Veckans målarpass blev ett välkommet avbrott i den senaste tidens stillasittande, när jag nu tycks vara återställd från förra veckans handikap. Vi började med våra insatser här hemma redan igår, för att kunna visa att vi inte 'skolkat' efter förra veckans frånvaro från vår grupp. Hustrun har börjat på en bild med katter och ett stilleben med orkidéer. Själv höjde jag ribban ett snäpp med att ge mig på ett barnporträtt och utmaningen uteblev inte. Min bild, efter en förlaga av ett femårigt barn, blev enligt kollegerna i klubben ett porträtt av en pojke någonstans mellan åtta och tolv år. Här finns alltså en del att träna mera på.
Vad som däremot är framgångsrikt, åtminstone just nu, är vårt kära fädernesland, som i den årliga utvärderingen i tidningen Monocle, 'Global soft power', har placerat sig som världens femte 'mäktigaste' land, föregått endast av England, USA, Tyskland och Frankrike. Genom faktorer som turism, kultur, utbildningskapacitet, diplomatisk infrastruktur, affärsattraktion och allmän myndighetsstandard har vi lyckats bygga upp ett renomé som gjort det möjligt att passera Japan från förra årets sjätteplats.
Tydligen bygger bedömningen på att vi skaffat oss ett rykte som ett 'vänligt och funktionellt' land, men samtidigt har svårt för att bli av med 'stereotyper som ABBA och IKEA'. Må så vara hur det vill med den saken, men nu känns det som att det borde vara läge för att spänna musklerna ännu ett snäpp och ta Frankrike till nästa år. Även om det endast handlar om 'mjuk' mäktighet, så borde vi väl så småningom åtminstone kunna kämpa oss upp till en pallplats i den här branschen.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar