Orkan över landet

Förra veckan återvände vintern med nya kalla dagar men utan snöfall. I stället drabbades landet av förödande stormväder, som vi här vid Mälaren dock i stort sett lyckades undgå. Men på många andra håll har materiella skador varit omfattande och stora störningar på trafiken med tåg, båt och flyg har förekommit. I vår lite lugnare vrå av världen har det mesta knallat på som vanligt om man bortser från att en hemmagjord bomb under tillverkning exploderade i en lägenhet en halv kilometer härifrån. Den illa skadade bombtillverkaren togs till sjukhuset där skattebetalarna nu får ta smällen för hans bedrifter.
För vår egen del har inte så mycket inträffat eftersom vi fortfarande håller oss lite isolerade på grund av coronasmittan och våra promenader har också begränsats en aning, dels på grund av kylan, dels på grund av att hustrun vrickat en fot i det isiga väglaget. Trots detta hade vi på vår fiktiva långpromenad igår kommit till Hedemora. Slutligen kan jag notera att vår bil idag gått igenom regelmässig service utan några behov av extra åtgärder.

Ute i världen håller coranopandemin på att förändra människors världsbild genom alla extraordinära åtgärder som påtvingas dem. En blandning av myndigheters säkerhetsansträngningar och propagandistiska fake news medför att allt fler börjar ifrågasätta det som sker. Resultat har på många håll i Europa och även Sverige blivit demonstrationer, ibland under upploppsartade former, både mot utfärdade restriktioner och mot kraven på vaccinering. Reaktionen mot det som upplevs som påtvingad inskränkning av den personliga friheten får med detta en något bisarr karaktär när man ser att sjukhusen nu åter på sina håll är fyllda till bristningsgränsen. Det hopp som återstår, efter den senaste tidens galopperande smittspridning, är att den flockimmunitet som Folkhälsomyndigheten från början talade om, nu kanske snart kan infinna sig.
En glad nyhet att avsluta det här inlägget med är att Sverige igår, efter 20 år, åter är europamästare i handboll efter två stentuffa matcher mot Frankrike i semifinalen och Spanien i finalen, där vi vann den senare på en straff i matchens absoluta slutsekund.

I väntan på en ljusare framtid

Bortsett från någon kall dag med tillhörande snöfall i början av veckan har den milda vintern levt vidare under den gångna veckan. Ovanligt blåsigt väder har dock försämrat utemiljön en del. Vårt vardagliga liv har, med den senaste utvecklingen av spridningen av covidsmitta, åter snävats in sedan flera i bekantskapskretsen och familjen drabbats av viruset. Tyvärr betyder detta också att vi fått ställa in målarpassen på Club Artis tills läget har förbättrats.
Utomhus kan man ändå vara och våra motionspromenader är snart det enda som man känner sig säker på. Dessa har vi också klarat av och på vår fiktiva långpromenad kom vi igår till Östra Djupkärra, en pytteliten by omkring en mil nordväst om Norberg.

Som den obotliga optimist jag är, känns det ganska dystert att just nu blicka ut i omvärlden. Coronaviruset ökar explosionsartat sina härjningar, ryssarna bråkar med sina grannar, den organiserade kriminaliteten fortsätter, psykisk ohälsa bland befolkningen börjar få karaktär av epidemi, elförsörjningen haltar betänkligt, matpriser och bensinpris stiger oroväckande och tillsammantaget börjar detta att leda till börsfall runt om i världen. Då gäller det att ha en stark framtidstro och glädjas åt att dagarna nu blir allt längre och ljusare och tänka på att ovanför molnen lyser alltid solen.
För egen del tror jag att problemen går att lösa om man förmår lägga prestigen åt sidan och börjar prata med varandra. Motsatsen brukar sällan generera några vinnare utan bara olika grad av förluster. I vilket fall som helst är det bara att gilla läget och efter bästa förmåga gå vidare när man ändå inte själv kan göra något åt saken.

Åskmoln på ingående

Den svenska väderleken är i inledningen av det nya året minst sagt överraskande. Det som jag för en vecka sedan trodde var 'riktig' vinter på ingående har därefter, med undantag för kraftig nederbörd i fjällen, förbytts till något som närmast liknar aprilväder sedan lågtrycken bestämts sig för att ta en annan bana vid passagen över Skandinavien. Kraftiga vindar och på några platser riktig storm är det som mest präglat vädret. Lyckligast över detta är naturligtvis vindkraftsbolagen, som äntligen fått ut något av sina gigantiska investeringar.
För vår egen del har vi undgått det värsta och kunnat hålla vårt motionsprogram som vanligt och i förrgår till och med unnat oss en liten utflykt i soligt väder till västra grannkommunen. Med den gångna veckans insatser hade vi på vår fiktiva långpromenad igår lyckats ta oss ända till Bondfallet, en liten by norr om Virsbo. 

