Med risk för att verka tjatig kan jag konstatera att vintern fortfarande påminner om det som jag minns från min tid i Malmö för drygt 50 år sedan - dimma, lite snålblåst och ingen tjäle i marken. Det är ganska trist, men idag visade sig solen faktiskt några minuter.
Veckohelgen har vi tillbringat i största lugn här hemma med bara ett par promenader i närområdet. Idag var det dags för ett nytt pass på målarklubben där jag gjorde färdig en fågelmålning och hustrun försökte sig på en ny akvarell. Intresset bland medlemmarna är just nu ovanligt stort och idag var lokalerna fyllda till sista plats. Jag hade dessutom nöjet att välkomna en ny medlem - en kvinnlig konstnär med rötter i England.
Lika lustfyllt är det inte att känna sig tvungen att ännu en gång kommentera USA:s nytillträdde president. Alla hans utfärdade presidentorder är på ett eller annat sätt ägnade att vända upp och ner på de inarbetade tillstånd som världen vant sig att leva med, och alla med en klar protektionistisk prägel. Gränsen för stolligheterna nådde han troligen dock genom att utfärda inreseförbud till USA för medborgare i ett antal utpekade, huvudsakligen muslimska, länder. Opinionsyttringarna mot detta har varit massiva såväl inom USA som globalt och en förvaltningsdomstol har inhiberat förbudet temporärt under åtta dagar. Beslutet har redan fått både allvarliga och smått löjeväckande konsekvenser inom olika samhällssektorer då t. ex. nominerade filmfolk kan hindras från att åka till Oscarsgalan eller då inbokade forskare kan förbjudas åka till de konferenser de ska hålla föredrag i, för att inte tala om grava störningar inom affärslivet.
För den, som hoppades på att Trump på något sätt skulle få ett rimligt mått av förnuft efter övergången från kandidat till president, ser nu förhoppningarna ut att grusas en efter en. Vad som blir nästa steg i denna tragikomiska revy är svårt att gissa, men opportunister uppnås förr eller senare av den bistra verkligheten att förhålla sig till. Detta torde gälla även en politisk uppkomling som med massor av sina egna dollar kunnat köpa sig väg ända till högsta toppen. Men allra högst upp är man alltid ensam och fallet är högt och skoningslöst när raset börjar. Fortsättning följer!
måndag 30 januari 2017
fredag 27 januari 2017
Skakningar i moralens grundvalar
Vi lever fortfarande i en snöfri vintersäsong och utetemperaturen försöker göra sig till ett bevis för en pågående klimatförändring. Det är dock fortfarande för tidigt att utbrista i ovationer över en vår i antågande. Enligt gammal talesätt ska ju lärkan 'snöa ner' sju gånger innan det är vår och den har dessutom ännu inte anlänt till våra breddgrader.
Vi har mest hållit oss här hemma med lite småturer för olika ärenden och för egen del har jag haft mycket att göra med vår målarklubb. I förgår höll jag mitt sista styrelsemöte som föreningens ordförande och igår började jag starta upp en ny grupp som ska vara verksam på torsdagar, så nu kan vi måla två dagar per vecka om lusten skulle falla på. Idag intog vi fredagslunchen på ABB:s gamla personalmatsal, som numera är i finsk ägo och erbjuder en helt förträfflig buffé till att stilla sin hunger med.
Om man tittar sig runt om i landat kan man undra om det är någon form av hunger som är grund till att oroväckande korruptionsmönster poppar upp överallt. Att landet tidigare finansminister har varit på jaktresa tillsammans med ett antal börsdirektörer är inte någon merit, men knappast heller en särskilt stor avvikelse från normal tradition inom näringslivet (han har dessutom betalt själv för deltagandet). Betydligt värre är den affärshärva som är under upprullning inom Statens Fastighetsverk, där både generaldirektören och tre andra toppfigurer anhållits, skäligen misstänkta för grovt mutbrott och grov trolöshet mot huvudman.
En annan form av upplösning i det svenska samhället är strömmen av skandaler inom poliskåren. Under den timide 'rikspolischefens' skakiga ledningstid har en polischef i Skåne sparkats och vår egen på samma nivå är omplacerad och sitter åtalad för grovt olaga hot mot en underlydande chef. I de här fallen är det lätt att misstänka ett samband med avsaknaden av verklig polisutbildning hos alla dessa berörda. Kanske är även deras ursprung i den normlösa 1968-generationen en bidragande faktor. Hur som helst måste vi lyssna till varningsklockorna. Det räckeer inte med att som finansmarknadsministern poängtera att 'Sverige har betydligt mindre korruption än andra länder', men det är å andra sidan väl i linje med socialisternas vanliga syn vad som ska vara vägledande för utvecklingen: Ingen ska tro att hen är bättre än någon annan!
