S-invasion

Gårdagen, fortfarande med tråkigt vinterväder, tillbringade vi mest inomhus. Själv använde jag en massa tid vid dator och telefon för att få ordning på vårens program för Aktiespararna. Sedan gjorde jag färdig den hållare för talgbollar åt småfåglarna som jag började på under veckans slöjdpass.
Idag var vädret en aning bättre och vi tog bilen för en utflykt till grannbyarna. Först till Hallstahammar där vi gick en promenad upp till Trångfors för att spana efter strömstarar och minsann såg vi tre stycken. Det blev dessutom ett par ganska bra bilder. Sedan fortsatte vi till Surahammar för att se på en konstutställning i Stenhuset. Det var den ryskfödde Peter Borotinskij, sedan många år bosatt i Sverige, som visade sina alster. Vi var båda mycket imponerade - ett fantastiskt måleri av vardagsnära motiv.

Idag blev Västerås överdrivet socialdemokratiskt. S-partiet har valt att lägga ett möte som de kallar "framtidsdagarna" här i stan. Högsta hönset, Mona Sahlin, hade torgmöte och det inbjöd väl inte till några direkta ovationer om framtiden. Hon sade bland annat: "Vi har stora chanser att kunna byta bort den orättvisa politiken mot det rödgröna. Men det kräver hårt jobb och tydliga besked från oss. Jag både tror och hoppas att vi får väljarnas förtroende!!!!" Samtidigt fick hon kraftig kritik från SSU för att hon inte tar hänsyn till ungdomarna. Som lök på laxen hamnade hon med sossarnas nya slogan, S we can, travesterad efter Barack Obama, i riktigt bakvatten, då det uppenbarades att det också är namnet på en organisation som verkar för legalisering av hasch och marijuana i Sverige. ”Swecan är en samlingsplats för cannabisentusiaster och en källa för korrekt och vetenskapligt förankrad fakta om växten”, står det på organisationens hemsida.

Med (v) och (mp) i bagaget har fru Sahlin en oändlig uppförsbacke till en regeringstaburett och lika bra är väl det. Det räcker med att lyssna på herr Östros´ idéer om hur finanskrisen borde hanteras för att vi ska be till någon Gud vi tror på att få slippa det här gänget vid makten. Socialismens tid är förbi!

Vinterfåglar

Fortfarande fortsätter solen att lura oss på sitt sken. Senaste natten har det också fallit lite snö, som dock inte skapat någon olägenhet. Igår tog vi bara en kort promenad i närområdet och på eftermiddagen var det för min del dags för veckans pass i träslöjden. Hållaren för mjölkpaket är nu klar och jag började också på en annan hållare - för talgbollar åt småfåglarna.
Idag fick också fåglar stå i centrum, då vi för första gången på flera år deltog i ett möte med VOF (Västmanlands ornitologiska förening). VOF ordnar varje torsdagseftermiddag en aktivitet för "daglediga" - det var med andra ord en ganska hög medelålder i församlingen. Icke dessto mindre bjöds vi på en visning av förnämliga fågelbilder som en av föreningens medlemmar tagit i fågelområdet Asköviken.

SOF, som är Sveriges ornitologiska förening (där vi också är medlemmar), har i början av veckan avslutat årets räkning av "Fåglar kring knuten". Vår rapport var ganska lik den från tidigare år, dock med tillägg för de stjärtmesar som dök upp i år. Istället har vi saknat vår trogne rödhake som varit här i flera år. Det var också färre fåglar här totalt i år, vilket kanske beror på att den snöfattiga vintern gör det lättare för de små liven att hitta mat på de naturliga ställena.

