Palatsrevolution!?

Vi har haft fortsatt högtrycksläge i vädret med mycket sol men låg temperatur. Det ger mycket bättre stämning än mulet och blött väder. Igår for vi iväg på utflykt till norra grannkommunen där vi deltog i en träff med fika på Måns Ols med hustruns barndomskamrater från förskoleåldern. Efter över 60 år fanns det mycket att berätta, diskutera och begrunda. Men igenkännandet var ändå förbluffande bra. Själv fick jag lite vidgat perspektiv på de berättelser jag hört från hustrun genom åren.
Idag blev det bara en tur till västra köpcentret där vi åt lunch och tog en promenad i omgivningarna.

På eftermiddagen idag briserade en politisk laddning i vår egen hemstad där Kristdemokraterna på sin stämma beslutade att lämna den s. k decemberöverenskommelsen (DÖ). Denna har i snart ett år förlamat arbetet i riksdag och regering enbart av skälet att utestänga SD från inflytande över politiken. Den förödande bieffekten har varit att landet saknat en reell politisk opposition vilket lett till ett oproportionerligt stort inflytande för diverse grupperingar på vänstersidan. Kritik har funnits och finns mot DÖ inom alla borgerliga partier och frustration har brutit ut i valmanskåren över det läge som man faktiskt själv har skapat.
Vad som nu kommer att hända är mycket oklart. Möjligen slås sista spiken i DÖ:s likkista på M-partiets stämma nästa vecka där även en mycket tung kritik mot DÖ finns på dagordningen. Faller DÖ även där, är portarna vidöppna för ett nytt kaotiskt tillstånd i svensk inrikespolitik. Vad som än kommer att hända går vi en orolig framtid till mötes. Riskerna är stora för felsteg i ett för övrigt känsligt läge i den svenska ekonomin och behovet av en stabil och handlingskraftig regering är större än vanligt. Det sittande regeringen har inte på något sätt visat några tecken i den riktningen.
För egen del tror jag att vi närmar oss vägs ände för den blockpolitik som varit rådande under lång tid. I flera av våra grannländer har regeringar av koalition mellan M och S kunnat manövrera runt blindskären i politiken, och kanske är det dags att pröva den lösningen även hos oss. Därmed skulle alla särintressen som skockas i småpartierna få maka på sig till förmån för en förhoppningsvis rationell majoritetspolitik. Den som lever får se!