Ett äventyrligt år

Årets sista del har överlag varit vädermässigt acceptabelt. Vi fick en vit jul med ett minimum av snö och har sluppit störande vindar till skillnad från andra delar av landet där snöoväder och halka ställt till problem på många håll. Halkan för vår del har mest varit koncentrerad till vår egen gata, som vissa dagar mera sett ut som en isbana. Våra vardagliga aktiviteter har fortsatt i stillsamt tempo med julaftonen som ett trevligt avbrott med sammankomster hos båda döttrarna. Först var det traditionellt Kalle Anka-tittande på TV med fika hos äldsta dottern där vi också fick besök av jultomten (yngsta svärsonen) till barnbarnsbarnens stora förundran. Sedan fortsatte festligheterna med julbord med yngsta dotterns familj - allt till stor trevnad.

När vi närmar oss årsskiftet kan det vara en god idé att se tillbaka på 2018, som i de flera fall, på gott och ont, varit ett rekordår. Den varma sommaren visade sig, när statistiken summerats, vara den varmaste sedan mätningarna började sammanställas för över 200 år sedan och med värmen följde torka och vattenbrist i stora delar av landet. Grundvattennivån är fortfarande inte återställd i vår region. Torkan och värmen försvårade även de omfattande skogsbränder som härjade i Mellansverige, tillsammantagna mer omfattande än den stora skogsbranden i Västmanland för fyra år sedan.
Ett lika nedslående rekord har satts inom den kriminella världen där det noterats att det i år skjutits ihjäl 46 personer, vilket är sex gånger flera än för tio år sedan. Polisen tycks stå helt maktlös när de kriminella ungdomsgängen agerar enligt den undra världens lagar. Tyvärr kan ett tydligt samband med den ökande öppenheten mot vår omvärld skönjas som en baksida av vårt EU-medlemskap och ökade invandring.
På den politiska arenan har våra partiledare gjort en rekordprestation genom att i snart tre månader misslyckas med att bilda en reguljär regering, en prestation som slår den dramatiska hanteringen av ATP-striden för 60 år sedan. Till största delen har detta orsakats av mittenpartiernas beröringsskräck för Sverigedemokraterna som på detta sätt bjudits på en vågmästarroll de själva inte ens vågat hoppas på. Främsta resultatet av hela spektaklet är valmanskårens minskade förtroende för våra politiker och höjda ögonbryn i vår omvärld. Något som vi alls inte har råd med!
Nu är det emellertid till att se framåt och hoppas att nästa års rekord kommer att visa enbart positiva inslag!