Kvicksilver i lyset

Ytterligare två dagar har gått utan att något uppiggande solsken har visat sig. Igår var hustrun och jag på vårt andra pass på Club Artis för att fortsätta med vår målarkonst. Hustrun fortsatte med akvarell medan jag den här gången testade olika landskapmotiv med färgpennor. Det kanske kan bli något så småningom.
Idag tog vi en tur till östra stadsdelarna för att se på en utställning på biblioteksfilialen där av målningar av en lokal konstnär. Det som visades var dock inte särskilt imponerande - vi kunde nog gjort det bättre själva. Vi passade också på att ta en promenad på några kilometer i omgivningar som vi inte besöker så ofta.

I går kväll gav TV4-nyheterna utrymme för en ny larmrapport. Någon miljöbyråkrat har föreslaget att de så starkt rekommenderade lågenergilamporna bör förses med en varningstext. Anledning: Om man slår sönder en sådan kommer det ut kvicksilver (!) - och kvicksilver är minsann farligt. Med tanke på att gränsen för tillåtligt innehåll är 5 mg Hg kan man verkligen undra vad som menas - vi har haft denna typ av lampor i fem år och ännu har ingen blivit sönderslagen.
En varningstext för något fullständigt meningslöst skulle förmodligen avhålla många räddhågsna människor från att köpa dessa viktiga energisparare. Vi skulle få ett nytt exempel på det som ofta uppstår i den uppjagade miljöpolitiken - det goda skulle än en gång bli det bästas fiende!

Bandyfest i Västerås

Fortsatt sporthelg på TV och fortsatt uselt väder. I en paus i vår "sportutövning" i fåtöljen tog vi oss ned till stan för ett besök på biblioteket.
Dagens höjdpunkt var annars Sveriges finalvinst över Ryssland i bandy med hela 6 - 1. Tänk att Sverige fick ta sin nionde världsmästartitel här i Västerås i vår fina bandyhall och dessutom inför 8 000 åskådare på plats - vilken fest!
Våra andra vintersportare blev inte heller helt lottlösa. En andraplats lyckades vi få i skidskytte och långloppet i Marcialonga i Italien tog de svenska herrarna hand om första och tredje platserna och damer en andraplats.
Jag upprepar vad jag skrev igår: vi har, trots att vi är ett litet land med bara nio miljoner invånare, en hel del att vara stolta över inom idrottsvärlden.

Det område där vi kanske har en del att fundera över, är vårt beteende i trafiken. Jag såg nyss på en tidningsweb en serie filmer tagna från en polisbil under trafikövervakning. Det var ingen rolig uppvisning! Avstånd till framförvarande på ca tio meter med en stor varubil i 105 km per timme; omkörningar med skymd sikt och mötande trafik och en rad andra orimliga beteenden. Konstigt att inte flera stryker med i trafikolyckor - en rejäl skärpning behövs hos många bilförare!

Världens äldsta yrke

Det gråmulna vädret har fortsatt och i stort förhindrat det mesta av verksamhet utomhus, så när som en kortare promenad igår. Idag har det både regnat och snöat och efter en tur till östra köpcentret i morse har vi sedan mest ägnat dagen åt det ymniga utbudet av vintersport på SVT. Resultat idag: en förstaplats i skidskytte, en andraplats i längdskidor, en tredjeplats i störtlopp, krönt med seger över Kazakstan i semifinalen i bandy-VM här i Västerås. Det är väl trots allt så att ett litet land som Sverige ändå klarar sig ganska bra i internationell idrott. Om några veckor blir det VM för skidgrenarna och då får vi se om våra atleter lyckas pricka in sin formtopp.

