Den farliga vindkraften

Vårvädret har lyckats överleva ytterligare två dagar om än med lite lägre temperatur. Igår åkte vi en tur bortåt Arbogatrakten för att leta efter vårtecken. Och de fanns - vi fick se lärkor, tofsvipor, gäss, sångsvanar och tranor. Dessutom hade vi redan på morgonen besök under fågelbordet av årets första bofinkar.
Idag hade vi istället stor bakningsdag eftersom det var mulet väder på förmiddagen. Det blev rågbröd, rye-limpor, frallor och veteskorpor av bara farten. Efter förrättat värv tog vi sedan på eftermiddagen en promenad på en halvmil i de norra stadsdelarna.

Efter de senaste turerna på regeringsnivå om energipolitiken har plötsligt vindkraften fått stort utrymme i den allmänna debatten. För de blåögda miljöoptimisterna är den lösningen på nästan alla problem och anses av dem, i sig själv i det närmaste problemfri.
Förutom mycket påtagliga bekymmer med lossnande rotorblad och utkastad is från nedisning liksom en allmän förvrängning av landskapsbilden finns ett problem som det i svensk debatt sagts mycket litet om, nämligen infraljudet som kommer av rotorbladens rörelse i vinden.
I den amerikanska delstaten Maine har läkare krävt stopp för nya vindparken med hänvisning till "akustiskt strålning" och "vindturbinsyndromet". Det sägs handla om illamående, ryggproblem, depression, epileptiska anfall och till och med hjärtattacker.
Naturskyddsföreningen säger om lokaliseringar i kusttrakter eller till havs: "Det behövs ett antal anläggningar i drift för att kunna göra ordentliga bedömningar. Visar det sig att de negativa konsekvenserna i något fall skulle bli betydande eller bestående bör verksamheten stoppas. Därefter kan kraftverken relativt lätt monteras ned."
Jaja, det är ju lätt att säga när någon annan lägger upp pengarna. För min del är det kristallklart att vindkraft över huvud taget aldrig kan bli annat än ett marginellt tillskott i energibalansen - och ett väldigt dyrt sådant. Av den anledningen ska heller inga skattemedel tillåtas stödja byggandet av en ny Ebberöds bank!