändes senhösten för en dag med soligt väder och nio plusgrader ute. Vi utnyttade detta till en tur till västra köpcentret för handla en del inför julen och för att köpa virke till ett målarstaffli, som jag lovat tillverka åt en kollega på målarklubben. Detta uppdrag har jag sedan sysslat en del med ett par dagar medan hustrun idogt fortsatt med städning och pynt inför julen. Idag har jag också hunnit med beskärning av buskar i trädgården och det känns skönt att ha gjort innan snön kommer.

Något som kanske inte känns så skönt för en del folk med engagemang i den svenska skolan är den igår framlagda Pisa-rapporten, som på ett osminkat och avslöjande sätt visar på de vikande resultat som man uppnår. I viktiga skolämnen som matematik, fysik och läsförståelse har nu Sveriges nivå sjunkit under medelnivån för OECD-länderna. Det är en klen tröst att svenska elever klarat sig bättre i andra jämförelser, t ex vad gäller kunskap i engelska och hur väl man är rustad för arbetsmarknaden.
Ansvariga politiker med utbildningsminister Björklund i spetsen vill gärna skylla den dystra trenden på den gamla socialistiska flumskolan, men har man inte lyckats vända på detta på sju år, så är trovärdigheten på upphällningen.
Situationen är naturligtvis förödande för ett land vars näringsliv har kunskapsintensiv produktion som främsta konkurrensmedel. Nu får man istället veta att länder som Kina, Japan och Sydkorea ligger avsevärt mycket bättre till och flera europeiska länder har också seglat om Sverige i jämförelsen.
Denna utveckling blir svår att bryta så länge som ingen törs tala om att 'kejsaren är naken'. Istället för den i många skolor tilltagande nånannanismen måste skolarbetet inriktas på att motivera eleverna till individuella insatser. Man måste också återföra makten i klassrummet till läraren - t ex genom att lektionerna används till inhämtning av kunskap från läraren istället för att intresset upptas av sociala medier i mobiltelefonen. En bra grundval för studiearbetet finns i det kinesiska ordspråket: Det jag hör det glömmer jag, det jag ser det minns jag, det jag gör det kan jag!

Händerna på ratten!

Trots bristen på dagsljus har vi kunnat utnyttja ett par dagar bra. Idag blev det en långpromenad i närområdet och strax ska vi ge oss iväg till årets sista medlemsmöte i Club Artis, där det nu ska göras utvärdering av utställarnas alster. Det är alltid intressant för en amatör att höra vad yrkesfolk i branschen har att säga om det man gjort.
Igår blev också kultur på menyn då vi åkte till Stenhuset i Surahammar för att beskåda deras Julsalong. Vi kunde konstatera att prestationerna i vår egen klubb står sig väl i jämförelsen. På hemvägen besökte vi julmarknaden i Hallstahammar, men den verkade en aning avslagen i år. Kanske var det blåsten och kylan som dämpade både utställarnas och besökarnas entusiasm.

Någon entusiasm kände säkert inte heller de som blev först att stoppas för överträdelse av den nya 'mobillagen', som gör det möjligt att bötfälla trafikfarliga mobilpratande bilförare. Nu kan polisen rapportera syndarna och åklagare får avgöra om böter ska utmätas.
Det ska bli intressant att se hur denna tingens nya ordning kommer att fungera. Helt klart är att många bilförare idag visar prov på dåligt omdöme i dessa avseenden. Säkert kommer det dock att bli en hel del diskussioner innan en tillförlitlig praxis utbildas, men visst skulle det var bra om det gick att få slut på ofoget innan det helt spårat ur och lett till onödiga skador och dödsfall i trafiken!

I mörkrets tid

Med sjunkande utetemperatur och tilltagande brist på dagsljus känns det mer och mer dags för att gå i ide. Man får trösta sig med att längst upp i norra Sverige kommer solen nu inte att gå upp förrän i mitten av januari. Vi har således satsat på inneaktiviteter och igår var vi båda på ett 'VIP-möte' på biblioteket. Vid denna årliga samling ger bibliotekschefen med personal information till de flitigaste kunderna om vad som är på gång i bibliotekets verksamhet, samt ger korta presentationer av ett antal nyutgivna böcker.
Idag var det istället dags för Julsalongen på Club Artis där vi medverkade som utställningsvärdar under ett pass av öppettiden. Det var en ganska god ström av intresserade besökare och trevliga samtal om de utställda objekten.

En annan och mycket tråkigare angelägenhet i vinterns inledning är överraskande blixthalka på våra vägar. Just nu varnar polisen för tillståndet på europavägen genom staden. På västra sidan hade de åkt ut för att ta hand om en olycka, och när de var på plats så inträffade ytterligare två mindre krockar i närheten. Rapporter från många håll pekar på att det ser likadant ut på de flesta håll i södra Sverige. Flera olyckor har rapporterats, ett par av dem dessvärre med dödlig utgång.
När man ändå är inne på polisens arbetsområde, så finns det mycket att förundras över. För några dagar sedan tog man t ex hand om långtradarchaufför med vinglig framfart på samma motorväg. Vid kontroll visade det sig att har var stupfull och hade 2,2 promille alkohol i blodet.
Ett alltför vanligt inslag i rapporteringen från trafiken handlar om inbrott i parkerade långtradare. Det kan inta vara roligt att komma till sin bil och upptäcka att någon varit och hämtat delar av eller hela lasten. I den grenen av kriminalitet ingår också slangning av diesel från lastbilar eller arbetsfordon. Här finns plats för många insatser till förbättring av skydd och säkerhet för utsatt egendom. De förtappade individer som står för angreppen verkar det hopplöst att bli av med.

Thomas Quick in memorian

Som omväxling i väderleken har vi nu fått hit senkomna spillror av höststorm - dock ganska tama, eftersom lågtrycken flyttat upp till Norrland och lämnar oss i periferin. Trots blåsten åkte vi igår till Björnö för en långpromenad och på vägen dit lämnade vi in våra verk till Julsalongen på Club Artis.
Idag på förmiddagen, samtidigt som hustrun tog itu med julstädning och skapade julstämning i huset, var det dags för mig att hålla årets sista styrelsemöte på nämnda klubb och det var som vanligt ganska 'friska diskussioner' om vad som kan och bör göras i verksamheten. Konstnärer är ganska mycket individualister och vill ibland ogärna ge avkall på sina preferenser. På eftermiddagen tog sedan hustrun och jag en promenad till stormarkanden och då var det bara vädrets makter som stod för blåsten.

Rejäl storm har det också blivit inom det rättsliga Sverige sedan SVT i  programmet 'Veckans brott' ordnat en konfrontation mellan kriminologen Leif G W Persson och justitierådet Göran Lambertz. Duellen gällde turerna kring den sorglustiga hanteringen av fallet Thomas Quick. Lambertz har sedan sin tid som justitiekansler hävdat att inga fel begåtts i domstolarnas hantering när Quick först erkänt och blivit dömd för åtta mord, för att sedan ta tillbaka erkännandena och bli frikänd i samtliga fall. Persson betecknar det hela som Sveriges största rättsskandal genom tiderna. Efter holmgången i TV har det sedan från flera håll, bland annat från ett antal domare, kommit krav på att Lambertz ska ges sparken från Högsta domstolen.
Det är vanskligt att från åskådarplats ha någon bestämd uppfattning om var de allvarligaste felen begicks, men att man trots detta måste betrakta den under mer än 20 år utdragna processen som ett fallissemang  utan motstycke. Förvirringen kan misstänkas bottna i en lång rad av missförstånd mellan människor som talat förbi varandra, kopplat till starka behov av att hävda den egna prestigen. Stor orsak till detta finns att söka i det utomordentligt tvivelaktiga polisarbete som föregick de ursprungliga, fällande domarna kopplat till en dogmatisk och ytterst tveksam terapi inom väggarna på Säters rättspsykiatriska anstalt. Av detta följer att Lambertz kan ha rätt när han säger att domstolarna fattade helt korrekta domslut på de underlag som presenterades, medan Persson samtidigt med all rätt kan hävda att bevisningen istället borde ha underkänts. I det perspektivet finns också anledning att ifrågasätta advokaten Borgströms insatser som försvarsadvokat åt Thomas Quick.
Nu har emellertid 'brottslingen' återtagit sitt ursprungliga namn, Sture Bergvall, som är frikänd från brotten och en 'haverikommission' har tillsatts för att utreda röran och ge förslag om hur en upprepning ska kunna undvikas. Det finns ännu en gång anledning att ställa frågan med Björn Afzelius: Vem i hela världen kan man lita på?

Inget att lita eller hoppas på

Nu har vi förunnats besök av den bleka vintersolen ett par dagar och gläds åt det, även om lite isig kyla har smolkat glädjen en del. Efter att ha bakat matbröd (jag frallor och finska rågkakor, och hustrun, danskt grovbröd) under förmiddagen, hann vi med en promenad i  närområdet innan solen började sänka sig under horisonten.
Igår var det full aktivitet och vi började med en tur till östra köpcentret under förmiddagen för att efter lunch ge oss iväg till veckans målarpass på Club Artis. Nu har vi också gjort färdigt de målningar vi tänker ställa ut på klubbens Julsalong under nästa veckohelg. På kvällen var det sedan ett stort möte, där vi båda deltog, med representanter för kommunens ideella föreningar samt tjänstemän och politiker från kommunen för att göra avstamp till en lokal kampanj för att nå en lokal överenskommelse om samverkan mellan kommun och föreningsliv. Totalt samlade mötet bortåt 200 deltagare och gruppdiskussionerna under kvällen var avsedda att samla material till en plattform för det fortsatta arbetet med att nå det avsedda målet. Detta är att formulera en lokal tillämpning på den nationella överenskommelse som träffats mellan regeringen och huvudorganisationerna för kommuner och landsting. Vad det hela leder till är svårt att säga idag, men för Club Artis torde betydelsen vara närmast symbolisk.