Idag kunde vi se i bladet att vår lilla stad också börjat skaffa sig internationell prägel. För någon dag sedan fick vi veta att polisen fått en miljon kronor i anslag för bekämpning av internetbaserad prostitution. Nu lät sig emellertid två av de aktiva damerna på området intervjuas och förkunnade att de minsann inte ville ses som några "offer" utan trivdes med sitt jobb, som de såg som fritt och omväxlande. Dessutom låg inkomsterna klart över det man kunde räkna med på vanliga knegarjobb.
Därmed inställer sig en intressant fråga om vad polisen egentligen ska göra med pengarna de fått. Lagen säger visserligen att det är förbjudet och straffbart att köpa sexuella tjänster, men det finns inget som förbjuder försäljningen. Och de som säljer tycks ju inte vara intresserade av någon polisiär inblandning.
Kanske hade det varit bättre om polisen använt sina resurser till att utreda de på senare tid allt vanligare bostadsinbrotten. Där har vi istället fått höra att resurserna inte räcker till och att allt flera fall avskrivs på grund av personalbrist. En idé kunde ju vara att polisen beställer en oberoende opinionsmätning om vad stadens medborgare skulle vilja ha prioriterat och sedan arbeta efter det. Det är ju vi skattebetalare som ändå står för fiolerna!

Moralens väktare

Efter en klar vinterdag under gårdagen återvände vi idag till det mera trista, gråmulna vädret. En tröst är att vi nu kan börja märka att dagarna blir längre och ljusare. Våra motionspromenader har vi ändå klarat; igår ett par kilometer i närområdet och idag det dubbla nere vid Mälaren.
Igår var det terminspremiär för slöjdgruppen och nu ska jag försöka satsa mera på nyttoföremål än bara prydnadssaker - marknaden verkar börja bli mättad för sådana. Följaktligen tog jag itu med att börja tillverka en lite trevligare hållare att sätta mjölkkartongen i på matbordet.
Igår kväll deltog jag sedan i en introduktion för kursledare på Medborgarskolan. Om det blir tillräckligt med anmälningar är det tänkt att jag ska leda en kurs i Aktiekunskap. Det blir ännu en utmaning så här på gamla dar.

Idag kunde vi läsa i bladet om hur det kan gå till hos moralens väktare. En präst i Stockholm har dömts till skyddstillsyn och vård för att ha misshandlat sin tidigare hustru efter att paret haft sexlekar. Misshandeln inträffade efter att paret haft sexlekar med en manlig bekant. När hustrun började radera bilder från sexakten från en mobiltelefon blev mannen arg och gick till attack mot henne.
Beslutet att förklara honom obehörig motiveras med att mannen dömts för misshandel och att han ”i samband med alkoholförtäring inlåtit sig på ett destruktivt sexuellt beteende” och därmed skadat det anseende en präst bör ha, säger domkapitlet.
Ja, ja, i de lugnaste vattnen...! - men en präst är väl ändå inte mer än en människa han heller och tolerans är ju ett av kristendomens attribut. Yrkesförbud kan då tyckas vara ett väl hårt straff om det nu var en engångshändelse.

Maktskiftet klart

Idag har ett glåmigt och slaskigt vinterväder tvingat oss till en hel innesittardag. För den skull har vi dock inte varit sysslolösa - själv har jag ägnat en massa tid åt protokollskrivning och annat föreningsarbete.
Igår var hustrun och jag på första passet i vår nya målarklubb tillsammans med ett halvdussin andra medlemmar. Lite ovant i början, men detta blir med all säkerhet en väldigt stimulerande hobby efter ett tag.
Igår kväll var jag på första mötet med den nyavalda ledningsgruppen för Aktiespararna - också detta lite stapplande, första gången med en ny ordförande, men ändå intressanta diskussioner om den kommande verksamheten.

För en stund sedan bevittnade vi på TV en historisk händelse, när USAs förste svarta president svors in till sitt ämbete. Detta är stort! Afro-amerikanerna, som under mer än 200 år i stort sett saknade mänskliga rättigheter, tog det stora steget mot frihet med Martin Luther King för drygt 40 år sedan och har nu nått den totala jämställdheten i det amerikanska samhället. Detta faktum kan komma att få en stor symbolisk betydelse för relationerna mellan olika folk i framtiden.
För Barack Obama väntar en föga avundsvärd tid med att rätta till alla misstag som gjorts i USA de senaste åren. Är han mäktig den uppgiften - mycket hänger på hur han lyckas använda de klassiska första hundra dagarna då en ny president, av tradition tillåts komma i ordning utan drakoniska angrepp från oppositionen. Låt oss hålla tummarna för Barack!!

