Ödets oberäkneliga nycker

Igår tog vi time out från våra motionsrundor - det lär ju var viktigt med lite 'återhämtning' då och då. Istället satsade vi på en utelunch och shopingtur till västra köpcentret och IKEA. Där inhandlade vi en kontorsstol för att avsluta renoveringen av hustruns arbetsplats.
Idag var vi tillbaka till normal rutin och gjorde en långpromenad på landsbygden väster om stan. Fortfarande är det väderlek som mest påminner om början av september och vi har fått 2 mm nederbörd under hela oktober. Jag har inget minne av att vi någon gång tidigare haft en så varm höst, men det återstår ju en höstmånad, så vi får väl se var det slutar.

Hur det slutade i årets upplaga av Allsvenskan i fotboll fick vi veta för en stund sedan då det stod klart att IFK Norrköping besegrat MFF med 2-0. Loppet var helt kört för 'di blåe' när två av spelarna lyckats dra på sig rött kort. De mår väl inte så bra just nu, kan man tro. Men dramatiken var inte slut med det. Hela toppklanen gick på pumpen då IFK Göteborg fick stryk av Kalmar FF och AIK kämpades ner av Örebro SK. Härmed kan väl Putte Kocks gamla devis om att "bollen är rund" anses slutgiltigt bevisad. Ingenting kan tas för givet!
Hur det kommer att sluta i Turkiet kommer vi att få veta först när morgondagens parlamentsval är avklarat och hopräknat. Förutsättningarna är minst sagt en aning darriga och extra förstärkning av säkerhetsapparaten är igångsatt efter ett larm om att extremistgruppen IS har planerat en attack. Till detta kommer att relationerna mellan turkarna och kurderna för ögonblicket inte är de allra bästa och vänstergerillan PKK kanske också vill pröva lyckan med något litet 'extra arrangemang'.
Man är glad att inte behöva vara politiker i detta land, som dessutom har planer på att försöka komma in i EU:s gemenskap. Hur detta ska kunna ske är idag inte lätt att begripa!

Fler kineser önskas

Igår kunde vi ännu en gång ta en långpromenad i vackert höstväder, denna gång i de norra stadsdelarna. Nederbörden under oktober har i våra trakter varit ca 2 mm mot normalt ca 50. Nu stiger vår oro för att hämnden kommer att bli en halv meter snö i januari - allt brukar ju jämna ut sig i längden.
Idag har det varit mycket aktiviteter på gång. Medan hustrun fortsatte 'julstädningen' tog jag cykeln till ett styrelsemöte på Club Artis. Sedan tog vi itu med en uppgradring av hustruns arbetsplats med inköp och montering av ett nytt skrivbord och det därtill hörande arrangemanget med all datautrustning. Nu är hennes arbetsmiljö en aning mera fräsch och ändamålsenlig.

Ändamålsenlig är förmodligen också den nya familjepolitiken som från och med nu gäller i Kina, då man officiellt avslutat den s. k. ettbarnsprincipen som varit 'lag' i 35 år. Beskedet från det styrande kommunistpartiet var för vissa något överraskande men ändå väntat. Man har nämligen liksom på många håll i västvärlden kunnat notera den raskt stigande medelåldern i befolkningen mot vilken enda medlet är ett ökat barnafödande. Man beräknar att ettbarnpolitiken förhindrat födsel av ca 400 miljoner barn. Det har också lett till en ökande andel av manliga individer i befolkning vilket också lett till förvrängning av befolkningspyramiden. En annan konsekvens är en minskning av den arbetande befolkning med framtida försörjningsproblem som konsekvens.
Hur den snabbare befolkningsökningen som med den nya politiken blir följden i Kina ska hanteras ger rapporten inget besked om. I bästa fall blir skillnaden inte så stor eftersom många kineser redan de senaste åren hittat vägar att kringgå de officiella bestämmelserna, men syftet med förändringen är ju trots allt att fler barn ska födas och detta i en del av världen som redan är tungt överbefolkad. Låt oss hoppas att de ledande kommunisterna har begrundat detta dilemma!

