Den blåögda ideologin

Idag var vi för åtminstone tionde dagen i rad kunnat notera eftermiddagstemperatur på 30 grader eller högre, vilket känns som någon form av rekord. Ständiga löften om regn och åska har inte infriats och nu håller tomten på att förvandlas till öken. Visserligen försöker vi hålla liv i planterade växter, men helhetsintrycket blir ändå bedrövligt.
Idag hade mina muskelproblem i ryggen backat tillbaka så mycket att vi kunde kosta på oss en tur till östra köpcentret för att proviantera. Senare under dagen fick besök av yngsta dotterns familj för att i all stillhet celebrera min födelsedag. Det var trevligt och jag fick ett par mycket användbara presenter.

Lika trevligt är det inte att lyssna till statsradions begynnande propaganda för en ny vänstervåg i svensk politik. Den förvillade rödgröna röran till vänster om sossarna vädrar morgonluft med idéer som skulle vara ett allvarligt bakslag för svenskt näringsliv och de konjunkturförbättring som äntliga börjat kunna spåras efter det senaste halvdecenniets finanskriser i världen.
Idag gjorde man en stor affär av 'en ny trend' av flyttning från stad till landsbygd för att 'kunna skapa sig självförsörjning och ett nyttigare liv'. Man underlät heller inte att referera till 'gröna vågen' på 1970-talet då ett antal vilseförda ungdomar lurades av idealistiska reformatorer att 'pröva lyckan på landet'. Efter något år var dock de allra flesta tillbaka i den normala samhällsordningen, många med både besvikelse och dyrköpta erfarenheter i bagaget. Det finns ingen anledning att upprepa dessa misstag. Det är ytterst få människor som under någon längre tid står ut med de umbäranden som 'livet på landet' i denna form oftast medför. De som ändå låter sig luras av propagandan kommer på ett mycket påtagligt sätt att upptäcka att man överlever inte en vinter genom att odla några rader potatis, ett morotsland och ärtsäng, samt ha sällskap av en get och några höns vid stugknuten. När skalkar locka, så följ icke!!