När tungan slinter

Nu kan man inte längre missta sig på att sommaren förbytts till höst, och det märks inte minst på att vattnet i regnet blivit kallare. Nu bär det i god ordning utför tills det så småningom kommer ner i fast form. Trots detta har vi varit ute och rört på oss, och igår tog vi en promenad på stan i samband med vår terminspremiär med målningen på Club Artis. Hustrun tog sig då an ett stileben i akvarell, medan jag själv ska försöka ägna mig åt temat människor under hösten.
Idag har vi varit hemma med vardagliga sysslor och tog vår promenad i närområdet. Hustrun har tillverkat en sats äppelsylt som ett led i våra ansträngningar med att nyttiggöra årets rikliga skörd.

I omvärlden var det idag dags för 'Riksmötets öppnande', som enligt terminologin inte längre tycks vara 'högtidligt' som på den gamla goda Riksdagens tid. Efter sedvanliga formella och kulturella inslag i programmet var det statsministerns tur att presentera regeringsförklaringen. Den var inte särskilt upphetsande och speciellt inte efter alla planerade läckor som lagts ut om den kommande statsbudgeten. En retorikexpert hade efteråt heller inte mycket gott att säga om aktstycket, utan liknade det vid en påse 'Gott och blandat' som saknade de överraskande godbitarna.
Då är det betydligt mera drag i de amerikanska kampanjerna inför presidentvalet. Riktigt på ytterskär gick tidigare i år utmaren Mitt Romney när han i ett smygfilmat tal kallade hälften av amerikanerna för bidragsberoende "offer" som inte betalar skatt, eller "att de 47 procent som kommer att rösta på Obama är beroende av staten och inte är några "att bry sig om". Talets publik var välbärgade donatorer till hans valkampanj, vid ett möte där biljettpriset var 50 000 dollars.
Även om vår statsminister inte är någon särskilt eldande talare, så föredrar jag både honom och vårt kungahus framför den form av demokrati som republiken USA ger smakprov på. Presidentval i allmänhet och de amerikanska i synnerhet tycks ha en särskild kraft till att locka fram debattens sämsta sidor, vilket det känns skönt att slippa hos oss.