Den gamla goda tiden

Åter en veckohelg med TVn full av vintersport. För vår egen del har sportandet inskränkt sig till ett pat kortare promenader i närområdet. Ett par svenska framgångar har vi kunnat räkna hem denna helg. Anja lyckades ta hem en delad störtloppsseger i Wengen och i bandy-VM, som i år har ABB Arena i Västerås som huvudarena, lyckades det svenska laget klå finnarna med 8 - 1 i inledningsmatchen.

I Västerås har vi också kunnat notera en händelse av mera långsiktig karaktär då det öppnats ett digitalt muséum för de gamla skolplanscherna. Det är Manne Hedbergs privata samling som lagts ut på nätet av nuvarande ägaren, hans dotterson och tidigare ordförande i Västerås kommunfullmäktige, Håkan Wåhlstedt. Samlingen, som finns på adressen http://www.skolplanscher.se/ kommer att omfatta över 1500 planscher och är en riktig nostalgitripp för oss som fick se dem under vår skoltid.
Med detta i minnet kommer man lätt att tänka på hur skolarbetet - på gott och ont - har förändrats under 50 år. På "den gamla goda tiden" byggdes undervisningen på enkla läromedel (lärobok, skrivbok och stålpenna) och lärarens obestridda auktoritet i klassrummet. Men trots detta nådde de flesta eleverna bra resultat och fostrades till goda samhällsmedborgare.
Idag bygger undervisningen på mängder hjälpmedel - både fysiska och digitala - och läraren har ofta reducerats till en person som försöker att hålla ordning och reda i klassen. De flesta eleverna gör fortfarande bra ifrån sig, men allt flera har stora brister i sin uppfostran - både intellektuellt och moraliskt.
Av detta följer som vanligt den gamla frågan: Var det bättre förr? För oss optimister blir svaret troligen 'nej', men ibland känner man sig ändå inte riktigt säker på det!

Maktskifte

Nu har vintern åter bitit sig fast med kyla, fast ingen snö. Vädret har varit soligt idag och vi passade på att ta en långpromenad i skogen norr om stan. I morse fick vi veta att kylan satt säsongsrekord i Åsele med - 37,6 grader. Då sände jag en medlidandets tanke till min systerson och hans familj som slagit ner sina bopålar inte så långt därifrån.
Igår var vi ut till stadens västra köpcenter och passade då på att ta en titt på det nya exploateringsområdet, där man nu gör markarbeten för bl a ett nytt IKEA-varuhus. Det är ungefär en halv kvadratkilometer som är lagd under bulldosers och grävskopor - över en miljon kubikmeter berg och grus ska sprängas och fraktas bort. Med detta blir det nuvarande köpcentret, där det finns ett 30-tal varuhus och stora affärer, fördubblat i yta. Det är nu 20 år sedan man började bygga på området (ett hotell som numera är rivet) och man frågar sig hur länge det kan fortsätta på detta sätt. Hur länge kommer kunderna att räcka till?

På TV fick man igår träffa en annan affärsman - en franskättad skräddare i Washington - som var på riktigt grön kvist. Han är bl a de amerikanska presidenternas klädmakare. Deras kostymer ligger på priser mellan 45 000 och 65 000 kr per styck - syr han en kostym i månaden, så kan han följaktligen gå hem med en halv miljon i årslön. Förr i tiden brukade man tala om fattiga byskräddare, men så behöver det tydligen inte vara längre. Å andra sidan har presidenten ungefär en miljon i månadslön, så det drabbar ju ingen fattig.
På tal om president i USA så gör Bush snart sista passet på sin post. Därmed kan vi hoppas att en bättre tid kan börja, för världen i allmänhet och för amerikanerna i synnerhet. En period av krigisk arrogans, ekonomisk inkompetens och religiös fundamentalism bör nu vara över i Vita huset.

