Med längtan till ett bättre år!

På årets sista dag kan jag konstatera att efter en kall och vit julafton har väderleken, efter en slask- och halkperiod återställt vårkänslan och vi kan blicka ut över gröna gräsmattor i vår omgivning. Julen firade vi tillsammans med yngsta dotterns familj med ett generöst julbord på julafton och fortsatte efter 'Kalle Anka' till andra dotterns julfirande för att uppleva julklappsutdelning och jultomtens kontakt med den yngsta generationen. Bland alla presenter vi fick fanns för min del handledning och material för surdegsbakning och idag gjorde jag ett första försök. Resultatet blev dock inte helt tillfredställande men gav bra erfarenheter att investera i nästa försök. Nu ska vi invänta tolvslaget i stilla enskildhet tills kanonaden bryter ut strax före årsskiftet. Några lösa smällar har för övrigt redan hörts av.

För att sammanfatta år 2022 i några korta ord blir det: Ett ovanligt dåligt år! Efter att de värsta restriktionerna kring covidpandemin börjat tonas ner satte istället Putin igång Rysslands rättsvidriga anfallskrig mot Ukraina, vilket störtade världen in i ett kaotiskt ekonomiskt tillstånd. Västvärldens svar med blockader mot den ryska regimen ledde vidare till en fördjupad kris i Europas energiförsörjning som ytterligare ökade oredan. Sverige har inte heller undgått problemen som lett till höjda räntor och kraftig inflation vilket gett många människor stora ekonomiska problem.
För egen del har vi klarat oss relativt bra, men själv drabbades jag efter en misslyckad coronavaccinering av mycket besvärande led- och muskelvärk som under sex månaders tid kraftigt begränsade våra traditionsenliga motionspromenader.
Nu önskar vi oss själva och alla andra ett Gott Nytt År och hoppas på ett betydligt bättre 2023!

Kris är ordet för dagen!

Efter att ha passerat årets kortaste dag har väderleken gått från förra veckans köldknäpp (som lägst 19 minusgrader) via en snöslaskperiod till något som för närvarande liknar tidig vår där idéen om en vit jul verkar avlägsen. Omställning är, även om den gör mörkret ännu påtagligare, åtminstone motiverande för våra motionspromenader. Till aktiviteterna inför julen kan vi räkna in besök hos de två äldsta dottersönernas familjer för julhälsning och överlämnande av julklappar och en träff i söndags hos äldsta dottern för 'adventsfika' med både skinkmacka och julgröt. Det var ett trevligt avbrott i den vardagliga rutinen.

Jag hade hoppats att kunna skriva något trevligt även om vår omvärld så här inför julen. Tyvärr var det enda jag kom på att fotbolls-VM i Qatar kunnat genomföras på ett bra sätt trots allt tjat om landets 'bristfälliga syn på mänskliga rättigheter'. Vinnaren blev Argentina efter en riktigt nervpirrande finalmatch mot Frankrike. På bronsplats kom Kroatien efter att ha slagit ut Marocko. Mest uppseendeväckande var kanske ändå att länder som Tyskland, England, Spanien och Brasilien alla hängts av redan före semifinalerna.
För övrigt tycks världen vara i kris på nästan alla tänkbara sätt. Kriget i Ukraina har pågått i tio månader och något fredligt slut är inte i sikte. Coronapandemin har fått en återstart inte minst i ursprungslandet Kina som lättat de långvariga social restriktionerna med explosionsartad smittspridning som följd. Även i Sverige ökar sjuktalen och i kombination med säsongsinfluensa och RS-virusattacker är sjukvården åter belastad till gränsen av sin kapacitet.
Kris råder även inom den ekonomiska sektorn och vår statsminister framhöll i sitt jultal att läget nu är det värsta sedan mitten av 1990-talet. Med hög inflation och brister i energiförsörjning förutspås en lågkonjunktur som kan bli både lång och djup med ökande arbetslöshet och vikande konsumtion som följd. Det verkar nästan som att de tillväxtfientliga Mp-politikerna tyvärr fått som de önskat.
Ja, det skulle känts mycket bättre att kunnat ha en annan ton i 'julevangeliet', men världen är som den är och vi får lita till hoppet att mänskligheten kommer att klara upp problemen även den här gången. God Jul!

Barnens rätt till trygghet

Kung Bore har nu taget ett fast grepp om väderläget. Kylan har fortsatt under hela veckan med, som lägst, 15 minusgrader en dag. Idag har vi dessutom haft ett ihållande snöfall som gett en dryg decimeter nysnö, vilket dock är skonsamt jämfört med den halvmeter man fått på flera håll längs Norrlandskusten. Tyvärr har detta väder också till en del begränsat vårt intresse för motionspromenader, men vi kan ju istället, utöver julförberedelserna, ägna mera tid åt våra andra specialintressen - släktforskning för hustrun och wikipedia för mig själv.

Den nya regeringen är nu på allvar igång med sitt arbete och får, precis som väntat, lida spott och spe från vänsterflygeln för sitt agerande. Tyvärr måste jag säga att argumentationen är ovanligt simpel den här gången och färgas tydligt av bitterhet över den förlorade makten. Plåster på såren fick man dock igår då regeringens budgetförslag för 2023 godtogs utan reservationer. Ett budgeterat överskott på 82 miljarder kronor pekar dessutom på att landets ekonomi fortfarande är stark.
Utöver de många områden som nu är under intensiv behandling har regeringen tagit upp familjelagstiftningen och då speciellt konflikten mellan biologiska föräldrars rätt till sina barn och barnens rätt till trygghet. Socialtjänsten har på många håll prioriterat det förra före det senare, ibland med förödande konsekvens för barnet, som i åtminstone ett fall lett till barnets död. Till saken hör också de svårigheter som uppstår i krocken mellan 'nyanländas' traditionella hederskultur och svensk lagstiftning.
Regeringen tar därför initiativ till att återuppväcka utredningar som tidigare makthavare 'stoppat i byrålådan' och kommer att lägga förslag till riksdagen om bestämmelser som stärker barnets rätt till trygghet. Det gäller bland annat att barn som omhändertagits som mycket små inte ska kunna villkorslöst tvingas tillbaka till sina biologiska föräldrar som barnet inte har någon anknytning till. Det skall också ställas obligatoriska krav på drogtester av de biologiska föräldrarna där detta är befogat, och slutningen ska socialtjänsten regelmässigt följa utvecklingen under minst ett år efter det att omhändertagandet avslutats.
För egen del ser jag dessa åtgärder som högst berättigade. I det allt hårdare samhällsklimat som utvecklats måste rätten stå på de oskyldiga barnens sida för att de ska slippa lida skada av misskötsamma föräldrar.

På väg mot Orwells 1984!?

Efter några disiga höstdagar har vinterkylan nu gjort sig gällande på allvar och i skrivande stund har utetemperaturen passerat 8 minusgrader på väg neråt. Vi får trösta oss med att nederbörden varit endast symbolisk. Vår vardag har efter hand fyllts med julpyssel och julbak som hustrun bedrivit med gott resultat. Själv har jag under några dagar haft trassel med felfungerande datorskrivare och även belastat yngste svärsonen med problemen. Till sist visade det sig, kanske lite pinsamt, att byte av bläckpatroner var det enda som behövdes för att lösa problemet. Våra motionspromenader ha vi lyckats hålla igång, men idag gjorde kylan att jag bangade ur och stannade hemma.

På tal om datorer, kom vi idag att tala om hur digitaliseringen utvecklas allt snabbare mot ett komplett övervakningssamhälle. Tankarna gick till George Orwell, som redan år 1948 skrev boken med titeln '1984', där han visade hur en allt intensivare övervakning styrde människornas liv och till sist införde han tankepoliserna i berättelsen och påpekade att 'storbror ser dig'. Orwell var optimist, eller kanske pessimist, men idag håller hans idéer på att införas i en rasande fart, några årtionden 'för sent'.
Idag filmas våra offentliga miljöer i ständigt ökande utsträckning och våra vardagliga göranden registreras kontinuerligt. Data lagras hela tiden om våra telefonsamtal, SMS, datasökningar, betalningar med kort eller Swish etc. Fullt utvecklade system för ansiktsigenkänning är också på gång att införas på flera håll i världen. Hur långt borta är allomfattande DNA-register för en slutgiltig personkontroll av alla människor? Med hjälp av artificiell intelligens blir efter hand allt möjligt.
Min fråga är då om denna utveckling är bra och vad som kanske måste stoppas 'i tid'. För ordningsmakten är dessa verktyg till otvivelaktig nytta för bekämpande av den allt grövre och mer omfattande kriminaliteten. Detta gäller dock bara så länge som samhället styrs i demokratisk ordning. Hur samma möjligheter missbrukas i totalitära diktaturer ser vi redan exempel på och en acceptabel framtid måste ständigt erövras på nytt. Därför måste debatten om dessa frågor hållas ständigt levande för kunna garantera att makten inte hamnar i 'fel händer'!

Coronapandemin i retur

Efter en köldknäpp med snöfall för en dryg vecka sedan har vädret varit mörkt, grått och disigt och den upplysande snön försvann på ett par dagar. Trots uselt väder har vi ändå lyckats hålla igång våra motionspromenader ganska bra. Veckans avbrott i vardagsrutinen kom i söndags då vi hade besök av yngsta dottern, vår svärson och vår dotterdotter. Ämnet för dagen var damernas kollektiva pepparkaksbak, med det blev även tid för en stunds trevlig samvaro vid kaffebordet.

Coronapandemin som tog sin början i Kina för snart tre år sedan har sedan dess gått i vågor över hela världen. Dess vådliga konsekvenser skiljer sig mellan olika regioner men enligt den officiella statistiken har globalt hittills nästan 650 miljoner människor blivit smittade och av dessa har 6,65 miljoner avlidit. Värst drabbat har USA varit med över en miljon döda. För Sveriges del är motsvarande tal 2,63 miljoner smittade och 21 000 döda.
För ursprungslandet Kina gäller, med kraftig reservation för statistikens kvalitet, att endast 315 000 smittfall förekommit, vilket skulle vara följden av den hårda restriktionspolitik som rått i landet. Vid minsta spår av smitta har hela städer satts i karantän som konsekvens av den nolltolerans som tillämpats. Befolkningens frustration över detta har efter hand dock lett till omfattande protestaktioner, nu bland annat med krav de styrandes avgång, vilket är något som i princip normalt är uteslutet i det hårt styrda landet. Oredan som uppstått har bland annat sin grund i just detta och har lett till en explosion av smittspridning. Hur regimen kommer att hantera det uppkomna läget vet just nu ingen, men riskerna med en omfattande epidemi i det stora landet med över 1 300 miljoner invånare kan bli enorma såväl medicinskt som ekonomiskt. En stor nedgång i Kinas ekonomi skulle bli ett dråpslag för den redan bräckliga globala ekonomin. Låt oss därför hoppas att Kinas ledare, i samråd med dess folk, på ett förnuftigt sätt klarar av att bromsa en utveckling mot totalt kaos!

Kaotiskt väder

Efter en succesiv sänkning av utetemperaturen under den gångna veckan slog igår kung Bore till med full kraft. Med ett par minusgrader, snöfall och en isande vind från nordost, ville man inte vara utomhus särskilt länge. Jag hade i alla fall tur med att få vinterhjulen på bilen redan i torsdags, när jag idag kunde konstatera att det var över två timmars kö på däcksbytesplatserna. För övrigt har veckan förflutit enligt vanlig rutin, nu dock med begynnande inslag av julstök. På en liten utflykt utanför staden kunde vi i fredags konstatera att tillströmningen till årets julmarknader är fortsatt god, störd vare sig av coronapandemi eller inflationstryck.

Vinterns angrepp i våra trakter är, åtminstone hittills, mycket beskedligt i jämförelse med det oväder som pågått i tre dygn på Gotland och längs Ostkusten. På flera håll har det fallit över 30 cm snö och i Stockholm kombinerades detta med kraftigt åskväder. Fenomenet snökanon, som kan inträffa när kall vind drar in över varmare vatten, gjorde där verkligen skäl för namnet. Konsekvenserna blev, som nästan varje år, totalt kaos i trafiken. Igår stod nästan all kollektivtrafik stilla i Stockholm och tågtrafiken dras med stora störningar. På vägarna rapporteras om massor av avåkningar och trafikstopp, bland annat på grund av fastkörda långtradare. Bland de senare kan misstänkas ingå en stor andel utländska fordon vars däckutrustning oftast inte är förberedda för vår typ av vinterväglag.
Även Nordamerika fick i förrgår påhälsning av kung Bore då det vissa delar av nordöstra USA kom upp till en och en halv meter snö på två dygn. Där betyder det att samhället i stort sett totalt förlamas.
I ljuset av detta kan jag konstatera att klimatkonferensen COP27 i Sharm-el Sheikh avslutats utan någon bindande överenskommelse om utfasning av fossila bränslen, trots alla argument om allt vanligare och allt svårare väderkatastrofer. Själv är jag inte särskilt förvånad över detta. Den andel av världsekonomin som är knuten till utvinning av kol, olja och fossilgas är alldeles för stor för att kunna vändas genom politiska beslut. För att kunna ändra detta tillstånd krävs att konsumenternas behov kan tillgodoses med alternativ som efter hand gör de fossila bränslena ointressanta. Mycket av teknisk utveckling är på rätt väg för detta, men åren går snabbt och världens befolkning ökar i raskt takt och därmed energibehovet. Vem som vinner, vi eller klimatet, återstår att se!

Vädergudens evangelium

Under den gångna veckan satte det milda höstvädret ett historiskt rekord med temperatur på 16,7 grader i östra Småland under onsdagen. Hos oss var det tre grader lägre, men under lördagen kom omslaget och gav oss höstens tredje frostnatt. Självklart har vi efter bästa förmåga försökt ta vara på värmen med utomhusaktiviteter. Igår kom veckans avvikelse från vardagsrutinen då våra döttrar kom på ett välkommet besök för att fira mig på Fars dag. Det blev ett roligt och givande möte med samtal om både dagens 'stora frågor' och om våra egna minnen från en drygt 50-årig gemenskap i livet.

Till de stora frågorna hör definitivt klimatkonferensen COP27, som nu pågår i Sharm el-Sheikh i Egypten, om hur målet enligt Parisavtalet om högst 1,5 grad global temperaturhöjning sedan förindustriell tid ska uppnås. Inte helt oväntat kärvar förhandlingarna betänkligt. Enligt uppställd budget för utsläpp av växthusgaser för att nå målet, måste enligt beräkningar av IPCC användningen av fossila bränsle helt upphöra inom nio år. Det faktiska läget är istället att efter en tillfällig nedgång under COVID-epidemin har utsläppen åter ökat. Trots politikernas utställda löften talar vardagens bistra verklighet ett annat språk. Det hörs också allt oftare ifrågasättande av IPCC:s scenarier om en pågående klimatkris.
För en enskild betraktare på åhörarbänken är det inte helt enkelt att ha någon bestämd uppfattning om vad som är rätt eller fel. Hänvisningen till de allt vanligare extrema väderlägena med torka, bränder, stormar, översvämningar etc. som ett resultat av ökad temperatur kan vara relevanta, men enligt andra uppfattningar ett resultat av tillfälligt instabila vädersystem.
Min fråga blir då: Hur länge kan vi vänta på förvissning om detta och hur bör vi förbereda oss på det värsta? Vardagen måste ju trots allt genomlevas oavsett de villkor som naturen erbjuder oss.

I väntan på ett bättre samhälle

Det mycket milda höstvädret har fortsatt ännu en vecka, men solen har visat sig bara sparsamt och det förstärker ju dysterheten i det förestående vintermörkret. Sämre väder stimulerar inte direkt våra uteaktiviteter, men vi har hittat de stunder mellan regnvädren vi behövt för våra motionspromenader. För övrigt är det bara ett par kortare bilturer i närområdet som avbrutit vardagsrutinen, förutom vår fredagslunch, naturligtvis, som denna gång blev thaimat på ett av våra favoritställen.

Efter att igår ha sett sista avsnittet av SVT:s polisserie Den tunna blå linjen, är det inte utan man vanmakt som tänker på hur människor kan bete sig. Även om man vet att serien är fiction, är den en trovärdig beskrivning av situationen i landets 37 'socioekonomiskt utsatta områden'. Då har man ända avstått från att beskriva det fysiska, ofta dödliga, våld, som praktiseras i dessa miljöer. Under året har hittills 57 skjutningar, varav sju i vårt eget län, berövat människor dess liv.

Om de poliser som TV-serien beskriver är representativa för den svenska poliskåren, så blir man full av beundran över hur de kan upprätthålla sitt lugn och ett korrekt uppträdande i sin roll som myndighetsperson. Deras arbete är dessutom i många situationer ett rent riskuppdrag där den organiserade kriminalitetens hänsynslöshet är deras motpart. Vi bör känna stor tacksamhet över att människor trots allt är beredda att inta denna roll.
Den ociviliserade livsstil som på senare år, med hjälp av sociala medier, brett ut sig allt mera drabbar utöver polisen även andra som förmedlar samhällets service till oss medborgare. Det kan vara lärare, sjuksköterskor, socialtjänstepersoner, brandmän eller till och med busschaufförer som får utstå dessa otacksamma reaktioner från illa uppfostrade människor. På något sätt måste denna utveckling brytas, men hur och av vem!? Frågan får ställas till vår nya regering, som faktiskt ställt i utsikt ett paradigmskifte. Vi väntar med spänning på detta!

Mörkare tider inledda

Höstvädret har varit högst varierande den gångna veckan med tidvis regn och ett par riktigt blåsiga dagar, men tidvis också sol från klar himmel. Idag har det varit en strålande soldag som gjord för en riktig långpromenad. Vardagarna har annars varit sig lika, men i fredags prövade vi en för oss ny servering för vår utelunch. Det var en positiv och prisvärd överraskning med trevlig miljö och god mat och ett dessertbord vars omfattning vi tidigare inte skådat. Våra motionspromenader har också börjat komma tillbaka till nivån för tiden före våra influensasymptom och nu hoppas vi att ordningen ska vara återställd. Visa av erfarenheten har vi bestämt oss för att avstå från den femte covidvaccindosen för att inte riskera ännu en omgång av allt elände vi genomgått. Ett noggrant beteende för att undvika smittrisker får vara tillräckligt nu.

När vi idag ställt om till normaltid får man en känsla av att den mörka årstiden håller på att bli ett signum även för världen och mänskligheten. Startskottet för ett eskalerande kristillstånd i världen gavs av den verklighetsfrånvände ryske diktatorn Putin med hans oprovocerade militära angrepp på Ukraina för drygt ett halvår sedan. Hans misstag var att grovt underskatta västvärldens samlade lojalitet med det angripna landet. Istället för ett snabbt övertagande av landet fick han uppleva ett sammelsurium av illa skötta krigsoperationer som hittills kostat över 100 000 människors liv och materiell förstörelse för 1000-tals miljarder kronor. Och ännu har vi inte sett slutet på detta vansinne.
I Iran pågår sedan ett par månader en annan typ av omfattande konflikt där miljontals kvinnor protestera mot det stenåldersmässiga prästväldets absurda moralregler. Säkerhetspolisen har beordrats att skjuta skarpt mot de obeväpnade kvinnorna. En god tanke är här att kvinnorna till sist blir de som kan förändra landet till en demokrati på bekostnad av den religiösa fanatismen.
Kriserna i västvärlden är än så länge 'bara' av materiell karaktär, men upproriska rörelser kan alltid riskera att uppstå i trängda lägen. Låt oss hoppas att våra beslutsfattare har mod och förmåga att vidta de åtgärder som behövs för att protesterna ska stanna vid ordkrig utan handgripliga konfrontationer. Vi har redan tillräckligt med sådana.

Nya regeringen på plats

Ännu en vecka har vi kunnat njuta av milt höstväder med bara ett par frostnätter. Flera soliga dagar har levererats och en av dem, i fredags, använde vi för en biltur till Avesta. Där åt vi först en god lunch på vårt favoritställe, Kings Arms, och sedan gick vi på en promenad i Skogsbo, där vi en gång inledde vårt familjeliv för snart 60 år sedan. För övrigt har vardagen löpt på som vanligt där vi efter bästa förmåga försöker hålla igång våra motionspromenader.

Nyhetsflödet under veckan har självfallet handlat mycket om den nya regeringen som efter en kungligt ledd konselj i tisdags nu har tillträtt sitt ämbete. De mest akuta ärendena är nu att säkra den kommande vinterns energiförsörjning och hantera de alltför höga el- och drivmedelspriserna. Men även Sveriges medlemskap i Nato står givetvis högt på agendan. Mediernas rapportering om vad som gjorts har dock varit ganska sparsam. Den tydligt vänstervridna bemanningen på radions och TVs nyhetsredaktioner har istället till övervägande del fortsatt 'valkampanjen' med att tala om hur illa det kommer att gå för Sverige med den nya regeringen. Än värre är propagandan på Aftonbladets ledarsida som mer eller mindre förutspår 'landets undergång' inom en nära framtid.
Som en sansad, genomsnittlig svensk medborgare känner jag närmast förbarmande över de stackars människor som känner sig tvingade att gång på gång upprepa sina skräckbudskap om politiker som knappt hunnit in på sina arbetsrum. Några tama försök i samma riktning har serverats av vänstersidans politiker, som sannolikt skulle må bättre av att försöka presentera egna politiska motförslag till regeringsprogrammet. Problemet är emellertid att de ännu inte insett att strategin med svartmålning av SD varit kontraproduktiv och hela tiden ökat väljarnas sympatier för detta parti. Grunden för SD:s framgång är ju de facto väljarnas missnöje med de övriga partiernas politiska resultat. Nu är det istället dags att göra om och göra rätt!

Nytt regeringsprogram presenterat

Det riktiga höstvädret verkar nu vara här för att stanna och efter första frostnatten talar de gula löven på träd och buskar sitt tydliga språk. Att den ljusa tiden av dygnet snabbt blir påtagligt kortare är ju heller inte någon direkt trivselfaktor, men som vanligt är det ju bara att gilla läget. Städdagen som vi hade i BR-föreningen förra lördagen kunde vi dock genomföra i soligt väder och den avslutades med en trevlig sammankomst utomhus där föreningen bjöd på varmkorv och öl och fika. Våra motionspromenader har kommit igång lite bättre och vi har avverkat bortåt fyra mil under den första hälften av månaden. För övrigt har vi bara unnat oss ett par kortare bilturen i stadens närmaste omgivningar som lite avbrott i vardagen.

Bortsett från Europas kriser med hög inflation, energibrist och kriget i Ukraina har den allt överskuggande händelsen varit presentationen av ett nytt regeringsprogram för Sverige. I en gemensam presskonferens presenterade M-ledaren igår tillsammans med kollegerna från KD, SD och L vad de kallar Tidöavtalet. Benämningen kommer sig av att den avgörande slutförhandlingen mellan partierna genomfördes på Axel Oxenstjernas slott Tidö här i Västerås. Det gemensamt utfärdade dokumentet är avsett att ligga till grund för vad som i en del andra länder kallas för kontraktsdemokrati och som ska minska risken för konflikter under den löpande mandatperioden. Kontraktet anger ramarna för vad som måste göras för att undanröja det bedrövliga läge som nu råder på flera områden i landet som kriminalitet, utanförskap, energiförsörjning, sjukvård, undervisning etc.
För min del ser jag det presenterade, 50-sidiga, dokumentet som en robust grund för att kunna driva en framgångsrik regeringspolitik. De sura kommentarerna som kommit från kritiker på vänstersidan ser jag närmast som en bekräftelse av den uppfattningen. Men det är nu jobbet ska börja göras och redan vid presentationen underströks att de stora problem Sverige har idag inte är något som kan lösas 'över en natt'. Det är som vanligt betydligt lättare att riva ner än att bygga upp. Det viktigaste är nu att färdriktningen snabbt kan ändras och att man handfast tar itu med att genomföra det överenskomna programmet!

Vetenskapsmän (och -kvinnor) prisade

Brittsommardagen har idag mest bjudit på stormigt höstväder, men temperaturen håller sig fortfarande över tio grader och nattfrosten har än så länge uteblivit. För vår egen del har de senaste dagarna förlupit utan några större avvikelser. Den största insatsen för min del har varit att klippa häcken utanför vår altan och imorgon har föreningen 'städdag' och då får vi kanske ytterligare 'förtroendeuppdrag'.

Ute i världen har problemen med ofred, energikris och inflation fortsatt som tidigare och de svenska regeringsförhandlingarna fortsätter, dock med visst gnissel, med förhoppningen att en ny regering ska vara på plats i slutet av nästa vecka.
För att tala om något positivt så noterar jag att årets nobelpristagare har presenterats denna vecka. Det är alltid spännande att se vad som för stunden betraktas som de mest framstående upptäckterna. I år blev det som följande:
- Medicinpriset går till svensken Svante Pääbo, verksam vid Max Planck-institutet i Berlin, för "upptäckter rörande utdöda hominiers arvsmassa och människans evolution".
- Kemipriset går till Carolyn R. Bertozzi, Stanford, USA, Morten Meldal, Danmark och K. Barry Sharpless, La Jolla, USA, för "att ha lagt grunden för en funktionell form av kemi - klickkemi - där molekylära byggstenar snabbt och effektivt snäpper i varandra, samt fört in den i levande organismer".
- Fysikpriset går till Alain Aspect, Frankrike, John F. Clauser, USA och Anton Zeilinger. Österrike, "för experiment med sammanflätade fotoner som påvisat brott mot Bell-olikheter och banat väg för kvantinformationsvetenskap".
-Litteraturpriset går till Annie Ernaux, Frankrike, " för det mod och den kliniska skärpa varmed hon avtäcker det personliga minnets rötter, främlingskap och kollektiva ramar".
- Fredspriset går till mänskorättsaktivisten Ales Bjaljatski, Belarus, samt mänskorättsorganisationerna Memorial, Ryssland, och Center for Civil Liberties, Ukraina, för deras kamp för att främja rätten till att kritisera makten och skydda medborgarnas grundläggande rättigheter.
För egen del tycker jag att de utdelande kommittéerna gjort intressanta och väl motiverade val av ämnen som bidra till en konstruktiv utveckling för mänskligheten.