Vi har mest hållit oss här hemma med lite småturer för olika ärenden och för egen del har jag haft mycket att göra med vår målarklubb. I förgår höll jag mitt sista styrelsemöte som föreningens ordförande och igår började jag starta upp en ny grupp som ska vara verksam på torsdagar, så nu kan vi måla två dagar per vecka om lusten skulle falla på. Idag intog vi fredagslunchen på ABB:s gamla personalmatsal, som numera är i finsk ägo och erbjuder en helt förträfflig buffé till att stilla sin hunger med.
Om man tittar sig runt om i landat kan man undra om det är någon form av hunger som är grund till att oroväckande korruptionsmönster poppar upp överallt. Att landet tidigare finansminister har varit på jaktresa tillsammans med ett antal börsdirektörer är inte någon merit, men knappast heller en särskilt stor avvikelse från normal tradition inom näringslivet (han har dessutom betalt själv för deltagandet). Betydligt värre är den affärshärva som är under upprullning inom Statens Fastighetsverk, där både generaldirektören och tre andra toppfigurer anhållits, skäligen misstänkta för grovt mutbrott och grov trolöshet mot huvudman.
En annan form av upplösning i det svenska samhället är strömmen av skandaler inom poliskåren. Under den timide 'rikspolischefens' skakiga ledningstid har en polischef i Skåne sparkats och vår egen på samma nivå är omplacerad och sitter åtalad för grovt olaga hot mot en underlydande chef. I de här fallen är det lätt att misstänka ett samband med avsaknaden av verklig polisutbildning hos alla dessa berörda. Kanske är även deras ursprung i den normlösa 1968-generationen en bidragande faktor. Hur som helst måste vi lyssna till varningsklockorna. Det räckeer inte med att som finansmarknadsministern poängtera att 'Sverige har betydligt mindre korruption än andra länder', men det är å andra sidan väl i linje med socialisternas vanliga syn vad som ska vara vägledande för utvecklingen: Ingen ska tro att hen är bättre än någon annan!
måndag 23 januari 2017
En 'sjörövare' har tagit rodret
Även om temperaturen hållit sig på plussidan så har den gångna veckohelgen pekat mera på höst än vår. Det är den dimmiga och gråmulna luftens fel, men idag har det åter varit vår med klar och härlig luft. Man undrar ju när vintern åter ska drabba oss, för vi vet ju att bakslagen är i det närmaste oundvikliga. Vi har hållit oss här hemma största delen av tiden, men idag var det dags för ett pass på målarklubben där vi nu båda jobbade med akvarellteknik, även om mina ostrukturerade metoder kanske snarare ska kallas blandteknik.
En salig blandning är det med all sannolikhet också att förvänta från den nu nytillträdde USA-presidenten Donald Trump. Hans installationstal var i allt väsentligt en självförhärligande litania och utspelen han därefter levererat bekräftar hans totala renons på politisk erfarenhet. Det hittills allra tydligaste i den vägen är hans sätt att möta pressen, när han utnämnde journalisterna till 'världens sämsta människor' och anklagade dem för att ljuga om hur många åskådare det varit vid hans installationsceremoni. Han har sedan ivrigt intygat sitt stöd till de amerikanska säkerhetsmyndigheterna samtidigt som den avgångne CIA-chefen uttalat sitt totala misstroende mot den nya presidenten. Vidare har han undertecknat dekret där han aviserar sina avsikter att riva upp Obamas nya sjukförsäkringssystem och klimatpolitik.
Men vad värre är, är att hans vilda idéer även påverkar USA:s omvärld, och så även vårt eget samhälle. En protektionistisk politik kan temporärt öka tillväxten i USA, men till priset av långsiktig krympning av internationell handel och en sannolikt ökande amerikansk statsskuld. De som kan se fördelar av en sådan utveckling är Kina och Indien, medan resten av världen inte kommer att ha någon anledning att jubla.
Ett annat utrikespolitiskt orosmoln är Trumps inställning till situationen i Mellanöstern där han aviserat planer på att flytta USA:s ambassad i Israel till Jerusalem, den heliga staden, och uttalat stöd för de israeliska bosättningarna på Västbanken. Här ger han ett nytt bevis på sin brist på politisk fingertoppskänsla. Summa summarum: Med Trump vid USA-rodret kommer världen att bli mer oförutsägbaroch det är det sista som behövs i den redan relativt oroliga tid som nu är. Låtom oss bedja!