Är det kris nu?

Igår kväll var det dags för årsmöte i Aktiespararnas lokalavdelning och själv står jag kvar i ledningsgruppen ytterligare ett år. Det kan dock bli en del ändringar framöver i verksamheten eftersom både ordförande och kassör har lämnat efter "lång och trogen tjänst". Vad det nya teamet har för ambitioner får framtiden utvisa.
Efter själva årsmötet hade vi ett föredrag av Gunnar Ek, som varit chef för Aktiespararnas Intressebevakning och bevakat 100-tals bolagsstämmor genom åren. Han gav en initierad och detaljerad analys av den pågående bank- och finanskrisen och pekade ut några tänkbara scenarier för framtiden. Slutsats: krisen kommer att kunna hanteras, men mycket osäkerhet kvarstår i marknaden att leva med de närmaste månaderna.

Idag hade vi på nytt ett vackert "senvinterväder" med sol och all snö borta. Detta tog hustrun och jag vara på med en långpromenad ute i Kärrbo, där vi inte varit på ett tag.

På tal om kriser, så kan man se att dessa kan ta sig väldigt olika uttryck:
- Det meddelas att en av våra stjärnor i utförsåkning, Markus Larsson, kraschade i ett träningsåk på störtloppspisten i Wengen, med hjärnskakning, skärsår i ansiktet och bruten näsa som följd. Hans första fråga när han vaknade upp på sjukhuset var: Kan jag åka på fredag?
- Besked om en annan kris fick jag av min svåger, som fått meddelande om att "i vin finns visdom, i öl finns frihet, men i vatten finns bakterier". Undersökningen säger att om man dricker en liter vatten om dagen får man i sig ett kilo bakterier på ett år.
Detta avgör, enligt undersökningen, valet av lämpliga drycker ty, som meddelandet säger: "det är bättre att dricka vin och snacka skit, än att dricka vatten och bli full av skit"! Ha en bra da!

Konst eller inte konst

Nu har vi bjudits på blåsigt väder ett par dagar, dock inte av den styrka som ger skador på skog eller byggnader. Det blev något bättre idag och vi var ut på tomten för första gången i år och påbörjade ansning av träd och buskar. Sedan tog vi också en promenad i närområdet.
Igår deltog vi i möte för terminsstart på Club Artis, en liten förening av amatörkonstnärer som varit verksam sedan mitten av 1970-talet. Vi har tänkt oss att gå in som medlemmar för att försöka få fart på våra "konstnärliga talanger". Framtiden får utvisa om det blir något resultat av betydelse.

Konst är ju annars ett mycket vitt begrepp. Intrycken man får på olika utställningar eller muséer är allt från oförställd beundran till total förundran över att någon överhuvud taget vill ställa ut det som visas. Eftersom smaken som vanligt är olika, så har ju konstnären den fördelen att det förhoppningsvis alltid finns någon som gillar just hans eller hennes alster.
Spannet är i det närmaste oändligt från Roslins formidabla porträttmålningar till dansken som samlade sin egen urin i ett glasrör, som han ställde ut som en installation. Vi får väl se var vi själva kommer att placera oss på den skalan. Självförtroendet får avgöra om något kommer att kunna erbjudas till Club Artis´vårsalong.

Vintersport på gott och ont

Ännu en veckohelg med fullmatade dagar av vintersport på TV. Facit denna gång för Sverige blev en andra- och två tredjeplatser i skidskytte, en andraplats i ett långlopp i Tjeckien och ett par fjärdeplatser i utförsåkning. Man kan ju säga att det blev en lagom svensk resultatnivå - svenskan sägs ju vara det enda språk som omfattar begreppet 'lagom'.
I pauserna tog vi oss tid för en promenad igår och idag tog vi en tur till stan för ett besök på biblioteket.

Det är fascinerande att betrakta vintersportens utveckling från närmast pajasartade aktiviter för hundra år sedan till den storindustri den är idag.
Olympiska vinterspelen, numera vinter-OS, anordnades första gången 1924. I vinter-OS ingår enbart grenar som klassas som vintersport. Länder med kallare klimat har därmed lättare att nå framgångar, dels på grund av träningsmöjligheterna, men också då det där blir mera skid- och skridskoåkning på fritiden.
Skidsport utövas fortfarande oftast utomhus, medan ishockey och numera även bandy flyttar alltmera inomhus, vilket även skett med skridskosport sedan slutet av 1980-talet.
På gott och ont har pengarna fått allt större inflytande över hur vintersport som idrott bedrivs. Många arbetstillfällen skapas för funktionärer och servicefolk och de bästa bland de aktiva kan både leva på sin idrott och skapa sig ansenliga förmögenheter. Men detta gör också konkurrensen stenhård och medaljens baksida innehåller sådant som doping, ökade sjukvårdskostnader och social stress för en del som inte lyckas.
På det hela taget tycker jag ändå att vintersport är trevligt, dock utan egen medverkan, och de ledande i branschen får ta sitt ansvar för att avigsidorna minimeras.

Bara vanligt vatten

Gårdagen var en "normal" vinterdag med några få minusgrader och ett pudrigt snöfall. Idag hade emellertid omslaget kommit som utlovats - som mest åtta plusgrader och med strålande sol från en klarblå himmel. Efter veckoinköpen på förmiddagen åkte vi efter lunch till Björnö och motionsspåret i det härliga vädret. Det är synnerligen ovanligt att man den 9 januari kan sätta sig i solen och lätta på kläderna för att riktigt ta vara på solen.

En fråga som åter tränger sig på är naturligtvis vad som händer med klimatet. Forskarnas prognoser säger att ett varmare globalt klimat kommer att medföra fler extrema väderlägen. Ett sådant är det nu, då temperaturen här stigit med 20 grader på två dagar samtidigt som det är flera minusgrader och kraftigt snöfall i Grekland och på andra håll vid Medelhavet.
Idag kom också en rapporter om hotande vattenbrist i Sydeuropa. Torrare klimat och ökande vattenförbrukning har t ex sänkt grundvattennivån på Kreta med 15 meter. Vatten fraktas med tankbåtar till öarna och flera länder börjar förbereda sig för avsaltning av havsvatten för att klara av efterfrågan. Om detta måste tillgripas får vi på köpet en ny, energislukande verksamhet som sätter käppar i hjulet för energi- och klimatpolitiken. I värsta fall startas en ond spiral som ställer helt nya krav både på människors livsstil och på politisk ledning. Då hjälper inte fagert tal och långsiktiga visioner - istället blir det den bistra verkligheten här och nu som ställer villkoren. Var finns den store ledare som, med risk för politiskt självmord, törs ställa sig upp och tala om vad vi har att rätta oss efter om vi vill kunna se fram emot en långsiktig överlevnad?

Frihet är det bästa ting...

Idag var det så dags för årets första träff i vår lilla analysgrupp inom Aktiespararna. Intressanta diskussioner kring makroekonomi och börsläge landade i att en stabilisering på börsen ännu ej kan anses bekräftad. En botten hos OMX-indexet i november och en uppåtgående tendens sedan dess inger viss optimism, men sannolikt har vi att räkna med en längre period av konsolidering innan vi kan börja att se fram emot nästa reella uppgång på börsen.
Eftersom det klara och vackra vintervädret fortsatt, tog jag och hustrun bilen för en tur till Hallstahammar idag. Vi tog en promenad i samhället och tittade på läget i vår gamla hemort - en hel del förändringar har det blivit trots alla moderna problem för dem gamla industrikommunen. Vi passade också på att tittade på en liten konstutställning på biblioteket där. Det är en 90-årig amatörmålare som visar delar av sin produktion under 60 år av sitt liv. Måleriet var väl så där, men hans teckningar är riktigt bra.