Av symbolisk betydelse är däremot inte den allt mera uppfinningsrika och aggressiva floden av försök till bedrägerier via internet. Den senaste varianten är att någon spridit en länk via Facebook där användare uppmanas skriva in en text och för detta få ett presentkort på 1 000 kr på Coop, Willys eller Lidl, och därpå dela länken. På bara ett par dagar har flera tusen personer fallit för frestelsen och delat länken och kan nu som tack för detta ha fått virus i datorn som ligger och väntar på att kunna ta över användarens kontonummer och lösenord för att förrädaren ska kunna komma åt användarens pengar. De tre affärskedjorna har alla gått ut med varningar samt sett till att Facebook tagit bort tråden - för några kan dock ändå skadan redan vara skedd.
En annan variant som varit vanlig den senaste tiden är e-mail där man upplyses om att man betalat en faktura två gånger och har pengar att återfå bara man talar om sitt kontonummer. Det ska man naturligtvis inte göra! I andra fall kan man bli uppmanad att bekräfta säkerhetskoden på sitt Visa-kort och det är precis lika illa - i vassen lurar även där en glupsk gädda, beredd att sätta tänderna dina tillgodohavanden på kontot, alternativt utnyttja kontot upp till kreditgränsen.
Den accelererande utvecklingen av nätkriminalitet har dessutom med stor säkerhet bara börjat och den egna försiktigheten måste avancera i minst samma takt för att man ska undvika att råka illa ut!

Julen står för dörren

Under veckohelgen har vi så sakteliga börjat drabbas av den förstående julhetsen, fast i vår egen avspända takt. Det har resulterat i besök på två julmarknader. Den första var under gårdagen då vi åkte ut till det anrika Skultuna mässingsbruk, där det varje år hålls en ganska traditionell marknad kombinerad med outlet-försäljning av brukets produkter. Den var lika välbesökt som vanligt och trängseln på vissa ställen på gränsen till besvärande, men trots detta var det mycket god stämning över tillställningen.
Den andra blev det idag då vi tog oss till stan för ett biblioteksbesök och ännu en marknadsupplevelse. Den senare var dock en besvikelse sett i ljuset av gårdagens intryck. Trängseln var det som möjligen överträffade, men utbudet bestod mest av lottförsäljning och chokladhjul. Dock räddades det hela av ett besök på ett konstgalleri som hade många trevliga saker att visa upp.

När jag ändå är inne på ämnet julmarknader, drar jag mig till minnes första gången jag kom i kontakt med det som på den tiden kallades julskyltning. Det var i Malmö i slutet av 1940-talet, som jag fick vara med om storstadens glittrande sensationer. Jag minns tomtarna i skyltfönstren och en ren - för all del en uppstoppad sådan, men ändå märkvärdig i den lille gossens ögon - och allt möjligt annat som hörde julen till.
Det allra starkaste minnet var ändå min första kontakt med en rulltrappa, som fanns på dåvarande varuhuset EPA. Den var obegriplig och jag kunde inte sluta att åka i den utan måste avlägsnas därifrån med föräldrarnas milda våld. På den tiden var man inte van vid några extravaganta nöjen ute på landsbygden och det gällde ju att utnyttja möjligheten till lite spänning när ett så spännande tillfälle gavs.

Norsk framgång

För var dag som går blir nu vintermörkret allt mer påträngande och man känner att vintern inte är långt borta - enligt bondepraktikan är det vinter under december - februari. Vi försöker ändå att på något sätt komma ut varje dag för att få frisk luft och motion. Igår blev det bara en kort promenad till en butik i närområdet, medan vi i förrgår istället tog en rejäl långpromenad på landsbygden norr om staden. Igår avslutade vi dagen med ett möte i släktforskarklubben, där vi kunde lyssna till ett föredrag om hur man kan använda DNA-teknik inom släktforskningen - ännu så länge ett trubbigt verktyg, men vi vet ju hur snabbt utvecklingen numera går fram.
Idag började jag dagen med att byta till vinterdäck på bilen. Det är lugnast att vara garderad för man har redan noterat en hel del avåkningar den senaste tiden och den 'svarta halkan' är ju den mest förrädiska. Under eftermiddagen tog vi oss till västra köpcentret där vi började med en god lunch på en asiatisk restaurang och fortsatte sedan med att försöka pricka av poster på listan över förväntade julklappsköp.

Efter att Sverige, inte helt oväntat, blivit utslaget av Portugal i kvaltuneringen till fotbolls-VM, får vi istället försöka glädjas med norrmännen över att Magnus Carlsen nu är världsmästare i schack. Idag slog han den regerande världsmästaren, indiern Viswanathan Anand,  och blev därmed den förste nordbo som vunnit VM-titeln. Schack är, hur konstigt det än kan låta, en sport som är både fysiskt och psykiskt påfrestande och den 22-årige norrmannen hade det uppenbarligen bättre förspänt än den mer än dubbelt så gamle indiern.
Matchen spelades i Madras i Indien och av prissumman på motsvarande 15 miljoner kronor får Carlsen 60 procent. Det kan således falla ut en del pengar även av att sitta vid ett bord och lägga pannan i djupa veck!

Skattehot

Ibland när jag sätter mig ned för att skriva mina dagsnoteringar slås jag av hur snabbt två dagar försvinner - det gäller verkligen att utnyttja tiden! Under gårdagens målarpass arbetade hustrun framgångsrikt med ett par akvareller, medan jag hade lite sämre resultat. Jag hade "min dag" som köksmästare, och dessutom en del administrativa sysslor att ta hand om, så målningen blev därmed åsidosatt, men det är bara att ta nya tag nästa vecka.
Idag har vi varit mest här hemma, men hann ändå med en promenad i närområdet. På eftermiddagen tog jag sedan itu med att tillverka ett halvt dussin 'trätulpaner', som efter hustruns målning kan komma till användning i det presentraseri som i vanlig ordning väntar inför julen.
Nu ska jag om en stund ge mig iväg igen till målarklubben för att besöka en annan grupp än den vi själva medverkar i.

Men först ska jag referera en artikel, som kom i mina händer idag, om de förestående budgetdiskussionerna i riksdagen. Den gav en mycket överskådlig bild av vad vi har att vänta på skattefronten vid ett eventuellt regimskifte efter riksdagsvalet nästa år. De ökade skatteuttag, som 'utlovas' från respektive rödgröna parti, kan summeras till  32,4 miljarder kronor för S-partiet. 57,5 miljarder för Mp och 102,8 miljarder för V-partiet. Man tar sig för pannan!
Visserligen försöker alla ge sken att det är "de rika" och kapitalisterna som ska sättas åt och de svaga i samhället ska ges stöd, och 'vanliga' människor gynnas. Därmed är man på väg tillbaka till 1980-talets bidragspolitik som höll på att totalt runinera den svenska samhällsekonomin. I förlängningen betyder de konfiskatoriska skatteåtgärderna som föreslås att minska landets internationella konkurrenskraft och plundra den robusta statsekonomi som idag är näst intill starkast i Europa, och med minskad tillväxt och minskad sysselsättning som det slutliga resultatet.
Inte på något ställe i världen har socialistisk ekonomi varit framgångsrik och kommer heller aldrig att bli, av den enkla anledningen att högt skattetryck dödar människors arbetsglädje och visioner om framgång. Därför måste vi se till att inget utrymme ges i vårt land för nya experiment i den vägen!

Svenska och norska framgångar

Under ett par dagar har en liten högtrycksrygg välsignat oss med soligt och milt väder. Det utnyttjade vi igår för en promenad till stan för att beskåda en utställning som två av klubbens medlemmar hade på Club Artis. De tillhör båda det bättre skiktet i medlemskadern.
Idag började vi dagen med en tur till östra köpcentret för veckoinköp. Väl hemkomna bakade jag en björnkaka för att bjuda vår grupp vid målningen imorgon - alla i gruppen får schemalagt ta varsitt fikaansvar för de dagar vi möts. På eftermiddagen åkte vi sedan till Hallstahammar och gick en långpromenad i de vackra omgivningarna kring kanalen och avslutade med ett besök på Åsby trädgård.

Idag kunde vi känna glädje och stolthet över att Sverige åter har en golfspelare i yppersta världsklass. Sedan Annika Sörenstam 'hängt upp golfbaggen' har svenskarna, visserligen många gånger varit bra, men också kämpat mycket i motvind. Nu var det emellertid dags, när Henrik Stenson vann Race to Dubai.  Han blev därmed den förste golfaren i världen att ta hem slutspelet i både Europa och USA på samma år! Inte vilar han särskilt länge på framgångens lagrar heller, utan har redan börjat fundera på hur han nästa år ska kunna bli ännu bättre. Det får man kalla vinnarskalle!
Om norrmännen kommer att få glädjen att ha en medborgare på liknande nivå återstår att se, men nu sänder norsk TV direkt från Magnus Carlsens match mot indiern Viwanathan Anand om VM-titeln i schack. Hela den norska befolkningen är engagerad, nästan som svenskarna på Ingemar Stenmarks tid, och norska skolelever har fått följa matcher på TV under lektionstid. Det talas t o m om att schackbrädet kommer att bli årets julklapp i Norge. Nu håller vi tummarna för den norske gutten och tänker tillbaka på vår senaste svenska stormästare Ulf Andersson, härstammande från Arboga och rankad trea i världen 1983. Nu behöver vi bara skaka fram någon som kan ta upp kampen med norrmannen om han vinner nu!
För egen del minns jag en seriematcher i Nyköping då vår klubb Rockaden tampades mot bl a Arboga SK, då dåvarande tonåringe Ulf spelade på förstabordet medan jag själv fick hålla till på det tionde. Olika falla ödets lotter!

En hopplös kamp

Ett fortsatt grått och tröstlöst höstväder har betytt ännu en innesittardag för oss idag. Jag tog därför tillfället att göra ett storbak på förmiddagen med veteskorpor, frallor och tvåstegsbröd. Så nu räcker brödförrådet ett tag igen. Sedan gav jag mig på vår trötta gamla dator för att försöka få bättre fart på den, och extra rensning och defragmentering av hårddisken kanske kan göra susen, åtminstone för en tid. Efter sex års trogen tjänst kan ju allt hända i de digitala hjärnvindlingarna.
Igår tog vi trots brister i väderleken en promenad till stormarknaden för lite inköp och idag kunde vi sedan läsa i bladet att i förrgår kväll hade den tillhörande restaurangen blivit rånad på 100 000 kr. Ibland händer saker närmare än man tror och i dessa dagar behöver man vara på sin vakt hela tiden - personrån hör ju till ordningen för dagen numera, tyvärr.

Dåligt går det också för ambitionen att bromsa klimatförändringen till följd av växthusgaser. Nu har till och med massmedierna tvingats erkänna att nedstängningen av japansk kärnkraft efter olyckan i Fukushima resulterat i en stor ökning av användningen av kol och olja för energiförsörjningen. Målet att koldioxidutsläppen skulle minska med 3 procent från 1990 till 2020 har man nu istället tvingats revidera till en ökning med 25 procent - naturligtvis förutsatt att reaktorerna inte återstartas.
I Tyskland där man av samma skäl beslutat om förtida avstängning av reaktorer har man liknande problem. Trots massiv utbyggnad av 'alternativa' energislag (solceller och vindturbiner) ser man en ökning av utsläppen. Globalt har utsläppen ökat med 50 procent från 1990 till idag och ännu syns inget trendbrott. I Sverige har vi under samma tid kunnat prestera en liten minskning, för vilken vi ska tacka vår vattenkraft och kärnkraft.
Framtidsscenariet i en nyutgiven rapport från IEA anger en minskande användning av fossila bränslen inom OECD-länderna, men en desto större ökning i Mellanöstern, Sydostasien och U-länderna. Det motmedel man ser är energieffektivisering - de förnybara energikällornas andel av energiproduktionen förväntas öka från dagens 20 procent till ca 30 procent 2035. Men eftersom den totala energianvändningen förväntas öka med en tredjedel, kommer minskningen av de fossila bränslenas andel endast gå ned från 82 till 76 procent. I det perspektivet är den svenska bypolitiken om att gå till fossilfri energiförsörjning till år 2050, som var och en kan inse, mer eller mindre betydelselös. Idag svarar Sverige för ungefär 0,3 procent av de globala utsläppen.

Ett inferno på jorden

Igår såg vädergudarna till, med hjälp av blåst och regn, att vi fick en innesittardag. Det blev till att satsa fullt ut på våra 'huvudsysslor', släktforskning och Wikipedia. Själv skrev jag bl. a. in en artikel om judisk litteratur.
Idag var vädret det rakt motsatta med svag vind och en gnistrande klarblå himmel. Detta tog vi tillvara med en långpromenad på landsbygden norr om staden.

Mindre trevligt är det att efter snart en vecka kunna börja summera följderna av en av de senaste årens värsta naturkatastrofer, tyfonen Hayian över Filippinerna. Man befarar att minst 10 000 människor mist livet, ca 1 000 000 blivit hemlösa och närmare fyra miljoner människor på ett eller annat sätt lidit materiell skada. Akut brist råder i stora områden på både mat och rent dricksvatten och hjälpbehovet är enormt. Världssamfundet har noterat detta och all möjlig hjälp mobiliseras på olika håll i världen, men eftersom både infrastrukturen och samhällsapparaten havererat i katastrofområdena så är logistiken för att nå fram med hjälpen mycket komplicerad. På plats infinner sig också de vanliga fenomenen i denna typ av situationer med plundring och krämare som vill berika sig på de olycksdrabbades bekostnad. I några fall har rena stridssituationer uppstått mellan beväpnade plundrarligor och de säkerhetsstyrkor som försöker upprätthålla ordning. Som en illustration till den desperation som råder kan nämnas en folkmassa som stormade livsmedelsmyndighetens rislager och övermannade poliser och soldater, och fick med sig över 100 000 säckar ris á 50 kg.
Det är nästan omöjligt att här i vår lugna del av världen göra sig en föreställning av situationen i t ex staden Tacloban mitt det ödelagda området. För översätta det hela till svenska förhållanden får man försöka se framför sig hur Göteborg jämnats med marken och alla boende i hela Götaland fått mer eller mindre allvarliga skador på hälsa eller egendom. I den jämförelse ter sig våra höststormar som hanterbara.

Rättvis behandling?!

Gårdagen var full av aktiviteter och vi började dagens med en promenad i närområdet, även om värderleken fortfarande var lite grinig. Efter lunch blev det en biltur till Nykvarn, där vi besökte trevliga utställningar på båda gallerierna - den ena för övrigt utställd av en av hustruns bekanta. På hemvägen blev det ett besök på stormarknaden för lite veckoinköp. Slutligen var vi på ett besök hos yngsta dotterns familj för en stunds trevlig samvaro på kvällen.
Idag var det åter dags för ett pass på målarklubben och när vi då ändå var i city gjorde jag ett besök på biblioteket med hustrun hämtade sitt nya pass hos polisen.

När man ändå är inne på ämnet 'polisen' kan jag inte låta bli att fundera över ordningsmaktens arbetsvillkor. Dessa är många gånger fyllda av trevliga kontakter med allmänheten, men säkert också tillräckligt många, tillräckligt obehagliga sådana. Idag kunde man i bladet läsa om ett exempel på hur vardagen kan se ut för en konstapel.
Under förhör med 33-årig kvinna, häktad för flera fall av grov stöld, ska förhörsledare, enligt henne, ha vridit om hennes öra "så att örat blev rött och gjorde ont i ett dygn", medan polisen säger: jag har inte ryckt, jag har inte klämt, jag har inte slitit och förnekar brott. Nu blir han ändå åtalad för ofredande alternativt tjänstefel. Det är inte utan att man hoppas på ett frikännande för hans del. Daltandet med buset är ändå tillräckligt utbrett, utan att polismän eller -kvinnor dessutom ska behöva stå till svars för allsköns påståenden från diverse förbrytare!

Klimatpolitikens misslyckande

De senaste dagarnas väderlek har inte heller precis stimulerat till något uteliv - d v s gråmulet, småregn från och till och ytterst lite solsken. Detta till trots har jag inte helt kunnat avhålla mig från trädgårdssysslor. I förrgår använde jag högtryckstvätt för att spola vår stora berghäll ren från mossa och igår blev årets dos av trädgårdskalk tilldelad gräsmattan.
Igår gjorde vi sedan en utflykt till Köping för lite ombyte i livsmiljön och där åt vi en god lunch på Hantverkshuset och  tog sedan en promenad i staden. På hemresan, på småvägar ute i mälarlandet, kunde vi på ett ställe stanna och beskåda en älgko, som obekymrat betade av höstsådd gröda bara 20 meter från vägen - vilda djur lär ju inte bli skrämda av bilar sägs det.
Idag nöjde vi oss med en långpromenad i de norra stadsdelarna och hann precis hem innan regnet började på nytt.

Vårt usla höstväder är ändå att betrakta som en andeviskning jämfört med den orkan, som de senaste dagarna drabbat Filippinerna. 'Monstertyfonen' är en helt relevant benämning på ovädret som i vindbyarna kom upp i över 100 m/sek. Det är tredubbel orkan och konsekvenserna blir därefter. I den i det närmaste totala förödelsen har minst 3 000 människor mist livet och över fyra miljoner människor befaras ha drabbats av allvarliga materiella skador. Nu fortsätter tyfonen över havet där den skaffar sig ny kraft på vägen mot Vietnam, där man redan evakuerat människor från de områden som kommer att hemsökas.
Det är med dystert sinne som man konstaterar att denna typ av naturkatastrofer, som det egentligen inte finns något sätt att skydda sig emot, med stor sannolikhet kommer att bli allt vanligare i tropiska regioner i takt med världshavets uppvärmning. Det blir en av flera sekundära effekter som klimatförändringar i atmosfären kommer att leda till. Hoppet om en vändning i den utvecklingen blir allt mindre efterhand som de globala utsläppen av växthusgaser snarare ökar än minskar samtidigt som världens ledare står handfallna och utan några verktyg för att motverka det som pågår. Och problemen underlättas självklart inte av att några s k 'klimatskeptiker' får massmedias hjälp med att sprida sina irrläror. I vår del av världen märks det fortfarande inte så mycket av förändringarna, men här blir de sekundära effekterna istället ett kraftigt ökat invandringstryck i takt med att andra delar av världen blir mer eller mindre obeboeliga. Vilken beredskap har vi för detta med tanke på att 'integrationen' av 'nyanlända' redan idag är bristfällig?

