Efter en rehabiliteringsdag igår i 'största möjliga stillhet' var jag idag åter på benen i full styrka (åtminstone nästan). Den trista, gråmulna dagen igår tillbringade vi följdaktligen till största delen vid våra datorer - ständig sysselsättning med släktforskning resp, Wikipedia, har gjort oss mindre känsliga för väderlekens nycker.
Idag var det emellertid en kristallklar senhöstdag med nästan +10 grader på termometern och det utnyttjade vi till en utflykt till grannmetropolen Örebro. Där avnjöt vi en god lunch på en liten trevlig restaurang inte långt från det välkända vattentornet, innan vi tog hemvägen genom de norra länsdelarna för att se om allt var sig likt, och det mesta var väl det.
Något som dessvärre inte är sig likt är det gamla anrika Scandinavian Airline System, som snart balanserar på konkursens rand. Ekonomin har gått utför ända sedan lågprisflyget började kapa lättköpta marknadsandelar, samtidigt som den omoderna strukturen i SAS verkat vara omöjlig att förändra. Det sparpaket som ledningen nu börjat förhandla med facket om är lindrigt sagt drakonisk och mycket tyder på att det ändå bara blir ännu en tidsfrist inför det bittra slutet för bolaget. En s k ståuppkomiker beskrev det på ett talande sätt när han 'citerade VD för SAS' med orden "vi stod inför konkursens stup, men nu har vi tagit ett stort steg framåt".
Allmänt sett finns många paralleller med Saab Automobile, med den tydliga skillnaden är att svenska staten är storägare i SAS. Vad som än händer betyder detta att skattebetalarna förr eller senare får stå för en del av kalaset. Visserligen är förnyelse och omstrukturering i näringslivet en ständigt pågående process, men visst känns det trist att se de gamla svenska ikonerna skaka i sina grundvalar och inte i tid ha insett behovet av förnyelse.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar