Alla dessa fester

Det solvarma sommarvädret ser nu ut att ta en välbehövlig paus - gräsmattan behöver vatten. Några regnskurar har börjat dra in och temperatur runt 25 grader har sjunkit rejält med hjälp av en nordvästlig vind. När bevattningen är avklarad ser vi naturligtvis fram emot en återgång till det vi nu haft en tid.
Igår tog vi en långpromenad till stan för att uträtta några ärenden och hamnade då oförskylt mitt i kortegen av nyutsläppta studenter. Det var som vanligt en helt kaotisk tillställning med ett tusental studenter och tio gånger så många åskådare i en till synes okontrollerad röra, komponerad av de olika ekipagens öronbedövande musikanläggningar. Som väl var kunde vi dra oss undan en stund och avnjuta en god buffélunch på en av stadens kinarestauranger.
Idag använde vi istället dagen till en kort tur med husbilen och åkte först till kanalområdet i Hallstahammar och gick en promenad i de natursköna omgivningarna. Efter en fika i bilen fortsatte vi till Surahammar och besökte Stenhuset för att titta på deras sommarutställning på temat Skogens liv. Den är en blandning med flera konstnärer och olika tekniker, som är klart sevärd. Efter att ha veckohandlat i ortens livsmedelsaffär återvände vi hem och bevakade SVT:s utsändning från dagens helt överskuggande händelse i Sverige, bröllopet mellan prinsessan Madeleine och den amerikanske affärsmannen Christopher O´Neill.

Om det senare kan många reflektioner göras - inte så mycket vad gäller bröllopet som sådant, utan hur händelsen hanteras av massmedia. Tyvärr blir det typisk kändisjournalistik av allt ihop och för den ordinäre medborgaren tämligen ointressant. Att i flera timmar redovisa varje steg som dessa kändisar tar i olika skeden av proceduren, noggrant kompletterat med färgen på damernas klänningar och historien bakom deras diadem. På samma sätt som en redogörelse ges om vilken som är släkt med vem eller vem som känner vem och varför. Det hela blir en oändlig ordkavalkad av namn och attribut på människor man aldrig känt eller sett och med största sannolikhet heller aldrig kommer att träffa eller lära känna. Som om detta inte var nog får man dessutom veta att tilldragelsen samlat 600 journalister från stora delar av världen för att bevaka något, som upprepat poängterats vara en privat tillställning hos den svenska kungafamiljen. Den logiken haltar uppenbarligen ordentligt, men vem bryr sig!?