Vår demokratiska frihet

Det trista höstvädret fortsätter, delvis i strid med väderspåmännens förutsägelser. Men det är bara att försöka anpassa sig och sina aktiviteter. Igår avvek min dag rejält, när jag för första gången deltog i ett månadsmöte med gruppen Old Generation, en sammanslutning av pensionerade medarbetare från min gamla arbetsgivare. Man får vid ett sådant här tillfälle en bra uppvisning av hur mycket och hur olika som åldrandet drabbar oss människor - några av de närvarande hade jag inte mött på tio år och kände knappt igen dem. Man undrar förstås om upplevelsen var den liknande i andra riktningen. Vi fick också tillfälle att höra ett intressant föredrag av min sista chef, som fortfarande har några år kvar innan han kan räkna sig permanent till OG-gruppen.
Idag tog vi oss till stan för att uträtta en del ärenden, bl. a. ett besök hos polisen för hustruns del för att förnya sitt pass. Vi har också, ovanligt tidigt på året, dragit igång fågelmatningen med utplacering av det nyrenoverade fågelhuset.

En något annorlunda form av 'matning' blev det igår när en 60-årig kvinna passade på att 'tårta' SD-ledaren när han placerat ut sig på Nytorget på Södermalm i Stockholm för att signera sin nyutgivna bok åt intresserade läsare. Damen ifråga lär vara en känd vänsteraktivist. Oavsett vad man tycker om SDs politik, så är förfarandet inte på något sätt acceptabelt. Den grundlagsfästa åsikts- och mötesfriheten måste alltid försvaras och ett angrepp av det nu inträffade slaget är ett angrepp på vårt demokratiska samhällsskick.
Misshandeln av SD-ledaren kan ju anses som mindre allvarlig rent fysiskt, vilket däremot inte är fallet för den kvinnliga kommunpolitiker i Nordmaling som blev attackerad i sitt hem och svårt misshandlad av en man som motiverade sitt handlande med att man i kommunen inte accepterar planerad nedläggning av ett antal byskolor.  Reaktioner av denna sort förkommer riktade mot t ex socialsekreterare och sjukförsäkringshandläggare och åtalas som våld mot tjänsteman - ett juridiskt sett allvarligt brott. När liknande reaktioner riktas mot demokratiskt folkvalda representanter handlar det återigen om en förbrytelse mot samhällets grundvalar. Detta kan under inga omständigheter accepteras och måste med stor kraft bekämpas. Att som politiker ta ansvar för samhällets ekonomi och utveckling är i sig tillräckligt tungt utan frustrerade medborgares handgripliga intervention i processen!

Liv och död

Eftersom gårdagen utlovats trist väderlek började vi dagen med bakning av finska rågkakor och danskt grovbröd - rågbröd är nyttigt för hälsan! Sedan tog vi bilen till östra köpcentret för våra veckoinköp och efter lunch blev det en lite längre promenad i närområdet.
Idag sattes en milstolpe i vår tillvaro då vi efter 50 år lämnade Telia och kopparnätet för våra omvärldskontakter och gick över till g4-nätet hos Tele2. Förmiddagen gick åt för alla omställningar som detta förde med sig i våra båda datorer. Efter en framgångrik omställning kunde vi sedan på vanligt sätt tillbringa måndagens eftermiddag på Club Artis och 'förkovra våra konstnärliga talanger'.

Till det, som av många betraktas som väsentligheter, kan räknas att det nu bekräftats att prinsessan Madeleine väntar en flicka tillsammans med Mr O´Neill. Prinsessan har redan, fyra månader före beräknad nedkomst, registrerat sig på en amerikansk sajt för babyshowers och skapat en önskelista inför babyfesten. Inte för att jag riktigt förstår innebörden av detta, men i 'amerikat' är ju allt möjligt.
Om några möjligheter finns för den stackars krokodil, som tillbringat en stor del av sitt liv i ett växthus i Malmö, det återstår att se. Polisen har inte lyckats hitta något 'godtagbart hem' åt det stackars djuret och nu återstår endast en djurpark i Storbritannien som en sista utväg. Blir det 'nej' även där faller dödsdomen över den. Ja, olika falla ödets lotter!

Vem kan man lita på?

Det usla höstvädret har fortsatt med mycket få inslag av solsken. Igår lyckades vi t o m pricka in en regnskur under vår promenad i närområdet. Gårdagen gick för övrigt till en del i fastighetsskötselns tecken då jag gjorde höstrensning av takrännor medan hustrun ägnade sig åt fönstertvätt.
Idag tog vi bilen ut till östra Mälarstranden för att besöka Öppet hus hos därvarande konstnärsateljéer, men det mesta som visades kände man igen från tidigare likande evenemang - bjuder man in till visning, bör man helst ha något nytt att komma med! Efteråt gick vi en promenad längs stranden och beskådade den snabbt expanderande nybebyggelsen av bostäder på det som tidigare varit industriområden och platser för vinteruppläggning av fritidsbåtar.

Den av Edward Snowden startade debatten om USA:s avlyssning av elektronisk kommunikation såväl inom som utom landet blir allt mer upphetsad. Den är snart en global fråga och det börjar så sakta att gå uppför folk att den bistra sanningen - som egentligen inte alls är överraskande - är att i slutändan lyssnar alla på alla efter bästa förmåga. Sverige är inget undantag utan snarare tillhörigt elitskiktet i branschen. Till exempel har vi ett nära samarbete med den brittiska underrättelsetjänsten, som sagt sig vara mycket nöjd med att riksdagen till sist antog den omdiskuterade FRA-lagen, som ger Försvarets radioanstalt möjlighet att avlyssna fiberoptiska kablar. Britterna har i sin tur ett omfattande samarbete med det numera förpestade, amerikanska NSA, så indirekt kan Sverige mycket väl vara bidragsgivare till det som NSA fått ta så mycket stryk för den senaste tiden. Å andra sidan har britterna varit goda rådgivare till FRA för framtagning av effektiva system för storskalig övervakning av datatrafik och telefonsamtal genom avlyssning av fiberoptiska kablar. Tyskland, Frankrike och Spanien anges vid sidan av Sverige som framgångsrika samarbetspartners.
Det ser ut som att det gamla ordspråket om att 'i det lugnaste vattnet går de största fiskarna' fått en ny tillämpning inom den internationella kommunikationen. Man kan ju sedan undra vad som är problemet i den av massmedia uppiskade hotbilden mot 'mänskliga rättigheter' - spioneri har förekommit sedan antikens dagar och det lär så förbli oavsett journalisters och vänsterdebattörers hysteriska upprördhet - det är bara att gilla läget!

Folk och försvar

Ett typiskt gråmulet novemberväder har redan kommit oss till del, men trots detta kunde vi igår ta en långpromenad i de västra stadsdelarna. Idag fick hustrun vandra till stormarknaden på egen hand, när jag istället tog cykeln till stan för ett styrelsemöte i Club Artis. Där arbetade vi effektivt och har nu gjort klart planeringen för verksamheten fram till slutet av kommande vårtermin. För min del väntar om en stund en tur till Åkesta för att delta i planeringen av slutfasen för bygget av VARFs utvidgade klubbhus som pågått under hösten. Det är fascinerande att se hur en verksamhet kan förändras, från att under mer än 20 år ha bedrivits av några entusiastiska amatörastronomer med en årsbudget på några tusenlappar, till nu vara ett av landets modernaste och mest välutrustade observatorier för amatörastronomi med över en halv miljon kronor investerat under de tre senaste åren. En anläggning till nytta för skolornas undervisning, astronomisk forskning och inte minst kommunens turismambitioner. 

En annan sorts ambitioner finns inom försvarsmakten, som mestadels krymper sin verksamhet på hemmaplan, men nu höjer insatsen i Natos insatsstyrka för internationella snabbinsatser. Till denna avdelas under de tre närmaste åren åtta stridsberedda Gripenplan med tillhörande personal (totalt ca 120 personer) med ständig beredskap. Därutöver ska svenska marin- och arméförband öronmärkas till Natos förfogande. Redan första veckan i november ska de få visa framfötterna i en stor Nato-övning i Östersjöområdet.
Den tydliga markering, som det här visar, kan vara en förändrad viljeinriktning inom svensk försvarspolitik och ett litet nästa steg mot svenskt medlemskap i Nato. Hyckleriet kring den offentliga hemligheten om bristerna i Sveriges förmenta alliansfrihet kan sedan läggas till handlingarna, vilket egentligen skedde redan den dag då ÖB gick ut med att Sverige på egen hand kunde försvara sig högst en vecka. Redan den dag då Sverige inträdde i EU var i praktiken vår neutralitetspolitik en överspelad historia. Därmed kan vi nu förhoppningsvis se fram emot en mera relevant debatt kring försvarsfrågorna i Sverige!

Historiens vingslag

Igår var det åter dags för målning på ClubArtis och vi fortsatte på redan påbörjade arbeten. Idag använde vi en del av tiden till att uträtta ärenden och ta en promenad i de norra stadsdelarna. Vädret har varit småruskigt men varmt för årstiden. Stormen Simone, som under senaste dygnet drabbat Sydsverige, lyckades vi helt undgå på våra breddgrader. Det är vi tacksamma för och känner sympati för alla längre söderut som skadedrabbats, eller de över 50 000 som fick strömavbrott - inte roligt nu när frysen just fyllts upp med olika godsaker inför vintern.

