Tyvärr måste jag tillstå att vårvädrets krafter till sist fick ge vika för trycket från norr. De senaste dagarna har varit mest grå med småregn och temperatur under 10 grader och den redan sena våren verkar försenas med ytterligare någon dag. Vi har trots detta nu utrustat husbilen för kommande expeditioner och efter att idag ha ställt på den efter vinteravställningen gjorde vi en premiärtur till östra köpcentret för tankning och en del inköp. Vi har för övrigt sysselsatt oss på hemmaplan och gjort våra motionsrundor i närområdet.
I stora delar av världen firas idag 1 maj under röda fanor som en manifestation för "trygghet och rättvisa för arbetarna". Kanske finns det skäl att fråga sig vad detta betyder för svensk del där en socialistisk regering haft makten, inte bara de senaste fyra åren utan större delen av de senaste 80 åren. Det finns också röster som hävdar att '1 maj' idag kan ses som en museal företeelse. Demonstrationerna tenderar att bli allt mindre intressanta för 'arbetarna' och leden glesnar, samtidigt som olika nazistiska fraktioner ordnar sina aktiviteter på flera håll i landet. Man måste då komma ihåg att dessa element, som slentrianmässigt kallas 'extremhöger' i själva verket ideologiskt är nationalsocialister med samma kollektivistiska samhällssyn. Kommunister och nazister möts på den politiska skalans baksida.
Dagens 1 maj-demonstrationer kan närmast betraktas som en söndagspromenad för de redan frälsta, men annat var det för 50 år sedan då studenter vid Nanterre-universitetet i Paris drog igång det som kom att kallas 'maj 68-händelserna'. Det hela började med klagomål på universitetets reglemente och eskalerade till omfattande sammandrabbningar med stora polisstyrkor. Protesterna eskalerade till oroligheter bland landets arbetare som till sist ledde till en strejk av 9 miljoner arbetare under nästan en månads tid. I skuggan av protesterna mot Vietnamkriget spred sig oroligheterna över världen till en internationell vänstervåg i politiken, som under en tioårsperiod kom att ha en menlig inverkan på västvärldens ekonomiska utveckling. Även i Sverige fanns 'kravaller' på många håll och min egen minnesbild kommer från den eftermiddag då jag som åskådare fick tillfälle att känna atmosfären vid den s. k. Kårhusockupationen vid Stockholms universitet.
Även om '1 maj' idag kan ses som museal, så fanns det säkert för 50 eller 100 år sedan många goda skäl att demonstrera sin klagan på 'herrarnas makt'. Idag är situationen snarast den omvända då människor i allt fler länder vänder sig mot socialistiska regimers förtryck. En pendel slår som bekant mot båda hållen och demokrati är inget man får, den måste förtjänas!