En salig blandning är det med all sannolikhet också att förvänta från den nu nytillträdde USA-presidenten Donald Trump. Hans installationstal var i allt väsentligt en självförhärligande litania och utspelen han därefter levererat bekräftar hans totala renons på politisk erfarenhet. Det hittills allra tydligaste i den vägen är hans sätt att möta pressen, när han utnämnde journalisterna till 'världens sämsta människor' och anklagade dem för att ljuga om hur många åskådare det varit vid hans installationsceremoni. Han har sedan ivrigt intygat sitt stöd till de amerikanska säkerhetsmyndigheterna samtidigt som den avgångne CIA-chefen uttalat sitt totala misstroende mot den nya presidenten. Vidare har han undertecknat dekret där han aviserar sina avsikter att riva upp Obamas nya sjukförsäkringssystem och klimatpolitik.
Men vad värre är, är att hans vilda idéer även påverkar USA:s omvärld, och så även vårt eget samhälle. En protektionistisk politik kan temporärt öka tillväxten i USA, men till priset av långsiktig krympning av internationell handel och en sannolikt ökande amerikansk statsskuld. De som kan se fördelar av en sådan utveckling är Kina och Indien, medan resten av världen inte kommer att ha någon anledning att jubla.
Ett annat utrikespolitiskt orosmoln är Trumps inställning till situationen i Mellanöstern där han aviserat planer på att flytta USA:s ambassad i Israel till Jerusalem, den heliga staden, och uttalat stöd för de israeliska bosättningarna på Västbanken. Här ger han ett nytt bevis på sin brist på politisk fingertoppskänsla. Summa summarum: Med Trump vid USA-rodret kommer världen att bli mer oförutsägbaroch det är det sista som behövs i den redan relativt oroliga tid som nu är. Låtom oss bedja!
fredag 20 januari 2017
Chef för polisen på nåder
Livet rullar vidare och nu åter i vårlikt väder, till glädje för både oss och småfåglarna. I förrgår kunde jag notera, efter granskning hos tandläkaren, att jag är i lika bra skick som vår gamla bil, som bilprovningen godkänt dagen före.
Igår tog vi också en tur till stan för bland annat biblioteksbesök och idag bar det iväg till västra köpcentret för lite shoping och fredagslunch på 'vår' kinarestaurang.
Från den yttre världen väntar vi på de överraskningar som eventuellt kan komma när USA byter styresman i Vita huset - en förändring som går från en stillsam och lågmäld figur till en som är desto yvigare i sitt framträdande och dessutom förmodat oförutsägbar, så överraskning kan det nog bli, på gott och ont.
I vårt eget land blev en del människor idag överraskade, när inrikesministern tillkännagav sitt fortsatta förtroende för den genomkritserade och handlingsförlamade rikspolischefen. Jag kan inte låta bli att citera ett uttalande av en person i min vänkrets efter beskedet idag:
"Jag kan acceptera att en person som inte är utbildad polis utses till chef för polisen i Sverige. Men jag kan inte acceptera att personen uppträder i polisuniform med en massa guldgaloner och får titeln rikspolischef. Dan Eliasson är ingen polis och ska inte uppträda i lånta fjädrar med falsk titel. Han är chef för polis och en misslyckad sådan som bör ersättas.
En sjukhusdirektör utan läkarutbildning fjantar inte omkring i vit rock och stetoskop och tituleras läkarchef. Även andra inom polisen som saknar polisutbildning bör avhålla sig från att bära uniform, som t. ex. kvinnan i södra Sverige som nyligen avgick." Basta!
Igår tog vi också en tur till stan för bland annat biblioteksbesök och idag bar det iväg till västra köpcentret för lite shoping och fredagslunch på 'vår' kinarestaurang.
Från den yttre världen väntar vi på de överraskningar som eventuellt kan komma när USA byter styresman i Vita huset - en förändring som går från en stillsam och lågmäld figur till en som är desto yvigare i sitt framträdande och dessutom förmodat oförutsägbar, så överraskning kan det nog bli, på gott och ont.
I vårt eget land blev en del människor idag överraskade, när inrikesministern tillkännagav sitt fortsatta förtroende för den genomkritserade och handlingsförlamade rikspolischefen. Jag kan inte låta bli att citera ett uttalande av en person i min vänkrets efter beskedet idag:
"Jag kan acceptera att en person som inte är utbildad polis utses till chef för polisen i Sverige. Men jag kan inte acceptera att personen uppträder i polisuniform med en massa guldgaloner och får titeln rikspolischef. Dan Eliasson är ingen polis och ska inte uppträda i lånta fjädrar med falsk titel. Han är chef för polis och en misslyckad sådan som bör ersättas.
En sjukhusdirektör utan läkarutbildning fjantar inte omkring i vit rock och stetoskop och tituleras läkarchef. Även andra inom polisen som saknar polisutbildning bör avhålla sig från att bära uniform, som t. ex. kvinnan i södra Sverige som nyligen avgick." Basta!
tisdag 17 januari 2017
Nya opinionsvindar
Sedan någon tid lever vi i en mild och snöfattig vinter, som, bortsett från halkrisken, är relativt bekväm, men ack så gråtrist. Soltimmar är något som vi hittills under det nya året sett ganska litet av, men det är bara att gilla läget och hoppas på bättring.