De senaste dagarna har vi så fått ännu en bekräftelse på svensk TVs enkelspåriga nyhetsvärdering. Sedan årsskiftet har vi formligen bombarderats med reportage kring de på nytt uppblossade stridigheterna mellan israeler och hamasaktivister på Gaza-remsan. Samtidigt tycks världen för övrigt ha isolerats från SVT Rapport och liknande medier. Ska dom aldrig lära sig?!
Som väl är har vi ju nu möjligheten att se förbi dessa enögda "journalistfilter" och skaffa oss egen information från mängder av nationella och internationella nyhetsförmedlare via internet. Därmed känner åtminstone jag en ökad integritet och minskat tryck från det svenska offentliga förmynderiet!

Förädiska isar

Trettonhelgen har vi tillbringat på hemmaplan med de vanliga, vardagliga sysslorna. Ett par promenader i närområdet har det blivit och gårdagens kyla har idag motats bort av varmare västvindar. Med dessa följer dock en front och en del snöfall har utlovats framåt natten. I kväll ska vi ändå roa oss med den traditionsenliga utsändningen på trettondagen av Eva Rydbergs sommarföreställning på Fredriksdalsteatern - årets titel är "Rabalder i Ramlösa".

Köldperioden som vi haft har fortsatt att lura ut äventyrslystna personer på isarna. De flesta är naturligtvis noggranna och rätt utrustade för att klara ett olyckstillbud. Sedan finns det de som av oförstånd eller ren dumhet inte inser vilka risker som finns.

Från sitt fönster såg en privatperson billjus ute på isen på Smårrissjön i Forshaga. Det var de två tonårspojkarna som var ute med en Epatraktor, strax efter klockan fyra på morgonen. När ljusen försvann hördes ett brak och mannen förstod att någonting gått snett. Isen hade brustit under tyngden från Epan och de två pojkarna sjönk hjälplöst mot botten i den fyra meter djupa sjön. Pojkarna lyckades dock att ta sig ut genom den ena dörren och simma i mörkret upp mot ytan.
En personbil och crossmotorcykel krockade vid halv två-tiden på tisdagen på Storsjön i Sala. Enligt polisen ska en 25-årige mc-föraren haft en crossmotorcykel som vanligtvis inte körs på vägen. Av någon anledning tappade han kontrollen över motorcykeln på land och gled sedan ut på isen där han kolliderade med personbilen som kördes av en 58-årig man. Varför fordonen fanns ute på isen eller vad de höll på med är ännu oklart. De båda inblandade är inte släkt med varandra och inte heller i samma ålder.

Uppenbart är att isarna utövar lockelse på alla sorters människor. Man kan tydligen också räkna med stor variation på vad man kan råka ut för. I år tycks det vara ovanligt mycket som intresserar och därmed också många som råkar illa ut. Vi håller oss nog kvar på land ett tag till!

Krishantering

Igår blev det en mellandag för det kalla vinterklimatet med lite lätt snöfall och behov av en mindre snöröjning. Vår motion inskränkte sig till en kortare promenad i närområdet. Idag var kylan tillbaka med ett dussintal minusgrader och klar himmel - vi valde att ta bilen till stan för ett besök på biblioteket.

I det kalla vintervädret är det lätt att få distans till nutidens stora hot mot mänskligheten - den globala uppvärmningen. Jag har just börjat läsa en bok om hur människor kan väntas agera inför ett krishot av detta slag och ser med spänning fram emot att lära mig mera om olika utvecklingslinjer och om relevansen i dagens klimatdebatt. Mycket beror nog på vem som ställer frågorna och vem som ger svaren!