Särskilt roligt var det inte heller för den oförberedde S-ledaren Löfven när han under sitt besök på svenska ambassaden i Söul tillfrågades av en nyfiken journalist om betydelsen av sossarnas ros-symbol. Han fick då, en aning generad, tillstå att rosen var så gammal att han faktiskt inte visste vad avsikten med den en gång varit.
En faktakoll på sossarnas hemsida säger att "den röda färgen står för kampen mot den materiella fattigdomen och blomman för kampen mot den andliga nöden". Man får också veta att rosen användes som "en hyllning till Tage Erlander vid hans avgång som partiordförande år 1969".
Kanske är det inte så lätt för stackars Löfven, med hans fackliga bakgrund, att känna till alla formalia, men normalt förväntas väl en härförare känna till meningen med det fälttecken han strider under. Det kommer ju så småningom att visa sig om den uppvisade kunskapsbristen var en tillfällighet eller om blottorna är mera utbredda. Herr partiledaren har ju ännu så länge mest gjort sig känd som en tystlåten person, i stark kontrast till sin mycket talföre företrädare som i stället talade för mycket, alldeles för mycket! Ett gammalt ordspråk säger ju att tala är silver, men tiga är guld!

Mobilen en samhällsrisk!?

Under den gångna natten slogs den sista spiken i likkistan för den gångna sommaren när vi ställde tillbaka klockan och fick s k normaltid. Nu lägrar sig kolmörkret utanför fönstren redan vid femtiden på eftermiddagen och för många kommer depressionssymptomen så sakta att höra av sig. För oss som 'lever i frihet' är problemen mindre - vi kan ju när som helst på dagarna gå och söka solen -  än för alla som tvingas sitta instängda på sin arbetsplats under dygnets alla ljusa timmar.
I konsekvens med detta började vi gårdagen med bakning av grahamsfrallor för min del och kaffebröd för hustrun. Sedan gick vi en promenad i närområdet i lite instabilt väder. Idag var väderleken bättre och efter att ha  besökt östra köpcentret för veckoinköpen, gick vi en långpromenad i de norra stadsdelarna.

Något som vi hittills lyckats avhålla oss från är den ständiga uppkopplingens tyranneri. Det visar sig nu hur allt flera människor blir mobilberoende. Behandlingshem som tidigare mest ägnat sig åt spelmissbruk och shoppingberoende har fått en ny patientkategori, nämligen mobilmissbrukare. En folksjukdom som manifesterar sig i kvinnors och mäns ständiga bevakning av t ex Blocket och Hemnet med sina smartphones som ett uppfordrande verktyg. Enligt en expert på området är det människans starka drivkraft när det gäller nyfikenhet och bekräftelse som är orsak till uppkomna beroenden.
Observerade symptom på mobilberoende tyder på att storkonsumenterna var lika beroende av sina mobiler som andra är av alkohol eller nikotin. En studie visade att mobilberoende personer som berövades sina telefoner fick både högre puls och ångest. När det blir för mycket online kan det i ytterligheten bli så att man själv inte längre riktigt väljer vad man gör och inte längre kan koppla av.
För min egen och för hustruns del har vi lyckats ta oss igenom mobiltelefonens hela utvecklingsepok utan någon nämnvärd användning av denna teknik och det verkar, enligt vad som ovan har noterats, vara en strategi värd att stå kvar vid. 

Tjuvlyssning i världsklass

Med en antydan till höstens första blåsväder blev det mest inomhusverksamhet under gårdagen, även om jag var ute en stund med lövkrattning och hustrun trotsade blåsten med en promenad till mataffären. Själv ägnade jag också en del tid åt att bygga om vårt fågelbord, som tidigare kunnat hänga i den numera avverkade björken. Bordet kommer nu istället att få sitta på en stolpe i marken.
Idag gjorde vi en utflykt till Grytnäs för gravskötsel och sedan till Avesta där vi åt lunch på vårt favoritställe och gick sedan en promenad i staden inklusive den för tillfället pågående torgmarknaden där.

Något som inte är tillfälligt är den amerikanska säkerhetsmyndighetens, NSA, avlyssning av politiska ledare i en stor del av världen. Det hela kulminerade i stor skandal sedan tyska nyhetsmedia avslöjat att också Tysklands förbundskansler fanns bland de bevakade. Förtrytsamheten är stor och på flera håll inom EU hörs krav på olika former av sanktioner mot USA - man låter sig inte imponeras av förklaringen att det görs för att förhindra terrorism. Vår egen utrikesminister verkar dock inte särskilt upprörd utan säger bara att han känner till att underrättelseverksamhet riktad mot Sverige förekommer men att han inte tror att NSA ligger bakom den.
Det hela har kommit ut genom de läckor som Edward Snowden serverat och givit grund för nya hatkampanjer mot USA. Jag skulle emellertid hellre sätta detta på det allmänna hyckleriets konto. Alla med något lite insikt i hur politiska och militära system fungerar vet och förstår att olika former av underrättelseverksamhet pågår ständigt i världen, och att alla bedriver den efter vars och ens bästa förmåga. Alla är lika goda kålsupare även om ingen vill kännas vid sina egna aktiviteter. Ju mera världen övergår till att bli ett informationssamhälle desto viktigare blir inhämtningen av information. Därmed är det inte sagt att överträdelser av internationella överenskommelser kan accepteras, men några moraliska aspekter lär det knappast finnas utrymme för i den här branschen!

Vår integritet på nätet

Början av veckan har varit regnig och trist, men den kvarvarande snön från förra veckan har i alla fall försvunnit. Våra aktiviteter har i mycket varit inriktade på konstens område. Först med vårt ordinarie målarpass i förrgår och sedan med ett medlemsmöte i klubben igår. Detta var riktigt intressant med en inbjuden professionell målare som berättade om sitt sätt att måla och om sitt sätt att se på konst i största allmänhet. Han gjorde också bedömningar av några av medlemmarnas inlämnade verk.
Idag åkte vi sedan in till stan för ett biblioteksbesök, men också för att besöka en utställning som en annan av stadens målarklubbar har pågående. Där fanns några riktigt bra målningar, men också sådana av mera mediokert slag - m a o ungefär som det brukar se ut, varken sämre eller bättre.

I den stora världen har ännu en 'skandal' med anknytning till sociala medier blossat upp de senaste dagarna. En 'ung man' har tagit sig för att smygfilma en sexuell aktivitet med sin dåvarande flickvän och sedan utan tillstånd från den berörda lagt ut filmen på några av nätets mera suspekta sajter. Efter polisanmälan och rannsakan blev han i tingsrätten dömd till samhällstjänst och ett saftigt skadestånd till den drabbade unga damen. Det som gjort det hela skandalartat är att domen överklagats till Göta hovrätt som sänkt skadeståndet till en femtedel, vilket i debatten av vissa personer nu betraktas som rättshaveri och kvinnofientlig inställning. Hovrättens motivering är att unga människor idag i allmänhet är mera öppna om sitt sexliv och därför bör kunna räkna med att även det som nu inträffat kan ske.
Någon klar rättspraxis på området finns inte och chanserna är därför goda att saken kommer att tas upp i Högsta domstolen för att skapa prejudikat. Därmed blir det juridiskt fastställt var yttrandefriheten går i den aktuella typen av ärenden. Rent allmänt måste jag säga att handlingar som kränker en annan människas integritet måste få medföra sanktioner, men vilken nivå på dessa som är den rätta är en annan fråga. Skadestånd i Sverige är i en internationell jämförelse låga och att bli uthängd på nätet kan rimligen inte berättiga till ett högre skadestånd än de som vanligen tilldöms våldtäktsoffer. Det blir intressant att se vad en eventuell dom i HD kommer att säga!

Rätt eller fel?

Nu skiner åter solen på oss efter ett par dagar med mulet och småruggigt väder. Idag var det nästan lite vinterkänsla med lätt nordanvind när man kom ut. Dagen började vi med en tur till östra köpcentrat för de rutinmässiga veckoinköpen. Senare på dagen tog vi en kort promenad i närområdet. Igår blev det istället en långpromenad i de norra stadsdelarna. När jag nu är helt återställd från min 'influensaattack', så har hustrun istället drabbats av symptom som förefaller ha samma orsak, nämligen vår vaccinering.

Idag har vi kunnat läsa i bladet att den segslitna (outslitliga?) historien om Tomas Quick påbörjat ett nytt varv, nu genom en bok, som påstår att seriemördaren Tomas Quick skapades av en sektliknande grupp vårdpersonal påverkad  av en numera avliden psykoanalytiker, som verkade på Säters rättspsykiatriska klinik. Att detta skulle ha haft någon inverkan på åklagarens beslut att väcka åtal för de mord som Quick erkänt, förnekar denne bestämt utan hänvisar till "hårda fakta". Quicks försvarsadvokat hävdar, inte helt oväntat, raka motsatsen. Att de avkunnade domarna för de då erkända morden, men av Quick nu förnekade, har nu samtliga upphävts med hänvisning till bristande fakta, är själva kvintessensen, som kan hålla fortsatt liv i denna för alla inblandade tragiska historia.
Det hela kommer att gå till historien som en symbol för rättvisans nyckfullhet och svåra tillämplighet, och för en oskyldigt dömds sorgliga tillvaro. Om det enskilda fallet är det omöjligt att uttala sig där ord står mot ord och prestigen omöjliggör en omvärdering. För Tomas Quick kommer i vilket fall som helst inte åren bakom lås och bom tillbaka oavsett vilken sanning som gällde då morden begicks.

Om användning av andras pengar

Idag kunde vi, ej utan en viss aning av besvikelse, vakna upp till en snövit omgivning - en ovanligt tidig första förvarning om den kommande vintern. Den självklart medföljande halkan på våra vägar gav naturligtvis den sedvanliga mängden avåkningar och småkrockar. Det är emellertid bara att gilla läget och på eftermiddagen åkte vi till västra köpcentrat för en del shopping.
Gårdagen var, åtminstone för mig, en förlorad dag, sedan jag tvingats omkull av en influensaattack efter den i tisdags utförda vaccineringen. Hustrun klarade sig något bättre, men stannade ändå inne med tanke på väderläget. Mitt tillstånd var något överraskande eftersom jag helt klarat mig undan 'biverkningar' tidigare år, men nu är jag återställd och livet går vidare.

Något vidare går det emellertid inte för UD:s sätt att sköta sina uppdrag kring den svenska biståndsverksamheten. I en publicerad, intern rapport är kritiken förödande och ifrågasätter departementets kompetens att alls vara inblandad i denna verksamhet. I två tredjedelar av de granskade ärendena noterades ofullständiga rapporter, saknade handlingar och ofullständig eller obefintlig uppföljning. Den åskådliggör samma anda och tänkande som den tidigare rapporten om att biståndsministern och hennes statssekreterare avlönats med biståndsmedel. Det ligger nära till hands att misstänka att det nyligen genomförda bytet av person på denna ministerpost inte är helt oberoende av det som rapporterats.
Generellt kan sägas att denna verksamhet av naturen är luddig och svårhanterlig med tanke på statsskick och rättsmoral i de flesta av de länder som åtnjuter vårt bistånd. Det är inte heller självklart att SIDA, som är en av de starkaste kritikerna, skulle gjort jobbet så mycket bättre. De har, med förlov sagt, en rad 'lik i garderoben' sedan förr, men säger att man nu gjort sin läxa.
För att fullt ut lyckas att på ett acceptabelt sätt bedriva denna verksamhet krävs mer av löpande, oberoende granskning och sanktionsmöjligheter mot dem som missköter sig. Frågan är bara vilken politiker som törs stå upp och ställa detta krav, det kan ju vara man själv som nästa gång är satt att göra jobbet!

Vid budgetstupets rand

Igår började vi dagen med brödbakning - den här gången var det frallor och danskt grovbröd som stod på programmet. På eftermiddagen blev det en tur till stan för injicering av årets influensavaccin. Seniorkön var som vanligt lång, men här gick det ändå snabbt - den privatägda vårdapparaten har lite större incitament till effektivitet än landstinget.
Idag tog vi istället en tur ut till de västra stadsdelarna och gick vår promenad nere i Mälarlandet. Där kunde vi beskåda den nyanlagda uppläggningsplatsen för fritidsbåtar. Båtfolket har verkligen fått en fräsch och bra plats att hålla till på, nu när den gamla uppställningsplatsen i Mälarparken tas i anspråk för fortsatt byggande av 'sjönära' bostäder.

Något som också fortsatt är den spektakelartade budgetförhandlingen i USA:s kongress. Senaste beskedet är att senaten är överens och representanthuset är på väg att rösta. Hela västvärlden håller andan när the yankees är bara tolv timmar från att slå huvudet i lånetaken för USA:s federala ekonomi. Det är nu bara att hoppas att den ärkekonservativa Tea-party-rörelsen kan hindras från att sätta nya käppar i hjulen. Trots allt är det bara ännu en 'konstgjord andning' som flyttar problemen ett par månader framåt, men där Obamas socialförsäkringsreform åtminstone för stunden kan räddas. Sedan får vi se hur nästa rond kommer att avlöpa.
Alltsammans är en förskräckande illustration av hur långvarig vanskötsel kan spoliera en ekonomi. Under den senaste 20-årsperioden har USA:s statsskuld fyrdubblats och belöper sig nu till det gigantiska beloppet 16 000 miljarder US-dollars. Därmed har statsskulden passerat 100 procent av landets BNP och förtroendet i omvärlden minskar i motsvarande takt. Det kan också noteras att USA i nuläget inte skulle uppfylla konvergenskraven för inträde i EU:s euro-område. När vi därtill kan ana en tilltagande politisk kollaps inom den federala ledningen så ringer onekligen varningsklockorna på högsta volym.

Offentlig förvaltning

De nu allt kortare dagarna minskar utrymmet för aktiviteter utomhus och man märker en stillhet som smygande lägger sig över omgivningarna. Under gårdagen kunde vi ändå ta en lång söndagspromenad i de norra delarna av kommunen, där frisk lantluft finns att inandas och där solen sken från en kristallklar himmel.
Idag fick vi ställa in veckans målarpass eftersom jag kallats till ögonkliniken för undersökning. Det blev således istället en cykeltur till sjukhuset med endast ett kort besök på målarklubben. Hustrun tog under tiden sin motionspromenad på egen hand.

Dagens kontakt med sjukvården föranleder mig att reflektera över hur denna del av samhällssektorn bedrivs idag. Min 'undersökning' visade sig bestå av en fotografering av det öga med 'hängande ögonlock' som min optiker remitterat till ögonkliniken för vidare åtgärd. De tagna bilderna ska sedan bli min eventuella inträdesbiljett till en 'operatör' som ska kalla in mig för att tala om huruvida någon åtgärd kan eller bör göras. Med min bakgrund i industriell organisation undrar jag vad denna omväg om en sjuksköterska, till ett pris av 150 kr, ska tjäna till, då jag precis lika gärna kunde gått till 'operatören' direkt. Dessförinnan hade jag därtill kontakt med en annan person med uppgift att håva in de nämnda kronorna. Det kan således behövas insats av tre landstingsanställda för att jag ska få ett besked, som kanske säger att inget behöver göras.
De bristande ekonomiska resurserna inom sjukvårdssektorn är i det närmaste ett nationellt trauma och 'bristen på sjuksköterskor' ges allt oftare som skäl till att göra inskränkningar i vårdapparatens utbud. Det blir då naturligt att fråga sig hur mina iakttagelser enligt ovan medverkar till dessa problem och då har jag ändå inte sett något av landstingets byråkratiska överbyggnad som har uteslutande pappersflyttning som uppgift. Ett marknadsberoende företag med sådan organisation och sådant tänkande hade redan, med stor sannolikhet, varit försatt i konkurs för länge sedan!

Vädrets makter

Solskenet har återvänt, men har nu en uttalad karaktär av höstsol - minusgrader på natten. Igår använde vi den vackra dagen till en utflykt till Nyköping. Det mesta av tiden gick dock åt till ett besök i trakten av min forna arbetsplats Studsvik, där vi också spisade lunch i det som en gång var personalmäss, men numera drivs som vandrarhem och taverna. Vi gick också en promenad i skärgårdsmiljön och njöt av stillheten där ute i havsbandet.
Idag började vi med en tur till östra köpcentret för veckoinköpen. Där passade vi också på att göra dagens vandring längs den natursköna Badelundaåsen. För övrigt har vi hållit oss här hemma och roat oss med de vanliga vardagliga sysslorna.

Alldeles nyss kom ett meddelande om att den farliga cyklonen 'Phailin' nu drar in över staden Gopalpur vid den indiska östkusten med vindstyrkor på uppåt 60 m/sek (nästan dubbel orkan). Cyklonens öga har ännu inte nått land och över en halv miljon människor har redan evakuerats. Inom det närmaste dygnet kan 12 miljoner människor vara direkt drabbade och om stormen går upp mot lågländerna i Bangladesh kan förödande översvämningar befaras.
Den här typen av oväder hör förvisso normalt till Sydasiens klimattyp, men senare tiders ökning av både frekvens och styrka är oroande och borde underlätta de internationella förhandlingar som måste gå i hamn för att få fram verkningsfulla medel till att bromsa den globala temperaturhöjningen. Tyvärr verkar emellertid utvecklingen ta rakt motsatt kurs. En färsk prognos från IEA, International Energy Agency, anger en fortsatt stadig ökning av energianvändningen, främst i just Indien och Kina, och att de fossila bränslena kommer att stå för minst hälften av denna i mitten av innevarande århundrade. Därmed kan vi också säga farväl till '2-gradersmålet' och istället bereda oss på en ökning med närmare det dubbla. Vad detta innebär för framtidens naturkatastrofer kan vi bara gissa, men många människor har säkert god anledning att se dystert på sin framtid!

Likheten inför lagen

Nu har hösten återtagit makten över vädret med utetemperaturen halverad och gråmulen himmel. Då känns det inte längre så angeläget att vara ute. Trots detta gjorde jag igår, medan hustrun hade besök av en tidigare arbetskollega, årets omflyttning av trädgårdskomposten. Jag gjorde också underlag för en kommande, mindre plantering kring den stubbe som är återstoden av vår tidigare björk.
Idag var vädret ännu sämre och vi har stannat inomhus och sysselsatt oss med storstädning i skåp, hyllor och lådor. Det är i detta läge som man verkligen får klart för sig hur mycket onödigheter man samlar på sig. Till en början har jag burit ca 20 kg papper till insamlingscontainern, men det finns mera som säkert kommer att gå samma väg så småningom.

Omgörning kan det också bli för Sveriges Television som sedan en längre tid ligger i avtalskonflikt med Musikerförbundet. Dessa har lagt strejkvarsel för de medlemmar som är anställda av SVT och uppmanar alla musiker till sympatiåtgärder. Trots allt verkar TV-ledningen ta det hela med ro och framtiden får utvisa om vi kommer att få lite mindre 'musikaliska' program om ett par veckor. Kanske spelar det inte så stor roll, musik kan man lyssna till på andra ställen.
Men TV håller på att hamna i en än mera pinsam konflikt via Radiotjänst som nu kräver Fredrik Reinfeldt på TV-avgift för Sagerska palatset i Stockholm. Regeringens chefsjurist hävdar emellertid att eftersom statsministern alltid är i tjänst så ska byggnaden räknas som en del av regeringskansliet och ingå i regeringens generella TV-licens. Radiotjänsts VD står dock på sig och framhåller att varje svenskt hushåll är skyldig att betala TV-avgift om man har en TV-mottagare eller på annat sätt åtnjuter TVs utbud och det finns inga undantag vare sig för statsministern eller kungen.
På något sätt är det uppmuntrande att se en myndighet då detta sätt nitiskt utföra sitt uppdrag. Det blir ju allt vanligare att det istället är slapphet och nonchalans som visas upp. Samtidigt kan man fråga sig om det inte ibland skjuts sparvar med elefantbössa när byråkratin fördunklar det sunda förnuftet.

Higgsbosonen

Med ett par dagar av både sol och regn kan det befaras att brittsommaren nu kulminerat. Igår var det som vanligt dags för veckans målarpass på Club Artis. Jag började nu arbeta i akryl med ett stilleben av glasföremål, medan hustrun gjorde ett vackert landskapsmotiv i olja.
Idag var vädret sämre och vi nöjde oss med en promenad till stormarknaden. För övrigt fick vardagliga sysslor här hemma fylla tiden.

Dagens stora händelse var offentliggörandet av årets Nobelpris i fysik som föga överraskande tilldelas upptäckarna av den s. k. Higgspartikeln - Peter Higgs och Francois Englert. Den förstnämnde höll sig undan i de skotska högländerna, omöjlig att nå, och kan snart vara den ende som inte vet om sin lycka. Att priset i år skulle gå denna väg var alla övertygade om när den svårfångade elementarpartikel för drygt ett år sedan slutligen påvisats i LHC-acceleratorn i CERN i Schweiz. Upptäckten av partikeln har kallats för en av de största i vetenskapens historia och Peter Higgs förutspådde den teoretiskt redan 1964, och nästan samtidigt kom fem andra forskare fram till samma slutsatser.
Det är med stor respekt man betraktar den mänskliga tankeförmågan när någon lyckats pussla ihop en teori, som det sedan tagit nästan 50 år att verifiera experimentellt. Upptäcktens betydelse för vår kunskap om världen framgår av det faktum att Higgsbosonen är bekräftelsen på vår uppfattning om hur universum från de minsta elementarpartiklarna till de största galaxerna rent fysiskt hänger ihop. Detta är verkligen vetenskap på den yppersta elitnivån väl i klass med Isaac Newton och Albert Einstein!

Frimärken och poliser

Igår tog brittsommaren paus och stack emellan med en regndag. Utevistelsen blev bara en promenad till mataffären. Istället gick förmiddagen åt för utvärdering av vår frimärks- och myntsamling, som efter det bytte ägare. Vi kan således inte längre räkna oss till filatelisternas ädla skara och det har vi för övrigt kanske inte heller gjort under de senaste 20 åren. På kvällen firade vi försäljningen med årets surströmmingsmåltid.
Idag började vi dagen med bakning av frallor och grahamsskorpor. Sedan tog vi en tur till Surahammar för ett besök på Stenhuset och den pågående utställningen av dels teckningar/foton och dels tovade verk. De senare var extremt skickligt gjorda, men även några av tekningarna var av god klass. Vi tog också en promenad i grannskapet och avslutade med att köpa ny matta till matplatsen i köket.

Idag kunde vi läsa i bladet om att poliser i Värmland krockat med älg under utryckning och det var andra gången på en vecka - misstänkt rattfyllerist kom undan! Varje år är hundratals polisbilar inblandade i krockar och under de senaste tio åren har ca 1 800 personer skadats i olyckor med polisbil eller ambulans. Trots allt är trenden god då frekvensen av olyckor succesivt minskat på senare år. Förutom risken för personskador har olyckorna kostat statskassan 65 miljoner kronor sedan 2005.
Visst är poliser många gånger tvingade att ta risker i trafiken, men man får lätt en känsla av att vissa 'konstaplar' ser bilen som en förbrukningsvara. Det är inte rimligt att olycksfrekvensen är flera gånger högre än för genomsnittsbilisten. Som på de flesta andra områden krävs i första hand att förarutbildningen är tillräcklig för de arbetsuppgifter som åläggs dem, men till syvende och sist är det den enskilde förarens omdöme som måste vara i tillräckligt bra form. Kanske skulle en 'svart låda' i bilen kunna leda till lite extra eftertanke hos en del vildhjärnor inom ordningsmakten.

En comeback för sommaren

Programenligt har vi nu haft brittsommar några dagar om än kanske någon dag för tidigt enligt almanackan. På vår gata har också solen fått än friare spelrum sedan två av grannarna också beslutat sig för att avverka några åldriga trädgiganter. Vi har tagit vara ordentligt på det fina vädret med flera långpromenader. I förrgår blev det en runda på södra Björnö och igår vandrade vi in till stan för ett besök på biblioteket. Idag åkte vi ner till Mälarstranden där vi gick några kilometer längs sjön och avslutade därefter turen med en god, nyttig lunch på Sportköket.
Även kvällstid har det varit extraordinära aktiviteter. För min del var jag i förrgår för målarklubbens räkning på ett infomöte där kommunens Kulturförvaltning berättade om förutsättningarna för att kunna få förenings- och aktivitetsbidrag från deras pott för föreningsstöd. Igår var vi båda istället på ett medlemsmöte hos släktforskarföreningen där vi fick lyssna till en intressant förläsning om hur det kunde vara att behöva 'bo på socknen' under de dåliga tiderna på 1800-talet. Då var det nog inte svårt att hålla sig för skratt.

Det kan nog även alla de kunder hos Adobe Systems som blivit attackerade av hackers, som lyckats kapa Adobes kundregister med nästan 3 miljoner kunder. Inte blir det bättre av att man inte vet vem som ligger bakom attacken. De har också stulit delar av Adobes källkod och kan därmed ha skaffat sig möjligheter till hitta nya vägar att ta sig in i användarnas datorer.
För egen del går vi fria den här gången eftersom vi endast använt oss av Adobes pdf-läsare, men problemet är generellt och nästa gång kan man befinna sig i skottlinjen utan att veta något innan det är för sent. Även om man utrustat sig med såväl virusskydd som brandvägg, så får man räkna med att cybervärldens avskum ständigt arbetar för att ta sig förbi dessa och försöka stjäla eller förstöra det som ej tillhör dem. Kriminaliteten är tyvärr en del av människans natur som vi aldrig kommer att bli fri från!

Fattiga och rika

Nu blir den ljusa delen av dygnet märkbart kortare för varje dag och uteverksamheten på tomten blir därefter. Av trädgårdsarbete återstår i stort sett bara lite lövkrattning, som numera är starkt förminskad efter höstens avverkningar, och utemöblerna har förpassats till vinterförvaring. För den skull lär vi ändå inte bli sysslolösa. Igår gick som vanligt måndagens eftermiddag åt till ett pass på målarklubben och idag blev det en tur till västra köpcentret för ärenden att uträtta där. Där tog vi också en promenad i de västligaste stadsdelarna, en del av staden som man sällan har anledning att besöka.

Det som idag emellertid tar upp en stor del av världens nyhetsflöde är de amerikanska politikernas misslyckande med sitt beslut om landets budget. Den drakoniska regel som stoppar federala utbetalningar utan godkänt budgetutrymme har därmed idag satt stopp för stora delar av USA:s offentliga verksamhet. Låsningen mellan republikaner och demokrater i kongressen gör att all service utan livsnödvändig betydelse efter hand ställs av och bortåt 800 000 anställda permiteras utan lön. Än värre kan det bli om ett par veckor då den amerikanska balansräkningen slår huvudet i lånetaket. Har man i det läget inte hittat en väg att ytterligare höja detta kan följden bli betalningsinställelse och statsbankrutt för världens största ekonomi. I den jämförelsen ser de europeiska problemen i PIGS-länderna förhållandevis små ut.
En berättigad fråga är givetvis hur det kunnat bli så här. För 13 år sedan lämnade Bill Clinton ifrån sig ett land i stark ekonomisk balans till den mindre nogräknade och religiöst belastade George W Bush, som med en rad åtgärder, bl a stora skattesänkningar, började sätta sprätt på pengarna. När sedan det islamistiska angreppet den 11 september 2001 fick honom att förklara globalt krig mot terrorismen, så har det bara gått utför. Åtta år senare var fallissemanget ett faktum när den av juncbonds finansierade fastighetsmarkanden kollapsade med en global finanskris som följd. Idag är USA ett 'rikt land' med en snabbt växande fattigdom bland befolkningen. Det kommer att krävas stora uppoffringar för att återställa denna vanskötta ekonomi och här måste de ärkekonservativa bibelfanatikerna i södern ta på sig en stor del av ansvaret!