Oroande tecken på en osäker framtid

Höstvädret har fortsatt att vara skonsamt mot oss och någon frostnatt har ännu inte passerat. Trots detta börjar gula och röda höstlöv att falla till marken och påminner oss om att vi är på väg mot vinterhalvåret. Vi har av olika skäl varit något sparsamma med våra motionsaktiviteter, men räknar ändå med att hålla ett för vår ålder lagom tempo även fortsättningsvis. Våra vardagliga aktiviteter rullar på i invanda hjulspår, men veckans höjdpunkt var i söndags då vi var inbjudna till en träff hos vår dotterdotter för att fira hennes födelsedag. Det var både trevligt och stimulerande. Trevligt är det också att hustrun nu kunnat skörda mogen spetspaprika från egen frilandsodling baserad på några frön från matavfallet i våras. Det trodde man knappt var möjligt.

Rapporteringen från omvärlden är tyvärr inte lika positiv. Det som kan ses som ett undantag från alla orosmoln är att riksdagens talmansval kunde genomföras utan partipolitiskt bråk. Till talman omvaldes Andreas Norlén och valet var enhälligt, vilket är första gången i enkammarriksdagens historia. Vice talmän valdes också enligt nomineringar utan några större problem. Nu väntar vi på nästa steg då M-ledaren ska presentera sitt förslag till en ny regering.
Orosmolnen fortsatte istället att tätna runt omkring oss då det upptäckts sabotage mot gasledningarna Nordstream I och II utanför Bornholm. Fortfarande är det oklart vem som är utövaren och med vilket motiv, men risken för effekter på den pågående energikrisen i Europa är inte försumbara. Denna problematik har nu gått så långt att de svenska elproducenterna redan har lagt upp program för automatisk 'roterande bortkoppling' av elkonsumenter i händelse av effektbrist. Man hoppas på en varm och blåsig vinter för att slippa behöva sätta dessa planer i verket. Vem trodde att detta överhuvud taget skulle kunna behöva bli nödvändigt.
Ett minst lika stort orosmoln är att Ryssland nu, efter farsartade 'folkomröstningar', i strid mot internationell folkrätt, annekterat fyra regioner i östra Ukraina. Ingen demokratisk nation kommer dock att erkänna denna anslutning till Ryssland, varför de pågående striderna, som just nu utvecklas till Ukrainas fördel, sannolikt kommer att trappas upp ytterligare. FN har kallat till krismöte i säkerhetsrådet, men ingen kan för dagen veta något om krigets fortsatta utveckling.

Lugnet efter stormen

Höstdagjämningen är passerad och vi har kunnat njuta av ett förhållandevis lugnt höstväder, till och med utan någon frostnatt än så länge. Eftersom jag åtminstone för tillfället, efter lämplig medicinering, är i det närmaste befriad från mina värksymptom så har vi försökt öka våra uteaktiviteter en aning. Igår gjorde vi därför en utflykt till våra hemtrakter för snart 40 år sedan i Hallsta och gick en långpromenad utmed kanalen. En lite mindre ansträngande aktivitet var en grillträff i onsdags med yngsta dottern och hennes make i deras trädgård, som var både gott, trevlig och avkopplande i skön höstsol. Idag har vi i traditionsenlig ordning avnjutit en god utelunch, så riklig att vi nästan knappt orkade gå hem.

På den politiska arenan i Sverige råder nu eftertankens kranka blekhet. Efter regelmässig talmansrunda har M-ledaren officiellt utsetts till regeringsbildare och förhandlingar om detta har inletts med KD, L och SD. Första nöten att knäcka är valet av riksdagens talman där flera vildsinta förslag florerat, samtidigt som tydlig majoritet ser det viktigt att en person med bred acceptans får jobbet. Den förste som nominerats är Kenneth G. Forslund, från S-partiet, nu ordförande i utrikesutskottet. S-ledaren säger samtidigt att hennes parti även är öppet för en kandidat från moderaterna. Från regeringsförhandlingarna i övrigt finns inga andra uttalanden än att 'det går framåt i konstruktiv anda'.
För egen del ser jag framför mig en betydligt mera välordnad process än för fyra år sedan. Sedan de tre småpartierna på vänstersidan nu marginaliserats bör även riksdagens arbete kunna bedrivas i en mera konstruktiv ordning. Stötestenar, som t ex a-kassans framtid och u-landsbiståndets storlek, saknas dock inte och en tydlig opposition kommer framöver förvisso att formuleras. Detta är dock demokratins näring och en tillgång för landet. Annat är det med den statliga byråkrati som svällt oroväckande de senaste åren och där behov av 'storstädning' föreligger. Ett antal politiskt tillsatta generaldirektörer, utan uppfyllda formella kompetenskrav, bör t ex omgående granskas och vid behov bytas ut. På samma sätt bör den rikhaltiga floran av myndigheter få en genomlysning och förhoppningsvis en påtaglig reduktion. Det politiska arbetet måste sedan i första hand koncentreras till att stävja det socioekonomiska förfall som brer ut sig i den organiserade brottslighetens spår med hederskultur och embryon till klansamhällen. Hittills har i år 48 människor dödats i skjutningar och i min egen hemstad har registrerats sju mord eller mordförsök under året. Vårt sista hopp är att en ny regering ska kunna erbjuda de medel som krävs att vända denna utveckling!

Sverige väljer en ny regering

Under den senaste veckan har väderleken gått över till utpräglat höstväder med småregn, småblåst och bara kortvariga solglimtar. Det känns trist, men inte alls oväntat. Lika trist är att dagarna blir påtagligt kortare, men även det är ju som det ska. Våra utomhusaktiviteter påverkas givetvis, men sysselsättning har vi ingen brist på. Efter att vi nu bott tre år i vår 'nya' bostad, bestämde sig hustrun för att göra en generalstädning och rensa ut det överskott vi hade med oss i flytten hit och som förblivit oanvänt. Det har gett oss ett välgörande tillskott på utrymmen i skåp och lådor och gjort vardagen lite bekvämare.

Dominerande för nyhetsflödet har givetvis varit de allmänna valen till riksdag och kommuner. Det extremt jämna opinionsläget mellan blocken gjorde att slutligt valresultat kunde presenteras först igår och för riksdagsvalet blev resultatet en seger för högerblocket med 176 mandat mot 173. Ny regering ska, efter att S-ledaren idag lämnat in regeringens avskedsansökan, därmed tillsättas och M-ledaren Ulf Kristersson är den som får uppdraget att föreslå en sådan på underlag från M-, KD-, L- och SD-partiet. Det senare blev något oväntat största parti i kvartetten, vilket sannolikt kommer att försvåra framtagningen av ett regeringsprogram som alla kan ställa sig bakom. Med tanke på de divergenser som finns, framför allt mellan L och SD, är M-ledaren verkligen ingen att avundas.
Trots detta förväntar sig Sveriges väljare att en ny regering nu ska leverera den utlovade 'förändringen för Sverige'. Detta kommer att kräva verkningsfulla grepp på både det sociala och ekonomiska planet. Det mest akuta är att snabbt hitta en väg för att säkra landets elförsörjning till överkomligt pris för den kommande vintern. För det andra måste snarast inledas konkreta åtgärder för att bromsa den organiserade brottligheten och för det tredje behövs tydliga grepp i den ekonomiska politiken med syfte att vända den historiskt höga inflationen. Därefter följer en rad vanskötta områden, som vårdköer, sjunkande resultat i skolan, integration av nyanlända etc., att ta itu med. Det lär inte bli många vilodagar för en nytillträdd regering!

Slutligen kan från nyhetsflödet nämnas att Storbritanniens 96-åriga drottning Elizabeth II avled den 8 september efter drygt 70 år på tronen. Hon har under sin långa regeringstid varit mycket uppskattad av sina medborgare.
Ett meddelande för en stund sedan berättar att C-ledaren Annie Lööf avgår med omedelbar verkan efter partiets svidande valförlust,

På upploppet inför valet

Enligt Bondepraktikan börjar hösten den 1 september och den gångna veckan har vädret också intagit en höstlig karaktär. Med dagstemperatur under 20 grader och bara någon enstaka plusgrad på natten blir kontrasten mot den långvarigt varma sommaren nästan övertydlig. Någon nederbörd av betydelse har det dock inte kommit och kommunernas oro för grundvattennivån är fortfarande berättigad. För våra vardagliga aktiviteter har inget speciellt stuckit ut, utan de vanliga rutinerna rullar på. Jag kan för min del börja hoppas på att mina efterhängsna influensasymptom till sist börjat ge med sig och vi har ökat ut våra motionspromenader en del. Vi har fått erbjudande om en femte vaccindos, men efter de problem jag haft har vi bestämt oss för att avvakta en tid och se hur coronaspridningens fortsatta utveckling ter sig.

För Sverige återstår nu mindre än en vecka till valdagen och valrörelsen har om möjligt blivit ännu fulare. Man blir beklämd av att ledande företrädare för partier både till höger och vänster känner sig tvingade till argument som en normalbegåvad svensk medborgare direkt ser är till deras egen nackdel. Värst är menyn av lögnaktiga uttalanden som öppet och skamlöst levereras rakt i ansiktet på väljarna. Att det superjämna opinionsläget mellan de politiska blocken kan skapa desperation kan man möjligen förstå, men att de politiska ledarna inte bättre förmår att kanalisera denna till en trovärdig debatt är illavarslande. Hur ska man då kunna förvänta sig att de ska klara av att leda ett land som står inför flera svåra kristillstånd.
Vid sidan av det samhällshot som den snart allestädes närvarande grova kriminaliteten utgör, är just nu Europas energiförsörjning det mest akuta problemet. Putins användning av nedstängda gasleveranser som maktmedel hotar att leda till nedstängd industri på kontinenten i vinter, vilket självfallet kommer att ge svåra återverkningar även för vårt land. Alla arbetar nu febrilt med att skapa gångbara motåtgärder samtidigt som man hoppas på en mild vinter. För Sveriges del kommer den sedan många år felaktiga energipolitiken att leda till elpriser som vi tidigare aldrig skådat med påtagliga ekonomiska konsekvenser för både hushåll och näringsliv. Tyvärr är vi under det närmaste halvåret i en situation där det bara är att gilla läget och hoppas att goda krafter så småningom kan återställa ordningen. Förhoppningen är att väljarna på söndag kan beställa en regering som blir kapabel att klara detta.

Valrörelsen förfulad

Ännu en vecka med temperatur på 22 grader och uppåt har passerat, men nu säger prognoserna att 'sommaren' är slut. En period med svalare och ostadigt väder förutses och mycket vatten från ovan är välkommet efter den långvariga torkan. Mina efterhängsna influensasymptom sedan vaccineringen på försommaren verkar nu börja ge upp och vi har så smått börjat öka vår fysiska aktivitet. Vi har också haft ett par avbrott i vardagsrutinerna. I söndags var det åter dags med barnkalas när ett av barnbarnsbarnen firade sin 4-årsdag med ett riktigt gardenparty. I onsdags fick vi en välbehövlig uppfräschning av trägolvet utanför entrédörren då vår yngsta dotter och hennes man gav oss välkommen hjälp med rengöring och ommålning. Igår blev det så en utflykt till Ludvika för oss själva där vi traditionsenligt tog en promenad vi sjön Väsman och därefter intog lunch på en kinarestaurang. Även om vi en gång i tiden inte tyckte särskilt mycket om staden som bostadsort så är det ändå trevligt att under en stund komma dit och njuta av de natursköna omgivningarna. Idag har vi, fast på ett annat sätt, varit aktiva genom att göra ett storbak i värmen - hustrun med tre sorters kaffebröd och jag själv med sats vattenfranska. Efter det kopplade vi av med att gå ut och förtidsrösta inför årets val.

Valrörelsen inför detta val tenderar att bli allt mer vulgär, nästan på gränsen till oseriös. I det ytterst jämna opinionsläget mellan blocken verkan en desperation allt oftare ställa det sunda förnuftet åt sidan och de personliga påhoppen blir allt grövre. Den tydliga argumentnöd som råder gör att de politiska sakfrågorna får stå tillbaka för debattörernas åsikter om sina motståndare som person.
Det faktiska svåra läge som landet befinner sig i vad gäller galopperade kriminalitet, socialt utanförskap, oacceptabla sjukvårdsköer, bostadsbrist, elbrist och på toppen av detta en historiskt hög inflation med svåröverblickbara konsekvenser för hushållsekonomin borde istället motivera politikerna till en seriös diskussion om hur detta ska kunna hanteras. Men istället får vi nöja oss med en ström av till intet förpliktigande, floskelartade symboluttryck som 'vända på alla stenar, eller 'ta ansvar för landet', upprepade med en papegojas envishet. Jag kan mycket väl förstå svårigheten med att hantera de rådande förhållandena, men gör man anspråk på att få leda landet borde det minsta man kan begära vara att pretendenterna kan ge en seriös beskrivning av hur man tror att detta ska kunna gå till. Förtroendet för politikernas förmåga att ändra den mörka trend vi befinner oss i är redan lågt och detta kan endast ändras av de som har mod och kraft att på allvar ta itu med problemen!

