God Jul till alla

Inte heller i år blev det en vit jul, men julvädret har ändå varit bättre än under tiden före helgen då det tidigare gråa och blöta vädret fortsatt. Årets julbord fick vi som ett knytiskalas hos dotterdottern med stora delar av familjeklanen närvarande - för det mesta är det nästan omöjligt att samla alla på en och samma plats. Hustrun tvingades i år att avstå på grund av en för henne sällsynt förkylning, men hon fick ändå hem sin del av julmaten och fick också viss kontakt med oss andra genom modern digitalteknik.  Efter att ha avnjutit den goda julmaten blev det traditionsenlig utdelning av julklappar allt summerat till en rakt igenom lyckad och trevlig sammankomst. För övrigt har det mesta rört sig kring olika julbestyr den senaste veckan.
 
Julfirandet är för de flesta kristna svenskar en viktig aktivitet, som man är beredd att satsa både tid och pengar på. Firandet har i Sverige dock sitt ursprung redan på vikingatiden då man firade vintersolståndet med att 'dricka joul'. I kristen bemärkelse var det på 300-talet som romarriket tog upp traditionen som ett sätt att fira Jesu födelse och det kristna julfirandet började i Sverige på 1100-talet, men det var först på 1800-talet som det närmade sig dagens traditioner då adel och borgare tog in andra europeiska traditioner medan bönder och andra fortsatte även med äldre traditioner med en blandning av gammalt och nytt.
På 1800-talet blev det också vanligare med olika former av julgåvor, men det var först i slutet av detta sekel som jultomten började dyka upp och då som efterträdare till julbocken som tidigare kommit med julklappar. Den svenska jultomten kom till genom Jenny Nyströms tomteteckningar på julkort. Hon gjorde sedan över 5 000 exemplar av denna figur i olika sammanhang. Julgranens plats i firandet har också sitt ursprung i Tyskland och sågs i Sverige för första gången år 1741 på Stora Lundby i Sörmland.
Vad gäller innehållet på julbordet har det rötter både i Tyskland och i svensk bondekultur. För bönderna var julgrisen en viktig del i vinterns matresurser och är grunden för den svenska julskinkans framträdande plats på julbordet.
Av praktiska skäl fortsätter julfirandet att utvecklas på olika sätt, men på de senaste årtiondena har det på gott och ont fått en ökande kommersiell prägel, som hos många skapat onödig stress och oro. För många människor med begränsade ekonomiska resurser har det lagt en tråkig sordin på det som för alla är tänkt att vara en glädjens högtid.