Om att skrämmas med maten

Med återinförandet av normaltid har vår omvärld genast blivit lite mörkare och det lilla extra ljuset på morgonen är en klen tröst. Den njutbara tiden för utevistelse krymper snabbt och det känns precis lika dåligt som alla tidigare år. Vi har åtminstone fortsatt bra väderlek och igår var det som vanligt dags för veckans målarpass på Club Artis. Där tog vi båda oss an djurporträtt, hustrun en hund av spanieltyp i akvarell och jag själv en bagge av gotländskt utegångsfår med mina färgpennor. Nästa vecka får vi se hur vi lyckas.
Idag började vi med en tur till östra köpcentret och efter lunch åkte vi ut och tog en långpromenad på landsbygden öster om stan. Där passerade vi markerna hos en eko-bonde som hade lyckats få ihop inte mindre än 75 får i hagen.

Ekobonden leder mig osökt in på tankarna kring hälsa och goda matvanor. Idag publicerade det svenska Livsmedelsverket en rapport om WHO:s forskning kring rött kött och cancerrisker. Det förmanande budskapet är denna gång att vi ska sluta stoppa i oss charkuterier av vilket slag det vara må, och det hjälper inte ens att det är ekologiskt framställt! För att riktigt krydda anrättningen har man lyckats placera denna sedan stenåldern utmärkta föda i samma riskklass som asbest och tobaksrökning. Måttfullhet är tydligt inget uttalat signum för våra svenska myndigheter. Dessa 'alarm' brukar komma med viss regelbundenhet och man kan misstänka, med viss koppling till verkets anslagsäskanden i statsbudgeten.
För de flesta människor betyder det ingenting eftersom de var och en förmår anpassa sitt ätande till en någorlunda nyttig kosthållning. För en mindre grupp betyder det heller ingenting eftersom de besinningslöst sätter i sig det de gillar oavsett om det är nyttigt eller livsfarligt. För den andra minoriteten, som låter sig skrämmas av rapporterna, kan dessa 'budskap' bli förödande och leda till både ångest och depression över oron om att inte 'äta på rätt sätt'. Dessa arma människor, ofta redan nervöst lagda, har inte förtjänat att drabbas av myndighetspropåer, som ur den enskilde individens synpunkt är betydelselösa. Faktum är att vi alla någon gång står inför att göra den sista resan, och när den tidpunkten är inne lär inte påverkas i någon nämnvärd grad av att man råkat äta något hekto kött för mycket ibland. Så, ät sunt och lev väl!

I oärlighetens namn, amen!

Även om en del träd och buskar gått in i lövfällningen är det fortfarande, för årstiden, ovanligt grönt i naturen. Man undrar ju hur det är med klimatförändringen, är uppvärmningen tillfällig eller ser vi en bestående förändring. Igår hade vi som mest 16 plusgrader på utetermometern! Då passade vi på att gå vår promenad vid Mälaren i de östra stadsdelarna och åt lunch på ett för oss nytt matställe, som var till full belåtenhet.
Idag tog vi en tur ut till nybyggnadsområdet i Geddeholm där det nu efter några år hunnit byggas ett 100-tal villor och anlagts en fin badplats vid Mälarstranden. Vid vår promenad passade vi också på att titta lite närmare på den gamla herrgården, som nu till vissa delar är ägnad åt turistverksamhet.
Idag hade hustrun ny bakningsdag och tog sitt ansvar för fikabrödet till nästa veckas möte med vår grupp på Club Artis. Hon har också börjat så smått med julstädningen - julen inleds ju numera redan i november om man får tro skyltningen i butikerna. Redan ikväll är det dags att gå över till vintertid så allt pekar på mörkare tider.