Massmedias och politikers intresse har den senaste tiden i stor utsträckning riktats mot den eskalerande oron i relationen mellan Ryssland och Ukraina. Rysslands arrogans med av Putin uttalade orealistiska krav på omvärlden har lett till en diplomatisk situation som påminner om det 'kalla kriget' för 40 - 60 år sedan. Den ryska retoriken skvallrar tydligt om en ambition att bit för bit återställa en rysk intressesfär i likhet med det gamla Sovjetunionen. Den spirande demokrati som på 1990-talet kunde anas i Ryssland är idag ett minne blott, utbytt mot auktoritär styrning, förföljelse av oliktänkande och en återupprättad nomenklatura maskerad i marknadsekonomins dräkt.
Hur västvärlden bäst ska hantera den uppkomna situationen är en komplicerad och känslig fråga, men eftergifter till Putin torde inte vara någon gångbar lösning. De 'närmast sörjande', EU, USA och Nato, har följaktligen de senaste dagarna skärpt tonen i det ordkrig som nu pågår. Ett klart minus i sammanhanget är att Centraleuropa, genom Tysklands aningslösa energipolitik, i ökande grad blivit beroende av rysk fossilgas för sin energiförsörjning, vilket kan ha satt ett i det närmaste dödligt vapen i Putins händer. Det som händer de närmaste veckorna kommer att bli avgörande för var problemen tar vägen.

 

Personskydd ifrågasatt

Under föregående vecka har vintern etablerat sig på allvar på våra breddgrader med så pass mycket snö att röjning behövts vid ett par tillfällen. Temperaturen har också, med undantag för en dag, legat stadigt under nollan. Trots detta har vi lyckats hålla uppe tempot i våra motionsaktiviteter och på vår nystartade fiktiva långpromenad till Funäsdalen hade vi igår nått fram till Ramnäs.
Förutom våra vanliga vardagsrutiner har vi sedan några dagar också på gång en mera ovanlig, nygammal sysselsättning. Det handlar om ett pussel, som vi fått i julklapp av yngsta dotterns familj, med motivbild bestående av deras och våra egna porträttbilder. Det har visat sig vara en riktigt krävande uppgift att få ihop och efter flera timmars insats har vi ännu inte ens kommit halvvägs med uppgiften, men det är ändå spännande att se hur allas ansikten tar form av alla fragment som tillfogas.

På den inrikespolitiska arenan har med kvällstidningarnas hjälp lagts en ny 'skandal' i dagen, när det avslöjats att landets statsminister anlitat en städfirman med en utrikesfödd städerska, som saknar uppehållstillstånd i Sverige och är efterlyst för utvisning. Den omedelbara och självklara reaktionen på denna nyhet blev ett kraftigt ifrågasättande av kvaliteten på Säpos tillsyn av personer klassade som skyddsobjekt. Kommentarerna från statsministern, Säpo och den berörda städfirman har tillsammantaget inte direkt ökat förtroende för säkerhetstjänsten då samtliga pekar på någon annan vad gäller ansvarsfrågan och riskbedömningen.
Förutom allvaret i situationen som sådan ser jag det hela som ännu ett exempel på hur den svenska byråkratin håller på att falla samman genom slapphet, nonchalans och korruption. Så gott som dagligen nås vi av nya fall av tillkortakommanden som solkar bilden av Sverige som ett välfärdsland och som ofta drabbar enskilda människor. Grunden för denna otillfredsställande utveckling är givetvis komplex, men de senaste årtiondenas tydliga tendens till en allt större likgiltighet bland människor grundad i en utbredd kravlöshet i skolundervisningen går inte att bortse ifrån. Vad gäller den offentliga förvaltningen måste detta omgående mötas med skärpta rekryteringsrutiner och ett omedelbart återinförande av det tjänstemannaansvar som gjorde det möjligt att ställa nonchalanta individer till svars för sina dåligt genomtänkta åtgärder eller kostsamma fadäser. Den väg vi nu rör oss på leder åt fel håll!

Klimatpolitik in absurdum

Det nya årets inledande dagar har bjudit på väderlek som vi normalt förknippar med sydligare breddgrader. Snöslask hjälper inte till att lysa upp omgivningen och igår var vi inbakade i dimma så tjock att vi inte kunde se höghusen hundra meter bort. Nyåret firade vi i lugn och ro här hemma och  även det allmänna nyårsfirandet blev en aning nerskruvat inte minst på grund av den våg av coronasmitta som nu åter tagit fart i landet och i världen.
Våra vardagliga aktiviteter fortsätter vi som vanligt och som stimulans för våra motionspromenader har vi nu börjat en ny fiktiv långpromenad, denna gång till Funäsdalen i Härjedalen och efter två dagar kommit en bit utanför stan. Målet är även nu att vi ska vara åter här hemma före jul.

I klimatpolitikens namn kommer hela tiden nya dråpslag mot det svenska folket. I förrgår gick således standardpriset för diesel, huvudsakligen på grund av kraven på inblandning av 'biodrivmedel', över 20 kr per liter. Man undrar gärna vad detta påhopp på pendlare och landsbygdsbor, utan några fungerande alternativ till bilen, betyder för klimatet sett mot bakgrund av att Tyskland och EU deklarerat att gasledningen Nordstream 2 nu är klar för ökade leveranser av fossilgas från Ryssland. Den nu genomförda nedstängningen av ytterligare tre kärnreaktorer i Tyskland borgar för att den gasen verkligen kommer till användning. Den därmed följande ökningen av CO2-utsläpp motsvarar i runda tal tre gånger utsläppen från hela den svenska bilparken.
Med tanke på den kunskapsnivå som de nya ministrarna för energi och miljö visat inom sina respektive områden får vi nog även i fortsättningen räkna med illusoriska, meningslösa symbolåtgärder, alla med det gemensamt att svensken ska fortsätta med tagelskjortan på. Inget nytt under solen alltså!