Svårbedömd framtid på alla håll

Den senaste veckan har varit tung ur vädersynpunkt med temperatur uppåt 27 grader varje dag och torkan fortsätter. Just nu börjar ändå en åskskur, som kanske kan kompensera en del. Värmen gör att man förslöas och orkar inte med sina vanliga aktiviteter. För en vecka sedan tog vi ändå oss för att göra en utflykt till Nyköping. Det fick bli en 'bröllopsresa' efter att vi tidigare varit i Avesta och 'gift om oss'. För övrigt har vi mest suttit inne på dagarna och väntat på svalka för att åtminstone kunna ta en liten kvällspromenad.

Ute i världen råder oförändrat kaos med inflation och coronasmitta och på kontinenten nu dessutom svårartad sänkning av vattenståndet i de för transportsystemen så viktiga floderna på grund av hetta och torka. I floden Rhen är nivån för närvarande en meter under den normala och pråmarna måste köras med halv last. Den ekonomiska oredan på grund av kriget i Ukraina förstärks också av en begynnande energibrist i flera länder. Detta är i de flesta fall självförvållat genom politikernas aningslösa tillit till försörjning med rysk gas där leveranserna nu kraftigt reducerats. Det senaste halvåret har den ryska opålitligheten på alla sätt åter manifesterats.
Den svenska valrörelsen har å sin sida en kaotisk prägel då C-ledaren nu anmält sig till det rödgröna blocket. Därmed har vi två tydligt avgränsade regeringsunderlag, ett socialistiskt och ett liberalkonservativt, båda utrustade med konflikter mellan ingående partier - C mot V hos de rödgröna och L mot SD hos borgarna - som bäddar för komplicerade regeringsförhandlingar efter valet, oavsett vilken sida som blir vinnaren. Vi får hoppas att väljarna åtminstone ger tydligare tecken på hur man vill ha det den här gången! Åskskuren har nu förvandlats till rena regnstormen!

Valrörelsen igång

Förra veckan bjöd på blandad kompott vad gäller vädret, med relativt låg temperatur och en del regnskurar. Vi fick till och med uppleva sommarens hittills enda åskväder. Nu är vi emellertid på väg in i en ny värmebölja och temperaturen är just nu 24 grader i skuggan. Vi har så smått också börjat komma igång med våra motionsaktiviteter och hoppas att vi kan lämna sviterna efter covid-vaccineringen bakom oss. I torsdags firade vi vår 59:e bröllopsdag med en liten utflykt till Avesta. Efter en god lunch på Stadshotellet gjorde vi ett besök i vår bröllopskyrka för att sitta en stund och tänka tillbaka och 'förnya giftermålet'. Då inträffade något märkligt när vi träffade en kvinnlig kyrkogårdsarbetare, som visade sig tidigare ha arbetat i fem år på kyrkogården i Fågeltofta. För oss blev detta en känslosam upplevelse då man kunde uppleva hennes närvaro som en länk mellan oss och våra respektive föräldrar på vår bröllopsdag.
Vad gäller vår fiktiva långpromenad har vi nu nått målet i Funäsdalen, men eftersom det är så trist att gå i ödemarken har vi beslutat att ta tåget hem till hemorten. Kanske börjar vi senare en ny vandring i någon annan riktning.

Idag är det en månad kvar till valdagen då vi får en chans att rätta till alla misstag vi som väljare gjorde för fyra år sedan. Helt klart är att vårt land sedan dess har försämrats på en rad områden. Att feminister och miljöfanatiker i humanitetens namn kunnat skapa en nation där ungdomsgäng och militanta grupper i ständigt ökande grad tillåts styra egna samhällen i både storstädernas förorter och en del mindre städer är ytterst oroväckande. Nu behövs en regering som på allvar ger sociala och rättsvårdande myndigheter resurser och verktyg för att rensa i detta träsk.
Till att börja med måste man kunna utvisa alla ickesvenska medborgare som avstår från att följa svenska lag. Sedan måste ett batteri av både förebyggande och bekämpande åtgärder införas i hela den rättsvårdande kedjan.
Ett annat problem är de permanenta vårdköerna och bristen på kompetent personal i vården. Här behövs genomgripande reformer för att rätta till de brister, som trots ökande ekonomiska anslag inte är i närheten av en lösning.
För det tredje måste det svenska undervisningsväsendet återupprättas till den standard som rådde före den vänstervridna flumskolans införande. Det är inte acceptabelt att resultaten i den svenska skolan ligger på den nedre halvan i EU-ländernas statistik.
Sist och slutligen måste snabbt en ny energipolitik sättas i verket. Svenskt näringsliv och svenska hushåll kan aldrig garanteras en säker och prisvärd elförsörjning genom förhoppningar på vind eller solsken. En lång rad länder har redan börjat planera för införande av den fjärde generationens kärnkraft och här måste Sverige, som en gång ledande inom tekniken, vara med i frontlinjen. Därmed ger vi också det bästa bidraget till motverkan av pågående klimatförändringar.

En stor minnesdag

Efter värmeböljan har det svenska sommarvädret återgått till mera normala former, men fortfarande med onormalt liten nederbörd. Inte ens fruntimmersveckan kunde åstadkomma någon större regnmängd. Trots detta har grönskan i naturen hållit sig bra, så än är det ingen katastrof. Vi hade planerat att kunna återgå till 'normal' fysisk aktivitet, men diverse krämpor håller fortfarande emot och vi får begränsa vår framfart. Trots detta har vi på vår fiktiva långpromenad nu passerat Tänndalen och kommit till Torbygget, en liten byggnation med några få gårdar.
Någon 'semesterresa' har det fortfarande inte blivit av, men vi har försökt att göra några små utflykter och för en vecka sedan var vi i Enköping och besökte Drömparken. Det är en enastående plantering längs Enköpingsån, som anläggs och sköts om av trädgårdsskolans elever. Många fina temaavdelningar med vackra blommor finns att beskåda. Den stora begivenheten inträffade emellertid igår, då hela familjeklanen samtidigt firade yngsta barnbarnets 25-årsdag och min 80-årsdag. Den mycket lyckade festen hade arrangerats av yngsta dottern och hennes man i deras hem. Det blev ett oöverträffbart gardenparty.

När det gäller läget i omvärlden försöker jag hela tiden att komma på något positivt att referera, men nu har t o m det svenska damlaget i fotbolls-EM förlorat semifinalen och får därmed dela tredjeplatsen med Frankrike. Omvärlden fortsätter annars att präglas av det kaotiska tillstånd Putins krig i Ukraina skapar med energibrist och hög inflation. Den osäkerhet som följer av detta späder sedan på alla andra större eller mindre pågående konflikter i världen. Det har även lagt en sordin över den svenska valrörelsen som hittills fört en ganska lågmäld tillvaro. Klart är emellertid att bekämpning av kriminaliteten och upprustning av sjukvården är de av väljarna prioriterade frågorna just nu. Tyvärr tvingas man sedan medge att de flesta andra områden också är i behov av upprustning. Åtta år av socialistisk låtgå-politik har skapat ett land 'på dekis'. Hoppet står till att väljarna i september kan ändra på detta missförhållande.

Glödheta dagar

Nu har Västeuropas värmebölja även nått våra breddgrader och just nu har vi över 33 grader i skuggan. Utomhusvistelse är otänkbar och vi sitter inne och gläds åt vår så passligt tillkomna AC. Veckans avbrott i vardagen var ännu ett 'barnkalas' då vi firade äldsta barnbarnbarnets 6-årsdag i söndags. De vardagliga aktiviteterna har de senaste dagarna kunnat ökas en aning sedan ännu en attack av mina influensasymptom börjat avta, med förhoppning om att de snart ska vara över för gott. Följaktligen har inte heller vår fiktiva långpromenad avancerat särskilt mycket, men vi har i alla fall kommit fram till en stor kraftverksdamm vid Medskogen efter allt travande i ödemarken.

Det extrema vädret har på vägen hit förorsakat stor skada med bland annat omfattande skogsbränder i Portugal, Spanien och Frankrike. Värmerekord har förstås också slagits på löpande band och i England uppmätte man för första gången någonsin temperatur på över 40 grader. Hettan har även orsakat över 1000 för tidiga dödsfall. Lika illa är följderna av hög temperatur och brist på nederbörd, som gett svår torka på flera håll i Sydeuropa.
Det vi ser är en konsekvens av en pågående klimatförändring, som enligt de senaste rönen kan komma att drabba Europa speciellt hårt, beroende på en förflyttning av jetströmmarnas läge, som förstärker transporten av het luft från Afrika upp över Europa. Hur mycket och hur snabbt detta kommer att påverka vårt klimat återstår att se, men att en anpassning till ändrade förhållanden torde bli nödvändig blir allt tydligare. Med rätt teknik och ett öppet sinne behöver för den skull livskvaliteten inte bli sämre om man inriktar sig på att ta vara på fördelarna och bekämpa nackdelarna. Varje problem har alltid en lösning!

Sommarhetta i söder

Det svenska sommarvädret har i dagarna bjudit på ännu en rejäl dos med värme med +27 grader som mest igår. Allmänt är väderläget komplicerat då extrema vädertillstånd blir allt vanligare. De senaste exemplen är den pågående värmeböljan över Spanien och Portugal med temperatur uppåt 45 grader och de skyfall som drabbat östra Australien med omkring 350 mm regn på ett par dagar.
I vår egen lilla bubbla går det lite långsammare, men vi har gjort ett par avsteg från vardagsrutinerna med en familjesammankomst i lördags för firande av yngsta barnbarnbarnets födelsedag och med en egen lite utflykt till Hallsta i förrgår. Våra motionspromenader har också börjat förbättrats sedan mina efterhängsna influensasymptom nu börjat försvinna. Därmed har vi också gjort lite framsteg på vår fiktiva långpromenad med ett par mil i genuin glesbygd i Härjedalen.

När jag nu för en gångs skull tänkte försöka beskriva omvärlden i positiva ordalag, blev jag både förskräckt och förundrad över det omfattande kaos som råder. Det positiva skulle möjligen vara att bensinpriset sänkts med ett par kronor per liter de senaste veckorna. Annars är det de ekonomiska och politiska följderna av Putins anfallskrig i Ukraina som helt dominerar bilden. Till och med den svenska valrörelsen har vissa svårigheter att tränga igenom i medierna. Den höga inflationen och en påtaglig risk för en allvarlig kris i energiförsörjningen präglar helt Europa just nu och risken för en global ekonomisk recession tornar upp sig.
Som om detta inte vore nog har en ny variant av coronaviruset börjat sprida sig allt snabbare över världen, vilket naturligtvis ytterligare försvårar motvärnet mot ovannämnda problem. Ett verkligt stålbad väntar politiker och andra beslutsfattare de närmaste månaderna och det känns skönt att jag sedan länge helt har lämnat den branschen.

Tragik i Almedalen

De senaste dagarna har väderleken övergått till ett mera normalt svenskt sommarväder och idag har vi haft bara 15 grader på termometern. Idag har vi också fått en del regn, men underskottet är fortfarande stort och med låga grundvattennivåer har man på en del håll varnat för vattenbrist i enskilda brunnar. I vår stad har vi dock förmånen att ha hela Mälaren att ta vatten från och det bör ju räcka ett tag. Vardagslivet har inte nämnvärt förändrats eftersom mina efterhängsna influensasymptom viker undan väldigt långsamt, men utveckling är åtminstone på väg åt rätt håll.
Motionspromenaderna påverkas likaså och på vår fiktiva långpromenad har vi bara avancerat omkring en mil den senaste veckan. Vi hade planerat att vara i Funäsdalen vid midsommar, men har fortfarande omkring fem mil kvar dit.

Det politiska livet i Sverige har den här veckan helt präglats av politikerveckan i Almedalen, som efter coronapandemins 'uppdämning' nu har expanderat till närmast ohanterlig omfattning. Riksdagspartierna har i vanlig ordning var sin dag och kring dessa framträdande skockas en myriad av mer eller mindre seriösa arrangörer. Under ett valår blir utspelen av förklarliga skäl extra många och extra sockrade, men någon större överraskning har dock inte kunnat noteras. De flesta hjulspåren är redan fast utlagda, men av det som sagts är det lätt att dra slutsatsen att en regeringsbildning efter valet i september kan bli minst lika komplicerad som för fyra år sedan.
I år fick Almedalsveckan en svart intoning mitt i allt festandet då en kvinnlig läkare igår blev kallblodigt mördad mitt i allt folkvimlet av en nazist, aktiv i Nordiska Motståndsrörelsen. Knivdådet inträffade alldeles vid inledningen av C-ordförandens framträdande, som fick senareläggas. Trots händelsens vidrighet kan det inträffade lätt tolkas som ett fullständiggörande av Almedalsmässan som ett genomsnitt av det svenska samhället. Under förra året inträffade över 590 fall av dödligt våld i Sverige och prognosen pekar åt samma håll för innevarande år. Det är därmed ingen överraskning att väljarna rankar kriminaliteten som en de absolut viktigaste frågorna för nästa regering att bemästra!