Höjden av mörker är också det misstänkta, organiserade fusk som tros ha förekommit vid årets högskoleprov. Svaga provdeltagare påstås ha kunnat 'köpa tjänster' med svar på besvärliga uppgifter. Metoden vilar, som så mycket annat idag, på kommunikation i cyberrymden. Genom att med mobilen filma provfrågorna och skicka bilden till en 'sambandscentral' som tog fram rätt svar och skickade detta tillbaka till mobilen, så kunde provdeltagaren få detta levererat i sin öronsnäcka. Priset för 'tjänsten' uppges kunna uppgå till tiotusentals kronor. Den som till äventyrs går bet på detta sätt att fuska har alltid alternativet att hyra en 'spökskrivare' som totar ihop svaren med ett lagom bra resultat.
Det finns verkligen anledning att fråga sig vart samhället är på väg med den allt snabbare utbredningen av olika former av oärlighet. Dopning och annat fusk inom idrott och sport bekämpas intensivt, men ses ändå av många som en 'normal' del av verksamheten. Fusk i skolan har väl förekommit i alla tider, men tekniken och metoderna har nu nått en nivå där den 'intellektuella dopingen' ger skäl till polisanmälan. Man kan heller inte värja sig mot misstanken att dessa försök till 'genvägar' föder en mentalitet som i förlängningen blir grogrund till de allt mer omfattande nätbedrägerierna eller annan ekonomisk brottslighet, som det nästan dagligen rapporteras om. Tillsammans med brist på disciplin och rakryggad hållning i samhället rycker hotet om en anarkistisk utveckling närmare!

Våldshysteri

Efter att under gårdagen ha startat med en tur till östra köpcentret och lite senare en promenad i närområdet, var det på kvällen dags för medlemsmöte i Club Artis. Förutom de vanliga rutinärendena hade vi bjudit in en konstnär till programmet. Hon arbetar med tekniken encaustic art och var en intressant och underhållande föredragshållare. Tekniken går ut på att med hjälp av strykjärn och andra värmeverktyg smälta ett speciellt vax och fördela det över målningsytan med dessa redskap. Resultatet kan bli minst sagt uppseendeväckande och medlemmarnas intresse var stort.
Idag, när vi för första gången på nästan en månad drabbades av höstregn, har vi hållit oss inomhus, så när som på en promenad till mataffären. Vi har utnyttjat tiden väl och bakat grahamsskorpor och tre sorters matbröd, så nu är frysen åter proppfull. För min del väntar om en stund ett besök på astronomiföreningens observatorium för ännu ett medlemsmöte.

Idag fick vi ännu ett sorgligt exempel på den växande instabilitet som håller på att ta över vårt land. Nästan dagligen rapporteras om olika former av våldsdåd med politiska förtecken. De återkommande bränderna på igångsatta eller blivande asylboenden är mycket oroande och den våldsattack mot en skola som rapporterats idag iscensattes av en ung man med stort intresse för högerextrema rörelser.
Utvecklingen under hösten tyder mer och mer på att samhällets institutioner håller på att tappa greppet. Såväl sociala som rättsvårdande myndigheter erkänner nu öppet att de tilldelade resurserna inte räcker till för att de ska klara av sina lagstadgade uppgifter. De politiskt ansvariga visar heller inga tecken på att ha situationen under kontroll. Vad händer imorgon?

Kaos i den politiska ankdammen

Igår var det som vanligt på måndagar dags för veckans målarpass. Hustrun gjorde färdigt ett par akvareller med blomstermotiv och jag min målning med stadsmotiv. Sedan började jag skissa på en utmaning med avbildning av ett gutefår som kan bli en riktig prövning.
Idag började vi dagen med en tur till östra köpcentret och på eftermiddagen gjorde vi en långpromenad i de norra stadsdelarna. Tyvärr är vädret nu inte längre soligt utan mulet, men det är vid det här laget förstås inte så oväntat efter fyra veckor med torrt väder.

