SJ, SJ gamle vän...

Nu börjar det kännas som att vi kommit in i någon sorts snö/mörker-anpassad dagsrutin. Den består i att dela de snabbt flyende ljusa timmarna mellan en kortare promenad i grannskapet och en större eller mindre snöröjning på gårdsplanen. Resten av tiden (den mörka) får man ägna åt det som jag kallar pensionärssysslor - nätsurfa, läsa böcker eller lösa korsord. Men man ska inte klaga, det ger trots allt en hyfsat bra omväxling till dagarna. Idag kunde hustrun dessutom till detta lägga en del av baket av de smarriga julkakorna.
Igår gjorde vi faktiskt också ett avsteg med en tur till stan för biblioteksbesök och en titt på årets offentliga julsalong för konstnärer i Västerås - både proffs och amatörer. Där fanns en hel del bra alster och flera av medlemmarna i vår egen målarklubb var representerade, dock inte vi själva.

Det överraskande eländet med snön och kylan håller också på att definitivt knäcka det redan svårt sargade SJ. Hälften av SJ:s resenärer har klagat, eller haft anledning att klaga, och Svenskt kvalitetsindex, SKI, som har frågat svenskarna hur nöjda de är med olika typer av färdmedel. Här får SJ i särklass sämst betyg, med index 54 på en skala 0 till 100, vilket tyder det på ett kraftigt missnöje. De senaste två åren har betyget för tågen som färdmedel sjunkit med nio enheter, från 63 till 54. Man litar helt enkelt inte på SJ länge.
En varumärkesexpert, konstaterar att löftena om förbättring i år jämfört med förra vintern, hittills inte uppfyllts. Folk blir irriterade och en timmes försening kan ibland göra att en hel dag förskjuts. Enda sättet att rätta till ryktet är nu att börja leva upp till det man lovar och det är märkligt att SJ och Banverket inte lyckas få tåg och spår att fungera bättre vintertid - för Banverket har faktiskt lika stor del i skulden till problemen. Enligt experten kan det ta fem år efter det att tågen börjat gå som de ska innan förtroendet är återställt.
Men de röster jag framförallt nu saknar i kören är miljöpartister och andra tågfrälsta propangandister. Var är deras entusiasm nu när man i skarpt läge ska leverera tågens alla uppmålade fördelar? Eller tycker de att folk kan stanna hemma tills snön och isen töat bort. Järnvägens gloria bleknar betänkligt när det till sist blir tydligt hur både dyrt och besvärligt det egentligen är att köra tåg!