Ny säkerhetsdoktrin inledd

Den varma sommaren fortsätter även om temperaturen de senaste dagarna stannat strax över 20 grader. Vi har också fått 6 mm regn, men väntar fortfarande på den rejäla rotblöta som snart är ett måste för växtligheten. Tyvärr går det långsamt med förbättringen av mina krämpor och detta påverkar självfallet både förmågan och intresset för aktiviteter utanför vardagsrutinen, men det går åtminstone åt rätt håll. Våra motionspromenader blir ju under dessa förhållanden närmast symboliska, men på vår fiktiva långpromenad hade vi igår ändå kommit fram till byn Hede.

Processen med Sveriges och Finlands ansökan om medlemskap i Nato har dominerat den gångna veckans nyhetsflöde och till viss del suddat ut den påbörjade valrörelsen. Efter mängder av möten mellan inblandade parter kunde i alla fall i förrgår träffas ett avtal som kunde undanröja Turkiets motstånd mot medlemskapet. Nu har formell inbjudan till detta utfärdats och det som återstår är de tidigare medlemsländernas ratificering, vilket naturligtvis kan medföra ytterligare krångel.
En stor majoritet av svenska folket och dess representanter i riksdagen står bakom den förestående ändringen av Sveriges 200-åriga säkerhetsdoktrin, men politiker på vänsterkanten (Mp + V) har uttryckt 'stor oro' inför den framtida utveckling, vilket inte var någon större överraskning utan helt i linje med deras agerande i allmänhet. Förändringen kommer att vara av stor betydelse inte bara ur säkerhetspolitisk synvinkel utan även en förstärkning av samverkan mellan Nato och EU och en bekräftelse på ett enat och starkt Europa, som kan bli till fördel för kontinenten i den globala stormaktspolitiken.
Dagens stora nyhet var annars att Riksbanken höjer styrräntan med 0,5 procent för att motverka den höga inflationen. Det är första gången på 20 år som en så stor räntejustering gjorts - ett gott tecken på att Riksbanken ser läget som allvarligt.

Politiskt kaos

Vi har nu kunnat njuta av ännu en rad av sköna sommardagar med temperatur, för det mesta, över 20 grader och vår nytillkomna AC har redan fått arbeta några gånger. Vårt vardagliga liv har fortsatt att begränsas av de influensasymptom jag drabbats efter sista vaccineringen, även om vissa förbättringar kommit och gått. Detta har naturligtvis betytt en fortsatt begränsad framfart på vår fiktiva långpromenad. men igår kom vi i alla fall fram till Hedeviken efter flera mil i ren vildmark.
Trots dessa bekymmer kunde vi igår ändå fira hustruns födelsedag, först med utelunch för oss båda, och sedan en uppsluppen familjeträff här hemma på kvällen, ett verkligen välkommet avbrott i vardagen. 

Avslutningen på det innevarande riksdagsåret har präglats av kaos och förvirring med taktiska grepp som sällan skådats. Bland annat har gjorts en budgetomröstning i kammaren där regeringen yrkade avslag på sin egen proposition, för att senare komma tillbaka med ett friserat förslag som lyckades ta sig förbi alla blindskär och då främst i form av den oförutsägbara 'politiska vilden' Amineh Kakabaveh. Nu verkar det dock lugna ner sig inför sommaruppehållet och den förestående valrörelse. Den röriga situationen har dock fått konsekvenser, som kan bli bestående. C-partiet, som allt tydligare lutar år vänstersidan, har tappat en tredjedel av väljarstödet samtidigt som Liberalerna med ny partiledare nästan fördubblat sitt stöd och nu är klart över riksdagsspärren. Endast miljöpartiet är nu klart under 4 procent och kan gärna få stanna där.
Sveriges kriser med sviktande sjukvård, expanderande kriminalitet och sviktande elförsörjning, nu dessutom ackompanjerat av en oförutsedd hög inflation bådar för en spännande valrörelse, som förhoppningsvis kan bli en väckarklocka för väljarna till lite bättre inse vad som är verkligheten och vad som är ideologa politikers drömslott. Nästa regering måste kunna bildas med ett stabilt underlag i riksdags mandaten.

Rättvis pension önskvärd

Ännu en period av i huvudsak soligt väder har passerat. Bara ett nattregn och ett par regnskurar har fuktat marken, som nu åter börjar närma sig torka. Även temperaturen har varit lagom med 18 - 22 grader om dagarna, men onödigt mycket blåst har vi fått av sommarlågtrycken. Våra vardagliga rutiner har rullat på utan några större avvikelser, men våra motionspromenader har vi fortfarande fått reducera p g a de envisa influensasymptomen vi haft efter den fjärde covidvaccineringen. Nu verkar det dock som att de börjar att ge med sig och vi hoppas att det är över nu. Vår fiktiva långpromenad har därmed även den försenats, men igår hade vi i alla fall avancerat ännu ett par mil genom ödemarken.

Den senaste veckan har omvärlden mycket präglats av politikernas inflammerade diskussion om pensionssystemets utveckling. Med den nu oväntat höga inflationen i ekonomin har många pensionärers köpkraft förlorat sina marginaler och en rejäl höjning behövs. Oenigheten om hur denna ska ske är dock  total och förslag från regeringen har dribblats hit och dit under inflytande av C- och V-partierna. Idag ska dock ett förslag läggas på riksdagens bord och ställas emot oppositionens sedan länge fastlagda modell. Vänsterförslaget har helt riktat in sig på förstärkning av garantipension och bostadstillägg, medan borgarna siktar på en mera jämn och rättvis förstärkning. Det kan aldrig vara rätt att de pensionärer som under ett långt arbetsliv bidragit till pensionskapitalet nu ska lämnas efter till förmån för dem som inte bidragit och i stor utsträckning utgörs av 'nyanlända' välfärdssökare. Senare idag får vi veta hur det blir!

Onödigt apspel i riksdagen

Väderläget har nu stabiliserats till mera normal försommar, men i förrgår kom en liten värmechock med utetemperatur på 25 grader. Det måste ha varit ett försök till styrkedemonstration från väderguden inför veckans höjdpunkt för vår del igår, då vi på självaste Nationaldagen fick installerat luftkonditionering i vår bostad. Nu är vi väl rustade om förra sommarens värmeböljor skulle komma på att upprepa sig.
Aktiviteterna i vardagen har för övrigt inte avvikit från de normala spåren. Våra motionspromenader har dock fortfarande varit lite reducerade, men formen verkar i stort vara på gång. På vår fiktiva långpromenad hade vi fram till igår tagit oss vidare 24 km i ren vildmark i Ljusnans älvdal. Vi befinner oss där i ett av landets björntätaste områden.

Den gångna veckans mediarapportering har fram till idag dominerats av den begäran om misstroendeförklaring som SD-partiet riktat mot justitieministern Morgan Johansson. Spekulationerna har gått skyhöga om den kurdiska politiska vilden Kakabavehs ställningstagande för eller emot och statsministerns har hotat med regeringskris om han fälls. Nu blev det idag till sist ändå så att han klarade sig med en rösts övervikt tack vare att Kakabaveh, efter utställda löften från S-partiet, lade ned sin röst. Den samlade borgerlighetens mandat räckte inte till.
Men det som hänt har allvarligt försämrats Sveriges läge i förhandlingarna om ett kommande inträde i Nato genom att Turkiets president fått bekräftat sina påståenden om Sveriges relationer till kurderna. Det kommer med all sannolikhet att stå Sverige dyrt att ta sig över den uppförsbacke i förhandlingarna, som sossarnas av partiegoistiska val byggt upp. Låt oss hoppas att andra krafter inom Nato kan hjälpa oss att få bukt med turken.
 

Välkommet regn serverat

Till sist fick ändå det långvariga, soliga vädret ge upp och i den gångna veckan har temperaturen mest legat under 20 grader. Vi har också fått 20 mm mycket välbehövligt regn, men minst lika mycket till behövs för att i någon mån kompensera för torkan under april och maj. Våra vardagliga aktiviteter har löpt vidare utan nämnvärd påverkan av väderläget, men en liten höjdpunkt infann sig igår med ett besök av våra döttrar på Mors Dag.
Efter viss medicinering har problemet med mina krånglande knän dämpats avsevärt och vi tror nu att det hela hänger samman med de symptom vi båda drabbades av efter den fjärde covid-vaccineringen. Vi hoppas därför att motionspromenaderna snart kan återgå till fullt format och att takten på vår fiktiva långpromenad kan öka efter att vi igår åtminstone kommit till den lilla bosättningen Remmet mitt ute i vilda skogen där tre stora torvtäkter gjort enorma hål i naturen.

Framgångssagan för Tre Kronor i ishockey-VM tog ett brått slut när de stupade mot Kanada i kvartsfinalen. Bättre gick det för de Finska Lejonen som besegrade samma motståndare i finalen och därmed såg till att guldet stannade i Norden.
Nyhetsflödet för övrigt ger mest en tragisk bild av en trasig värld på en rad olika sätt. Krigstillståndet i Ukraina sprider effekter i vågor ut över världen där de ekonomiska effekterna blir allt tydligare dag för  dag. I fattigare länder kan detta gå så långt att t o m svältkatastrofer kan befaras.
I vårt eget land har socioekonomiska effekter av den totalt misslyckade invandringspolitiken kommit på dagordningen inför den stundande valrörelsen. Eskalerande kriminalitet i form av ungdomsgäng och annan organiserad brottslighet har nått en nivå där polisen börjar tappa greppet om utvecklingen. Våldsinslagen i umgänget inom dess grupper har trappats upp till en nivå som får andra länder att av säkerhetsskäl avråda sina medborgare att besöka oss som turister. Under årets fem första månader har antalet skjutningar med dödlig utgång ökat till 30, vilket är nästan dubbelt upp mot helårsgenomsnittet de senaste tio åren.
Som jag ser det har nuvarande beslutsfattare på alla nivåer gruvligt misslyckats med sitt mandat och måste bytas ut, senast vid valet i september. De senaste tio årens utveckling måste vridas tillbaka och en ny ledningsfilosofi tillämpas med sikte på skötsamhet i stället för lögn, bedrägeri och våldsverkan som nu sprider sig allt bredare i samhället!

Försommaren är redan här

Nu har ännu en vecka gått till ända med i det närmaste total avsaknad av nederbörd - ca 2 mm regn har fallit. Solsken har vi fått desto mera av och det är ju trivsamt för oss som kan njuta av solen utan att behöva tänka på konsekvenserna av den torka som så småningom kan bli följden. Med solen och de ljusa dagarna känns vardagslivet lite mera angenämt och vi har försökt sprida våra aktiviteter en del. Således var vi i torsdags på årets första längre utflykt och tog bilen först till Avesta där vi intog en gedigen lunch på stadshotellet. Sedan fortsatte vi resan till Gysinge för att njuta av det vackra forslandskapet i Dalälven innan vi återvände hemåt via Sala. Därmed har vi lyckats upprätthålla en mångårig tradition även utan husbilen, den som nu är till glädje för någon annan ägare.
I veckohelgen blev det först äntligen av att inhandla vårblommor till prydnad av utsidan av vår bostad och igår hade vi besök av yngsta dotterns familj för en stunds trevlig samvaro.
Vad gäller motionspromenaderna så har det fortfarande 'haltat' en del på grund av mina krånglande knän, även om det tycks gå bättre och bättre. Framfarten för vår fiktiva långpromenad har förstås även den påverkats, men igår hade vi ändå tagit oss till Överberg, en liten bosättning nordväst om Sveg.

Nyhetsförmedlingen från omvärlden ligger kvar i sitt fjättrade läge kring Ukraina och Natoansökan, möjligen med undantag för lite uppmärksamhet på ett antal fall av apkoppor som upptäckts i Europa. Den här gången har beslutsfattarna vaknat snabbare för att förhindra risken för en ny pandemin efter allt elände med coronaviruset. Att det pågår ett VM i ishockey i vårt östra grannland har däremot knappt märkts trots att Tre Kronor gjort oväntat bra ifrån sig.
När det gäller vår ansökan om Natomedlemskap har den turkiske presidenten bestämt sig för att sätta käppar i hjulet genom att resa en rad krav på egna fördelar för att ge sitt godkännande. Vad det betyder i realiteten är det för stunden svårt att veta, men han ser en chans att utöva utpressning på västländerna och tar den då naturligtvis. Hur det till sist slutar kommer att visa sig, men stödet för Sveriges och Finlands inträde i alliansen är för övrigt mycket starkt och en del gurgel tillhör naturligtvis bilden i sammanhang som detta. Förhoppningsvis ska frågan vara avgjord om ett par månader.

Natoansökan - ett historiskt beslut

Det varma vårvädret har fortsatt att slösa sitt solsken över oss även om lite kalla nordanvindar ibland stört bilden en aning. Vi fick också tre millimeter regn för några dagar sedan, men torkan börjar nu bli ett problem på sina håll. Totalt tio millimeter på sex veckor gläder inte bönderna nu när vårsådden är klar.
Våra vardagliga aktiviteter har följt de invanda mönstren med undantag för att det i lördags var en liten familjeträff hos äldsta dottersonen för att fira hans födelsedag.
Våra motionspromenader har vi försökt hålla igång, men för min del med en begränsning för ett återfall av värkande knän. Jag hoppas ändå att snart ha rehabiliterat mig. På vår fiktiva långpromenad har vi i alla fall nu bara en halvmil kvar till Sveg.

Nyhetsflödet har den senaste veckan helt dominerats av Sveriges och Finlands ansökan om medlemskap i Nato. Idag på morgonen skedde ett gemensamt överlämnande av ansökan till Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg. Processen av förberedelser för detta historiska beslut har gått snabbt i alla instanser och beslutet har fattats i stor enighet med 'nej'-röster endast från Mp- och V-partiet. Därmed startar nu den mest revolutionerande förändringen i svensk säkerhetspolitik på 200 år.
För min del ser jag beslutet som riktigt och helt ofrånkomligt i ljuset av den sedan länge tydliga utvecklingen av den ryska statsledningens imperialistiska ambitioner, som sist och slutligen bekräftats av deras uppträdande i Ukraina. Den förestående utvidgningen av Nato föll följaktligen inte heller den ryske diktatorn på läppen utan har utlöst en skur av hotelser från hans sida, vilket i sig blir en bekräftelse av behovet av en ökad försvarsförmåga. Tiden framåt kommer med stor sannolikhet att präglas av desinformation och propaganda som kräver ökad vaksamhet på verbala och digitala attacker som är att vänta fram till att ett nytt stabilt läge i balans kunnat uppnås. Förhoppningen är ändå att en fredligare värld kan komma ett steg närmare!

En haltande valrörelse har startat

Vi har ytterligare en tid kunnat njuta av ovanligt mycket sol och värme, men i förrgår föll faktiskt 1 mm regn, det enda vi fått på fem veckor. Den senaste veckohelgen har bjudit oss på lite avvikande aktiviteter. I lördags var det allmän städdag i bostadsföreningen, en regelmässigt återkommande insats vår och höst för att behålla en fräsch miljö i vårt område. Arbetet kröntes med en samling med varmkorv och öl och fika. Igår var det sedan dags att fira mellersta dottersonens 30-årsdag (bor bara 200 meter från oss) och det blev ett riktigt gardenparty med hela familjeklanen på plats.
Våra sviter efter covidvaccineringen har  i stort sett gått tillbaka, men har ändå påverkat våra motionspromenader. Därför har vår fiktiva långpromenad bara avancerat en liten bit i det öde skogslandet med nästan tre mil kvar till Sveg.

Ödsligt har det blivit även inom samhällsdebatten som tills vidare hela tiden påverkas av utvecklingen i Ukraina. De delvis ganska svåra samhällsproblem som tillåtits bygga upp sig med kriminalitet och utanförskap har i mångt och mycket fått stå tillbaka för den intensiva diskussionen om säkerhetspolitik och ett eventuellt Natomedlemskap. Detta är förvisso en fråga av stor betydelse för landets framtid, men ursäktar för den skull inte fortsatt rånande och mördande i de kriminella gängen. Risken för framväxten av ett 'parallellsamhälle' i dessa kretsar är helt oacceptabel och borde ta stor plats i den valrörelse som så smått dragit igång.
I stället har den senaste tidens diskussion varit upptagen av sedvanlig valfläskutdelning där främst 'de sämst ställda pensionärerna' kommit i rampljuset. Tävlingen mellan partierna om vem som kan smörja denna grupp bäst och därmed hoppas på deras röst i valet pågår för fullt. Vad de då kanske inte tänkt på är att en växande andel av denna grupp är så kallade 'nyanlända svenskar' som saknar rösträtt i riksdagsvalet. Hur som helt, ännu är det över fyra månader till valet och hoppet står till att opinionstrycket till sist tvingar politikerna att sjösätta åtgärder mot de grava kriminella och sociala problemen som skriker efter sin lösning.

Turbulent framtid väntar

Det varma och soliga vårvädret har fortsatt ännu en vecka, men nu börjar en oro för torka infinna sig efter en hel månad utan någon nederbörd. Med allt tal som pågår om klimatförändringar blir ju varje, lite ovanligt, tillstånd en påminnelse om hur det kan bli i framtiden. Vårt vardagsliv har påverkats påtagligt av de sviter vi drabbats av efter den fjärde covidvaccineringen, men nu verkar det som att  influensasymptomen har dragit sig tillbaka. Det är inte värre än att vi kunnat klara av vårskötseln av vår lilla trädgårdstäppa och planterat ut några nyinköpta växter för att fräscha upp vår fasad en aning. Själv har jag även hunnit med ett tandläkarbesök för en mindre lagning och nu ska tandvården vara klar för den här gången.
När det gäller våra motionsaktiviteter så har även de fått stryka på foten på grund av 'influensan', men trots detta har vi på vår fiktiva långpromenad igår kommit fram till Siksjön i södra Härjedalen.

Världsläget är fortsatt oroligt i skuggan av det brutala angreppskriget i Ukraina och den svårhanterliga coronapandemin. Som om detta inte vore nog har IPCC presenterat änne en rapport som understryker behovet av ökat tempo i åtgärder för att bemöta förestående klimatförändringar. Den ryska aggressionen  har påverkat säkerhetsläget på ett sätt som startat en diskussion om svenskt medlemskap i Nato. Prognosen för dagen är att Finland och Sverige kommer att inlämna en sådan ansökan inom några veckor. Därmed skulle en 100-årig epok i svensk säkerhetspolitik vara avslutad. Det folkliga stödet för en ansökan har ökat dramatiskt och för egen del ser jag det som en självklarhet. För Sveriges del är en kraftig militär upprustning redan beslutad och de brister i säkerhetsberedskap som pö om pö kommit fram de senaste åren kommer också att sättas på dagordningen.
Valrörelsen inför höstens val har så smått kommit igång, men en rad oklarheter om den politiska balansen gör debatten spretigare än vanligt. Oklarheten om huruvida Liberalerna och Miljöpartiet kommer att klara riksdagsspärren underlättar inte denna fråga. Klart är emellertid att de stora bristerna inom sjukvården och den urusla migrations- och integrationspolitiken kommer att bli stora valfrågor vid sidan av bekämpningen av den organiserade brottsligheten. På ett sätt känns det skönt att inte längre vara aktiv politiker.

Husbilscampingen avslutad

Den senaste tiden har vårvädret tvekat om färdriktningen då sporadiskt solsken blandats med kyliga nordanvindar. De allt längre ljusa dagarna ger ändå hopp om framtiden. Våra vardagliga rutiner har den senaste veckan rubbats av flera avvikelser. En sådan var intaget av den fjärde covidvaccineringen, som faktiskt, för första gången gav oss besvärande symptom. Vidare har bilen fått sommardäck och jag har tvättat den för första gången på tio månader, vilket kanske säger en del om hur sparsamt och försiktigt vi använder den. Den största förändringen var ändå försäljningen av husbilen i torsdags. Med en snabb affär avslutades en 18-årig campingepok i vårt liv. Det var inte utan en smula vemod som vi fick se vår kära mobila campingstuga försvinna till nya uppgifter. Under åren har den bjudit oss på ett par hundra trevliga och spännande resor och bortåt 600 bekväma övernattningar.
Vad gäller våra motionspromenader har även de påverkats en del av alla 'störningar', men på vår fiktiva långpromenad har vi ändå kommit till Tandsjöborg på gränsen till Härjedalen.

Den stora turbulens som råder sedan krigsutbrottet i Ukraina har fortsatt att förvirra världen. Likaså har den till synes oändliga coronapandemin fortsatt att ställa till problem på olika håll, dock inte så mycket i vårt land, där vaccinationsgraden är relativt hög. Det osäkra läge som råder har förvisso ställt till såväl sociala som ekonomiska problem. Handelsrestriktioner och kraftigt höjda drivmedelskostnader orsakar en inflation vi inte sett sedan 1980-talet och många hushåll har redan tvingats se hur marginalerna i privatekonomin snabbt krymper. Visserligen är Sveriges statsekonomi fortfarande stark, men hushållens skuldsättning är oroväckande hög. Sannolikt blir utvecklingen de närmaste veckorna avgörande för om tillgängliga reserver klarar att hålla igång hjulen i samhället eller en recession inleds. Just nu vet ingen svaret på den frågan.

Hög inflation i ofredens spår

De senaste dagarna har våren exploderat på gränsen till sommar med över 20 plusgrader två dagar. Det har varit en ynnest att kunna sitta på altanen och riktigt frossa av solstrålningen. Den gångna påskhelgen celebrerade vi med en buffé med döttrarna och deras respektive på Långfredagen. Under påskdagen åkte vi på en biltur till Hallsta och Strömsholm för att ta del av den traditionella Konstrundan som återkommit efter coronapandemins nedstängning. Värmen har också satt riktig fart på växtligheten och på en promenad nere vid Mälaren på påskafton kunde vi njuta av anblicken av tusentals vårblommor med blåsippor i klar majoritet. Alla aktiviteter har dock gjort att våra motionspromenader har fått stå tillbaka en del, men vår fiktiva långpromenad har ändå tagit oss vidare nästan en och en halv mil i de djupa Hälsingeskogarna.

Ute i vida världen har utveckling i ofredens tecken varit fortsatt bekymmersam. Förutom de mänskliga lidanden och den förstörelse som kriget medför Ukraina har marknadsmekanismerna i Europa och USA medfört den högsta inflationen på årtionden. Framför allt matvaror och drivmedel har fått vidkännas prisökningar som många trott inte kunde finnas. Vi som var med under 'kasinoekonomin' under 1970- och 1980-talen känner åtminstone till en del igen problemen. De styrande politikerna står även nu handfallna och har endast diverse 'stödåtgärder' (valfläsk!?) att erbjuda, vilket naturligtvis i sig själv är inflationsdrivande. Hur länge vi kommer att få leva med dessa bekymmer kan ingen idag säga, men en lång tid av mestadels positiv ekonomisk utveckling har åsamkats ett trendbrott som kan sätta spår långt in i framtiden.
För egen del vill jag vara optimistisk och hoppas att Putins vansinnigheter kan avbrytas innan sommaren, men tyvärr finns risk för långvarigt ställningskrig som kan fortsätta att sprida osäkerhet i världsekonomin.

När man upptäckte att 'säcken är tom'

Aprilvädret beter sig precis som vanligt men de senaste dagarna har våren åter tagit kommandot  över kung Bore med flera dagar med 15 plusgrader på termometern. Spåren efter förra veckans stora snöfall är också utraderade. Än så länge har våren ändå inte lockat till några större utflykter och bilen har mest använts till småturer inom staden. Detta har även märkts på bränsleförbrukningen då jag i förrgår tankade bilen för första gången i år - 35 liter bensin förbrukat på tre och en halv månad! Våra motionspromenader har vi efter bästa förmåga försökt hålla igång och igår hade vi på vår fiktiva långpromenad tagit oss till Noppikoski på gränsen till Hälsingland.

Ute i stora världen är det fortfarande det pågående kriget i Ukraina som på olika sätt dominera medierapporteringen. Det blir för varje dag allt tydligare hur ekonomi och sociala förhållanden direkt eller indirekt påverkas av detta sanslösa skeende. Svagheterna i de invanda försörjningskedjorna blir plötsligt uppenbara och politiken visar upp skrämmande exempel på oförutseende.
Sett enbart till svenska förhållanden har man yrvaket noterat att de klassiska 'krisförråden' från kalla krigets dagar avvecklades ju på 1990-talet och det som nu gäller med den långa coronapandemin och krigstillstånd i Europa hade man 'inte sett komma'. Stor förvirringen råder på många håll om vad man nu i panik måste bygga upp för att kunna hantera en långvarig avstängning från omvärlden.
Detsamma gäller synen på läget i det svenska försvaret som under många år rustats ner till en miniminivå. På en månad har läget för den sedan 1940-talet gällande försvarspolitiska doktrinen om 'alliansfrihet i fred och neutralitet i krig' gått från att vara icke förhandlingsbar till att bli en allvarlig diskussion om medlemskap i försvarsalliansen Nato. Beslut ska tas inom någon vecka och mycket lutar just nu åt att en förändring kommer till stånd.
För egen del tror jag att en anslutning till Nato skulle vara hälsosam med tanke på den maktgalna opålitlighet som vår stora granne i öster just nu visar prov på. Det finns inget som motsäger att vårt land kan vara nästa mål i kön för Putins imperialistiska ambitioner.

Krigsbrott!!