Den svenska politiska ankdammen håller på att svämma över! På snart sagt alla områden finns mer eller mindre tydliga tecken på att kaos råder. De flesta propositioner som kommer från regeringen innehåller någon form av löftesbrott vis-á-vis S-partiets vallöften, som ju till stor del beror på deras kvävande beroende av virrpannorna inom Mp- och V-partierna. Ett exempel på detta är kraftföretagens aviseringar om för tidig stängning av fyra kärnreaktorer som en direkt följd av Mp:s galna idéer om höjd effektskatt. Skoningslös kritik har följdriktigt genast kommit från den elberoende industrin inom landets basnäringar.
Lika förvirrat är det inom riksdagen interna arbetsprocesser där det råder total oreda sedan DÖ förra veckan gick i graven. Detta gav SD anledning till att yrka på misstroendevotum mot finansministern, vilket i sin tur fick M-partiet att framhålla att man inte i det ansträngda läge som råder vill medverka till att fälla finansministern. Med detta fick SD den sökta bekräftelsen på att man i själva verket är den enda 'verkliga oppositionen' i riksdagen för närvarande, något som i sämsta fall kan leda till mer väljarflykt från Borgarna till SD. Denna sorgliga röra får mer och mer anarkistiska drag och kan komma att stå vårt land mycket dyrt om inte statsministern snabbt kan återta kontrollen över regeringen!
I besvärliga situationer försöker man då trösta sig med att det finns de som har det värre. SD verkar kanske arroganta och inhumana, men då ska vi veta att Marine Le Pen, ledare för Nationella fronten i Frankrike, just nu står inför rätta, anklagad för hets mot folkgrupp, sedan hon jämfört bedjande muslimer på stadens gator med nazisternas ockupation under andra världskriget. Dessförinnan har hon ju lyckats få sin egen far, partiets grundare, utesluten ur partiet sedan han anklagat henne för att ha förrått partiets principer och identitet. Han hade ju 'bara' klart och tydligt deklarerat sina nazistiska preferenser. Låt oss hoppas att de svenska väljarna så småningom inser sina misstag och återvänder till den gamla trygga mittfåran i politiken!

Brandhot mot flyktingar

Vi är fortsatt lyckligt lottade med soligt högtrycksläge i vädret och ca 15 plusgrader på utetermometern på eftermiddagarna. De norra och södra delarna av landet har inte på samma sätt fått del av denna 'extra sensommar'. Igår utnyttjade vi denna fördel till en utflykt till Surahammar för att besöka en konstutställning i Stenhuset. De 'proffs' som ställde ut var dessvärre inte så imponerande, men hade gott självförtroende vad gällde prissättningen (4 000 - 15 000 kr) för verk som flera i vår amatörklubb skulle gjort mycket bättre. Som tröst fanns istället en konstfotoutställning av en grekisk konstnär, som välvilligt beskrev tekniken bakom de förnämliga motiv han skapat - en kreatör av stora mått. Vid vår promenad, som vi efteråt tog utmed kanalen, fick vi uppleva ett annat teknikens under då vi mötte en drönare, som flög fram över vattenytan i kanalen.
I det fortsatt soliga vädret fick det idag bli en långpromenad på landsbygden väster om stan. Där var upplevelsen främst den stora mängd av långtradare som väntade på tillträde till ICA:s centrallager. Inom handeln går det nu för högtryck veckan runt.

För högtryck arbetar också polisen efter att det på olika håll i landet under de senaste dagarna inträffat svåra bränder, med största sannolikhet anlagda, i byggnader planerade för flyktingboende. Hittills i år har över tio asylboenden eldhärjats. Forskning kring en våg av liknande attentat riktade mot flyktingförläggningar på 1980- och 90-talen visar, att det då handlade om gärningsmän "som uppfattade att stämningarna i lokalsamhället rättfärdigade deras handlingar". Idag går det snabbare att piska upp sådant hat då lokala grupper bildas genom sociala medier. Där höjs retoriken kraftigt och i många fall ses sådana här aktioner som något positivt.
Låt oss nu hoppas att våra politiska ledare har uppfattat signalerna och börja gå från ord till handling för att ta ledningen över en process som just nu verkar gå helt ur kontroll. Det brådskar innan något riktigt allvarligt inträffar.

