Vindkraften vid vägs ände

Den senaste tiden har vi fått känna på höstens mera kärva väder. En del regnskurar, temperatur under 20 grader och kraftiga vindar har varit på programmet, men nu har vi utlovats några dagar med återkommen högsommar som tröst. Vi har fått anpassa våra motionspromenader till vädret, men ändå någorlunda kunnat hålla våra mål. Veckohelgen har bjudit på lite omväxling i tillvaron då vi i lördags var på 'barnkalas' för att fira äldsta dottersonsonens sexårsdag. På söndagen gjorde vi sedan ett besök på en konstfestival här i staden där ett 20-tal konstnärer visade både sina verk och sin teknik genom att skapa nya alster på plats. Det är alltid inspirerande att se hur proffsen arbetar.

Under den blåsiga veckan som passerat landet har vi fått en påtaglig bild av den väderberoende elproduktionens svagheter. När det blåste som mest producerade vindkraften drygt 60 procent av den installerade kapaciteten, vilket gav en överproduktion som ledde till negativt elpris på spotmarkanden. Som lägst kostade elen -6 öre/kWh i hela landet. Överskottet skapar dessutom besvärlig obalans i elnäten. Vi har också fått rapporter om den 'miljövänliga' elproduktionens tillkortakommande i form av fågeldöd då våra flygande vänner kolliderar med vindturbinernas rotorblad. Organisationen Bird Life har beräknat att 30 000 till 40 000 fåglar per år dödas. Även fladdermöss lever farligt i närheten av vindkraftsparker. Ett annat aber är den mikroplast som under drift eroderar från rotorbladen och med tiden hamnar i havet.
Min slutsats är att vi med största sannolikhet redan nått den acceptabla volymen av icke planerbar elproduktion i vårt svenska elsystem. I Tyskland har den gränsen redan passerats. För att möta den väntande stora ökningen av elkonsumtionen krävs planebar produktion och då är idag det enda tillgängliga svaret mera kärnkraft. Låt oss hoppas att även våra politiker kommer till denna insikt.