tisdag 18 november 2014

Politiskt önsketänkande

Fortfarande har vi inte sett någon sol på våra breddgrader och blir man snart tvungen att börja äta D-vitamintabletter för att undvika potentiell benskörhet i fortsättningen. Speciellt efter att vi blivit upplysta om att var femte svensk över 65 år råkar ut för fallolyckor med behov av professionell vård varje år. Peppar, peppar... vi har än så länge klarat oss från detta, men risken måste hela tiden beaktas.
Igår var det dags för veckans pass på målarklubben och där följde våra insatser gängse rutiner - jag fortsatte med ett påbörjat fågelmotiv och hustrun tog sig an en akvarell med ett trevligt norrlandsmotiv.
Idag började vi dagen med ett besök på östra köpcentret och efter lunch blev det en promenad i närområdet. För övrigt har vi sysselsatt på på hemmaplan.

Från den nya regeringens utrikespolitiska horisont har vi fått nya bekräftelser på det huvudlösa i att ensidigt erkänna Palestina som en suverän stat - en stat som i normal mening inte existerar. Kritiska synpunkter har heller inte saknats vare sig inom som utanför landets gränser. Det är aningslöst att tro att Palestinas bräckliga statsledning skulle börja tygla de fundamentalistiska, terrorstämplade grupper som stiftar sin egna lagar. Inte förenklas detta av att en del av dessa har som mål att förgöra 'ärkefienden' Israel. Gårdagens incident, när medlemmar ur en annan palestinsk falang gick till angrepp och dödade judar på Tempelberget i Jerusalem under deras religiösa utövning, lär knappast minska spänningen i östra Jerusalem.
Än värre för våra inhemska socialister måste det kännas när deras anförvanter i palestinska Fatah, som regerar halva landet, beslutat att arrestera 60 fackföreningsledare, som hamnat i konflikt med 'statschefens' släkting, som också är arbetsmarknadsminister. Denne hade dessförinnan i en radioutsändning kallat de offentliganställda för "horsöner", och därmed utlöst kravaller i samtliga städer på Västbanken. Nog verkar det som att vår orutinerade regering ha spänt vagnen framför hästen i sin iver att tillfredsställa vänsterkrafternas ogenomtänkta ambitioner. Samma drömmerier florerar på alla områden.

2 kommentarer:

Anonym sa...

Viss borde man erkänna saten Palestina. Den är betydligt äldre än Isael!!Att sedan den västereftergivna regeringen tycker annorlunda än FN,(NF)som delade Palestona i två stater (Palestina och Israel) är ju något helt annaat!!
Stickaan!

BÅA sa...

Förvisso har Palestina en lång historia, men är idag ett landområde som saknar stabil politisk ledning och konstitution och det går knappast i någon reell mening att erkänna som en stat.