Flyktingkrisen på väg mot katastrof

Med risk för att verka tjatig måste jag nu redovisa ytterligare två soliga höstdagar. Dessa har vi bland annat använt till att ta hand om vår skörd av vindruvor (!). På en enda vinstock kunde jag igår plocka av bortåt sju kilo druvor och av dem fixade hustrun idag två och en halv liter perfekt druvjuice. Med den pågående klimatförändringen i ryggen kan vi nog snart få se riktiga vingårdar växa upp även på våra breddgrader.
Våra motionsbehov har vi tillgodosett med en promenad till stormarknaden igår och en lite längre till stan idag. Där passade vi också på att inta en god lunch i Culturhuset i Industribyn som en gång i tiden var Svenska Metallverkens industriområde. Tiderna förändras!

Tiderna håller nu också på att snabbt förändras vad gäller den sociala situationen i Sverige. Den stora flyktingströmmen över Europa har nått en omfattning som pressar vårt land allt snabbare mot en ohållbar situation. Detta märks inte minst på hur tonen skärps i inläggen på sociala medier. Vilsenheten hos våra beslutsfattare utvecklas till beslutsförlamning samtidigt som migrationsmyndigheten förbereder för uppförande av tältläger i södra Sverige. På det nationella planet försöker man ge sken att man kan hantera situationen, men har endast lyckats utfärda krav på 'alla landets kommuner att ta sitt ansvar'. Därifrån finns respons av två slag. Antingen konstaterar man frankt att man kan inget mer göra eller också håller man krismöten i desperata försök att krama ytterligare lite must ur den lokala organisationen. På flera håll är den gränsen både nådd och passerad samtidigt som strömmen av nytillkommande inte minskar. Till detta kommer att hos polisen ligger  21 000 utvisningsärenden om migranter utan uppehållstillstånd på hög i väntan på att verkställas - bara 1 000 av de 9 000 som överlämnats i år har verkställts, resten gömmer sig i landet.
Oron för var vi till sist slutar i detta kaos sprider sig och våra skattebetalande medborgare ser tecknen på hur trycket ökar på samhällets serviceinstitutioner. Problemet är inte mängden individer i sig, Sverige behöver fler unga människor, utan takten som de anländer. Nu är det snart bara fråga om dagar innan vi måste inse och erkänna detta och slå till bromsen tills vi vet hur saken kan behandlas i kontrollerade former!

Att vara eller inte vara...

Väderleken har, som sig bör på hösten, varit varierande, men på ett förhållandevis positivt sätt. Igår var det visserligen en del dimmoln och sedan kom en ny frostnatt, men idag var det klarblå himmel, strålande solsken och drygt 15 plusgrader ute - inte alls dåligt för mitten av oktober.
Vi har varit mest här hemma och uteaktiviteterna har inskränkt sig till en promenad i närområdet igår och en promenad till stan idag för ett besök hos en parallellgrupp i målarklubben. Som ordförande måste man ju ha kontakt med hela verksamheten.

De senast dagarnas politiska tumult i vår lilla svenska ankdamm har förvirrat riktlinjerna för många och inte minst massmedia. Nu spetsar SD-ledaren dessutom cocktailen med ett yrkande om misstroendevotum mot finansministern med motiveringen att hennes kommande statsbudget p g a invandringen är underfinansierad redan innan den är lagd. Får se var detta tar vägen?
Trots denna röra ska vi trösta oss med att i vi inte befinner oss i USA, där det om ett drygt år stundar presidentval. Där ska inom en nära framtid republikaner och demokrater utse sin respektive kandidat, och för de senare ligger f d utrikesministern och presidenthustrun Hillary Clinton bäst till. I dessa primärval kan i detta lobbyisters  och sponsorers förlovade land nästan vad som helst hända. Gårdagens kandidatmatch inom det demokratiska partiet innehöll följdriktigt gott om deltagarnas förklemande omdömen om varandra. Värst är det kanske för Clinton som beskylls för att surfa på 'gamla meriter' och därför nu, trots en stark ledning i opinionsmätningarna, skrivits ner av diverse 'analytiker'. Från åskådarplats kom samtidigt inlägg från republikanska spin doctors om att samtliga av deras fyra kandidater utan svårigheter skulle slå Clinton.
Dessa amerikanska presidentval är sorglustiga och oberäkneliga tillställningar som vi ska vara glada att slippa. Tacka vet jag vårt gamla trygga kungahus, som rullar på utan några yviga valprocedurer!

Partiledardebatt

Vi har kunnat glädja oss åt ännu några dagar av nederbördsfritt och mestadels soligt höstväder. Den senaste natten blev emellertid den första riktiga frostnatten med ca 5 minusgrader. Det fick bli den definitiva signalen till invintring av utemöblerna. För övrigt var det idag veckans målarpass som stod på dagordningen och där fortsatte vi båda på redan påbörjade arbeten. En avvikelse var dock att vi hade besök av en 'konsult' som håller på med en videofilm om klubben, och som nu samlade in material om den praktiska verksamheten.
Igår tog vi en promenad i närområdet och passade då på att besöka 'invigningen' av det nya bostadsområdet som ska växa upp i grannskapet. På tre år är det tänkt att drygt 300 lägenheter och radhus ska uppföras på den gamla ängen - en mycket påtaglig förändring således. Många intresserade var på plats, nu när bostadsbristen blir allt mer besvärande i vår stad, men inte blir det billigt att bo där - prisidé ca 8 000 kr per månad i hyra för en tvårumslägenhet.

Billigt blir det inte heller för Sverige att 'ta sitt ansvar' i den pågående flyktingkrisen. Med en tillströmning på över 1 000 personer per dygn den senaste veckan närmar sig kapacitetsgränsen för snart sagt alla moment i processen. Enbart i vår egen kommun bereds just nu plats för ca 800 asylboenden. Problematiken tog också upp en del när den TV-sända partiledardebatten igår gick av stapeln i skuggan av den nyligen dödförklarade DÖ. Den därav följande osäkerheten i det politiska landskapet gjorde att beskeden i olika sakfrågor var, om möjligt, ännu mer svävande än vanligt. Den minst skakade var SD-ledaren Åkesson, som nu av förklarliga skäl vädrar morgonluft. Vad den närmaste framtiden bär i sitt sköte är det svårt att sia om, men i debatten 'utsträcktes flera händer över blockgränsen' vilket förhoppningsvis kan avsevärt reducera vänsterns ohemula inflytande på den politiska utvecklingen.
För egen del vidhåller jag att ett nära samarbete mellan M och S vore det bästa sättet att överbrygga det osäkra läge vi nu befinner oss i, men då måste man vara beredd att både ge och ta från båda sidorna.  

Palatsrevolution!?

Vi har haft fortsatt högtrycksläge i vädret med mycket sol men låg temperatur. Det ger mycket bättre stämning än mulet och blött väder. Igår for vi iväg på utflykt till norra grannkommunen där vi deltog i en träff med fika på Måns Ols med hustruns barndomskamrater från förskoleåldern. Efter över 60 år fanns det mycket att berätta, diskutera och begrunda. Men igenkännandet var ändå förbluffande bra. Själv fick jag lite vidgat perspektiv på de berättelser jag hört från hustrun genom åren.
Idag blev det bara en tur till västra köpcentret där vi åt lunch och tog en promenad i omgivningarna.