Igår var det dags för årets första pass på målarklubben, men jag fick åka ensam eftersom hustrun valde att göra sin konstnärliga utövning på hemmaplan få grund av den envisa ryggvärken. På kvällen hade jag sedan besök av min revisorskollega i astronomiföreningen för att klara av årets revision.
Idag började vi med en tur till östra köpcentret för att veckohandla och senare var det besök på bilprovningen som stod på agendan. Det var med stor tillfredsställelse som jag tog emot beskedet att den gamle trotjänaren får vara med ytterligare ett år. Det var bara ett par bagateller som man ville ha med i protokollet.
Igår presenterade dagspressen en undersökning av opinionsläget bland svenska väljare och kunde då visa på en överraskande omsvängning vad gäller prioriteringsordningen mellan olika samhällsfrågor. Topp fem är nu flykting/invandringsfrågor 43 %, lag och ordning 32 %, sjukvård 29 %, utbildning och skola 28 %, sysselsättning och jobb 19 %. Skatter och ekonomi eller landets försvar har inte längre någon större attraktionskraft på väljarna.
Det som är intressant och en aning oroväckande är att listan så gott som helt och hållet är en kopia på de prioriteringar som SD har i sitt politiska program. Regeringspartierna har däremot inte alls lyckats läsa av de förändringar som skett utan håller fast vid det som gällde för två á tre år sedan och det vinner man inga väljare på. M-partiet har däremot tagit fasta på problemen med migration och integrering och snabbt tagit avstånd från den förre partiledarens 'humana flyktingpolitik'.
Det är ju inte särskilt svårt att förstå vad som ligger till grund för opinionsomsvängningen. Några påtagliga exempel, på olika sätt knutna till invandringen, är eskalerande bostadskris, ökande köer inom vård och omsorg och en allt tydligare våldskultur som håller på att smyga sig in i vårt land.
Den som inte förmår, eller vill, se denna utveckling kommer tvivelsutan snabbt att tvingas notera ett vikande väljarunderlag och vice versa. Att det då är SD som har den tydligaste profilen känns inte helt bra och de övriga partierna har en hemläxa som måste genomföras omgående!
Igår var det dags för årets första pass på målarklubben, men jag fick åka ensam eftersom hustrun valde att göra sin konstnärliga utövning på hemmaplan få grund av den envisa ryggvärken. På kvällen hade jag sedan besök av min revisorskollega i astronomiföreningen för att klara av årets revision.
Idag började vi med en tur till östra köpcentret för att veckohandla och senare var det besök på bilprovningen som stod på agendan. Det var med stor tillfredsställelse som jag tog emot beskedet att den gamle trotjänaren får vara med ytterligare ett år. Det var bara ett par bagateller som man ville ha med i protokollet.
Igår presenterade dagspressen en undersökning av opinionsläget bland svenska väljare och kunde då visa på en överraskande omsvängning vad gäller prioriteringsordningen mellan olika samhällsfrågor. Topp fem är nu flykting/invandringsfrågor 43 %, lag och ordning 32 %, sjukvård 29 %, utbildning och skola 28 %, sysselsättning och jobb 19 %. Skatter och ekonomi eller landets försvar har inte längre någon större attraktionskraft på väljarna.
Det som är intressant och en aning oroväckande är att listan så gott som helt och hållet är en kopia på de prioriteringar som SD har i sitt politiska program. Regeringspartierna har däremot inte alls lyckats läsa av de förändringar som skett utan håller fast vid det som gällde för två á tre år sedan och det vinner man inga väljare på. M-partiet har däremot tagit fasta på problemen med migration och integrering och snabbt tagit avstånd från den förre partiledarens 'humana flyktingpolitik'.
Det är ju inte särskilt svårt att förstå vad som ligger till grund för opinionsomsvängningen. Några påtagliga exempel, på olika sätt knutna till invandringen, är eskalerande bostadskris, ökande köer inom vård och omsorg och en allt tydligare våldskultur som håller på att smyga sig in i vårt land.
Den som inte förmår, eller vill, se denna utveckling kommer tvivelsutan snabbt att tvingas notera ett vikande väljarunderlag och vice versa. Att det då är SD som har den tydligaste profilen känns inte helt bra och de övriga partierna har en hemläxa som måste genomföras omgående!
lördag 14 januari 2017
Tio miljoner 'svenskar'
Just nu tycks det som att vintern kommit för att stanna och temperaturen håller sig på eller under nollan. Dessbättre lyckades vi undkomma även de senaste dagarnas oväder över Sverige och det är man ju tacksam för.
