Pengarna flödar

Det gråtrista novembervädret har inte uppmuntrat oss till några promenader de senaste dagarna. Igår åke vi istället till västra köpcentret för några smärre inköp. Idag använde hustrun tiden till att baka gott danskt grovbröd och själv fick jag en för mig ovanlig anledning till en tur till stan. Mitt ömma ben talade om för mig att det nu, för första gången på 20 år, var dags att se en läkare i ögonen och därför bar det iväg till familjeläkaren. Där fick jag raskt beskedet att jag ådragit mig en tromboflebit och fick anvisningar om hur jag snabbast skulle bli fri från eländet. Åderbråcken, som jag haft i över 40 år, tycker tydligen att det är dags höra av sig, så nu är det bara att hoppas att motmedlen verkar som avsett.

När jag ändå är inne på bekymmer så är det lika gott att notera att de internationella finanserna fortfarande inte är riktigt att lita på. Kriserna inom euro-området avlöser varandra i rask takt och senast är det Irland som blivit skakigt. Även om vår finansminister hävdar att svenska finanser är starka, så finns mycket som talar emot detta. Om värdet på dollar och euro fortsätter att sjunka så behövs det inte mycket för att spräcka den svenska industrikonjunkturen.
Än värre är att svenska folkets privata skuldsättning ökar i en sällan skådad takt och det är kraftigt ökade bostadspriser som är främsta anledningen. Det finns skäl att påminna sig att det bland annat var sådana förhållnaden i USA som knäckte världsekonomin för drygt två år sedan - spåren förskräcker och en repris är i högsta grad ovälkommen. Om en "bostadsbubbla" håller på att blåsas upp här hemma kan vi snabbt få problem om konjunkturen viker. Därför tror jag att förslaget om amorteringstvång på bostadslån är ett bra sätt att bromsa prisutvecklingen på bostadsmarknaden. För övrigt har jag inbillat mig att lånade pengar alltid ska betalas tillbaka och undrar hur det egentligen är ställt med dagens lånemarknad.