fredag 24 februari 2012

Estelle Silvia Ewa Mary

Under de två senaste dagarna har vi gjort årets första utflykt, som gick till Globen utanför Stockholm för att på plats avnjuta XL-galan. Vi åkte södra vägen via Södertälje till Årsta där vi checkade in på Best Western-hotellet. Vi tog därifrån en vårpromenad (i februari!) till Globen sent på eftermiddagen och fick där uppleva en riktigt bra tävling, även om endast en grenseger hamnade hos en svensk deltagare, Michael Tronéus som vann längdhopp med 7,99 m. I samma tävling deltog gamle Mattias Sonneborn, som försökte sätta världsrekord för veteraner, dock utan att lyckas.
Ett världsrekord blev ändå en av kvällens sensationer, då ryska Yelena Isembajeva lyckades klara 5,01 i stavhopp - en helt otrolig atlet som går in i tävlingen först när alla andra i stort sett rivit ut sig. Den andra sensationen var mindre lyckad, då kinesen Lieu blev diskad från häcklöpningen på grund av tjuvstart - även solen har sina fläckar.
Väl återkomna till hemorten idag, tog vi en promenad till bilverkstaden för att boka tid för bromsservice på bilen. Det går inte så bra särskilt länge att klara sig utan handbroms.

Gårdagens stora händelse inträffade dock när Sverige, tidigt igår morse, fick en ny tronarvinge med kronprinsessan Victorias förstfödda - enligt den stolte fadern en "mycket söt" flicka. Salut sköts igår med 42 skott, och massmedia fick händerna fulla. Ingen har råd att missa denna ytterst sällsynta händelse och överallt drabbades man såväl via ögon som öron av det inträffade. Idag kom så beskedet från hovet att den nya prinsessan får namnen Estelle Silvia Ewa Mary, vilket naturligtvis också det ledde till en stormflod av kommentarer, såväl positiva som mera kritiska, från de vanliga självutnämnda tyckarna.
Det som är intressant emellertid, är att den nyfödda, redan utnämnd till hertiginna av Östergötland, kommer, om inget oförutsett inträffar, att ge Sverige en kvinnlig statschef för åtminstone ett 50-tal år efter det att vår nuvarande konung lämnat sitt ämbete. Det måste väl kännas som en sorts seger för alla som nu, politiskt korrekt, vill kalla sig feminister. Någon högre chefsplats finns det ju trots allt inte för kvinnorna att erövra.

2 kommentarer:

R2 sa...

Om jag vore kvinna skulle jag föredra att vara statsminister eftersom den posten, för det mesta, bygger på kompetens. Den kräver heller inga barnoffer som utsätts för krav att bli inskolade från spädbarnsålder under ett hårt tryck att föra traditionen vidare.

Att födas som kungabarn är att dömas till ett liv i en gyllene bur

BÅA sa...

Med tanke på din illustration av det franska presidentvalet, så skulle jag föredra att vara kung framför president. Och blir kronan för tung kan man ju alltid abdikera.
Kompetens är sedan ett relativt begrepp sett mot bakgrund av det senaste årets turer på partiledarnivå i Sverige.