På eftermiddagen idag briserade en politisk laddning i vår egen hemstad där Kristdemokraterna på sin stämma beslutade att lämna den s. k decemberöverenskommelsen (DÖ). Denna har i snart ett år förlamat arbetet i riksdag och regering enbart av skälet att utestänga SD från inflytande över politiken. Den förödande bieffekten har varit att landet saknat en reell politisk opposition vilket lett till ett oproportionerligt stort inflytande för diverse grupperingar på vänstersidan. Kritik har funnits och finns mot DÖ inom alla borgerliga partier och frustration har brutit ut i valmanskåren över det läge som man faktiskt själv har skapat.
Vad som nu kommer att hända är mycket oklart. Möjligen slås sista spiken i DÖ:s likkista på M-partiets stämma nästa vecka där även en mycket tung kritik mot DÖ finns på dagordningen. Faller DÖ även där, är portarna vidöppna för ett nytt kaotiskt tillstånd i svensk inrikespolitik. Vad som än kommer att hända går vi en orolig framtid till mötes. Riskerna är stora för felsteg i ett för övrigt känsligt läge i den svenska ekonomin och behovet av en stabil och handlingskraftig regering är större än vanligt. Det sittande regeringen har inte på något sätt visat några tecken i den riktningen.
För egen del tror jag att vi närmar oss vägs ände för den blockpolitik som varit rådande under lång tid. I flera av våra grannländer har regeringar av koalition mellan M och S kunnat manövrera runt blindskären i politiken, och kanske är det dags att pröva den lösningen även hos oss. Därmed skulle alla särintressen som skockas i småpartierna få maka på sig till förmån för en förhoppningsvis rationell majoritetspolitik. Den som lever får se!

Kunskap är makt

Nu har till sist brittsommaren fått ge vika för höstens krafter med nordlig vind och betydligt sänkt dagstemperatur. Snart blir man tvungen att leta reda på en mössa att ta på sig när man går ut. Igår började vi dagen med den vanliga turen till östra köpcentret för att veckohandla och på hemvägen stannade hustrun i stan för ett tandläkarbesök och sedan promenad hem. Själv fick jag min motion genom att gräva upp fjolårets trädgårdskompost till jordlådan. Produktionen blev både omfattande och av god kvalitet.
Idag har vi varit på hemmaplan så när som på en promenad i närområdet. En del av sysselsättningen gick även idag i äpplenas tecken då vi gjorde två olika sorters äppelsylt. Nu är årsbehovet tillgodosett även på det området och de ca 15 kg som återstår får vi efter bästa förmåga konsumera som färskvara så länge de håller sig.

Mitt i flödet av tillkännagivanden av årets nobelpristagare kunde vi idag äntligen notera en svensk när Tomas Lindahl fått utmärkelsen för sina upptäckter kring reparation av dna. Även om han arbetat under ganska många år i England, är det ändå ett lyft för Sverige och svensk forskning. Vi är idag som nation i ett läge där kunskap och spetskompetens många gånger är avgörande för vår position på världsmarknaden. Svenska produkter och tjänster måste ha ett stort kunskapsinnehåll för att kunna konkurrera.
Kunskapssamhället som begrepp började för övrigt att diskuteras redan i slutet av 1970-talet då behoven av en både bredare och djupare utbildning hos människorna började uppmärksammas. Stora satsningar har sedan gjorts på utbildningsväsendet men den offentliga sektorns dominans inom området har i långa stycken gjort utvärderingen av resultaten svåröverskådlig och sannolikt ineffektiv genom byråkratiskt tänkande. Forskning och utbildning måste snarast avpolitiseras för att ge större inflytande åt sakkunskapen i styrningen. Jämställdhet in absurdum leder inte till den elit som är nödvändig för att leda vårt land rätt i framtiden.

Mankell in memorian

Det milda och soliga höstvädret fortsätter och idag fick vi veta att den gångna september varit den varmaste sedan mätningarna började i slutet på 1800-talet. Det är naturligtvis behagligt när man vill vistas ute, men priset för en uppvärmd atmosfär kan få betalas i form av svårare och mer frekventa oväder med åska och skyfall. Det har följaktligen också drabbat bl. a. södra Frankrike och Nordamerikas atlantkust de senaste dagarna med ohanterliga översvämningar som följd.
För vår egen del använde vi en del av gårdagen för shoping i västra köpcentret och idag på förmiddagen tog vi hand om en del av äppelskörden för infrysning, innan det sedan var dags för veckans målarpass.