Vårvädrets utveckling har kommit av sig den senaste tiden. Kyliga vindar och snöfall ett par gånger har drabbat oss även om vårsolen några gånger har varit behagligt varm. Tillsammans med att jag fått ett återfall av värkande knän har våra motionspromenader fått begränsas en aning. Trots detta kom vi på vår fiktiva långpromenad till Kvarnberg i norra Dalarna igår. Våra aktiviteter i övrigt har rullat vidare som vanligt. Igår var det dags för min årliga tandbesiktning som tyvärr visade att den lagning jag fick gjord förra året spruckit och måste göras om. Förra veckan fick jag äran att vara ordförande för årsmötet i Club Artis och det blev förmodligen vår sista insats i klubben.

Världen har tvingats fortsätta att åse det fruktansvärda krig som Putin bedriver i Ukraina. Från vad som var tänkt att bli en lättvindig ockupation av landet, har det förvandlats till ett blodigt, bestialiskt massangrepp på civilbefolkningen och utredningar om pågående krigsbrott har startats på en rad håll i världen. Flyktingströmmen undan kriget uppgår till miljontals människor som nu söker skydd i andra länder och så även Sverige. Europa har visat en massiv solidaritet med dessa olyckliga människor, lika enigt som man infört omfattande sanktioner mot de ryska krigsherrarna. De ukrainska stridskrafterna visar dock stor motståndskraft och vi fortsätter att hoppas att de till sist kan kasta ut angriparna. De har hela den civiliserade världens stöd för detta!

Vapnen talar på flera nivåer

Vårvädret har fortsatt att dominera den gångna veckan även om temperaturen sjunkit något och en del blåst har stört bilden. När vi nu gått över till sommartid får vi ännu mer av den sköna solen, som fortsatt att vara flitigt närvarande. Våra dagliga rutiner har dock inte påtagligt förändrats med undantag för att hustrun i tisdags gjorde ett framgångsrikt besök hos tandläkaren och dagen dessförinnan ett läkarbesök för provtagning. Våra dagliga motionspromenader har vi också gjort i god ordning och det har lett till att vi på vår fiktiva långpromenad nu nått till någon plats i de djupa Finnskogarna ca 2 mil norr om Orsa. Här har man goda chanser att träffa på både varg och björn eller till och med något litet trevligt lodjur.

Ute i stora världen är det emellertid allt annat än trevligt. Nyhetsförmedlingen har fortsatt att domineras av Putins krig i Ukraina och de förödande konsekvenser det för med sig. Ryssarnas starkt begränsade framgångar har medfört eskalerande angrepp på civilbefolkningen där även ord som folkmord nämnts i några sammanhang. Historiens dom över detta kommer att bli hård när det hela en gång tar slut. I detta perspektiv torde inte de 'fredsförhandlingar' som nu inleds i Turkiet heller ha några större utsikter till framgång. Vilken riktning som framtiden kommer att ta kan för närvarande ingen ha någon trovärdig uppfattning om.
Som om det internationella eländet inte var nog har stridigheterna mellan kriminella gäng i vårt eget land eskalerat påtagligt den senaste tiden med nya skjutningar i stort sett varje dag. Enligt polismyndigheten kan en orsak till detta vara polisens framgångar med att bura in buset. Detta har gått så bra att alla häkten nu är fullbelagda, vilket i sin tur ställt 'lediga platser' till förfogande ute på gatorna för dem som ser behov av att förbättra sin kriminella karriär. Utgången av dessa konflikter avgörs då ofta med skjutvapen. För allt detta börjar jag för egen del känna en begynnande uppgivenhet så länge som politiken inte kan skapa de förutsättningar som krävs för att en allomfattande uppstädning i träsken ska kunna genomföras. 

I vårsolens glans

Med risk för att låta tjatig kan jag notera att vi kunnat njuta av ännu en veckan med huvudsakligen soligt och varmt väder. Nu är i princip alla spår av det besvärliga snöovädret i början av månaden borta. När vårdagjämningen är passerad börjar livsandarna att skaka av sig vinterdvalan och man ser fram emot de långa ljusa dagarna vi har framför oss. Det stimulerar utomhusverksamhet i allmänhet och våra motionspromenader i synnerhet, vilket fört oss ända till Vattnäs norr om Mora på vår fiktiva långpromenad.

Tyvärr är omvärldsläget inte lika uppmuntrande. Putins bestialiska angreppskrig i Ukraina har pågått utan någon lösning i sikte och coronapandemien har på många håll i världen börjat utvecklas till sjunde våg av eskalerande smittspridning även om den omfattande vaccineringen som genomförts i vårt land verkar kunna hålla emot ganska bra. I ursprungslandet Kina är förhållandena däremot svårare och man har tvingat 10-tals miljoner invånare i karantän i drabbade städer.
Följderna av det rådande krigstillståndet - de värsta sedan andra världskriget - har lett till en osäkerhet i samhället såväl socialt som ekonomiskt. Störningar i försörjningskedjorna ger osäkerhet om den ekonomiska utvecklingen och oron för oprovocerade angrepp har medfört politik för kraftigt ökade anslag till det militära försvaret på de flesta hållen i Europa.
På bara en månad har vår omvärldsbild helt förvrängts genom en diktators idéer om ett nytt imperium. Låt oss hoppas att dessa med det snaraste kan läggas till handlingarna. Den förstörelse han redan åstadkommit kommer dessvärre att ta lång tid att återställa.

Fortsatt mörka moln över Europas himmel

Under den senaste tiden har vädret allt tydligare visat att våren är nära även om frostnätterna försöker hålla emot. På dagarna är det ändå en ynnest att efter vintern kunna sitta ute och gotta sig i sol från klarblå himmel. Inspirerade av detta har vi införskaffat ett campingbord att använda vid kommande soliga utflykter, när vi nu för gott lagt livet i husbilen till handlingarna.
Det sköna vädret har även stimulerat våra motionspromenader så väl att vi på vår fiktiva långpromenad igår kommit ända till den lilla byn Garsås norr om Siljan.

Omvärlden har fortsatt dominerats av rapporteringen om Putins avskyvärda anfallskrig mot Ukraina. Det är ofattbart att en maktgalen despot kan tillåtas bomba sönder ett oskyldigt, demokratiskt land med städer i ruiner och tusentals dödsoffer som följd. De sanktioner som är västvärldens svar på galenskapen kommer samtidigt att göra den ryska ekonomin konkursmässig, men också ge svåra återverkningar på den globala ekonomin. I slutändan blir det som vanligt de 'små människorna' som blir lidande och får betala priset när en diktator inte i tid blir oskadliggjord.
Det ukrainska folkets hittillsvarande motstånd mot angreppen är beundransvärt och tecken tyder på att ryssarna inte överens med Putin om galenskapen. Låt oss därför hoppas att goda krafter till sist tar överhanden och förpassar ondskan till helvetets bakgård!

Europa i oreda

Väderleken har den senaste veckan klart antytt att våren kan vara på gång. Mycket sol och liten vind och eftermiddagstemperatur på 5 - 10 plusgrader har varit riktigt trivsamt. Självklart hoppas vi att det också ska vara slut med snön för den här gången. Vi har också så smått försökt sprida ut våra motionspromenader utanför närområdet i det soliga vädret. Detta har även satt sina spår i framfarten på vår fiktiva långpromenad, som igår tagit oss ytterligare två mil genom Dalarnas finnskogar.
Vår övriga verksamhet utanför hemmet begränsas fortfarande till viss del av den envisa covid 19-pandemin. Visserligen har vi återupptagit våra fredagsluncher, men har samtidigt, av olika skäl, bestämt oss för att avsluta vår verksamhet i målarklubben Club Artis.

Massmedias rapportering från omvärlden har, i såväl traditionella som sociala medier, fullständigt dominerats av utvecklingen av den ryska invasionen av Ukraina. De militär aktiviteterna där skapar stor omfattning av meningslöst mänskligt lidande och materiell förstörelse och västvärldens ekonomiska sanktioner mot Ryssland börjar sätta avsedda spår i landets ekonomi. Men återverkningar även i våra egna ekonomier låter inte vänta på sig med svårbedömda förutsättningar för framtida konjunkturutveckling. Svårast har hittills varit påverkan  på drivmedelspriserna där diesel nu ligger på 25 kr/liter och bensin på drygt 22 kr/liter.
Min reflexion till den rådande situationen har främst varit hur medias rapportering så kan förblindas av ett 'sensationellt' tillstånd att rapporteringen från resten av världen plötsligt kan förpassas till några randnotiser om allt som för bara två veckor sedan kunde bäras fram som exceptionella tillstånd i en rad krishärdar i världen. Istället ägnar man större delen av tillgängligt utrymme åt två stridande parters propaganda och desinformation eller enskilda människors ovidkommande synpunkter på det som sker. Detta är ett klart underbetyg för kvaliteten hos svensk nyhetsförmedling.

Freden i Europa under hot

Efter vinterns attack för en dryg vecka sedan blev väderleken under föregående vecka riktigt vårlig med plusgrader och en hel del sol. Nattkylan håller dock fortfarande emot även om bondepraktikan säger att idag börjar våren. Beträffande våra motionsaktiviteter, så har mina problem med knäna ställt till det en del, men återhämtningen ser ändå ut att gå åt rätt håll. Självfallet har framfarten på vår fiktiva långpromenad också påverkats, men på söndagskvällen hade vi åtminstone kommit till Bjursås nordväst om Falun.
I vardagen här hemma fortsätter vi som vanligt med våra aktiviteter - hustrun med släktforskning och jag själv med Wikipedia. För att bättra på arbetsförhållandena har hustrun investerat i en ny, mera kraftfull surfplatta och för att få hjälp med överflyttningen från den tidigare hade vi besök av yngsta dottern och hennes make. Nu är det bara att jobba vidare.

Vår omvärld har sedan mitten av förra veckan totalt dominerats av Rysslands militära, helt oprovocerade angrepp på Ukraina. President Putins ondsinta ambitioner har därmed bekräftats och vi lider med Ukrainas folk. Med grumliga argument om att Natoalliansen utgör ett hot mot Ryssland anser han sig ha rätt att omge sig med en 'intressezon' i Östeuropa och då utvidga annekteringen av Ukraina, vars politik är inriktad på medlemskap i EU och Nato. Det uppkomna läget är mycket oroväckande och framtiden för närvarande svår att förutsäga. Ingen vet vad den ryska diktatorn ser som sitt mål när han tillsammans med diktatorskollegan i Belarus angriper ett fredligt demokratiskt land.
Västvärldens reaktion har inte låtit vänta på sig. Under stor enighet inom EU och Nato organiseras nu ekonomisk och militär hjälp till Ukraina, samtidigt som enhälliga beslut om tunga ekonomiska sanktioner mot ryska banker och oligarker satts i verket. Nu återstår att se om alla kan låta förnuftet råda och inleda fredsförhandlingar innan läget går helt ur kontroll. 

Skolpolitik i stöpsleven

Under den senaste veckan har den annalkande våren fått stå tillbaka för envisa attacker från kung Bore. Vädret har varit blåsigt med bara korta stunder då den efterlängtade vårsolen har visat sig och idag har det fullständigt spårat ur med dagslångt snöfall. Detta väderläge kombinerat med fortsatt konvalescens för min knäskada har fortsatt att begränsa våra motionspromenader. Trots detta hade vi på vår fiktiva långpromenad igår hunnit fram till dalametropolen Falun.
När restriktionerna för coronapandemin nu lättats en del och vi åter börjat unna oss vår utelunch på fredagarna känns det ju extra angeläget att få börja njuta av härligt vårväder och grönskande omgivningar. Av samma skäl känns dagens snöoväder riktigt onödigt.

I en omvärld som just nu inte har så många glädjeämnen att erbjuda kan vi ändå känna stolthet över att de svenska atleterna i Vinter-OS, som avslutades igår, gjort sitt bästa resultat någonsin med åtta guldmedaljer, fem silver och fem brons.
Inom inrikespolitiken har skolfrågan kommit på dagordningen sedan regeringen aviserat hårdare tag för att få 'ordning och reda' i undervisningen. Bland annat ska lärarnas mandat att hålla ordning i klassen klargöras bättre med bland annat rätt att göra 'fysiska ingrepp' för att stävja bråk i klassrummet. Vidare vill man införa förbud för elever att ha tillgång till mobiltelefon på lektionstid. Överhuvud taget tycks den nya skolministern vara på rätt väg, men man skulle ju gärna sett att de föreslagna åtgärder vidtagits för många år sedan.
En annan fråga i skolpolitiken gäller förutsättningarna för friskolornas verksamhet där ekonomiska 'övervinster' är en nagel i ögat på vänsterpartierna. Även betygsinflation som noterats är ett ämne som knyter an till balansen mellan kommunala och kommersiella skolor. Det är inget riskabelt påstående att säga att hela paketen kommer att få en framskjuten plats i den kommande valrörelsen.
Hur konfliktgränserna där kommer att dras är en något mera osäker fråga. Hur ska förbättrade resultat i skolundervisningen vägas mot skyddet av elevernas 'personliga integritet' och hur ska vänsterns aversion mot friskolor vägas mot att väljarna ofta prioriterar dessa för sina barn. Det ska bli spännande att se vem som drar det längsta strået, politiken eller verkligheten?

