Nytt bråk om pengar

Med en för årstiden hög temperatur (8 - 10 grader ute) och nederbörd nästan endast på natten har vi fyllt två dagar med lite ovanligare aktiviteter. Igår blev det först ett möte med 'daglediga' i Västmanlands ornitologiska förening, där vi fick lyssna till föreningens nye ordförande, som beskrev sin verksamhet som fågelfotograf ackompanjerat med ett stort antal mycket proffsiga fågelbilder. På kvällen deltog vi i ett möte med släktforskarföreningen, där antikvarien från Länsmuseet berättade om det bildarkiv man fått donerat från Asea, med ett innehåll på ca 300 000 bilder - en framtida guldgruva för släktforskare med anförvanter som haft anknytning till Asea sedan 1880-talet.
Idag började vi med en tur till västra köpcentret för att skaffa oss saker som kommer att ytterligare skärpa konkurrensen om den tid vi har oss utmätt. Det blev ett löpband som komplement till vårt motionsprogram, speciellt de dagar då värdet är otjänligt för uteaktiviteter. Sedan inhandlade vi också en dia-scanner för att försöka få nyordning på vårt arkiv av diabilder, inspirerade av gårdagens två fotoanknutna föredrag. Det blir ju hela tiden allt svårare att undvika livets och samhällets digitalisering.
Slutligen deltog vi idag i något som stadens bibliotek kallar för VIP-dagar, där de mer 'betydelsefulla' kunderna är inbjudna till en presentation av bibliotekets aktiviteter och framtidsplaner, åtföljt av ett antal bokanmälningar som bibliotekarierna gärna vill rekommendera till läsarna.

Från stora världen fick vi för en stund sedan veta att EUs pågående förhandlingar om budgeten för de närmaste åren brutit samman. Efter en situation, som av de svenska delegaterna beskrivs som 'frustrerande', ajournerades förhandlingarna och ska tas upp igen nästa år. Reinfeldt påpekar att den nya långtidsbudgeten inte ska börja gälla förrän 2014 och att ett nytt toppmöte planeras, sannolikt i början av februari. Han anser inte det hela särskilt alarmerande.
Det finns omfattande utgiftsförväntningar ute i Europa och sedan sitter några och säger att man ska bromsa och vara försiktiga.  Sverige, Storbritannien och några andra länder har krävt en lägre utgiftsnivå, men problemet är den totala volymen på budgeten och jordbruksstödet, där olika länder står långt ifrån varandra. Tydligt är att Frankrike är den stora bromsklossen, men även Storbritannien, som sagt nej till alla höjningar, står för en föga konstruktiv hållning.
Det hela synes vara ett utmärkt exempel på det gamla talesättet: "när krubban är tom, så bits hästarna". Det är åter tydligt att det som vanligt är öst och syd som vill ha mera pengar medan det är nord och väst som förväntas betala. Den ordningen är knappast hållbar i längden om man vill behålla en demokratisk legitimitet hos unionen.