Ny tigerekonomi?

Veckans två första dagar har spolierats för mig p g a en inflammerad (förmodad?) muskel i ländryggen. Gravt handikappad har jag tillbringat tid 'på sofflocket' läsandes en polisroman - en tämligen ovanlig sysselsättning för min del. Med detta följde att vi missade gårdagens målarpass på Club Artis, vilket även det är ovanligt.
I tämligen vackert höstväder har således hustrun fått klara motionspromenaderna på egen hand, medan jag saknar höstens friska uteluft.

De senaste dagarna har Fredrik Reinfeldt, som första svenska statsminister i detta ärende, avlagt officiellt besök i Burma. Detta land, med en befolkning omkring fem gånger den svenska, som i femton år har lidit svårt under en hård militärdiktatur, ser nu ut att ta en ny väg. En begynnande övergång från namnet Myanmar till Burma, som är oppositionens benämning på landet, är ett tecken på detta. Den oppositionella kraften symboliseras av Aung San Suu Kyi, som tilldelats Nobels fredpris (1991), och som under många år hållits i husarrest av militären, har nu succesivt vunnit terräng, och förra året valts in i parlament. Hon siktar nu på att bli landets president. Enligt egna uttalanden är det dock inte i första hand för att få makt utan för att kunna införa demokrati i landet.
Är detta första steget mot en ny asiatisk tigerekonomi, som vi ser? Burma rankas idag som ett av världens fattigaste länder, men har stora resurser inom jord- och skogsbruk, och rikliga tillgångar på mineraler, olja och gas. Med en skicklig statsledning och en modernisering av de sociala systemen finns alla förutsättningar för att vi här kan få se ett nytt ekonomiskt under - ett nytt Sydkorea eller uppåtgående Vietnam. Låt oss för burmesernas skull hoppas att det blir så.