Alla hjärtans dag!

Tyvärr har vi den senaste veckan fått leva med ett blåsigt och trist väder, och idag kom det till och med en del snö som nu håller på att töa bort. Tillsammans med att jag i början av veckan genom ett fall ådrog mig en övergående knäskada, har det usla vädret allvarligt hämmat våra uteaktiviteter. Till och med det pass på målarklubben som vi planerat fick vi ställa in. Självklart har även vår fiktiva långpromenad påverkats, men vi kom i alla fall fram till byn Vika igår.
Som en tröst har vi idag firat Alla hjärtans dag med en trerätters middag av hustruns fabrikat med vietnamesiska vårrullar som förrätt, rosépepparkryddade färsbiffar som huvudrätt och på det en smaskig äppelmaräng. Som en extra guldkant presentade oss yngsta dottern med var sitt vaniljhjärta och jordgubbar, till kvällskaffet.

Tyvärr har generositeten som förknippas med Alla hjärtans dag inte satt några spår i den turbulenta omvärlden, hur mycket man önskar att så skulle vara fallet. Den ryska Putininitierade krisen kring Ukraina har inte sett någon lösning trots intensiva diplomatiska insatser. Vårt eget land har drabbats av en internationell islamistisk hatkampanj, som hävdar att svenska myndigheter kidnappar muslimska barn. På flera håll i Europa pågår demonstrationer mot vaccineringskrav och samhällsrestriktioner i coronapandemins spår. Oron i samhället har pressat upp energipriserna till aldrig tidigare skådade nivåer. Allt tillsammans har de senaste månaderna skapat stigande inflation i ekonomin, som nu en tid medfört kraftiga börsfall.
Med dessa tråkigheter i bagaget får vi trösta oss med att Sverige redan erövrat över tio medaljer i vinter-OS varav hälften av ädlaste valören och några till bör vara möjliga. Därmed är det bara att se fram emot de ljusare tider som är på väg och hoppas att alla bråkstakar i världen tar sitt förnuft till fånga och lägger prestige och maktkamp åt sidan. Samverkan ger alltid bättre resultat än strid!

Demokratin måste återupprättas

Väderleken har ännu en vecka fortsatt att se vårlig ut och de allt ljusare dagarna förstärker förstås detta intryck. Men det ihållande blåsiga vädret hade vi förstås gärna klarat oss utan. Det relativt goda väderläget har även stimulerat våra motionspromenader och en dag gjorde vi en liten 'utflykt' till våra gamla hemtrakter i staden och gick en riktig långpromenad på våra gamla väl intrampade leder därstädes. Allt detta har naturligtvis också satt sina spår på vår fiktiva långpromenad som nu har tagit oss till Gammelgården, en pytteliten by ett par mil nordväst om Hedemora.
Under veckan har vi kunnat följa utvecklingen av Vinter-OS i Kina och kunnat känna stoltheten över de svenska framgångarna som skördat tre guldmedaljer de fem första dagarna.

I den svenska inrikespolitiken är det allt mer som visar att det är ett valår på gång. Valfläsk serveras till både höger och vänster och populismen sprider sitt farliga virus i valplattformarna. Det som trots allt är mest utmärkande är det bokslut som kan göras över snart åtta års socialdemokratiskt regeringsinnehav. Sedan dag ett har den politiska retoriken färgats av ett evigt tjat om SD:s historiska bakgrund. När allt flera partier börjar inse det meningslösa i detta fortsätter S-partiet och dess stödpartier i samma hjulspår trots en antydan om förändring efter förra årets regeringsombildning. Alla som framhåller något annat, inklusive de S-väljare som gått över till SD, är förtappade. Talet om att SD 'hotar demokratin' är i själva verket deras omskrivning av att SD hotar S-partiets maktställning.
Det är också märkligt hur massmedia spelar med i denna SD-fixeringsstrategi. Det är nu hög tid för alla partier och inte minst S-partiet, att istället koncentrera sig på sin egen politik. Medierna borde granska hur demokratin har försvagats under de åtta år som gått med Dö, JÖ och diverse andra märkliga beslut. Vi som väljare kan inte påverka politiken för vi vet inte längre vad vi röstar på. Grundlagen har försvagats och yttrandefriheten har hamnat i en åsiktskorridor. Det krävs förändring nu, fri från värdegrundsflum och identitetspolitik!

Orkan över landet

Förra veckan återvände vintern med nya kalla dagar men utan snöfall. I stället drabbades landet av förödande stormväder, som vi här vid Mälaren dock i stort sett lyckades undgå. Men på många andra håll har materiella skador varit omfattande och stora störningar på trafiken med tåg, båt och flyg har förekommit. I vår lite lugnare vrå av världen har det mesta knallat på som vanligt om man bortser från att en hemmagjord bomb under tillverkning exploderade i en lägenhet en halv kilometer härifrån. Den illa skadade bombtillverkaren togs till sjukhuset där skattebetalarna nu får ta smällen för hans bedrifter.
För vår egen del har inte så mycket inträffat eftersom vi fortfarande håller oss lite isolerade på grund av coronasmittan och våra promenader har också begränsats en aning, dels på grund av kylan, dels på grund av att hustrun vrickat en fot i det isiga väglaget. Trots detta hade vi på vår fiktiva långpromenad igår kommit till Hedemora. Slutligen kan jag notera att vår bil idag gått igenom regelmässig service utan några behov av extra åtgärder.

Ute i världen håller coranopandemin på att förändra människors världsbild genom alla extraordinära åtgärder som påtvingas dem. En blandning av myndigheters säkerhetsansträngningar och propagandistiska fake news medför att allt fler börjar ifrågasätta det som sker. Resultat har på många håll i Europa och även Sverige blivit demonstrationer, ibland under upploppsartade former, både mot utfärdade restriktioner och mot kraven på vaccinering. Reaktionen mot det som upplevs som påtvingad inskränkning av den personliga friheten får med detta en något bisarr karaktär när man ser att sjukhusen nu åter på sina håll är fyllda till bristningsgränsen. Det hopp som återstår, efter den senaste tidens galopperande smittspridning, är att den flockimmunitet som Folkhälsomyndigheten från början talade om, nu kanske snart kan infinna sig.
En glad nyhet att avsluta det här inlägget med är att Sverige igår, efter 20 år, åter är europamästare i handboll efter två stentuffa matcher mot Frankrike i semifinalen och Spanien i finalen, där vi vann den senare på en straff i matchens absoluta slutsekund.

I väntan på en ljusare framtid

Bortsett från någon kall dag med tillhörande snöfall i början av veckan har den milda vintern levt vidare under den gångna veckan. Ovanligt blåsigt väder har dock försämrat utemiljön en del. Vårt vardagliga liv har, med den senaste utvecklingen av spridningen av covidsmitta, åter snävats in sedan flera i bekantskapskretsen och familjen drabbats av viruset. Tyvärr betyder detta också att vi fått ställa in målarpassen på Club Artis tills läget har förbättrats.
Utomhus kan man ändå vara och våra motionspromenader är snart det enda som man känner sig säker på. Dessa har vi också klarat av och på vår fiktiva långpromenad kom vi igår till Östra Djupkärra, en pytteliten by omkring en mil nordväst om Norberg.

Som den obotliga optimist jag är, känns det ganska dystert att just nu blicka ut i omvärlden. Coronaviruset ökar explosionsartat sina härjningar, ryssarna bråkar med sina grannar, den organiserade kriminaliteten fortsätter, psykisk ohälsa bland befolkningen börjar få karaktär av epidemi, elförsörjningen haltar betänkligt, matpriser och bensinpris stiger oroväckande och tillsammantaget börjar detta att leda till börsfall runt om i världen. Då gäller det att ha en stark framtidstro och glädjas åt att dagarna nu blir allt längre och ljusare och tänka på att ovanför molnen lyser alltid solen.
För egen del tror jag att problemen går att lösa om man förmår lägga prestigen åt sidan och börjar prata med varandra. Motsatsen brukar sällan generera några vinnare utan bara olika grad av förluster. I vilket fall som helst är det bara att gilla läget och efter bästa förmåga gå vidare när man ändå inte själv kan göra något åt saken.

Åskmoln på ingående

Den svenska väderleken är i inledningen av det nya året minst sagt överraskande. Det som jag för en vecka sedan trodde var 'riktig' vinter på ingående har därefter, med undantag för kraftig nederbörd i fjällen, förbytts till något som närmast liknar aprilväder sedan lågtrycken bestämts sig för att ta en annan bana vid passagen över Skandinavien. Kraftiga vindar och på några platser riktig storm är det som mest präglat vädret. Lyckligast över detta är naturligtvis vindkraftsbolagen, som äntligen fått ut något av sina gigantiska investeringar.
För vår egen del har vi undgått det värsta och kunnat hålla vårt motionsprogram som vanligt och i förrgår till och med unnat oss en liten utflykt i soligt väder till västra grannkommunen. Med den gångna veckans insatser hade vi på vår fiktiva långpromenad igår lyckats ta oss ända till Bondfallet, en liten by norr om Virsbo. 

Massmedias och politikers intresse har den senaste tiden i stor utsträckning riktats mot den eskalerande oron i relationen mellan Ryssland och Ukraina. Rysslands arrogans med av Putin uttalade orealistiska krav på omvärlden har lett till en diplomatisk situation som påminner om det 'kalla kriget' för 40 - 60 år sedan. Den ryska retoriken skvallrar tydligt om en ambition att bit för bit återställa en rysk intressesfär i likhet med det gamla Sovjetunionen. Den spirande demokrati som på 1990-talet kunde anas i Ryssland är idag ett minne blott, utbytt mot auktoritär styrning, förföljelse av oliktänkande och en återupprättad nomenklatura maskerad i marknadsekonomins dräkt.
Hur västvärlden bäst ska hantera den uppkomna situationen är en komplicerad och känslig fråga, men eftergifter till Putin torde inte vara någon gångbar lösning. De 'närmast sörjande', EU, USA och Nato, har följaktligen de senaste dagarna skärpt tonen i det ordkrig som nu pågår. Ett klart minus i sammanhanget är att Centraleuropa, genom Tysklands aningslösa energipolitik, i ökande grad blivit beroende av rysk fossilgas för sin energiförsörjning, vilket kan ha satt ett i det närmaste dödligt vapen i Putins händer. Det som händer de närmaste veckorna kommer att bli avgörande för var problemen tar vägen.

 

Personskydd ifrågasatt

Under föregående vecka har vintern etablerat sig på allvar på våra breddgrader med så pass mycket snö att röjning behövts vid ett par tillfällen. Temperaturen har också, med undantag för en dag, legat stadigt under nollan. Trots detta har vi lyckats hålla uppe tempot i våra motionsaktiviteter och på vår nystartade fiktiva långpromenad till Funäsdalen hade vi igår nått fram till Ramnäs.
Förutom våra vanliga vardagsrutiner har vi sedan några dagar också på gång en mera ovanlig, nygammal sysselsättning. Det handlar om ett pussel, som vi fått i julklapp av yngsta dotterns familj, med motivbild bestående av deras och våra egna porträttbilder. Det har visat sig vara en riktigt krävande uppgift att få ihop och efter flera timmars insats har vi ännu inte ens kommit halvvägs med uppgiften, men det är ändå spännande att se hur allas ansikten tar form av alla fragment som tillfogas.

På den inrikespolitiska arenan har med kvällstidningarnas hjälp lagts en ny 'skandal' i dagen, när det avslöjats att landets statsminister anlitat en städfirman med en utrikesfödd städerska, som saknar uppehållstillstånd i Sverige och är efterlyst för utvisning. Den omedelbara och självklara reaktionen på denna nyhet blev ett kraftigt ifrågasättande av kvaliteten på Säpos tillsyn av personer klassade som skyddsobjekt. Kommentarerna från statsministern, Säpo och den berörda städfirman har tillsammantaget inte direkt ökat förtroende för säkerhetstjänsten då samtliga pekar på någon annan vad gäller ansvarsfrågan och riskbedömningen.
Förutom allvaret i situationen som sådan ser jag det hela som ännu ett exempel på hur den svenska byråkratin håller på att falla samman genom slapphet, nonchalans och korruption. Så gott som dagligen nås vi av nya fall av tillkortakommanden som solkar bilden av Sverige som ett välfärdsland och som ofta drabbar enskilda människor. Grunden för denna otillfredsställande utveckling är givetvis komplex, men de senaste årtiondenas tydliga tendens till en allt större likgiltighet bland människor grundad i en utbredd kravlöshet i skolundervisningen går inte att bortse ifrån. Vad gäller den offentliga förvaltningen måste detta omgående mötas med skärpta rekryteringsrutiner och ett omedelbart återinförande av det tjänstemannaansvar som gjorde det möjligt att ställa nonchalanta individer till svars för sina dåligt genomtänkta åtgärder eller kostsamma fadäser. Den väg vi nu rör oss på leder åt fel håll!