När bocken blir trädgårdsmästare

Veckoslutet inledde jag igår med att baka tvåstegsbröd. På eftermiddagen var det sedan dags att delta i aktiviteterna under den landsomfattande kampanjen 'Astronomins dag och natt'. I Åkesta blev detta extra speciellt med Öppet hus i observatorierna och högtidlig invigning av föreningens nya 16-tumsteleskop i Urania-kupolen. Ceremonin genomfördes i närvaro av sponsorer och massmedia och under dagen och kvällen hade vi omkring 150 besökare till teleskopen och några seminarier i programmet.
Idag var rutinen mera normal och vi började dagen med en tur till östra köpcentret för veckoinköp. Efter lunch tog vi en promenad i närområdet och nu väntar vi åter besök av min syster och svåger som är på väg hemåt efter sin vistelse hos sonens familj i Norrland.

Från stora världen fick vi igår en påminnelse om att det labila läget i Sydeuropa består när man från demokratins hemland, Grekland, meddelade att deras justitieminister beordrat gripande av stora delar av ledarskiktet, inklusive parlamentledamöter, i det extrema högerpartiet 'Gyllene gryning' för bl a ekonomiska oegentligheter och våldsaktioner mot flyktingar.
Från det som genom åren befäst sin ställning som demokratins bakgård, Italien, kom istället beskedet att regeringskris nu, efter fem månader, åter står för dörren sedan samtliga Berlusconi-anknutna ministrar lämnat regeringen. De kunde inte rösta för de nödvändiga ekonomiska reformerna som är en förutsättning för stödlån från EU. Berlusconi själv väntas förlora sin plats i senaten efter att blivit dömd för skattefusk och tros hamn i husarrest. Nu letar den 88-årige presidenten med ljus och lykta efter en ny koalitionsregering för att till varje pris undvika nyval med ännu en föregående, kaotisk valrörelse.
Ett gammalt talesätt säger att "när krubban är tom, så bits hästarna" och detta har vi verkligen sett belysande exempel på i Sydeuropa de senaste åren. Under tiden lider småfolket av alla de misslyckande som de valda, prestigehungriga och inkompetenta politikerna bjuder dem på. Kanske behöver EU ges bättre verktyg för tvångsförvaltning när inget annat hjälper för att få skutan på rätt köl.

Inte lätt att vara liten

Väderläget blir nu allt kärvare och vi har fått uppleva höstens två första frostnätter, men det är ju i stort sett normalt för årstiden. Det var därmed också hög tid i förrgår att ta in de växter som inte överlever utevistelse under vintern. På eftermiddagen tog vi sedan en tur till västra köpcentret för en del ärenden och en promenad i omgivningen.
Igår ägnade vi dagen åt en bussresa till kungliga huvudkommunen, Stockholm. Där deltog vi i ett informationsmöte på Aktiespararnas huvudkontor och därefter ett studiebesök på Nasdaq-OMX-börsen. Det senare bjöd på en hel del ahaupplevelser både ifråga om storlek och miljö. En upplevelse var det också att ta sig ut ur staden under rusningstid. De första tre kilometerna tog 35 minuter med buss eller gick med andra ord i lagom promenadtakt.
Efter att idag ha börjat dagen med avfrostning av frysskåpet var det för min del tid för ett styrelsemöte i Club Artis och efter lunch tog vi en promenad till mataffären, för att sedan i lugn och ro ägna oss åt innesysslor här hemma.

Något direkt lugn och ro har det inte varit de senaste dagarna hos Kristdemokraterna som hållit riksting inför den kommande valrörelsen. Även om Hägglund blivit omvald till partiordförande, har han fått rejält på pälsen internt och inte minst från ungdomsförbundet som anser att är för ängslig och inte markerar tillräckligt mot moderaterna. Dessa anser dessutom KDU inte längre vara något 'borgerligt parti' och vill att man slutar upp med att "ursäkta allt med socialliberala förklaringar". De vill istället att KD:s högerprofil skärps ordentlig, inte minst på det rättspolitiska området.
Det senare skulle man kanske till en del kunna hålla med om, men samtidigt tror jag att KDU inte uppfattat att allt flera slutat att räkna med någon från KD på riksdagsbänkarna efter nästa val. Ser man sedan dessutom till konkurrensen från Sverigedemokraterna, så tror jag att viss ödmjukhet i retoriken skulle vara på sin plats. Utan att göra någon jämförelse i övrigt, skulle man nu kanske istället hoppas på att de tyska kristdemokraternas stora framgång i valet för några dagar sedan kunde spilla över lite image på vårt KD och rädda även dem kvar i leken.

Av allra största vikt

Med undantag för ett par regnskurar har vi fortfarande soligt väder, men nu gör sig de allt kyligare hösttemperaturerna påminda och i morse var vi nära nollpunkten. Igår började vi dagen med en promenad i närområdet och på eftermiddagen var det dags för ett nytt pass på målarklubben. Där arbetade hustrun med ett idylliskt sydländskt motiv i olja medan jag började ett nytt försök att närma mig fotorealismens mysterier. Fortfarande är jag osäker om huruvida jag har tillräckligt med tålamod för denna typ av måleri.
Idag började jag dagen med att baka frallor och sedan har vi ägnat tid åt att förädla en del av den nu avslutade äppelskörden till ännu mera äppelsylt.

Förvirring snarare än förädling ser vi nu återigen vad gäller kostrådgivning och fetma när 'forskare' i en rapport kommit fram till nya väsentligheter i dessa avseenden. Nu ska det gälla att minska på intaget av kolhydrater och äta mer fett för att lättast gå ner i vikt "på kort sikt"!! Man tror sig också kunna se att motion endast har en marginell betydelse för bantningen. Vän av ordning frågar sig vem som ser kortsiktig viktminskning som angelägen när problemet i högsta grad är av mycket långsiktig karaktär. Lika förbryllande är påståendet om motionen när alla vet att till syvende och sist är det balansen mellan intag och förbrukning som avgör vad resultatet blir.
Förvirringen upprätthålls av alla spretande kostråd som serveras från både offentliga institutioner och självutnämnda tyckare. Ena dagen läser vi att choklad och vin är nyttigt, andra dagen att det bara gäller om man fastar två dagar av fem och går på gym de övriga tre. Ibland är det medelhavskost som är frälsningen och ibland stenålderskost, men 5-2-dieten har hållit täten de senaste veckorna. Den nu utgivna rapporten borde dock ge LCHF-dieten en rejäl skjuts, åtminstone tills någon annan lyckas prångla ut nya 'forskningsrön' som slår undan benen för den - GI-metoden har ju t. ex. haft det ganska motigt ett tag och kan kanske få support från något överraskande håll.
För egen del har jag bilden helt klar: Ät varierande födoämnen i en mängd som inte överstiger förbrukning och håll igång kroppsfunktionen med daglig motion. Med den metoden har jag lugnt och sansat gått ner nio kilo under det senaste året!

Många som har valt

Nu har vi klarat veckoslutet med i huvudsak soligt väder, även om solens sken blir allt blekare nu efter passagen av höstdagsjämningen. Efter en liten regnskvätt i morse började vi dagen med en tur till östra köpcentret för att veckohandla. När lunchen var avklarad åkte vi sedan ner till Mälaren och gick en långpromenad i våtmarkerna öster om stan.
I fredags använde vi en del av dagen för att delta i upphängningen av målningar till den utställning som Club Artis skulle ha under Kulturnatta. Senare på dagen var det dags att åka till yngsta dottern för att fira dotterdotterns 20-årsdag - det är obegripligt vad åren går snabbt. Det var en trevlig fest med hela familjeklanen församlad.
Igår gick en hel del av dagen åt till trädgårdsskötsel. Först skulle gräsmattan klippas (för sista gången denna säsong?). Sedan plockade jag ned återstoden av frukten på vårt äppelträd - totalt blev årets skörd ca 50 kg äpplen. Dessutom behövdes en del allmän uppsnyggning göras. När dagen sedan började närma sig kväll var det dags att åka till stan för att ta del av aktiviteterna under Kulturnatta. Det fanns nästan 200 saker att välja på, så det fick bli ett litet smakprov under några timmar. Intresset för målarklubbens utställning var tillfredsställande stort.

Efter att vi förra veckan i kyrkovalet avgjorde vilka som får nöjet (?) att styra över Svenska kyrkan och det norska folket strax därefter i folketingsvalet röstade bort sosseregeringen till förmån för en högerkoalition, pågår nu valet till förbundsdagen i Tyskland. Mycket tyder på att CDU och Angela Merkel ska kunna klara att ta hem ytterligare en seger och få fortsätta att leda Europas största ekonomi. Fortfarande finns dock osäkerhet om utgången och den hänger främst samman med frågan om hennes koalitionspartners klarar att ta sig över spärrgränsen, vilket kan bli avgörande för hur den framtida regeringen blir sammansatt.
Situationen kan lite överdrivet sägas vara ett mardrömsscenario, som vi i sämsta fall kan se fram emot i vårt eget riksdagsval om ett knappt år. Då kan Alliansens möjlighet att få fortsätta ännu en mandatperiod avgöras av huruvida (C) och (KD) klarar 4-procentspärren, samtidigt som 'missnöjesväljarna' i (SD), åtminstone för tillfället tycks öka i antal. Det är hög tid att tänka igenom strategierna för att om möjlig kunna slippa att bli förpassade till oppositionens ökenvandring!