Vår vardagliga verksamhet har vi mest bedrivit på hemmaplan med lite promenader i närområdet. Igår tog dock vi en tur till västra köpcentret för lite shoping och för att inta vår fredagslunch. Sedan fick vi ett välkommet besök av äldsta dottersonens sambo och deras nu halvårsgamla dotter. Den lilla damen är redan full av energi och var hela tiden här på ett strålande humör.
Idag hade vi istället besök av kassören i astromiföreningen som lämnade över förra årets räkenskaper för revision. Man har då ingen brist på sysselsättning.
Idag fick vi veta att den svenska befolkningen för närvarande växer med i genomsnitt en ny invånare var fjärde minut och om några dagar kommer folkmängden att passera 10 miljoner. Det betyder en tillväxt med 3 miljoner under de senaste 60 åren och ökningen beräknas fortsätta med ytterligare en miljon fram till 2025.
Visst är det trevligt med en livskraftig folkstam, men tillväxten i Sverige beror till stor del på senare års ökande invandring. Det är i själva verket folkökningen i 'tredje världen' som bestämmer ökningen även i Europa när deras hemländer sviktar i försörjningsförmåga. Förstärkt av klimatförändringens effekter kommer denna utveckling att för varje dag bli ett allt större problem med social oro och risk för väpnade konflikter. Hittills har ingen kunnat eller ens försökt presentera verkningsfulla åtgärder mot en trend som blir allt mera ohållbar.
Man vill ju gärna hoppas och tro att det skulle vara möjligt att inom FN:s ram kunna skapa och enas om strategier för att möta de hot som uppenbarligen finns. Tyvärr har ageranden den vägen dock haft svårt att leda till förväntade resultat. På sina håll i Sydasien, Afrika och Latinamerika är nu läget redan akut och om inget blir gjort åt saken kommer inom en inte allt för avlägsen famtid att inträffa mer inhumana, självreglerande effekter i form av brist på mat och vatten. Detta vill nog ingen uppleva och därför måste krav på motåtgärder riktas till världens ledare, och det är bråttom!
Vår vardagliga verksamhet har vi mest bedrivit på hemmaplan med lite promenader i närområdet. Igår tog dock vi en tur till västra köpcentret för lite shoping och för att inta vår fredagslunch. Sedan fick vi ett välkommet besök av äldsta dottersonens sambo och deras nu halvårsgamla dotter. Den lilla damen är redan full av energi och var hela tiden här på ett strålande humör.
Idag hade vi istället besök av kassören i astromiföreningen som lämnade över förra årets räkenskaper för revision. Man har då ingen brist på sysselsättning.
Idag fick vi veta att den svenska befolkningen för närvarande växer med i genomsnitt en ny invånare var fjärde minut och om några dagar kommer folkmängden att passera 10 miljoner. Det betyder en tillväxt med 3 miljoner under de senaste 60 åren och ökningen beräknas fortsätta med ytterligare en miljon fram till 2025.
Visst är det trevligt med en livskraftig folkstam, men tillväxten i Sverige beror till stor del på senare års ökande invandring. Det är i själva verket folkökningen i 'tredje världen' som bestämmer ökningen även i Europa när deras hemländer sviktar i försörjningsförmåga. Förstärkt av klimatförändringens effekter kommer denna utveckling att för varje dag bli ett allt större problem med social oro och risk för väpnade konflikter. Hittills har ingen kunnat eller ens försökt presentera verkningsfulla åtgärder mot en trend som blir allt mera ohållbar.
Man vill ju gärna hoppas och tro att det skulle vara möjligt att inom FN:s ram kunna skapa och enas om strategier för att möta de hot som uppenbarligen finns. Tyvärr har ageranden den vägen dock haft svårt att leda till förväntade resultat. På sina håll i Sydasien, Afrika och Latinamerika är nu läget redan akut och om inget blir gjort åt saken kommer inom en inte allt för avlägsen famtid att inträffa mer inhumana, självreglerande effekter i form av brist på mat och vatten. Detta vill nog ingen uppleva och därför måste krav på motåtgärder riktas till världens ledare, och det är bråttom!
tisdag 10 januari 2017
Våra mänskliga rättigheter
Den ambivalenta väderleken har nu tagit ett nytt språng, denna gång mot vårvädershållet, och snömängderna från förra veckan är snart till stor del försvunna. Trots snöslask har det funnits möjlighet för oss att ta våra promenader, men idag var väderleken mycket ogästvänlig och vi tog istället en tur till östra köpcentret för att göra matinköp. Det känns också lite trist och lätt deprimerande att den mörka utemiljön återkommer i samma takt som snön minskar.
