Det härliga vårvädret har fortsatt, endast med ett kort, lite mulet, avbrott i går morse. Vi har riktigt ansträngt oss att vara uti solen så mycket som möjligt. Igår tog jag först en cykeltur till stan för ett besök på målarklubben och sedan tog vi en promenad i närområdet. Idag blev för min del ännu en cykeltur för ett ärende i en annan del av stan och under tiden tog hustrun en promenad till stormarknaden för några inköp.
På eftermiddagen åkte vi sedan ut öster om stan och gjorde en vandring längs Mälarstranden till ett fågelområde vid Geddeholm. För första gången i år kunde vi notera vårtecknen på riktigt med blommande tussilago, små spirande knoppar av pestskråp, utslagen sälg och hängen på hasselbuskarna, Även i fågelområdet visade våren sina tydliga spår med ca 200 gäss av olika slag betande på ängarna, tofsvipor virvlande omkring och en präktigt stor flock av starar farande runt i luften. Med allt detta framför ögonen kunde vi sitta i fågeltornet och riktigt njuta i solgasset.
Det skulle kännas ännu bättre om dessa glada känslor kunnat överföras även på den just nu förhärskande svenska politiken. Tyvärr har precis allt dessvärre gått åt motsatt håll. Vänsterflygelns på önskedrömmar uppbyggda filosofi tar sig allt tydligare uttryck och kan, om den tillåts fortsätta, få en förödande effekt på landets ekonomi. När nu utrikesministerns fadäs med Arabförbundet lett till uppsägning av de avtal som gjorts med Saudiarabien om militärt samarbete, riskerar Sveriges affärsförbindelser med arabvärlden ta stor skada. Följden av en sådan utveckling får självfallet också konsekvenser på den svenska arbetsmarknaden, inte minst inom elektronikindustrin, där varsel av andra skäl redan lagts för över 3 000 anställda de senaste två dagarna. Allvarlig oro för utvecklingen har också uttryckts av ett 30-tal svenska industriledare.
Inrikes har minst lika oroande tecken kommit på det allt för stora inflytande som vänsterfalangen (MP + V), i förhållande till sitt väljarunderlag, har fått på regeringens politik. Hoten från borttaget överskottsmål i statsbudgeten, 'förbud mot vinster i välfärden', en orealistisk energipolitik och frikostig uppskrivning av olika sociala bidragssystem, utan tydlig finansiering, är några exempel på hur vänsterkrafterna överger jobbpolitiken till förmån för ett bidragssamhälle, som på sikt allvarligt försämrar näringslivets konkurrenskraft. Då är det inte direkt några glädjekänslor som först uppenbarar sig.
Får man dessutom sedan veta att en internationell stödorganisation inom det kommunistiska V-partiet på grumligt sätt gett ekonomiskt bistånd till proryska terrorister i östra Ukraina, då inser man lätt att vår marionett till statsminister börjat tappa kontrollen över sitt fögderi. Hans s. k. vallöften från i höstas fälls ju ett efter ett av den kommunistiska utpressningen.
onsdag 11 mars 2015
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar