onsdag 27 februari 2013

Känn dig blåst!

Våren har varit här på besök idag! Med tio plusgrader på termometern är det lätt att lura sig själv och glömma bort att det fortfarande är februari månad. I strålande solsken tog vi tillfället att åka på en liten utflykt till Sala. För att riktigt förlusta oss gjorde vi 'återbesök' dels på en liten trevlig thai-restaurang för en lunch, dels på Augelimuseet för att se en utställning av ett par västeråsmålare. Tyvärr var det visade inget vi imponerades av, vilket kanske kan ge lite råg i ryggen för självförtroendet till den egna konstnärliga utövningen.
Igår var vädret inte riktigt lika inspirerande, men gav ändå plats för en långpromenad i de norra stadsdelarna här hemma.

Sedan ett par veckor har massmedierna kunnat vältra sig i årets största snackis hittills - den s. k.´'hästköttskandalen'. För en vanlig enkel medborgare är det hela ett väldigt ickeproblem, som man lyckats skruva upp till proportioner av dimensionen av ett världskrig. Problemet är inte att otjänlig eller giftig mat prånglats ut med drastiska effekter för folkhälsan. Nej, 'problemet' är att skandalkören tvingat handelskedjor och restauranger att kasta bort mängder av fullt användbara produkter bara för att någon byråkrat, ve och fasa, har sett spår av hästkött i animaliska produkter utan att detta nämnts på förpackningen.
Tänk om man vetat vad som kan dölja sig i dessa myriader av 'halvfabrikat' som dagligen säljs i miljontal världen över - utan att något nämns på förpackningen. För vår egen del satsar vi därför på att själv framställa vår mat av genuina råvaror. Hästkött skulle jag däremot inte ha något problem med att förtära, det är t o m i flera avseende bättre än mycket av det nötkött som hästköttsskandalisterna kritiklöst stoppar i sig!

1 kommentar:

Arto sa...

Den senaste tidens "stora" fråga om hästkött har fört mig tillbaka till Uppsala i början av 1960-talet.

Då var hästfilé ett utmärkt och väsentligt billigare alternativ till oxfilén som då kostade 30 kronor per kilo.

Det blev pengar över till en flaska Vino Tinto för 3 kronor och femtio öre.

Ytterligare alternativ erbjöds, valbiff, inte att förväxla med valfläsk.

Valbiffen var "köttig" men det var svårt att bli av med en viss smak av tran. Den blev ingen riktig succé.