Ett hot som vi befinner oss mitt i är den globala finanskrisen. Även här är det intressant att studera hur olika människor och intressen beter sig. En undersökning av vilka ord som dominerat affärspressen under förra året ger kanske en fingervisning:
Bostadsbubblan började pysa år 2007 och år 2008 sprack den - rejält på vissa håll. Ord vi fick lära oss var lånebubbla, subprimelån, acceptpris, tvångsförsäljningar och Swedish Auction.
Räntegapet blev ett begrepp för ilskna bolåntagare, som räntesänkningar till trots, inte fick någon räntelättnad från den egna banken. Här var nya ord Stibor och interbankränta.
Prisras, prisfall drabbade fastighetspriser, råvarupriser, aktiekurser och köpeskillingarna på varor i hårt pressade butiker.
Recession dök upp som extrem "lågkonjunktur". Är det egentligen någon skillnad på 'recession' och 'lågkonjunktur' eller är det bara efterapning av engelskspråkiga nyhetmedia?
Stödpaket fick bankerna och bilindustrin och det blev plötsligt ok för näringslivet att ta emot hjälp från staten. Ett nytt ord blev bilkris.
Sedan var det tal om "vargavinter" och "skitår" och hushållen deppade om ekonomin och fastighetspriserna. Här fick vi ord som finanskris, finanskollaps, finanshärdsmälta eller bankkris. Nu kändes det som om Ragnarök var nära förestående.
Varsel - bara åsynen av ordet framkallade deppighet, under en höst med den snabbaste varselvågen i mannaminne. Orden som hörde hit var konkurser, arbetslöshet eller vinstvarning.
Nog tyder väl allt detta på ett behov av krishantering, men som vanligt så kommer det säkert att ordna sig till sist även den här gången!

Upplevelser

Årets två första dagar har bjudit på fortsatt klart och kallt vinterväder (idag - 7 grader) och vi har fortsatt ta vara på tillfället med fler långpromenader. Igår åkte vi ut till Ransta och gick en av våra "standardrundor" och idag blev det en vända i närområdet bortåt Rocklunda. Igår hade vi ett besök av mera ovanliga matgäster vid fågelbordet, nämligen två stjärtmesar. Det är verkligen vackra fåglar, som man sällan ser.
För dem som använt isarna för sin motionsutövning har det varit ömsom vin, ömsom vatten (förlåt vitsen) - då flera har hamnat på fel sida av isen.
Utanför Västerås gick tre personer genom isen på två olika platser mellan Norra Björnö och Östra Holmen, men räddades med Sjöräddningens svävare. Senare på eftermiddagen gick ytterligare två personer genom isen utanför Västerås, ungefär i samma område som vid de tidigare olyckorna.
Efter ett larm om att två skridskoåkare gått genom isen vid Roparudden norr om Stockholm påbörjades en stor räddningsinsats. Strax innan tog sig männen dock upp och värmde sig senare i en närliggande bastu.
I Karlskrona hamnade en man och hans hund i vattnet vid Stora Hammar på Torhamnslandet. Enligt uppgift ska han ha försökt rädda sin hund som gått genom isen. Hunden överlevde inte.
Visst är det trevligt att röra sig över stora isvidder, men nog verkar det som att det är säkrast att hålla sig på fast land ännu ett tag. Upplevelserna kan annars ibland bli annat än man tänkt sig.

I det nya årets gryning fick vi också oss till livs ett reportage om en ny gren av upplevelseindustrin - nämligen rymdturismen. En s k suborbital resa på några timmar kommer man inom fem år att kunna göra till det facila priset av ca 200 000 dollar. Men det finns också de som väljer att följa med på en vanlig astronauttur till den internationella rymdstationen ISS, men då kostar biljetten ca 30 miljoner dollar.
Du som envisas med att fortsätta att åka till Bali eller Mauritius - kan slänga dig i väggen. Det är inte längre någon som blir imponerad.