Kaos i den politiska ankdammen

Igår var det som vanligt på måndagar dags för veckans målarpass. Hustrun gjorde färdigt ett par akvareller med blomstermotiv och jag min målning med stadsmotiv. Sedan började jag skissa på en utmaning med avbildning av ett gutefår som kan bli en riktig prövning.
Idag började vi dagen med en tur till östra köpcentret och på eftermiddagen gjorde vi en långpromenad i de norra stadsdelarna. Tyvärr är vädret nu inte längre soligt utan mulet, men det är vid det här laget förstås inte så oväntat efter fyra veckor med torrt väder.

Den svenska politiska ankdammen håller på att svämma över! På snart sagt alla områden finns mer eller mindre tydliga tecken på att kaos råder. De flesta propositioner som kommer från regeringen innehåller någon form av löftesbrott vis-á-vis S-partiets vallöften, som ju till stor del beror på deras kvävande beroende av virrpannorna inom Mp- och V-partierna. Ett exempel på detta är kraftföretagens aviseringar om för tidig stängning av fyra kärnreaktorer som en direkt följd av Mp:s galna idéer om höjd effektskatt. Skoningslös kritik har följdriktigt genast kommit från den elberoende industrin inom landets basnäringar.
Lika förvirrat är det inom riksdagen interna arbetsprocesser där det råder total oreda sedan DÖ förra veckan gick i graven. Detta gav SD anledning till att yrka på misstroendevotum mot finansministern, vilket i sin tur fick M-partiet att framhålla att man inte i det ansträngda läge som råder vill medverka till att fälla finansministern. Med detta fick SD den sökta bekräftelsen på att man i själva verket är den enda 'verkliga oppositionen' i riksdagen för närvarande, något som i sämsta fall kan leda till mer väljarflykt från Borgarna till SD. Denna sorgliga röra får mer och mer anarkistiska drag och kan komma att stå vårt land mycket dyrt om inte statsministern snabbt kan återta kontrollen över regeringen!
I besvärliga situationer försöker man då trösta sig med att det finns de som har det värre. SD verkar kanske arroganta och inhumana, men då ska vi veta att Marine Le Pen, ledare för Nationella fronten i Frankrike, just nu står inför rätta, anklagad för hets mot folkgrupp, sedan hon jämfört bedjande muslimer på stadens gator med nazisternas ockupation under andra världskriget. Dessförinnan har hon ju lyckats få sin egen far, partiets grundare, utesluten ur partiet sedan han anklagat henne för att ha förrått partiets principer och identitet. Han hade ju 'bara' klart och tydligt deklarerat sina nazistiska preferenser. Låt oss hoppas att de svenska väljarna så småningom inser sina misstag och återvänder till den gamla trygga mittfåran i politiken!