Trist är det också att se hur onda krafter och individer i samhället försöker ta plats under täckmanteln 'mänskliga rättigheter'. I Norge har den vidrige terroristen Anders Behring Breivik stämt staten för brott mot de mänskliga rättigheterna. Motiveringen är att han hålls isolerad 23 timmar om dygnet i strid med Europakonventionen, vilket kränker hans mänskliga rättigheter. Han tycks inte ha något problem med att han själv på det grövsta av alla sätt, nämligen genom att döda dem, kränkt 77 andra människors mänskliga rättigheter. Breivik är det yttersta exemplet på hur rättighetsfilosofin kan missbrukas.
Jag vet att det är vare sig etiskt eller politiskt korrekt att kräva hämnd för begångna oförrätter. Rättspraxis säger också att den som dömts och tagit sitt straff ska återfå sin fullvärdiga status som en samhällets medborgare. Enligt biblisk tradition ska man till och med som angripen 'vända andra kinden till' för att kunna begära en plats i den eviga saligheten.
I såväl svensk som norsk kriminalvård försöker man därför i största möjliga utsträckning att leva upp till de krav som ställs av olika konventioner och detta leder ofta till att brottsoffer lämnas åt sitt öde medan ogärningsmannen tas omhand för rehabilitering. Detta åskådliggör bristen på känsla för skyldigheter som motvikt till rättigheter hos många människor. Med den stora invandringen de senaste åren av människor från andra kulturer har en snabbt ökande mängd brott av för oss tidigare ovanlig karaktär spridit sig över landet. Av detta följer ett behov, inom såväl utbildning som rättstillämpning, att på ett tydligare sätt beskriva hur mänskliga rättigheter alltid är kopplade till mänskliga skyldigheter, och det brådskar! I de mest ansatta delarna av landet håller ordningsmakten redan på att tappa greppet och idag visar en undersökning att två av tre kvinnor känner oro för att gå ut efter mörkrets inbrott och så får det inte vara!
Trist är det också att se hur onda krafter och individer i samhället försöker ta plats under täckmanteln 'mänskliga rättigheter'. I Norge har den vidrige terroristen Anders Behring Breivik stämt staten för brott mot de mänskliga rättigheterna. Motiveringen är att han hålls isolerad 23 timmar om dygnet i strid med Europakonventionen, vilket kränker hans mänskliga rättigheter. Han tycks inte ha något problem med att han själv på det grövsta av alla sätt, nämligen genom att döda dem, kränkt 77 andra människors mänskliga rättigheter. Breivik är det yttersta exemplet på hur rättighetsfilosofin kan missbrukas.
Jag vet att det är vare sig etiskt eller politiskt korrekt att kräva hämnd för begångna oförrätter. Rättspraxis säger också att den som dömts och tagit sitt straff ska återfå sin fullvärdiga status som en samhällets medborgare. Enligt biblisk tradition ska man till och med som angripen 'vända andra kinden till' för att kunna begära en plats i den eviga saligheten.
I såväl svensk som norsk kriminalvård försöker man därför i största möjliga utsträckning att leva upp till de krav som ställs av olika konventioner och detta leder ofta till att brottsoffer lämnas åt sitt öde medan ogärningsmannen tas omhand för rehabilitering. Detta åskådliggör bristen på känsla för skyldigheter som motvikt till rättigheter hos många människor. Med den stora invandringen de senaste åren av människor från andra kulturer har en snabbt ökande mängd brott av för oss tidigare ovanlig karaktär spridit sig över landet. Av detta följer ett behov, inom såväl utbildning som rättstillämpning, att på ett tydligare sätt beskriva hur mänskliga rättigheter alltid är kopplade till mänskliga skyldigheter, och det brådskar! I de mest ansatta delarna av landet håller ordningsmakten redan på att tappa greppet och idag visar en undersökning att två av tre kvinnor känner oro för att gå ut efter mörkrets inbrott och så får det inte vara!
fredag 6 januari 2017
Havet en framtida angripare
Priset vi nu fått betala för ett par dagars vårvärme har blivit högt - idag på morgonen hade vi nästa 20 minusgrader ute och i lägen med blåst var det smärtande kyla. Trots detta har vi envist försökt göra våra motionspromenader. Igår tog vi också en tur till stan för hustruns besök hos sin sjukgymnast och sedan avslutade vi med en snabblunch. Den mesta tiden har vi förstås ändå uppehållit oss inne i stugvärmen i makligt tempo.
Kylan just nu är ju ändå en bekräftelse på att klimatförändringar inte sker 'över natten' och att värmeutbrott i det korta perspektivet trots allt är slumpmässiga. Dessvärre kan man inte säga detsamma om den långsiktiga trenden och varningstecknen blir allt vanligare. Stormen som häromdagen pressade in havet över land på väst- och sydkusten ger en föraning om vad som väntar när havsnivån stiger på grund av smältande landisar. En tröst i bedrövelsen är att de senaste beräkningarna av påverkan på Golfströmmen av detta, visar att den ska vara pålitlig åtminstone ytterligare minst 300 år, lite beroende på hur vi lyckas hantera förändringen av växthuseffekten i atmosfären.
Men det finns absolut inga skäl till att blåsa faran över. Från Larsens shelfis på Antarktis kommer det inom de närmaste månaderna att brytas loss vad som kommer att bli ett av världens tio hittills största isberg. Det blir ett flak på omkring 5 000 kvadratkilometer (större än Gotland och Öland tillsammans) och ca 350 meter tjockt. Hur länge det håller sig samman är det ingen som vet, men förr eller senare kommer det att brytas sönder i ett stort antal mera normala isberg. Under alla förhållande blir det med tiden en påspädning på världshavet med ett stort antal kubikkilometer vatten, precis det som är ett av klimatförändrings största orosmoment.
Många tyckare slår ifrån sig med argument att om något tusental år har vi att tvingas se fram emot en ny istid, men vad hjälper det om vi blir dränkta på vägen dit. Våra barnbarn kommer nog att få större bekymmer än dem som vi ojat oss över!
Kylan just nu är ju ändå en bekräftelse på att klimatförändringar inte sker 'över natten' och att värmeutbrott i det korta perspektivet trots allt är slumpmässiga. Dessvärre kan man inte säga detsamma om den långsiktiga trenden och varningstecknen blir allt vanligare. Stormen som häromdagen pressade in havet över land på väst- och sydkusten ger en föraning om vad som väntar när havsnivån stiger på grund av smältande landisar. En tröst i bedrövelsen är att de senaste beräkningarna av påverkan på Golfströmmen av detta, visar att den ska vara pålitlig åtminstone ytterligare minst 300 år, lite beroende på hur vi lyckas hantera förändringen av växthuseffekten i atmosfären.
Men det finns absolut inga skäl till att blåsa faran över. Från Larsens shelfis på Antarktis kommer det inom de närmaste månaderna att brytas loss vad som kommer att bli ett av världens tio hittills största isberg. Det blir ett flak på omkring 5 000 kvadratkilometer (större än Gotland och Öland tillsammans) och ca 350 meter tjockt. Hur länge det håller sig samman är det ingen som vet, men förr eller senare kommer det att brytas sönder i ett stort antal mera normala isberg. Under alla förhållande blir det med tiden en påspädning på världshavet med ett stort antal kubikkilometer vatten, precis det som är ett av klimatförändrings största orosmoment.
Många tyckare slår ifrån sig med argument att om något tusental år har vi att tvingas se fram emot en ny istid, men vad hjälper det om vi blir dränkta på vägen dit. Våra barnbarn kommer nog att få större bekymmer än dem som vi ojat oss över!
tisdag 3 januari 2017
Slöseri med andras pengar
'Våren' för några dagar sedan blev kort - med nästan 10 minusgrader på termometern på morgonen idag och snöfall som startat på eftermiddagen, så är ordningen, som befarat, återställd. Vi har ändå fått ett par promenader i närområdet i solsken och igår tog vi en tur till stan för ett biblioteksbesök och förnyelse av kulturinflödet. För övrigt har årets första dagar inte bjudit på några direkta överraskningar.
Plats för överraskningar finns det däremot om man ser sig omkring i vårt samhälle. Sverige är ett av världens mest byråkratiserade länder, bortsett från rena socialiststater, och ett dussintal ombudsmän bevakar allt från barnuppfostran till samernas urtida rättigheter. Ett av de senare tillskotten i denna 'samhällsservice' är 'slöseriombudsmannen', SO. Denna institution är förvisso ingen officiell funktion, men är för den skull inte mindre angelägen. Några exempel på vad han hittat och offentliggjort ger syn för sägen:
- Arbetsförmedlingen i Stockholm, som förmedlar allt färre jobb, har satsat 100 miljoner kronor av skattebetalarnas pengar på en ny web-plats, men trots den stora summan har inget hänt på två år. Nu satsas ytterligare 20 miljoner för att förlänga arbetet med ett halvår. Vad resultatet blir är oklart.
- När det landstingsägda företaget IT Norrbotten skulle fira 20-årsjubileum ställde VD:n till med en fest för 9 700 kr per deltagare (20 gånger mer än tillåtet belopp). Totalt kostade festen 1,4 miljoner kronor eller motsvarande 50 procent av bolagets egna kapital. Politikerna i bolagets styrelse borde sändas på omskolning!
- I Gävleborgs län har man beslutat, trots en ökande befolkning, att dra ner på ambulanssjukvården. För att klara det satsade chefen 2,1 miljoner kronor på kognitiv beteendeterapi för personalen. Tjänsten köptes utan upphandling och leverantören var dessutom en f. d. kollega till ambulanschefen. De medverkande i terapin betecknade den som ett "...onödigt, onödigt slöseri med pengar, tid och resurser".
- I Malmö stad, som tar emot 4,1 miljarder kronor i det kommunala utjämningsstödet, har politikerna använt en del av dessa till påkostade 'studieresor' avseende bland mycket annat, hur toaletter anordnats på musikfestival i Kalifornien och studier av hur Detroit hanterat sin konkurs. Man har även kostat på sig att studera cykling och kollektivtrafik i Adelaide i Australien samt varit i Paris för att skaffa sig inspiration för julfirande.
- I Tingsryd - hästriket - satsade kommunen 49 miljoner kronor på en travbana, som sedan såldes för 14 miljoner kronor innan den strax därefter gick i konkurs, efter att bara två miljoner hade betalats. Denna typ av högriskprojekt har ingen plats i kommunlagen. Kommunen gick sedan in och köpte tillbaka banan för strax under fem miljoner. Samtidigt genomförs ett sparpaket där två skolor stängs, 12 platser på kommunens äldreboende försvinner, sex biblioteksfilialer avvecklas, ett badhus och en gymnastiksal stängs. Av de 13 miljoner som sparpaket sägs ge, ska en del användas till satsning på ishockey!
Denna lista skulle jag kunna fortsätta sida upp och sida ner, och min slutsats blir att en rejäl satsning på slöseriombudsmannen skulle utan tvekan vara en mycket lönsam investering!
Plats för överraskningar finns det däremot om man ser sig omkring i vårt samhälle. Sverige är ett av världens mest byråkratiserade länder, bortsett från rena socialiststater, och ett dussintal ombudsmän bevakar allt från barnuppfostran till samernas urtida rättigheter. Ett av de senare tillskotten i denna 'samhällsservice' är 'slöseriombudsmannen', SO. Denna institution är förvisso ingen officiell funktion, men är för den skull inte mindre angelägen. Några exempel på vad han hittat och offentliggjort ger syn för sägen:
- Arbetsförmedlingen i Stockholm, som förmedlar allt färre jobb, har satsat 100 miljoner kronor av skattebetalarnas pengar på en ny web-plats, men trots den stora summan har inget hänt på två år. Nu satsas ytterligare 20 miljoner för att förlänga arbetet med ett halvår. Vad resultatet blir är oklart.
- När det landstingsägda företaget IT Norrbotten skulle fira 20-årsjubileum ställde VD:n till med en fest för 9 700 kr per deltagare (20 gånger mer än tillåtet belopp). Totalt kostade festen 1,4 miljoner kronor eller motsvarande 50 procent av bolagets egna kapital. Politikerna i bolagets styrelse borde sändas på omskolning!
- I Gävleborgs län har man beslutat, trots en ökande befolkning, att dra ner på ambulanssjukvården. För att klara det satsade chefen 2,1 miljoner kronor på kognitiv beteendeterapi för personalen. Tjänsten köptes utan upphandling och leverantören var dessutom en f. d. kollega till ambulanschefen. De medverkande i terapin betecknade den som ett "...onödigt, onödigt slöseri med pengar, tid och resurser".
- I Malmö stad, som tar emot 4,1 miljarder kronor i det kommunala utjämningsstödet, har politikerna använt en del av dessa till påkostade 'studieresor' avseende bland mycket annat, hur toaletter anordnats på musikfestival i Kalifornien och studier av hur Detroit hanterat sin konkurs. Man har även kostat på sig att studera cykling och kollektivtrafik i Adelaide i Australien samt varit i Paris för att skaffa sig inspiration för julfirande.
- I Tingsryd - hästriket - satsade kommunen 49 miljoner kronor på en travbana, som sedan såldes för 14 miljoner kronor innan den strax därefter gick i konkurs, efter att bara två miljoner hade betalats. Denna typ av högriskprojekt har ingen plats i kommunlagen. Kommunen gick sedan in och köpte tillbaka banan för strax under fem miljoner. Samtidigt genomförs ett sparpaket där två skolor stängs, 12 platser på kommunens äldreboende försvinner, sex biblioteksfilialer avvecklas, ett badhus och en gymnastiksal stängs. Av de 13 miljoner som sparpaket sägs ge, ska en del användas till satsning på ishockey!
Denna lista skulle jag kunna fortsätta sida upp och sida ner, och min slutsats blir att en rejäl satsning på slöseriombudsmannen skulle utan tvekan vara en mycket lönsam investering!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)