Idag nåddes vi av det tråkiga och nedslående beskedet att en av Sveriges främsta och mest välkända författare, Henning Mankell, lämnat oss under sin kamp mot cancer. Hans stora internationella läsekrets sörjer sin uppskattade berättare. Han skrev ett fyrtiotal romaner och teaterpjäser, hans böcker har sålts i över 40 miljoner exemplar och har översatts till mer än 40 språk. Under de år han var bosatt i Maputo i Mocambique var han konstnärlig ledare för Teatro Avenida. Här i Sverige har väl knappast någon kunnat förbli obekant med den något egocentriske Ystadspolisen Kurt Wallander, som skapats av Mankells penna.
Vid sidan av sitt författarskap var han en kraftfull förkämpe för rättvisa och mänskliga rättigheter. I kampen mot apartheid och andra orättvisor i världen, som diskriminering och rasism, var han obönhörligt konsekvent. Här blir det nu en plats ledig för den som är beredd att fortsätta striden mot korrumperade makthavare och blodtörstiga terrorister. Tyvärr ser det inte ut att bli någon brist på arbetsuppgifter i den branschen under överskådlig tid.

En ändlös mardröm?

Vi har på olika sätt försökt ta tillvara det osedvanligt milda höstvädret. På motionssidan har vi kommit igång riktigt bra i den nya månaden. Förutom ett par promenader i närområdet gick vi idag en längre vända längs Mälaren öster om stan. Till det kan jag också lägga grävningen av trädgårdslandet som blev gjord idag. Ytan är för all del inte så imponerande längre, men ändå.
I förrgår var vi på besök hos yngsta dotterns svärföräldrar och igår gjorde vi en bilutflykt till Avesta för gravskötsel i Grytnäs. Vi passade också på att äta lunch på en för oss ny restaurang i Krylbo där maten var både njutbar och prisvärd. Däremot fick vi inte den promenad i Dalom som vi tänkt oss p g a det alltför blåsiga vädret på de nordliga breddgraderna.

För snart fyra år sedan, den 20 oktober 2011, skrev jag

"Hur som helst var Libyen nummer tre av den arabiska vårens korrigeringar av styrelseskick. Nu väntar man på Jemen och Syrien för att sedan sannolikt fortsätta med alla de "tio små negerpojkarna"."

Ingen kunde då ana den fruktansvärda utveckling som konflikten i just Syrien skulle ta. Mellanösterns mycket komplicerade historiska bakgrund har förvisso en stor del i händelsernas gång men trots allt är det människans missbedömningar och maktspel som ska tillskrivas den största skulden och framtidens dom över detta kommer att bli hård och skoningslös. Tyvärr är detta en mycket klen tröst för alla oskyldiga människor som får se sina hem och sitt land läggas i ruiner. Ingen vet längre riktigt säkert vem som strider mot vem och varför. På slagfältet lägrar sig ömsom desperation och ömsom uppgivenhet, vilket i kombination lett till de mest omfattande flyktingströmmarna efter andra världskriget.
Det finns f n heller inget i sikte som skulle kunna tyda på en stabilisering av situationen, snarare tvärtom. Rysslands senaste intervention med bombning av "terroristfästen" ses av många som en ren provokation mot västmakterna och en upptrappning till en storpolitisk konflikt kan inte helt uteslutas. En annan obehaglig konsekvens är rekryteringen av 'frivilliga' till olika stridande grupper, där det f n finna 125 'svenskar' i IS-grupperna och tillströmningen ökar från olika håll i världen.
Man skulle ju önska att en övergripande makt av FN-typ skulle ha mandat att ta förmyndarskap över sådana aktörer som nu demonstrerar sin arrogans i Syrienkonflikten, men inte heller där finns något hopp att vänta. Ingen vill släppa av på sin prestige och under tiden lider och dör oskyldiga människor - varje dag!