Den eviga kampen

För att tala med den gamla Bondepraktikans språk, så blev lärkan igår 'nersnöad' för femte gången i år. Hade bönderna rätt så skulle det betyda att vi nu har bara två snöfall kvar att räkna med den här våren innan sju-talet är fullbordat. Snön låg visserligen inte kvar så länge, men vi gjorde ändå den lååånga dagen till en innedag på grund av vädret, dock inte för kontemplation enbart. Vi höll oss båda fullt sysselsatta, hustrun med påskförberedelser och släktforskning och jag själv med wikipediaarbete.
Idag åkte vi, nu i återkommet, något kyligt vårväder, först till östra köpcentret för veckoinköp. Efter lunch tog vi sedan en tur till Enköping för att beskåda de årligen återkommande konstvisningarna under påsken. Vår samfällda reaktion den här gången, blev emellertid att utbudet över lag var tämligen mediokert. Om detta sedan beror på en allmän förflackning hos konstnärskollektivet, eller om det har att göra med våra nuvarande egna referenser till verksamheten i vår egen målarklubb är svårt att avgöra. Kanske blir man, trots allt, mera kritisk och krävande med tiden.

Idag kunde jag hos en bloggkollega läsa en mycket belysande framställning om det svenska pensionssystemet och de generationsstrider som det omges av. Sedan drygt två årtionden har ju 'Proppen Orvar' i form av ett alltför stort antal 40-talister varit ett ständigt återkommande inslag i debatten. Vi anses ofta av yngre generationer vara orsak till alla problem som uppstår i samhället. Dessutom befarar man att vi helt ska förbruka de pensionsfonder som byggts upp - till men för yngre generationers trygghet på äldre dar.
Detta är naturligtvis mycket beklagligt, så därför ber vi om ursäkt för att vi, under vår verksamma tid, utvecklat samhället så att medellivslängden ökat med nästan fem år, att utbildningsväsendet nu medger för alla (som vill) att uppnå gymnasiekompetens, att hälso- och sjukvård gjort det möjligt att bota de flesta kända sjukdomar, att landets ekonomiska standard förbättrats så att boendeytan per individ nästan fördubblats och drygt två miljoner svenskar varje år kan unna sig en eller flera veckors utlandsvistelse etc etc. Förlåt oss, ty vi visste inte vad vi gjorde!