När blir vargen ett problem?

Nu har vi fått försommarväder till Mälardalen med 20 plusgrader på utetermometern. Det inspirerade oss till att köra igång utelivet på altanen och avsluta med årets grillpremiär. Det måste vara extremt tidigt på året för våra breddgrader. Våra motionsrundor har vi skött om med en promenad till stan för veckans målarpass igår och idag blev det en långpromenad i ett skogsområde norr om stan. Jag har också hunnit gå över gräsmattan två gånger på jakt efter maskrosor, men de har, i alla fall än så länge, varit ovanligt glesa. Kanske börjar vår envetna jakt på oönskade arter i gräsmattan till sist ändå ge lite resultat.

En fråga som de flesta har en bestämd uppfattning om, men sällan behöver ta konsekvenserna av, är hur vargarnas framtid i Sverige ska se ut. Människors ståndpunkt om vargarnas lämpliga antal är spridda, matematiskt uttryckt, mellan noll och näst intill evigheten. Minst intresserade är fårbönder och jakthundsägare, medan vargarnas verkliga tillskyndare finns kring kafferepsborden på Östermalm i Stockholm eller andra politiskt korrekta miljöer. De senare har sannolikt aldrig sett och kommer förmodligen heller aldrig att se en varg.
Vargen är fridlyst i de nordiska länderna och mig veterligen har ingen dom om tjuvjakt på varg avkunnats i Sverige. Andra tag är det i Norge där fem män dömts för tjuvjakt och därtill i organiserad form, enligt den s. k. maffiaparagrafen. Brottet anses som grovt och ledaren för gruppen fick 20 månaders fängelse medan de övriga fick 8 - 12 månader, men alla avser att överklaga domarna.
Frågan är naturligtvis problematisk eftersom vargen naturligt tillhör den svenska faunan samtidigt som deras konflikter med det mänskliga samhället blir allt mer påtagliga. För bara någon vecka sedan råkade några ungdomar utanför Hallstahammar gå rakt på en vargflock som höll på att dela på ett slaget vildsvin. Den gången slutade det hela lyckligt, men ingen vet vad som kan hända nästa gång. Därför brådskar det också med att få till lagstiftning och policy som gör det möjligt att begränsa vargstammen på rätt sätt, så att de vargar som blivit oskygga för människor tas bort i tid. Det går inte att låta opinionsyttringar från de 'på åskådarbänken', och som inte behöver konfrontera problemen, få avgöra vad som måste göras åt saken.