På tröskeln till sommaren

Fram till den sista dagen av årets sista vårmånad har vi kunnat njuta av en vecka med relativt soligt väder och med en välbehövlig regndag i början av veckan. Fredag till lördag använde vi till en resa med husbilen upp mot Bergslagen. Först kom vi till Grytnäs kyrka för gravskötsel och sedan till Avesta där vi tog en kort promenad i 'Gamla byn'. Nästa stopp blev i gruvbyn i Klackberg där gick en runda i den museala gruvmiljön med alla dess gruvschakt. Efter lunch åkte vi till målet Lilla Sångaren vid Kloten där vi stannade för övernattning i den vackra naturen. Sverige har mycket att erbjuda alla de människor som i år får klara sig utan den tänkta utlandssemestern.

Världen i stort lever fortfarande under tryck av coronapandemin, även om olika restriktioner börjat lättas upp på en del håll. Globalt är nu antalet rapporterade smittfall uppe i 6 185 000 varav 371 400 lett till dödsfall. Motsvarande tal för Sverige 37 100 och 4 400. För svensk del ställs inga löften om återgång till ett 'normalt samhällsliv' de närmaste månaderna, med de ekonomiska konsekvenserna för samhället är än så länge mindre förödande än många befarat även om vissa näringsområden lider. Rent allmänt verkar allt fler ha inrättat sig i en anpassad livsstil, som dock på många håll samtidigt betyder ökat risktagande för smittspridning när man töjer på restriktionsgränserna.
För vår egen del har livsföringen begränsats relativt litet, men vissa saker saknar man ju. Visst skulle det vara trevligt att kunna ägna lite tid åt shoping och ett besök hos frisören ser vi båda fram emot så snart som möjligt. Nu väntar strax ett besök av våra döttrar på Mors Dag, som ett trevligt avbrott i de vardagliga rutinerna.

I väntan på nya möjligheter

Under den här veckan har vi haft nöjet att njuta av mycket sol och två dagar rent sommarväder med över 20 plusgrader i skuggan, men idag kom förstås ett bakslag med blött och kyligt väder. De två vädermässigt bästa dagarna använde vi till en resa med husbilen till Färnebo nationalpark vid Dalälven. Där kunde vi njuta av solvärmen och fågelsången i den vackra miljön kring forsarna i älven. Igår tog vi en långpromenad på åtta kilometer, tur och retur, från vår ställplats vid Sevedskvarn till Gysinge. Vi kunde då notera hur de restriktiva umgängesförhållandena som just nu råder i landet lockat ut människor att träffas i naturen. På parkeringsplatserna kunde jag räkna in ett 30-tal tunga motorcyklar, ett 50-tal bilar och dussinet husbilar och husvagnar. Man kan ju hoppas att människorna nu får upp ögonen för allt trevligt med att vistas i naturen.

Tyvärr måste jag konstatera att coronapandemin ej visat några tecken på återgång. Globalt har antalet rapporterade smittfall stigit till 5 360 000 och antalet dödsfall till 342 000. Motsvarande tal för Sverige är 33 200 och 4 000. De skrämmande siffrorna till trots är utfallet fortfarande bara något större än under en vanlig influensasäsong. Skillnaden är att vi i covid 19-fallet fortfarande saknar verksamma motmedel och en eventuell massvaccinering ligger fortfarande vid tidens horisont.
Alla åtgärder som satts in för att begränsa smittspridningen börjar att allt mera resultera i nya, om än påtvingade, beteende och människors semesterplanering är ett sådant område. Det är uppenbart att svenska turistanläggningar i år med stor sannolikhet kommer att befolkas av svenskar istället för de utlandsturister som inte kan ta sig hit. Begreppet 'hemester' tycks också få en ny dignitet när svenskarnas resemöjligheter beskärs. Försäljningen av bad-pooler för placering på den egna tomten har t ex ökat med 30 procent. Många nya sätt att umgås utomhus har börjat poppa upp, något som på sikt säkert kan bidra till förbättrad hälsostandard i landet. Ett annat område som också kan bli en ny trend för många är att 'jobba hemifrån'. En del företag har redan börjat erbjuda sina anställda att göra detta permanent, även när nuvarande undantagstillstånd är över.
Jag vill fortsätta att hävda att ur allt elände som pandemin ställt till med finns möjligheter till förbättringar som jag hoppas och tror att människor är kapabla att tillgodogöra sig.

Med längtan till en 'fri' sommar

Vädermässigt har den senaste veckan mest blivit en besvikelse med kyliga dagar (inklusive två frostnätter) och en massa blåst samt återkommande regnskurar. En morgon var det till och med inslag av snö. Brrr! Trösten har varit att det däremellan också funnits en del god solvärme - typiskt aprilväder med andra ord. Hur som helst har vi tagit oss för att göra årets premiärresa med husbilen och turen gick i år till sjön Kvismaren söder om Örebro för fågelskådning. Fågellivet var som vanligt rikligt och vi fick höra årets första gök. Det mest uppseendeväckande var dock en knölsvan med rödbrun fjäderdräkt på huvud och hals - vi har inte lyckats reda ut vad som var djurets problem. För övrigt har vi mest hållit oss på hemmaplan i fortsatt pandemikarantän.

Coronapandemin har fortfarande inte visat några tecken på att ge vika. Det globala antalet rapporterade smittfall har stigit till ca 4 750 000 varav ca 314 000 har lett till dödsfall. För Sveriges del är nu motsvarande tal uppe i ca 30 000 och 3 675. Befarat mörkertal i rapportering betyder dock att de verkliga konsekvenserna sannolikt är högre och det som nu är mest oroande är vad som kan komma att hända om smittan sprids i större omfattning i tredje världens tätbefolkade länder. Liknande frågetecken kan resas för de länder som nu börjar lätta på insatta karantänsrestriktioner i försök att få igång verksamhet och ekonomi. Trots allt måste det någon gång bli nödvändigt med återgång till ett 'normalt liv', men just vet ingen säkert hur ett sådant kommer att se ut. Vi måste under alla omständigheter ha en bättre beredskap på att kunna hantera oväntade angrepp på vårt sociala samhälle.
Genom nyhetsmediernas totala dominans av coranavirusets härjningar har jag fått en dålig känsla för vad som i övrigt händer i världen. Även om mycket av de normala aktiviteterna är nerskruvade lever samhället vidare, men vi har i alla fall fått veta att ABBA-låten 'Waterloo' blivit vald till det bästa Eurovisionsbidraget genom tiderna. Sic! Som en god optimist hoppas jag att människan har förstånd och förmåga att alltid kunna utveckla framtiden i positiv riktning!

Tid för insikt

Under innevarande vecka har vårvädret varit hyfsat varmt, men till kommande veckohelg har vi att räkna med ännu en (den sista?) attack av kung Bore. Nederbörd är det fortfarande underskott av men den bör ju helst komma ner i flytande form. Under veckan har vi ägnat en del tid till att starta upp husbilen som nu är påställd och möjlig att använda. Den startade direkt när den fått sina nyladdade batterier. Det finns lite service kvar att göra men i princip kan vi börja campingsäsongen när vi känner för det. För övrigt sitter vi fortfarande fast i den karantän som coronaviruset tvingat oss in i och på en del sätt börjar det bli lite obekvämt. Ett sådant är t ex att vi nu båda gått en månad över tiden för ett besök hos frisören.

Det finns fortfarande inga tecken på att pandemin skulle vara på väg att trappas ned. Antalet rapporterade, bekräftade smittfall har nu globalt stigit till 3 955 000 varav 272 000 lett till dödsfall. Motsvarande för Sverige är 25 300  och 3 175. Detta är tal som börjar bli lite svårt att ta in om man tänker på att antalet avlidna i världen lite drygt motsvarar befolkningen i Västerås och Eskilstuna tillsammans. 

Man kan också räkna med att efter hand som olika länder nu börjar lätta på nedstängda aktiviteter kommer en rad nya regler att påverka människors sätt att umgås och verka tillsammans. Den digitalisering av samhällslivet som så smått påbörjats redan före coronautbrottet kommer, på gott och ont, att både förstärkas och utvidgas. Ökad digital kommunikation kommer att minska behovet av transporter och ökad näthandel kommer kräva en strukturomvandling av handeln. Ett ökat krismedvetande kommer därtill förhoppningsvis att sprida en insikt om vad vi som samhälle behöver vara beredda på att kunna klara av. De senaste årtiondenas självgoda och lätt nonchalanta livsstil ger ingen bra grund att stå på när allt man tagit för givet plötsligt inte finns längre.

Det jag skrivit ovan är ingen domedagspredikan utan ska ses som ett sätt att uttrycka det behov jag ser av en djupare framtidsanalys och ett större ansvarstagande av såväl enskilda medborgare som de ledande i samhället. Saken gäller inte 'om nya prövningar kommer' utan 'när nya prövningar kommer' - det finns flera som redan börjar synas vid horisonten.